En liten tanke efter gårdagens Cosmos

Cosmos med Neil DeGrasse Tyson är en eminent serie och Tyson är utmärkt som förmedlare av kunskap. Dock är det senaste avsnittet i serien lite för propagandistiskt i min smak och alldeles för ensidigt vad gäller synen på vilken roll människan spelar i klimatets utveckling. Visst är det alldeles sant att vi människor påverkar klimatet, på vissa håll går det att se här och nu, men det är absolut inte bevisat att vi människor är ensamma om att ha fått väder och klimat på det globala planet att förändras de senaste seklerna.

De exempel Tyson tog upp, en kustlinje i Alaska och norra halvklotets isar, kan faktiskt förklaras som naturliga förändringar. Att haven tar upp värmen från luften är simpel fysik då koldioxiden som lagrat en del av värmen ju är tyngre än luften i övrigt och till slut faller ner där den hör hemma, och havet har väldigt svårt att ge ifrån sej värme när den väl fått den.

Det är förstås haven som smälter isen vid Nordpolen, men den gör det regelbundet och eftersom vi inte har några reella data över hur isen vid Nordpolen utvecklas från sommar till vinter som sträcker sej längre tillbaka i tiden än 1979 är det ganska arrogant av oss att påstå att vi med våra utsläpp av koldioxid skulle ligga bakom isarnas minskning, en minskning som bara kunnat påvisas i drygt femton av de 35 år som gått sen vi började övervaka polerna med satellit.

Dessutom är det havsströmmarnas rörelser som smälter den mesta av isen, inte vattnet i sej. Rörligt vatten smälter alltid mer is än stillastående vatten. Det är också det simpel fysik. Skulle klimatförändringarna ha ökat farten på havsströmmarna? Nej, det är inte förändringar i klimatet på grund av människans utsläpp av koldioxid vi ser i isarna och kustlinjerna. Dessa förändringar är naturliga och resultaten av utsläppen bör enligt alla beräkningar inte visa sej nu utan om flera sekler.

Det är nämligen konstaterat att värmen går upp först, sen följer koldioxidnivåerna efter, flera sekler efter temperaturhöjningen. På nån vänster låter detta väldigt logiskt, framför allt som att det tar tid för koldioxidmolekylerna att ta till sej värmen och lagra den. Ju mer värme som frigörs i atmosfären desto mer koldioxid följer med upp. Detta eftersom koldioxid är en restprodukt av förbränning. Våra kroppar är alltså förbränningsmotorer eftersom ju vi gör oss av med mer koldioxid än vi tar in.

Så vi får helt vänta och se om det Tyson och andra med honom påstår är sant eller ej. Tills vidare får vi säga att frågan om människans påverkan på klimatet är öppen och ännu ej bevisad.



"The greeks don't want no freaks"

I backspegeln: Är ordet vetenskap värt namnet numera?

För två år sen skrev jag följande inlägg, som fortfarande har sin giltighet. Jag ska tillägga att det jag skriver om är den sortens vetenskap och forskare som låter sej styras av särintressen och av politiska agendor. Vi är tyvärr alla i händerna på människor som vill styra oss bort från utveckling och från möjligheterna till ett demokratiskt och modernt samhälle. Nåväl, on with the show:

Äkta vetenskap ska vara förutsättningslös, det vill säga att den inte ska föregås av vare sej förutfattade meningar eller teorier som ska bevisas. Man ska gå in i ett ämne med inställningen att man har fel. Man ska helt enkelt tänka tvärt emot vad man själv anser. Såna är de principer Sir Karl Popper lade fram och de ska väl inte vara så svåra att följa. I övrigt kan sägas att forskning inte ska styras av vare sej rådande moden eller påtryckningar från företag och stater som kan tänkas vilja styra forskningsresultaten i en viss riktning.

Så när Vetenskapens värld säger att Mitt Romney (vars politik i alla fall inte är ett vitten värt) går emot vetenskapen blir jag mer än förtvivlad. Politiker ska man definitivt inte lyssna på när det gäller vetande, och journalister är av allt att döma inte mycket bättre. Vems vetenskap är det han går emot? Ja, det är en giltig fråga i sammanhanget. Det kan inte vara den Popper drog upp riktlinjerna till för klimatvetenskapen som den förs av dagens största profilerna är i praktiken i samma liga som new age, homeopati, organiserad religion och UFO-forskning.

Romney har säkert blivit övertalad att tala i en viss riktning och när han säger att "vi inte vet vad som orsakar klimatförändringar" har han alldeles säkert fått höra det från folk som förstått forskarna fel. Vi vet mycket väl vad som orsakar dom, men det mänskliga är försvinnande litet i jämförelse med den övriga naturen. Det framgår av båda sidors forskning, med skillnaden att de jag och andra kallar alarmