torsdag 31 oktober 2013

Vetenskapshörnan: Könens olika poser

Det här inlägget innehåller en massa påståenden om anatomi och genus, och vid ett första ögonkast kan läsaren nog undra varför jag väljer att sätta beteckningen Vetenskapshörnan framför en rubrik som handlar om de kön vi människor har och vilka poser (det ska uttalas med ett långt Å och inget annat!) vi har, men det är ganska enkelt. Vetenskap handlar om påståenden som ska bevisas. De måste bevisas, och på vägen till eventuell bevisning måste man ha teorier och hypoteser som man slänger ur sej.

Saken är den att jag i mitt jobb skannar in gamla foton som sen ska presenteras i nån digital form för intresserade. Ett av dessa foton innehåller ett klassfoto från 1945 med en massa ungar och deras lärare. Det intressanta är att redan där, när barnen är unga, ser man en mycket subtil skillnad mellan könen, en inbyggd sådan. Nämligen hur man står. Pojkarna är mest olika varandra. En del är blyga inför kameran och försöker göra sej så små de bara kan. Andra stramar upp sej och ser så malliga ut som möjligt. De vill förmodligen imponera på flickorna men samtidigt vill de visa för sej själva att de är nåt. Flickorna däremot gör allt för att likna varandra, och utkonkurrera varandra.

De använder då poserna som vapen. En del står närmast i givakt, som pojkarna gör, medan andra antar den där sortens pose som senare ska förfinas av vuxna kvinnor, i en del fall görs de om till närmast överdrift av de som kallas fotomodeller. Såna här poser är urgamla och mer eller mindre medfödda. Det är inget som vi medvetet har arbetat fram i vår tid. Män tycker de poserna är attraherande, och de ska dom vara också eftersom de ju är kvinnors sätt att visa sej starka gentemot andra kvinnor. Likadant är det med mäns poser. Vi försöker visa oss starka inför kvinnor, antingen fysiskt eller mentalt. Oavsett vilket sätt vi är starka på så använder vi poser för att visa dessa styrkor.

Hela poängen med detta inlägg är att vi människor inte föds som tomma kärl, redo att fyllas med information och erfarenheter. Det är inte så lätt som många naiva människor, som för övrigt dristar sej att kalla sej forskare, anser. Vi har en massa nedärvt som vi borde ta fasta på, inte förneka i den moderna genusforskningens namn, den som menar att allt viktigt som skiljer kvinnor och män är av socialt ursprung. Det biologiska skjuts åt sidan till förmån för den sociala biten. Detta utan att dessa "forskare" är medvetna om det sociala har utvecklats UR biologin.

Någon konkurrens mellan kvinnor och män har historiskt sett aldrig funnits. Visst har kvinnor varit nedtryckta, men det beror på det samhälle som vuxit fram där vissa män har skaffat sej fördelar, inte bara på kvinnors bekostnad utan även andra mäns. Men det finns ingen egentlig konkurrenssituation mellan könen. Mellan individer däremot finns en konkurrenssituation och det är där som problemen har vuxit ut till det vi ser idag.

Vi för oss olika på grund av vår biologi och vi har skapat vårt samhälle utifrån de ramar biologin har gett oss. Vi konkurrerar som individer och mellan kvinna/kvinna och man/man, inte mellan könen. Kampen mellan könen existerar inte, annat än för de som tänder på att se en kvinna och en man slåss. Könskampen är en illusion som upprätthålls av de som älskar kollektivism och struntar i individen och biologin.




"To err is human, to purr is feline"

onsdag 30 oktober 2013

Spillde kaffet i knät. brände sej och fick miljoner för olyckan

Stella Liebeck brände sina ben sen hon spillt ut hett kaffe i sitt knä. Året var 1992. Hon stämde McDonalds där hon hade köpt kaffet genom en bilserveringslucka, det snabbmatsstället kallar McDrive. Hon fick tredje gradens brännskador på vissa delar av benen och i grenen. Denna händelse har gett upphov till en massa skämt och den är numera en del av den moderna folkloren, inte bara i USA, där det hände, utan även här i Europa.

Att nu dottern till den som brände sej för över 20 år sen berättar sin syn på vad som hände ändrar ingenting. Man ska inte dricka kaffe i en bil, inte i nåt fordon med trångt sittutrymme alls. Det är fel att göra så, även om det inte borde göras förbjudet. Det vore att gå för långt. Det är fel av McDonalds att sälja till folk som sitter i bilar. Det uppmanar till en stillasittande livsstil mer än den som blir av att man går in på restaurangen och äter på normalt vis.

Jag vill faktiskt gå så långt som att säga att servering till bilar från ett öppet fönster är en tokig idé. Inte den tokigaste, men väl så tokig att den starkt bidragit till fetmaepidemin i Västerlandet. Tokigare idéer finns förstås, som den på den översta bilden nedan, men att sitta i sin bil och bli serverad mat, som man sen oftast äter i bilen medan den körs, är farligare för hälsan än många riktigt tokiga, om än relativt harmlösa, idéer.

Riktigt tokig men harmlös idé.
Tokrolig situation. Hur undgår man att spilla nåt här?



"If a man comes to the door of poetry untouched by the madness of the Muses, believing that technique alone will make him a good poet, he and his sane compositions never reach perfection, but are utterly eclipsed by the performances of the inspired madman."

tisdag 29 oktober 2013

Vetenskapshörnan: Skulle delar av Amerikas ursprungsbefolkning ha kommit från Europa?

Enligt en genomgång av DNA tagen på ursprungsbefolkningen i Nordamerika är minst en tredjedel av deras arvsmassa av europeiskt ursprung. Men hur tog sej dessa till Nordamerika från Europa? En teori är att de kan ha nått kontinenten i båtar längsmed iskanten som man tänker sej ska ha funnits mellan de två kontinenterna under istiden. Det finns inget som hindrar att så skett, men det kan inte ha varit i någon större skala och en till fyra individer kan inte ha gjort nån skillnad för populationen. Dessutom verkar såna bevis aldrig ha upptäckts i Nordamerika, endast indicier. Så det spåret lämnar vi därhän tills vidare.

Det visar sej nu att vid undersökningen av arvsmassan hos en pojke som dog i Sibirien, vid Belayafloden nära Bajkalsjön, för 24,000 år sen fann man att det finns genetiska kopplingar mellan det som idag är Östeuropa-gränsen till Asien och de människor som direkt drog åt nordost när de lämnade Afrika för ca 60,000 år sen. Denna lilla pojke, fyra år var han när han dog, har dock inget gemensamt med dagens östasiatiska befolkning i regionen. Han är inte släkt med dessa. Han har däremot mer gemensamt med just nordamerikaner och folken i Europa och gränsen till Asien. Dessa, och folk från områden just söder om Bajkalsjön där dagens mongoler lever, verkar vara ursprunget till urbefolkningen i Amerika.
Nånstans i Sibirien.
En sak som är intressant är att det finns så få direkta kopplingar mellan de asiatiska språken och de nordamerikanska. En svagare länk verkar finnas mellan en språkfamilj i det inre av Sibirien, vid Jenisejfloden, och de så kallade Na-Dene-språken i Canada och USA, men det är det hittills enda som binder Asien och Nordamerika samman. De verkar ha ett gemensamt ursprung, men de är inte direkt släkt. Faktum är att vi inte hittar mycket som förbinder Nord- och Sydamerika med resten av världen, språkligt sett.

Vad ingen säger i någon av artiklarna jag länkat till ovan är att de som bor i Sibirien idag inte nödvändigtvis är områdets ursprungsbefolkning. De har möjligen ersatt de som flyttade österut, till Nordamerika. Det har varit en typisk aktion i människans historia. När ett folk lämnar en region på ett eller annat vis tar ett annat över.

Vi är bara i början av vår förståelse av DNA-strängen. Vad den kan förklara för oss återstår att se. Vi kommer nog att hitta fler intressanta saker i framtiden.



"Illuminate!"

måndag 28 oktober 2013

Mitt politiska manifest

Jag har länge ansett mej stå ovanför politiken och politikerna som sysslar med denna inte alltid så hedervärda syssla. Politik har nämligen en benägen att bli som en religion för en del människor och det fungerar definitivt som en plattform för maktutövning för många. Men det går ändå inte att komma undan politik när man diskuterar vissa saker. Speciellt inte om dessa saker berör många människor. Så nu tänker jag ta chansen att en gång för alla presentera mitt egna manifest.

Det jag står för är ett politiskt landskap där alla får tycka som de vill, bara de ger 17 i att stämpla oliktänkande som mindre vetande, vare sej detta sker i direkta ordalag eller genom förtäckta omskrivningar. Det landskapet omfattar även en stat som tillåter vanligt folk att verka och existera ungefär som nu, oberoende av staten och med ett privat alternativ till allt den offentliga, statliga apparaten kan komma med. Som ni märker vill jag inte privatisera det statliga, ej heller förstatliga allt privat.

Nej, jag vill att alla ska ha valmöjligheter, mellan det offentliga och det privata. Vissa funktioner kan bara staten ha hand om dock, t ex folkbokföring, uppbärande av skatt samt det övergripande ansvaret för landet som helhet. Vi kan inte ha ett privat försvar, även om varje region bör kunna försvara sej själv. Eldistributionen och den del av infrastrukturen som inbegriper landsomfattande kommunikationer på land och till sjöss bör ha staten som granskare, även om privata intressen måste få tillgång till alla dessa funktioner utan förhinder.
Bild av Hans Thoursie.
I mitt politiska landskap är staten alltså mer en sorts vaktmästare som går runt och ser till att allt funkar för alla, oavsett om de är en liten parvel på dagis, en lokförare eller läkare. Den ska inte ha monopol på allt, ej heller ska staten vara svag. Den ska bygga sin verksamhet på de grunder vi vet redan existerar i det mänskliga samhället, alltså på samarbete och respekt för varandra. Vi människor är av naturen ett flockdjur, och även om det finns ensamvargar så interagerar dessa ändå med resten av samhället från och till. Vi tar hand om varandra, samtidigt som individen får utrymme att verka på egen hand. Det blir ett sorts kooperativ, alla arbetar tillsammans för ett gemensamt ändamål, samtidigt som det finns tydligt ledarskap.

Det är vad som utmärker i stort sett alla primater, ett tydligt ledarskap. Trots vårt teknologiska avancemang har vi kvar dessa strukturer från fordom och de präglar vår evolution, mestadels positivt i mitt tycke. Vi väljer numera våra ledare på ett sätt vi inte gjorde förr, men likväl är det människor med starkt ledarpsyke som kommer fram. De får förstås hålla sej till de spelregler vi har, vilket inte alltid verkar passa alla. Men, den som sej i leken ger får leken tåla.

Politik som den ser ut och för sej idag är inget för mej. Det är ett förvärv, ett kall, för dom som är hågade och kalla nog att stå ut med den press som det innebär att vara politiker. Egentligen är politik ett hinder för såväl demokrati som samhälleligt samarbete, så man kan undra varför vi låter dom hållas. Jag gissar att sanningen ligger i det faktum att de flesta inte bryr sej speciellt mycket om det som sker utanför stugknuten eller lägenhetsdörren så fort man gått innanför den. Det är därför vi har politiker, för att se till att samhällets kugghjul hålls smorda.

Som den eventuelle läsaren kanske märker förordar jag en politik grundad på det samhälle vi bär med oss genom vår grundläggande biologi och mentalitet. En politik där staten inte spelar nån större roll utan snarare är en vaktmästare som går runt och håller koll på de mest grundläggande sakerna. Resten sköts av folket. Vad skulle ni läsare kalla detta? Jag kallar det rationalism.




"Anger can take us to countries we never knew existed"

söndag 27 oktober 2013

Säkerhet - en uttjatat propagandaord

"Det hotar den inre säkerheten", "Vår säkerhet måste stärkas". Två av många floskler som ibland hörs från politiker och tjänstemän med ansvar för det inre av nationernas arbeten. Vad är det för säkerhet som åsyftas? Är det folkets säkerhet? Statens? Statsapparatens? Tjänstemännens? Det politiska etablissemangets? Oavsett vem som får fördelar av att säkerheten upprätthålls så är det ett uttjatat propagandaord som alldeles för ofta används av fel sorts styre. Även i det vi kallar demokratier (Läs: länder där vi väljer våra diktatorer) används ordet säkerhet vitt och brett. Om det är för att lugna de sina eller för att kollra bort populasen vill jag låta vara osagt, men det låter inte bra.

Ordet säkerhet betyder för mej att man upprätthåller ett tillstånd av lugn och relativ frid, med frihet från påträngande och skrämmande element som stör ordningen. Inget av detta störs vi vanligt folk av när utländska organisationer verkar internationellt. Endast när vår tillvaro direkt hotas av internationella konflikter, t ex krig eller terrorism kan det sägas att vår säkerhet hotas. Det som sker inom politikens och byråkratins värld har faktiskt inte med oss att göra. Varför vi ska inbegripas i den sortens tänkande är för mej en gåta. Nej, bara vi får slippa överhetens floskler och dumheter omkring oss så får de svänga sej med vilka ord och fraser de till.

För mej är staten och befolkningen två vitt skilda begrepp, ungefär som i Äldre Västgötalagens omnämnande av att svear äger rätt att ta och vräka kung på 1200-talet. Vilka hade rätten här egentligen? Det står ju att svearna hade rätten, men i praktiken var det endast tinget i respektive landskap som hade denna rätt. Vanligt folk hade inte mycket att säga till om här. Då liksom nu går makten utöver folket, inte ut från folket. Men de får väl leka makthavare, bara vi får sköta oss själva, utan nationalism och överdriven politik. Men det får vi nog inte. Säkerhetstänkandet är för starkt...



"Det bästa sättet att ta död på ett yrke är att göra en utbildning av det"

lördag 26 oktober 2013

Fotosalongen: Höstbilder

Det har varit höst en längre tid nu, hösten visar upp väldigt vackra färger som jag visat i ett tidigare inlägg men snart går hösten in i den fas som inte längre är lika vacker. Det är då alla löven har lämnat träden, de som hamnat på marken börjar ruttna och ser till slut mest ut som en äcklig formlös sörja. Så låt oss minnas den vackrare perioden.









"Without music, life would be a mistake."

fredag 25 oktober 2013

Äntligen satsas det på kärnkraften igen

Äntligen en satsning på stabil energiproduktion. Det är så tröttsamt att se dessa vindmöllor komma upp överallt, dessa ineffektiva fågelmördare och fladdermusstörare. Tyvärr är det inte i Sverige som kraftsamlingen sker, utan i Finland. Där bygger man, och genast drar miljöpartiets representanter inom media vapen och kraftsamlar på sitt vis, genom propaganda. Visst finns det en risk med atomkraften, en som definitivt inte kan negligeras, men de moderna kraftverken har inga av de äldre generationernas nackdelar. De kan fortfarande vara farliga om nåt exceptionellt inträffar, men absolut inte som de tidigare kraftverken.

Synd att propagandan kring atomkraften ska vara så framgångsrik från dess belackares sida. Men det är som man ofta tillskriver ledande diktatorer; om du upprepar en lögn tillräckligt ofta blir den till sanning. En teknik som fungerat i många sekler och som fungerar även här.
Bild av Josh.
Ska vi tro på koldioxidsnacket så är det viktigt att lägga alla korten på bordet i energifrågan som är den viktigaste aspekten av hela tanken om den mänskligt inducerade globala uppvärmningen. Utan kärnkraften hade vi släppt ut mer av denna gas än vi gör nu. Men det tonar politikerna (och så kallade miljövänner också) gärna ner, vilket fått en professor vid Kungliga Vetenskapsakademin att reagera och i en intervju vänder han sej till ansvariga ministern, Anna-Karin Hatt. De tonar ner kärnkraftens roll eftersom de inte vill ha med den att göra.

Tyvärr får Hatt sista ordet i den artikeln, för hon kommer med ett sakfel som inte borde få ignoreras. Nämligen att kärnkraften inte skulle vara en förnyelsebar energikälla. Så länge som det finns radioaktivt sönderfall, så länge har vi kärnkraft. Det är en fråga om simpel fysik. Men hoppade vissa över den delen av skolundervisningen?
Från en sida som förordar atomkraft.
De som ogillar atomkraftverken vi har idag har dock rätt, de borde stängas. De borde stängas - och ersättas av nya, moderna aggregat som är säkrare och ger mer effekt för pengarna. Hoppas vi slipper se "Brownwar" inne på nåt av kraftverkens område igen efter den satsningen. Hoppas också politikerna kan fås att göra den satsningen. Det går dock inte så längre vi har så många brungröna* politiker som sätter spelets regler. Dessa politiker som vill styra vårt samhälle tillbaka till 1600-talet med dess vindmöllor och dåliga vattenkraftverk, det mörka seklet då despoter och fördomsfulla envåldshärskare styrde över stora delar av världen.

* Brungrön = grön utanpå men ruttet brun inuti, allegori för miljötänkande med fascistiska förtecken.



"Rocket ships
are exciting
but so are roses

on a birthday"

torsdag 24 oktober 2013

Astronomihörnan: Planetjägarna

Bloggen Rymdsonder är väldigt välinformerad om saker som händer i och kring rymdforskningen. Nu rapporteras det om en organisation kallad Planet Hunters (Planetjägarna) som består av amatör- såväl som professionella astronomer, och som söker av natthimlen. Tidigare har de meddelat att de kring stjärnan KOI-351 har hittat sex planeter. Nu menar de att en sjunde planet kring samma stjärna har hittats.

Varför är detta så spännande? Jo, det är första gången så många planeter förutom vårt eget solsystem kan ha hittats kring en enda stjärna. Förutsatt att observationerna kring den sjunde planeten stämmer. Sex har redan observerats av Keplerteleskopet. Låt oss hoppas att de har rätt. Låt oss också hoppas att nån snart lägger ut information om stjärnan. Jag har då inte hittat mycket så här långt. Här är en källa. Jag hoppas på fler och jag är nog inte ensam om detta.

Till sist: Den hittills mest avlägsna galaxen från oss räknat har upptäckts.  Den ligger på 13 miljarder ljusårs avstånd. Enligt de beräkningar som gjorts rörande vårt universums ålder skulle den här galaxen alltså ha existerat redan 700 miljoner år efter att universum blev till. För den som undrar tar det ca 24 timmar för ljuset att lämna solytan och lämna vårt solsystem, beroende på var man räknar hur stort vårt solsystem är.



"What's up in space?"

onsdag 23 oktober 2013

De får skylla sej själva

Det verkar råda en sorts konsensus bland vissa med juridik som grund att de som utsätts för olika typer av våldsbrott och inte gjort tillräckligt mycket motstånd har sej själva att skylla för sin passivitet. Våldtäktsoffer blir än mer offer när juridiken vänder dom ryggen. Det är den tolkning jag gör av det jag läst och hört de senaste dagarna. För nog är juridik bara ännu en av dessa fantasivärldar där allt är svart eller vitt. I alla fall för dom som lever för juridiken.

Med detta sagt har jag inget emot att man visar upp sej på nätet, inte heller har jag nåt emot att visa upp andra heller, förutsatt att alla parter är med på det. Jag kan förstå och accepterar även Hovrättens resonemang i fallet med kvinnan som blev utsatt för smygfilmning, en film som sen hamnade på internet, att även om filmaren själv la ut filmen så är inte han ansvarig för vad som sen hände med filmen. Det är smygfilmandet som är hans stora ansvar. Men att bötesbeloppet för denna aktion skulle bli såpass mycket lägre än det Tingsrätten utdömde är ganska underligt. Har staten ont om pengar till brottsoffer?

Jag tror inte lagvrängarna vill vanligt folk illa, dom har bara otur när de resonerar ibland, eller snarare när de uttrycker sej. Det är så för många av oss. Vi menar väl, och följer de instruktioner som finns framför oss, ändå blir inte alla nöjda. Problemet här är att lagen ses som absolut och lagexperter som dessa har tolkningsföreträde i kraft av ämbetet. Desto större blir då problemet när de gör tolkningar som ger upphov till kritik som nu med våldtäkter och smygfilmningar. Ingen annanstans är det viktigare än inom lagens råmärken att en tolkning av aktuell lag är så rättvis och balanserad som möjligt.

Så vad göra? Vad kan vi göra? Se till att juristerna får bättre utbildning? Definitivt!



"Man is the only creature who refuses to be what he is."

tisdag 22 oktober 2013

Nordkorea = Nördkorea

Bild av Ed Driscoll.
Jag är hjärtligt trött på Nordkorea och det landets ständiga försök att komma med i rekordböckerna över antalet dumheter som kan uttalas av en nation per år. Varför låter vi den nekrokratin hållas hela tiden? Vi kan väl be Kina, som är närmast, att bara tåga in, ta över landet en kortare tid medan regimen avsätts och landets människor får en chans att lämna bronsåldern bakom sej. Är det så viktigt med makt?

Nordkorea är ett land där dumheterna staplas på varandra, den ena aktionen dummare än den andra. Det faktum att Nord- och Sydkorea fortfarande de facto är i krig med varandra gör inte saken bättre. Hur länge kan det landet fortsätta sin nedåtgående spiral egentligen? Det är nog dags att göra nåt åt situationen. Folket ska inte behöva lida längre.

Det där våpet till "ledare" de har nu borde bort eller skolas om till en mer normal ledare. Det finns en gräns för hur långt en suverän nation får gå. Den gränsen har Nordkorea passerat för länge sen...


"Att gå omkring och känna hat eller bitterhet över någon eller något
är detsamma som att låta det du avskyr få bo helt gratis i ditt huvud."

måndag 21 oktober 2013

Klimatdravlet fortsätter, nu med stockholmare i fokus

Säga vad man vill om Stockholm och stockholmare, men att de skulle vara klimatbovar där förstår jag inte alls. Hur ser en sån ut och vad gör en sån? Förstör man dokument om hur vädret utvecklats genom åren eller skriver man om historien så den passar in i klimatdravlets evangelium? För det som beskrivs i artiklarna handlar om MILJÖN och arbetet med den. Det är två vitt skilda saker, vilket inte alla tycks känna till. När ska folk lära sej skillnaden mellan klimat och miljö?


"I read, much of the night, and go south in the winter"

söndag 20 oktober 2013

Jägarmåne




Fullmånen i oktober kallas i anglosaxiska traditioner jägarmåne, en term som är känd sen tidigt 1700-tal. Det är en väldigt passande term eftersom det traditionellt sett är tid för jakt i denna månad. Det är också i oktober som konstellationen Orion dyker upp för första gången i sin helhet på himlen sen våren och eftersom Orion betyder jägare eller beväpnad man kan man tänka sej en tid då våra förfäder började granska himlen och satte den i samband med olika delar av året för att lättare hålla reda på när man skulle göra vad.

Namnet jägarmåne verkar vara en sentida benämning. Fullmånen i september kallas för övrigt i samma länder skördemåne (Harvest moon).



"Give me all you´ve got"

lördag 19 oktober 2013

Fotohörnan: Höst!



Hösten är här på allvar. Löven är gula, de hänger löst eller har helt och hållet lämnat träden för att avsluta sin existens på marken. Det är en skön tid. Men lappmöglet kunde ha kommit lite senare, tycker jag.



"Most doctors are prisoners of their education and shackled by their profession."

fredag 18 oktober 2013

Problem med religioner - del nio: Vad alla religioner egentligen kommer från

Religioner har en tendens att lagra legender från olika håll på ett sätt som gör att vi idag får problem att se igenom dessa och se verkligheten bakom. Jag har skrivit om detta tidigare så nu tänkte jag samla det i en serie som jag kallar "Problem med religioner".

Oavsett vilken religion som finns på vår planet så har de alla sitt ursprung i samma föreställningsvärld våra förfäder hade för länge, länge sen. Denna värld, skapad inne i våra sinnen och byggd på det vi upplever omkring oss, har sen byggts vidare på av andra. Den föreställningsvärlden har många gånger utökats med en sak som är gemensam för de allra flesta religioner, nämligen en familj. Vår fantasi har ändock gränser. Vi måste relatera till det vi uppfattar i omvärlden som större än oss själva men också till det vi skapat på egen hand, vilket begränsas av det vår hjärna kan förstå. Sålunda har även gudarna familjer med allt vad det innebär. Att vi förmänskligar det vi inte rår på låter inte så fel faktiskt. Vi ger ju till och med våra husdjur mänskliga egenskaper och får hela tiden anpassa oss till tanken på att de inte tänker och resonerar som vi gör.

Det där med andar och gudomar verkar vara av samma ursprung som vårt sinne för ordning och struktur. Det som inte passar in i våra hjärnors sinne för struktur blir då andar och gudar, åtminstone så såg våra förfäder det som skedde omkring dom. Så går min tankegång åtminstone och jag tycker att den verkar plausibel. Hela tiden har sen gränserna för vad som är gudar och andar flyttats fram, men på sistone har dessa gränser inte flyttats för hela mänskligheten så mycket som man trodde skulle ske (och önskade!) med tanke på hur fort det gått att avslöja alla saker som sker i naturen hittills. Är det den inbyggda konservatismen hos många folkgrupper som får detta att göra halt?
Kanske är det så att utvecklingen går så långsamt att den bara påverkar vissa delar av populationen vilket har till följd att det flera hundra år, ja tusentals, år hinner gå innan den nått till alla delar av den. Under tiden sitter miljontals människor fast i den organiserade religionens grepp. Speciellt svårt blir det eftersom den mänskliga populationen har blivit så stor att även om kommunikationerna är snabbare så har långt ifrån alla tillgång till dessa former av kommunikationer.

Som jag tidigare sagt i andra blogginlägg är det inget fel i att ha en religion, felet ligger i alla andra också ska dela din religion och att några få ska få bestämma hur en religion ska se ut. Det är som när barn leker en gemensam lek på gården och några få av dom bestämmer vad alla ska göra. Kanske därför inte alla barn gillar kurragömma för då kan de som normalt inte får vara med och bestämma få lite mer utrymme. Det är väl därifrån vi har alla religioner, från den föreställningsvärld som följer med oss sen barndomen. På vissa finns den fantasivärlden kvar hela tiden.

Vi vet nu att moraltänkande förekommer bland andra däggdjur så vi kan med fog säga att religion har blivit det kitt som håller diverse samhällen samman så de håller sej till "planen". Det ligger ju ändå en trygghetskänsla i att vara tillsammans och traditioner, riter, är i såna fall bra saker att använda för att hålla gruppen samman. Det ligger djupt inbäddat i våra instinkter att hålla samman så egentligen är religionen från början bara fernissan på denna sociala konstruktion. En fernissa som hårdnat lite väl mycket på vissa platser.

Blanda nu inte ihop min kritik av religioner med andlighet/spiritualism. Det är två vitt skilda saker, som knappast har med varandra att göra. Religion är en organiserad form av tro där "alla ska med" i sökandet efter en sanning eller lyckan, vilket nu är viktigast. Andlighet är mer av att bejaka sina känslor inför något man tycker är vackert och/eller har svårt att förstå. Man behöver inte ha en tro för att vara spirituell, de flesta troende är inte spirituella, vad det verkar. Det verkar som om mänskligheten nån gång under slutet av jägarstenåldern (mesolitikum), kanske med början av bondestenåldern (neolitikum), övergick från att vara andligt religiösa till konfessionellt religiösa.

Det här med monoteism, som började i Egypten (så vitt vi vet!), verkar vara ett gott steg på väg mot att verkligen sluta upp med att vara religiösa. Fast vad vet jag, en ensam liten skribent i utkanten av verkligheten? Se gärna min serie om religionens historia här:

Vår religiösa evolution

Med detta tackar jag för mej idag.




"There's no end to what they'll take"

torsdag 17 oktober 2013

Historiehörnan: Pelargången i Gamla Uppsala ett mysterium för alla

Här finns pelargången av trä, och man har även satt ut var andra liknande fynd från samma tid finns. Bild från Google Maps och grafik av Maria Westholm, presenterad i DN.
Längs med E4 i Gamla Uppsala har resterna av en pelargång i trä uppdagats vid arkeologiska undersökningar inför ombyggnaden av Ostkustbanans nya järnvägstunnel. Denna konstruktion verkar vara från 400-talet, alltså äldre än de tre stora högarna som finns i närheten. Man vet inte vad detta har varit för något, men av dess konstruktion och riktning att döma verkar det som om det är riktat mot Ekoln, den sjö söder om Uppsala som vid den här tiden var en vik till Mälaren. Det kanske var så att sjön gick ända upp till strax söder om den ås där man hittat hål efter fler pelare, åtminstone möjligen en arm som kunde användas för såväl handel som kultändamål.

Det här är ett område som varit ett centrum för kultceremonier och handel länge, framför allt eftersom mycket av handeln från det rike som en gång omfattade Hälsingland, Medelpad och möjligtvis Jämtland med Nidaros (Trondheim för dom som inte känner till den stadens gamla namn) till resten av Europa gick härigenom är det kanske inte så konstigt ifall de som kontrollerade trakten blev rika. Gravarna från den här tiden vittnar om starka kvinnor och stolta män, traditionerna talar om de så kallade Disatingen, som finns belagda åtminstone från medeltiden.

Det här riket verkar sen ha tappat i betydelse eller omstrukturerats för stolparna har tagits bort och glömts bort av de efterkommande. Nya riken har sprungit upp och allt detta var helt bortglömt när Sverige blev ett enhetligt rike på 1200-talet, till en början med Uppsala med omnejd i periferin. Att man fått ärkebiskopen hit säger mer om politiken inom kyrkan än om den världsliga makten. Man ville skapa ett brohuvud för en framtida missionsverksamhet i norr, förmodligen för att förhindra att den östliga ortodoxa kristendomen hann dit först.

Vi får anledning att återkomma till dessa pelare som närmast spikrakt verkar peka mot sjön. En liknande processionsväg har man hittat utanför Trelleborg, längsmed E6, men den är från skarven mellan yngre Stenåldern och Bronsåldern. I Danmark finns också liknande vägar. Kanske de kan kasta ljus över pelargången i Uppsala? Synd att folket i trakten glömt bort sin egen historia, men det ska vi klandra tusen år av kristendom för. Prästerna lärde ut att den forna tidens människor bara var elaka och dumma hedningar. Det lilla som sipprat fram ger oss bara glimtar.

Jag är tämligen säker på att detta inte har med det egentliga Sveriges historia att göra, det rikets ursprung finns längre åt sydväst, men det är inte desto mindre spåren av ett stort och mäktigt rike som spelade en stor roll när det vi idag kallar Sverige kom till. Detta folkvandringstida rikes ättlingar gjorde nämligen så att Sveriges centrum försköts till Mälardalen, bort från västsidan. Men det är en annan historia...

Uppdatering: En minst lika spännande upptäckt har gjorts i Västergötland. En så kallad Motte-and-Bailey-borg har grävts fram i Hökerum. Det verkar inte ha fått samma uppmärksamhet på riksplanet, av skäl som är väldigt naturliga.


"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree."

Sverige har fått en ny ärkebiskop - vad med det då?

Sveriges första kvinnliga ärkebiskop, Antje Jackelén, är snart ett faktum och genast gottar sej pressen i denna, egentligen totalt ointressanta ickenyhet. Det gudomliga består väl mest i att det just är en kvinna som blir ärkebiskop men det har förstås ingen betydelse. Hon är en människa som alla andra och som alla "vet" numera finns det inga gudar och gudinnor, utom en och annan gitarrgud.  Vad hon då kanaliserar vet ingen. Lite kul är det att se medias låtsade intresse för allt som har med kristendom att göra, just den dag hon valdes, men hur tyst det är i de stora medierna sen dess.

Men de religiösa kommer säkert lyssna på henne så fort hon öppnar munnen. Och öppnar munnen gör hon. Hon har även kritiserat Richard Dawkins för hans antireligiösa budskap. Hon menar att han också är fundamentalistisk och dogmatisk i sitt sätt att föra fram sitt budskap. Visserligen har hon rätt i att han är dogmatisk, men det blir man när man möter fundamentalister och mer eller mindre omedvetet faller in i deras språk.

Sen har ju Dawkins gått samma väg som många andra ateister, det vill säga att de en gång varit religiösa men sett hur världen fungerar, egentligen. Närmare bestämt kan man säga att Dawkins är agnostisk ateist, vilket innebär att han förkastar alla gudar och deras förmenta påverkan på världen men är okunnig om resten av tillvaron. Vad som skapat universum och sett till att den stora smällen ägde rum är alltså okänt för honom, och andra med honom.

Men åter till ickenyheten om "vår" nya ärkebiskop. Eller snarare om Svenska kyrkan© och dess arbete. Varför har kyrkan så stor makt 13 år efter skiljandet från staten? Då tänker jag främst på att skolorna så ofta väljer att ha sina avslutningar i kyrkorna, som inte missar chansen att göra smygreklam, trots att det enligt stadgarna är förbjudet med religiös påverkan inom skolans ramar. Så varför då ha avslutningar i kyrkan över huvud taget?

Här har den nästkommande ärkebiskopen sin åsikt klar; Jackelén menar att skolan som religionsfritt område är en chimär. Hon menar att det som kallas Livskunskap också bär på religiösa undertoner och är på gränsen till psykologiskt kvacksalveri, vilket gör att jag gör tolkningen att hon inte helt litar på psykologi som ämne. Hon ställer frågan: Varför är det sektvarning på all religion i Sverige numera? Därför att de, nästan utan undantag, uppför sej som sekter! Det gör visserligen många politiska och andra organisationer också, men inga är så utstuderade som religioner.

Vad som än händer med den nya ärkebiskopen vid rodret så kommer den svenska kyrkan att fortsätta leka herre på täppan några år till. Det ska bli intressant att se om denna organisation kommer att fortsätta vara lika irrelevant som den varit de senaste decennierna för samhället. Det finns en jättestor lägenhetsbrist bland studenter. Det finns många kyrkor som inte längre används. Varför inte göra om dessa stora lokaler till studentbostäder? Då, Antje Jackelén, får du många proselyter och din organisation får mer pengar.




"All sport blir bättre av Tom & Jerry-ljud"

onsdag 16 oktober 2013

Fotohörnan: Dimma och dis mitt i natten

Den här bilden är två år gammal, tagen mitt i natten med en kompaktkamera mot en bro över en flod. Det var suddigt den natten vill jag minnas så det kvittar om jag redan då hade haft en systemkamera med dess överlägsna bildkvalitet. Kanske hade ljuskällorna haft bättre skärpa men överlag ser man nog ingen skillnad i dimma och dis av den här typen. Jag gillar allén av gatlampor som sträcker sej bort mot bildens mitt.

Många fotografer talar om såna här linjer som leder åskådaren till en specifik punkt och här har vi många såna linjer, som leder betraktaren in mot den punkt i mitten jag ville att alla skulle titta på. Hur många som tittar här nu tittar på mitten?



"Two possibilities exist: either we are alone in the Universe or we are not. Both are equally terrifying."

tisdag 15 oktober 2013

Obama = Bush

USAs nuvarande president, Barack Obama, är enligt skämtsidan Buzzfeed egentligen densamme som George W Bush, hans företrädare på posten. På ytan kan det så synas så, eller hur?
Bildmontage från Buzzfeed.
Skämt åsido är deras politik väldigt lika. Bush socialiserade mycket av det privata, framför allt bankerna, därför att de höll på att gå under. I en äkta rovekonomi hade bankerna fått gå under eftersom deras betydelse för det fortsatta samhället inte alls var så stor som den hade varit tidigare. Obama har fortsatt Bush taktik, på sitt sätt. Om man får tro en annan skribent på den sidan så ser alla, republikaner som demokrater, upp till Kennedy.



"Style is knowing who you are, what you want to say, and not giving a damn"

Hälsofreak och Avigbladet gör hönsfarm av en fjäder

Alarmosfären behöver en fallstudie till att gotta sej åt, så här kommer överdrifternas överdrift år 2013. En hamburgare som ser likadan ut efter fem år i torrt klimat, dvs en källare!

Ett hälsonöt vid namn Karin Haglund köpte en hamburgare på McDonalds för fem år sen för att bevisa sin sak, att ett bröd och en bit malet kött som steks ser likadant ut efter fem år i en källare. Det är faktiskt inte så konstigt eftersom bröd som lämnas ute, och som redan rostats lätt en gång såsom McDonalds ansvariga säger i artikeln, ju behåller sin form och sitt utseende då bakterier och svampar inte kommer åt brödets struktur och kan äta upp det.

Köttet har också torkat vilket inte är så konstigt. En påse av den typ en måltid kommer i är inte gjord för att hålla nåt färskt speciellt länge. Den är gjord för att transportera mat i från en plats till en annan. Punkt slut.

Men det finns dom som alltid ska spela på alarmismens tuta och säga att det måste vara nåt konstigt med mat som inte förändras i utseende på ett antal år. De borde lära sej lite om biologi, fysik och kemi, vilket hade hjälpt dom förstå hur det kommer sej att hamburgaren ser ut som den gör efter fem år. Att den sen inte smakar speciellt bra beror på att den ändock har fått en typ av nedbrytande bakterier på sej, de arbetar dock långsammare än alla andra. Nu har de hamburgaren för sej själva så de kan i lugn och ro bryta ner hamburgaren under flera decennier.

Det är faktiskt ganska tröttsamt att se såna här alarmistiska påståenden yttras hela tiden. För egen del äter jag inte på McDonalds (inga andra snabbmatställen heller om jag får slippa) eftersom jag föredrar att göra mina egna. Men hellre att jag äter hos dom än på nåt förment hälsoställe med underliga dofter och många gånger tveksam konsistens i det man ska äta. Ät vad du känner för att äta, det är mitt råd. Men vad du gör, lägg inte undan maten för att bevisa en ståndpunkt. Mat ska ätas, inte lekas med.




"Be careful about reading health books. You may die of a misprint."

måndag 14 oktober 2013

Vetenskapshörnan: Planeter som förstörts

Så här tänker sej en konstnär att det ser ut kring den asteroid man nyligen hittat genom observationer av GD 61. Bild från University of Cambridge.
Rester av vad som verkar vara en planet, en asteroid faktiskt, ca 150 ljusår från oss har hittats. Expressen återger en brittisk artikel om stjärnan GD 61, som från vår horisont ligger i konstellationen Perseus, som verkar ha fått sitt planetsystem förstört av en supernova som träffat det, eller att stjärnan själv, som nu är en vit dvärg, ska ha förstört den planet man hittat nyligen som nu är en eller flera asteroider under sin röda jätte-fas.

Det kan finnas fler såna förstörda planetsystem där ute, detta med tanke på att det finns så många vita dvärgar, den första upptäcktes redan av William Herschel i slutet av 1700-talet, och sen dess har flera tusen hittats. I nuläget känner vi till ca 9000 vita dvärgar. Det är så här det kan sluta för jorden i framtiden så sätt igång med att skapa rymdfarkoster, mina damer och herrar!



"Stuart needs "space" and "time," as if this were physics and not a human relationship."

söndag 13 oktober 2013

Vetenskapshörnan: Ättlingar till Ötzis familj har spårats genom DNA-forskning

DNA-forskning utförd i Österrike på ett större antal nu levande män (3700 totalt) har påvisat släktskap med Ötzi, den man som dog i Alperna för ca 5300 år sen och som jag skrivit om flera gånger, bland annat här, här och här. 19 personer inalles har man hittat så långt och det låter minst sagt spännande. De 19 har ännu inte underrättats om sitt släktskap med honom.
Så här tänker sej museet i Bolzano att han kan ha sett ut mot slutet av sitt liv. Bild från Livescience.
Dessutom har man hittat blodplättar, de äldsta man hittills hittat i en mumifierad kropp, vilka visar att han dog av de skador han ådrog sej och att han bör ha dött relativt snart efter skadorna. Dock visar denna forskning inte huruvida han begravdes eller bara lämnades att dö på platsen där han långt senare hittades 1991. Det kanske vi aldrig får veta.

Vad vi vet är att platsen, som trots att den ligger på över 3000 meters höjd, var nästintill isfri för ca 5000 år sen och torr, mycket torr. Det gjorde att kroppen torkade ut och bevarades på samma sätt som de peruanska barnmumierna gjorde. Han torde ha begravts, antingen av ett tunt lager grus/en filt av de som dödade honom eller ett snötäcke för det verkar inte finnas några spår av asätare på honom.

Mer fakta om Ötzi: Han hade blodgrupp 0, var brunögd,  hade medfött hjärtfel, hade ursprung i Mellanöstern ett antal generationer bakåt från honom själv räknat och han var laktosintolerant.

Vi lär oss mer och mer om Ötzi och hans liv för varje år som går. Det här med att det finns 19 personer med ett gemensamt ursprung i Österrike som Ötzi själv visar hur mycket det finns kvar att lära. Kanske finns det ännu fler kopplingar till dagens människor där ute? Det finns indikationer på att Schweiz och Italien kan hysa människor med släktskap till den släkt Ötzi kom från.


"Google' is not a synonym for 'research'."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del sexton - Avslutningen

Jag nämnde i ett tidigare inlägg, det om språken i Indien, de så kallade Nuristanispråken, samt att jag skulle ta upp dessa språk vid ett senare tillfälle. Nu tänkte jag göra slag i saken, och då samtidigt ta upp alla mindre språkgrupper inom de olika indoeuropeiska språken som finns runtom i världen. Nuristanispråken talas av ca 130,000 talare i gränstrakterna mellan Indien, Pakistan och Afghanistan. De hör till den iranska delen av den indoiranska språkgruppen. Varje enskilt språk inom denna undergrupp är inte alls stort men verkar försvaras envist av de som talar respektive språk.

Samma sak gäller många andra mindre språk runtom i världen. I Frankrike talas många småspråk som tyvärr inte erkänns av den franska staten, som är i händerna på nationalistiska fjantar. I Spanien talas också en hel del mindre språk, liksom i Italien, Ungern, på Balkan, ja hela världen myllrar av småspråk som borde få sin status och heder som språk återupprättade. Det gäller inte bara den indoeuropeiska språkfamiljen utan alla språkfamiljer. Vi har blivit så invanda genom nationalismen med att tänka ett land, ett språk att många av oss blir förvånade när ett språk talas som inte stämmer överens med det vi fått lära oss.

Katalanska talas i Spanien, på Sardinien och i Frankrike och är ett romanskt språk nära besläktat med både kastilianska (spanska) och franska, men mer släkt med occitanska, ett språk som talas i Frankrike. När det nu talas om en eventuell katalansk frigörelse från resten av Spanien kan man fråga sej om katalanskan då ska bli det nationella språket i det nya landet. Vad ska det då bli av spanskan, som då kan bli ett minoritetsspråk i Katalonien? Inga lätta frågor, eftersom det inte är språket som definierar oss människor, utan hur vi använder det och i vilket sammanhang det förekommer.

Vi lämnar språkpolitiken på den iberiska halvön bakom oss och går över till andra aspekter. I många länder talas en rad mindre språk, varav en del av dom är direkt hotade av att ungdomen hellre vill tala landets majoritetsspråk för att kunna passa in, dessutom finns det en direkt eller indirekt press från staterna att överge de små språken till förmån för det nationella språket, av samma skäl som många ungdomar har. Det är på detta vis många dialekter inom ett visst språk har raderats ut eller anpassats till rådande nationell dialekt.

Det är nog för mycket begärt att alla språk ska överleva men det är nog mödan värt att spela in dom för eftervärlden så vi får veta hur dom lät när alla dess talare är borta. Vi vet ju inte hur gotiska lät, eller latinet, gammalgrekiska, galliska, sanskrit och många andra numera utdöda språk heller. Vi kan bara gissa oss till det på grundval av deras språkliga ättlingar och de skrifter deras talare lämnade efter sej. Gissningarna är förstås väldigt bra och vi får samtidigt en bild av de samhällen de levde i eftersom orden de använde reflekterar dessa civilisationer.

Språken jag tagit upp i denna serie är inte hotade, inte ens så att de snart dör ut inom vår livstid. Däremot kan man se hur många av de mindre minskar decennium för decennium. Vi kan alltid hoppas att det vänder snart. Fråga är förstås hur det ska gå till. Manx är ett språk som räddades från de döda genom att folk gick ihop och lärde sej språket. Men det kanske inte går överallt. Men låt oss se positivt på framtiden. Vi människor lär inte sluta prata inbördes och kanske nya språk växer fram istället för de gamla. Dessutom finns gamla ord från döda språk kvar vilket garanterar att det gamla alltid finns kvar hos oss.

Därmed är min serie om de indoeuropeiska språken över för den här gången. Jag kanske återkommer med någon special om ett specifikt språk. Vi får se.



"Vanz kant danz but he'll steal your money
watch him or he'll rob you blind"


lördag 12 oktober 2013

Vänsterpartiet öppnar för ett spännande politikerår 2014

Jonas Sjöstedt sade idag i ett tal att Vänsterpartiet vill ingå i en regering. Man har tröttnat på att bara vara stödparti. Inget konstigt med det, men det gör att nästa år blir spännande för oss som har tröttnat på den professionella politiken i övrigt. Vet ni varför? Jo, tänk om sossarna inte ha dom med i en regering? Tänk sen vidare att blocken blir ungefär lika stora, hur går det då? Det är det som är det fina i kråksången. Det gör att svensk politik för en gångs skull kanske blir lika kaotisk som resten av Europas politik. Kanske då landet kan fungera som det ska, utan att politikerna slänger ideologier och grodor omkring sej.
Fast å andra sidan är väl anarki inte alltid önskvärt. I alla fall inte de som gillar ordning. Vad som än sker efter valet 2014 ska det bli kul att se om de lyckas bilda regering på ett helt nytt sätt än de traditionellt, tråkiga sätten att bilda regering i Sverige.



"Alla arvtagerskor är vackra"

Winston jobbar för IPCC

Winston jobbar för IPCC och de politiker vars uppgift det är att se till att propagandan når ut till massorna. Det är hans jobb att se till den politiska sanningen övertrumfar all annan sanning. Nu är det hans uppgift att se till att den senaste upplagan av IPCCs rapport om klimatet stämmer överens med den kortfattade version man släppte för en tid till politiker och andra beslutsfattare. Tror ni Winston känner nån vånda över att behöva revidera historia? Det är möjligt, men det är hans jobb att göra så och han får bra betalt för att se till att de många rapporter som lämnats in till IPCC av de forskare som blivit betrodda med den här uppgiften håller sej till den av IPCCs ledning fastslagna linjen, att människan är den främsta orsaken till att vädret, och i det långa loppet också klimatet, förändras.

Vi kan alltid hoppas att Winston Smith gör en Climategate och ser till att alla korten kommer på bordet. Eller att det hamnar så många uppenbara felaktigheter i rapporten, som ju tidigare rapporter varit behäftade med, att den blir oanvändbar för alla utom såna som Johan Rockström, James Hansen, Al Gore med flera som förstås kommer att bortse från felen och bara gå på det som propagandamaskinen visar dom. Bra jobbat i alla fall, Winston. Vi ser vad du gör...



"We're on the train to Wuxi"

Problematiken med lobbyismen

I en perfekt värld skulle påtryckningar från organisationer med en viss agenda på politiker vare sej behövas eller få existera. Visst är det bra att det finns folk med särintressen och som kan visa för politikerna vad de står för och att de vill att politikerna beaktar dessa särintressen, men dessa organisationer ska inte få utöva påtryckningar, inte kunna muta eller hota politikerna för att få som de vill. Men det är vad som sker varje dag, i EU, i Sverige, ja, i vilket land som helst. Lobbyismen fortgår ohämmat och utan inhibitioner. Nu senast är det skandalen med tobakslobbyn som fått EU att ge upp stora delar av sina planer på en modern hälsovård.

EU av idag har blivit raka motsatsen till det jag en gång röstade för. Jag ser i grunden EU som en garant för fred och frihandel samt fri rörlighet över gränserna i Europa, utan att en massa gränskontroller ska behövas. Som det är nu är det en tungrodd byråkratisk koloss som ger alltför stort utrymme åt följande ting, överstatlighet, alltför stora gränskontroller vilket uppmuntrar till smuggling, lobbyism, samt att politiker får chansen att slösa pengar på skattebetalarnas bekostnad på ett vis som inte är möjligt i hemländerna. EU har blivit byråkratins fäste, de makthungrande politikernas våta dröm och lobbyisternas paradis.

Lobbyismen är ett stort problembarn för demokratin och dess grundtanke, att alla har rätt till en likvärdig röst, för i och med att särintressena ofta backas upp av makt och pengar får vi nästan slagsida på vågskålen när den väger över till särintressenas fördel. Några få får mer makt och influenser än alla andra, och det på ett sätt som inte bara kan vara, utan påfallande ofta också ÄR skadligt för samhället och individen.

Samtidigt, om det sköts rätt, är det bra när politikernas egna intressen, som i sej kan vara skadliga för oss vanliga dödliga (övervakningen och överstatligheten är såna exempel), får sej en näsbränna. Synd bara att politikerna aldrig lär sej av sina misstag. Vi har gjort det för lätt för politiker, byråkrater och lobbyister att bestämma genom historien. Vi blir nog tyvärr aldrig av med dom. Men vi borde kunna utnyttja detta faktum genom att starta våra egna lobbyorganisationer som motverkar dessa särintressen så att lobbyisterna tar ut varandra. Är det ett för naivt och idealistiskt sätt att tänka?



"An idealist is one who, on noticing that a rose smells better than a cabbage, concludes that it will also make better soup."

fredag 11 oktober 2013

Man bara skakar på huvudet...

Klimatet förändras, och då dör älgkalvarna i Blekinge och på Öland. Jag ser framför mej en smiley när jag läser artikeln i DN om detta, en skeptisk smiley. Man kan bara skaka på huvudet åt allt dravel som drar ner detta forskningsområde i smutsen. Allt är tydligen klimatförändringar så fort det inte stämmer in i den realitet man skapat åt sej.

Varför skulle klimatförändringar bara drabba älgkalvar i Blekinge och på Öland? Har vi med en väldigt selektiv klimatförändring att göra, som inte bara drabbar just ett visst geografiskt område, utan även bara en viss djurart, och inom den djurarten endast dess ungar?

Sen klimatfrågan kidnappades av alla klåpare som har mage att kalla sej forskare har det verkligen spårat ur. Allt som inte stämmer överens med vad vi är vana vid är orsakade av klimatförändringar. Det låter väldigt likt det resonemang den spanska, av påvarna stödda, inkvisitionen hade under 1400-talet till 1800-talet då man menade att djävulen låg bakom allt som inte stämde överens med det invanda. I likhet med denna hemska tidsperiod på 400 år är det självutnämnda experter som anser sej ha tolkningsföreträde och alla de som vill vara med och leka lallar glatt runt i ringen som ystra femåringar på midsommarfirande.

För övrigt, varför klampar den norska Nobelkommittén jämt och ständigt i klaveret när de ska utse fredspristagare? De verkar medvetet välja ut såna personer eller organisationer som inte lyckas med nåt som har det minsta med fred att göra. I år har de visserligen fått tag på en organisation som kämpar mot användandet av kemiska vapen, men de borde i så fall ha fått priset för länge sen. Istället för Al Gore, Barack Obama, de där i Nordirland...



"Whenever I hear the word culture, I bring out my checkbook"

Tio mest överskattade svenska musikartisterna genom tiderna

Det här är min väldigt subjektiva lista över de tio mest överskattade artisterna och musikgenrerna som nånsin blivit populära i Sverige. Det handlar som alltid inte om privatpersonerna utan om det dom gjort i musikväg, som offentliga personer. De är inte heller listade i någon speciell ordning, den enda ordningen är i den jag kommer på dom.

1. Håkan Hellström - Hans röst är inget att hänga i julgranen precis, även om den blivit bättre genom åren. På den punkten är han inte ensam. Ulf Lundell har i snart 40 år gett ut skivor och varit populär trots att hans röst också varit under isen hela tiden. Nej, det som gör Hellström överskattad i mitt tycke är hans låtar. Banala poplåtar med texter om antingen hans eget liv eller upplevelser kring hans person. Själva texterna går väl an men musiken är ofta trist, som att se målarfärg torka. Han skulle må bra av att låta andra sjunga hans låtar, med andra arrangemang.

2. Veronica Maggio - Hennes röst är bra men låtarna hon sjunger och musiken därtill är något av det mest intetsägande och mest banala jag hört på mycket länge. Likt föregående artist är Maggio en som gärna sjunger banala poplåtar som i stort sett handlar om vad hon tycker och tänker om sitt eget liv. Visst, det går bra - så länge man verkligen rannsakar sej själv och sjunger ur sitt inre om allt som händer en. Men Maggio får det att låta som om hjärta och smärta bara är en promenad i parken med hunden. Sen förstår jag inte varför hennes texter skulle vara så viktiga att man spelar låtarna på sportradion, utan att bryta när det blir mål...

3. Orup - Han började bra i slutet av 1980-talet och fortsatte vara relevant en bit in på nästföljande decennium men sen ca 1993 har han ältat samma sång. Det enda som skiljer är arrangemanget och enstaka ord som byts ut här och där. Hur länge han kan göra om samma sång vet jag inte och jag bryr mej inte längre heller.

4. Lena Philipsson - På tal om att älta samma sång, Philipsson är den okrönta drottningen av återvinning av sånger. Det är inte samma musik, men likväl har hon samma typ av texter i alla sånger hon gjort de senaste 10-15 åren. Det kvittar om hon skrivit texten själv eller använt sej av andra, det verkar vara samma typ av text varenda gång. Hon är tjatigare än AC/DC vad gäller återvinning och då är ändå de okrönta mästarna i den inofficiella tävling som går ut på att återvinna samma gitarriff.

5. Tomas Ledin - Direktörer, sommardagar, blå blå känslor är gamla fina ämnen han tagit upp en gång i tiden men efter att direktörerna nämnts i en sång i slutet av 1980-talet slutade rektorns i Sandviken son att vara innovativ. Nu hör han väl inte direkt till de allra mest överskattade, utan det är snarare så att han, som många av de som gillar hans musik inte vill acceptera, har tappat stinget och således överskattat sin egen förmåga att ständigt komma med nya slagdängor.

6. Kent - Vice svenska mästare i sorgliga och ödesmättade sånger (oomstridd etta på den punkten är Weeping Willows), men sorgligt är inte detsamma som överskattat. Det överskattade med Kent är att deras musik egentligen har samma problem som många i den listan också har, nämligen att de upprepar vad som i realiteten är samma sång om och om igen, med endast texterna som variation. De, och deras fans med dom, har överskattat sin förmåga att variera sej. Dom är vad man brukade anklaga Status Quo för, nämligen att ta ett ackord eller två och bygga på det i all oändlighet.

7. Thomas Di Leva - Egentligen borde inte han vara med här för hans tidiga musik var bra och underskattad. Men dåtid och nutid är inte samma sak för Di Leva. Då var han fräsch och nyskapande, nu är han bara som ett hack i en gammal LP. Hans försök att "vara med" framstår bara som irrelevant många gånger. Det är hans gamla alster som fortfarande drar folk. Från underskattad till överskattad, snacka om resa.

8. Cardigans (och Nina Persson) - Här snackar vi överskattad musik utan att man som recensent behöver gå till överdrifter. Detta är stentrist musik utan något som helst djup alls. Inget verkar heller hända från platta till platta, utan man återvinner friskt och utan skam samma låt hela tiden. Att musiken sen är av samma ödesmättade typ som Weeping Willows (utan att vara ens i närheten av den gruppens kunnande) hör inte hit.

9. I stort sett hela proggrörelsen - Inte nog med att man snor ett ord från en musikstil som är mycket bättre än den i högsta grad kommersiella poprock som det ju är, det är påfallande ofta gjort av musiker som spelade hellre än bra. Den politiska aspekten i texterna gjorde att denna musikstil blev "älskad" över allt annat av de som senare blev journalister och andra kulturbärare, vilket lett till att denna musik, som borde varit bortglömd för länge sen, nu fått en andra vår. Förhoppningsvis slipper vi denna fadda musik när den här trenden är över.

10. Dansbandsmusik - Denna ohyggliga blandning av pop, stel country och rockabilly, påfallande ofta spelad av band som hellre vill ha (fick)pengar och flickor än visa vad de går för rent musikaliskt. Ibland är musikerna tyvärr rena rama musikaliska stolpskotten, men de allra flesta vet vad de gör. Men varför måste de sjunga och spela denna avskalade, trista, countrypop?

Det var dom jag kunde komma på just nu. Det rör sej inte om nåt personangrepp gentemot någon av dom, utan snarare att jag stör mej på deras musik och att folk så lättvindigt tar denna musik till sej. Dessa tio artister och representanter för genrer skulle kunna göra bättre musik än de gör nu, eller inte.



"I speak to everyone in the same way, whether he is the garbage man or the president of the university"

torsdag 10 oktober 2013

Vem är större?

Många folkslag hatar varandra på grund av nånting ingen längre kommer ihåg. Man ger bråket andra dimensioner, enbart för att kunna fortsätta bråka. Alla Balkankrigen startades på detta sätt, av skäl som har hållits vid liv enbart för att vissa vill bråka. Balkan har varit skådeplats för många av dessa larviga och rent ut sagt barnsliga bråk genom tusentals år. Vem som än vunnit så inte har det varit förnuftet.
Så vem ska vara förnuftets röst i såna här situationer? Vem är större än det mordiska käbblet som drabbar människor världen över? Vem är så stor att han/hon/de kan sträcka ut handen till en annan och säga: "Visserligen känner inte vi varann men vi är större än bråket som tvingat oss isär."



"Di säger att Västgötar ä snåla, men det ä fel, vi ä bara lite försiktiga mä penga!"

Jesus var romersk kejsare, enligt ny teori

Titus Flavius, en av sönerna till kejsar Vespasianus, ska enligt en ny teori ha varit grunden för den kristna religionen. Det undrar jag. Visst gjorde den flaviska ätten mycket för att återupprätta den romerska hedern och få bort den stämpel av galenskap hela det kejserliga ämbetet hade fått under föregående kejsare. Dock är det ett långt steg från att ses som återupprättare av friden och stabiliteten till att vara grunden för en helt ny religion. Det enda som talar för den här teorin är att inga texter vi känner till är äldre än ca 110-130 efter vår tideräknings början (evt). Titus var kejsare runt år 70.

I det här sammanhanget tror jag mer på min* teori om Jesus och Paulus. Även om den är lika svår att bevisa som den om Titus, så känns min (jag är förstås partisk här!) lite mer underbyggd. En romersk kejsare torde ha varit en mytisk, och mystisk, figur för många i riket och sågs väl som en gud i människohamn men det är sen länge accepterat att folk redan såg kejsaren som en gud, så en teori om att man skulle ha skapat en religion för att pacificera vissa människor verkar onödig. De, judarna i Mellanöstern vid den här tiden, skulle nog ändå inte ta till sej en religion från en övermakt så där utan vidare.

* Jag säger min för jag tänkte ut den långt innan jag läste Lena Einhorns bok om samma sak. Å andra sidan hade hon funderat på detta i flera decennier innan hon gjorde slag i saken.




"I find television very educating. Every time somebody turns on the set, I go into the other room and read a book."

onsdag 9 oktober 2013

Fotohörnan: Blixtfotografering

Nej, det handlar inte om att använda blixten till sin kamera, utan om att fotografera blixtar i åskmoln. Först ut kan jag säga att det är svårt att plåta blixtar. Jag vet inte hur många gånger genom åren jag försökt ta en bild av ett blixtnedslag, bara för att få enbart mörker eller nåt obestämbart ljusfenomen som är följden av blixten. Jag kunde inte så mycket om fotografering när jag var liten så jag bara tog foton på måfå och på känn. Jag trodde att det bara var att rikta kameran mot ett åskväder för att ta en bild i samma ögonblick blixten slog ner. Därför lyckades jag aldrig med blixtfotografering.
Från Uppsala universitets sida om åskforskning.
Numera har jag insett att det krävs att man har en kamera som är kapabel att ha inställningen bulb vilket för er som inte vet allt om kameror innebär att så länge avtryckarknappen på kameran är nedtryckt är spegeln uppfälld och sensorn exponerad för omvärlden. Så fort man släpper knappen fälls spegeln ner och bilden tas. Då får man med allt som kameran exponerats för under den tid spegeln varit satt ur spel.

2013 fick jag inga foton på blixtar, vilket irriterade mej stort. Antingen får jag åka nånstans eller hoppas på bättre åskväder. Hoppas verkligen att nästa år blir bättre och att min lärdom detta år gör att jag kommer åt blixtarna bättre, samtidigt som de inte tar mej.



"Never believe anything until it's officially denied"

tisdag 8 oktober 2013

Miljöhyckleri

När man protesterar mot något man inte gillar, ska man väl inte vara en större hycklare än dom man vill protestera emot? Eller vad sägs om de som protesterade mot utvinning av olja ur skiffer i England för en tid sen? De lämnade efter sej väldigt miljöfarliga objekt rätt ut i naturen när de avbröt sin protest.

Denna dag då veckan för utannonseringen av de olika Nobelprisen börjar är det intressant att se hur hyckleriet fortsätter bland de som så gärna ser sej som vetenskapliga men inte är det. Hör ni som protesterar, lämna vetenskapen åt dom som kan nåt. Det enda ni har att komma med är propaganda och missuppfattningar.



"Jerry, just remember, it’s not a lie if you believe it."

Higgspartikelns upptäckare belönade

Äntligen lite modern vetenskap på den här bloggen! Det är dags att belöna lite folk som gjort saker till fromma för mänskligheten, och idag presenterade Vetenskapsakademien fysikpriset. Nu handlar det om Higgspartikeln, den lilla partikel som verkar vara den felande länken mellan materia och energi, om jag fattat det hela rätt så handlar det om varför olika saker har massa över huvud taget. Peter Higgs och Francois Englert fick som väntat - och väldigt högt förväntat - detta pris för sina respektive teorier och förutsägelser av denna partikels existens.

Så där ja, nu kan ni gå tillbaka till era krig, dokusåpor, små lätta moln på himlen och barnaskrik på dagis när ungen inte vill gå hem.



"The saddest aspect of life right now is that science gathers knowledge faster than society gathers wisdom"

Varför dog inte deras karriärer med dom?

En del artister bränner ut sej i förtid och dör unga. Andra lever åtminstone tills de uppnår mogen ålder, innan cancer eller nåt annat tar dom. Nu tar Gene Simmons, en av legenderna som fortfarande lever, bladet från munnen och levererar svidande kritik gentemot de som anser att många av dom som dog unga ska anses vara legender och ikoner, förebilder för unga människor. Jag håller med honom om att en eller två plattor inte gör någon till en varaktig stjärna. För då skulle väl även Frankie Lymon (död vid 25 års ålder) vara en jättestor ikon för många. Tänk er att slå igenom som 13-åring med en dunderhit, börja knarka tidigt och vid sin död ha två(!) fruar som båda kräver sin andel av dödsboet. Slå det om ni kan, Amy Winehouse och Kurt Cobain!

Är det för att Lymon var av afrikanskt påbrå och levde för så länge sen (han dog 1968) som han inte ses som en av rockikonerna? Folkminnet verkar vara selektivt. Andra "bortglömda" är Eddie Cochran, Gene Vincent, Allen Collins, Stevie Ray Vaughan, Eric Carr, Duane Allman och Berry Oakley. De två sistnämnda var medlemmar i samma band och dog med ett års mellanrum, på samma gata, båda på motorcykel. Dessa storheter kommer "experterna" på musik bara ihåg när man sammanställer listor över för tidigt döda artister, där de klåpare som kallas döda ikoner nämns som huvudnummer.

Det är på sin plats att fråga sej varför vissa artisters karriärer inte dog när dom gjorde det. För om de verkligen betyder nåt för folk nu, varför gjorde dom inte det i samma höga grad när de levde? Vilket inflytande på den allmänna musikbranschen hade många av dessa medan de levde egentligen? Det är ju faktiskt mestadels efter deras respektive frånfälle som många så kallade kännare anser att dessa, nu döda artisterna, betydde nåt alldeles extra för branschen. Folk ska väl inte behöva dö för att betyda nåt för branschen? Om så är fallet, var är alla experters samstämmiga beundran för Eva Cassidy?



"I don't have to agree with you to like you or respect you"

måndag 7 oktober 2013

Överdrifter i klimatpropagandans namn

Minns ni alla artiklarna för ca en vecka sen, om hur haven var surare än nånsin pga våra koldioxidutsläpp? Nu har fakta i målet äntligen kommit, och det handlar om att haven blir surare snabbare, dock inte att de är surare än nånsin. Jag undrar verkligen om hela havet har undersökts på den här punkten. Framför allt som vi enligt uppgift endast har undersökt drygt 1 % av havets botten. Hur ska vi då ha kunnat undersöka hela resten av denna enorma volym av vätska?

Viss forskning verkar tyda på motsatsen, att det blir mer basiskt i haven. Själv skulle jag tro att det blir surare i en del, mer basiskt i en annan, men att det överlag är mer som det ska vara. Men i klimatpropagandans namn är överdrifter tillåtna, allt för att vilseleda befolkningen. Alltså, det blir surare i de delar av haven som man mätt i, men det är inte surare än nånsin på alla dessa miljoner år. Vad som orsakar surheten är inte klarlagt, trots allt vad alarmisterna vill få oss att tro. Förmodligen är det utsläpp av kvävebaserade ämnen från en mängd olika källor, mänskliga såväl som ickemänskliga. som är boven i dramat. Eller så är allt bara en chimär.



"Ancora imparo."

Avskaffa våldtäktslagstiftningen!

Med tanke på den senaste tidens debatt kring friandet av våldtäktsmisstänkta på grund av en teknikalitet, som det kallas bland oss som är mindre bevandrade i juridikens värld, samt de pågående hemskheterna i Malmö, tänkte jag i all min politiska naivitet att om vi avskaffar våldtäktslagstiftningen och för över den juridiska beteckningen för våldtäkt till misshandel och mordförsök kanske vi kan komma åt de som förgriper sej på andra på ett helt nytt sätt. Om vi ser en våldtäkt som misshandel eller ett mordförsök kanske vi kan fälla fler.

Min tanke är att om vi struntar i att se våldtäkt som nåt som har med sex att göra, vilket det inte har, utan ser det för vad det är, ett försök till maktdemonstration från en svag individ, så får vi möjligen ett bättre grepp om problematiken. Åtminstone bör det där med uppsåt kunna klargöras. För i och med att man ger sej på en annan person med avsikten att göra den andre illa, oavsett om det sker medelst droger, genom verbala hot eller med vapen i hand, har man ju satt en agenda som inte hör till vardagen.

Att föra över såna här handlingar till misshandel och mordförsök är kanske inte det lättaste rent juridiskt, men etiskt och moraliskt är det lättare. Att se en våldtäkt som misshandel ökar säkert förståelsen för själva handlingen, samt minskar möjligheten för en överbevisad person att komma undan pga en teknikalitet. I alla fall hoppas jag det.



"These fragments I have shored against my ruins"

söndag 6 oktober 2013

Historiehörnan: 1500-årig massaker på Öland framgrävd

Folkvandringstiden (ca 200-500-talet) var en våldsam tidsperiod i Nordens historia. Vi har exempel på det i alla gravhögar och offer i sjöar och kärr, t ex Illerup i Danmark och Torsbjerg mosse i norra Tyskland. Nu kan vi lägga ett namn till denna hög av massgravar där nån form av massaker eller offer efter en förlorad strid; Sandby borg på Öland.
Offergåvor, dock ej från vare sej Öland eller Danmark. Bild från Werbeka.com.

Det var många folk och trupper i rörelse då, vilket var romarnas fel, eller förtjänst, till stora delar. Romarna hade i sin iver att först erövra, sen behålla sina erövringar, sett till att de som hamnade utanför Romarrikets gränser, Limes, inte skulle komma in så där utan vidare. Visserligen var den gränsen inte direkt till för att hålla dom ute, men den var till för att markera skillnaden mellan de som var "inne" och de som inte var det.

Det ledde till att många sökte sej till Romarriket, även de som inte hade direktkontakt med romarna, och då kom man oundvikligen in på andras territorium. Det innebar ofta krig, övergrepp, massakrer och massgravar för de som förlorade. Det var inte förrän Romarriket (i väst) gick under som läget stabiliserades under några decennier på 500-talet. Sen började det om igen. Inte ens i vår tid är det slut på oredan och folkvandringarna. Faktum är att krig och övergrepp, orsakade av girighet och fördomar, får fler människor att röra på sej nu än nånsin under den så kallade Folkvandringstiden.

Det är intressant att se hur lite vi människor har utvecklats på de här 1500 åren...



"Bridge är som sex; om du sitter med en bra hand, behöver du ingen partner"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del femton - De slaviska språken

För första gången sen december 2012 skriver jag om de indoeuropeiska språken. Det har varit andra saker som intresserat mej men nu är det läge igen för lite lingvistik. Nu handlar det om de slaviska språken. Jag måste erkänna att de slaviska språken är ett mysterium för mej. Främst för att jag alltid sett folken bakom dom som lite udda bland folken i Europa. De dyker upp sent i historien och då är det som erövrare och intränglingar, strax efter hunnernas och strax före ungrarnas intåg på den europeiska scenen.

De slaviska språken delas in i tre större grupper, väst-, syd- och östslaviska.  Till den första gruppen, västslaviska, räknas polska och tjeckiska, för att nämna två, till sydslaviska språken räknas bland annat bulgariska och serbokroatiska (en term som är politiskt inkorrekt att använda men språkligt sett är serbiska och kroatiska så lika att det går att använda den ändå), och till östslaviskan räknas ryska och ukrainska. Skriftspråken är latinska och kyrilliska. De språk som använder latinska bokstäver har anpassat det för att få in sina speciella ljud som annars skulle saknas. Ryska är det största språket med långt över 100 miljoner talare. 

De slaviska språken har överlag ganska få ord från andra språkgrupper i sina respektive ordförråd, de flesta främmande orden är från de germanska och romanska språkgrupperna. De slaviska språken hör samtliga till den så kallade satemgruppen, där bland de indoiranska språken också hör hemma. Som den som följt den här serien kanske kommer ihåg så är satem det avestiska ordet för hundra och genom att många andra språk har ett liknande ord för hundra har de förts till denna grupp, för att kunna skilja dom från centumgruppen, som har sitt namn efter det latinska ordet för hundra. De germanska språken hör till centumgruppen, pga att orden för hundra inom denna språkgrupp är så lika centum.

Denna indelning fick många språkforskare att vilja dela in de indoeuropeiska språken i en västlig och en östlig del. Upptäckten av tochariskan (centum) och de anatoliska språken (där hettitiskan visar tecken på att utvecklas mot ett centumspråk), och det faktum att armeniskan (som är ett centumspråk) har sin bas öster om de slaviska språken. Skillnaden mellan centum och satem ligger egentligen inte i att orden för hundra är olika, utan i hur alla ord som är gemensamma för samtliga indoeuropeiska språk behandlas olika. Det finns indikationer på att satem är ursprungsformen och centum är en vidareutveckling vilket gör nästa uppgift lite underlig.

Många slaviska ord har nämligen kopplingar till de germanska och baltiska språken. Detta utan att dessa ord kommer från de germanska språken, därtill är orden för olika i sin struktur. Förmodligen har de germanska och slaviska språken skilts åt vid en tid då de båda hade en satemstruktur, nånstans längre österut än idag. De som talade germanska språk kom sen att nå Europa mycket tidigare än slaverna vilket påskyndade de förras sammanblandning med andra folk som talade centumspråk de med.

Till sist kan påpekas att de slaviska språken, trots sina många gemensamma ord med de germanska språken, är mer lika de baltiska och indoiranska språken. De delar många ord med varandra och de har liknande grammatik, en grammatik som visserligen inte skiljer sej mycket från de västligare språken men som ändå uppvisar en lite mer samstämmighet.

Nästa gång tänker jag avsluta den här serien - för den här gången. Vi får väl se vad den episoden kommer handla om.



"Den dagen Skatteverket blir utsatt för attack så skall jag säga upp mitt abonnemang hos dom."

lördag 5 oktober 2013

Moral och etik - inte enbart för människor

Vi människor ser oss själva som nåt alldeles speciellt jämfört med resten av djurriket och ser det faktum att vi kan dödas av andra varelser som ett straff från gudarna för att satt oss upp mot dom. Till och med i skenbart välutvecklade kulturer som den västerländska ser man ofta såna tankar, förklädda till vetenskap. Ibland görs dessa fördomar också till lag, lagar som strider mot naturlagarna. Där människans lagar kommer på kant med naturlagarna ska man utan undantag följa naturlagarna. Det är inte som jag tycker, utan det är så det är. Naturen övertrumfar alltid människan.
De stora frågorna är kanske inte alltid de svåraste att besvara.
Bland de människor som insett att verkligheten inte är svart och vit, utan innehåller alla möjliga färger varav vissa vi kan se med våra ögon, är det här vad vi människor är och står för egentligen inte så svår att få kläm på. Det handlar om att allt som sker i våra kroppar, med oss i våra huvuden och det vi gör är fullt ut naturligt. Vi delar mycket av det dessutom med andra djur. Moral och etik är exempel på detta vi delar med andra djur. Religionerna är i det fallet kittet för många människor så att moral och etik bibehålls. Vi skulle kunna ta den grundtanken, ta bort det överdrivna inom religionen, och istället överföra den på det sekulära tänkandet vi har idag i många länder i världen.

Psykologen och primatologen Frans de Waal, som citeras i artikeln jag länkar till om moral, menar att det inte är direkt religionerna i sej som är problemet. Det är det dogmatiska tänkandet, det stelbenta och svart mot vitt, som är problemet. Dogma finns hos oss ateister och agnostiker också, speciellt när vi talar om religion. Religion som tycks ha uppkommit för att hålla stora populationer i schack. Numera kan vi hålla koll på varandra med statsapparaterna, vilket kanske inte gillas av alla. Men faktum är att den religiösa maktapparaten behövs inte längre. Kanske folk vill tro och det står dom fritt att göra det, men den bör inte få styra över folk i samma utsträckning som den gjort tills nu.

Det värsta med många människor är dock vare sej att religionen styr deras liv eller att de låter dogma göra det, utan det är när känslokalla människor får styra agendan i många länder. Det hände i Europa för 80 år sen, och håller på att hända här igen bland många politiker som tror sej veta vad som är bäst för oss andra. Det händer just nu i många länder världen över. Det är därför folk flyr förtryck, fattigdom, svält - och dogma. Känslokyla är ett stort hinder för utvecklingen mot ett civiliserat samhälle. Kanske det största...



"Outside of a dog, a book is man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read"

Populära inlägg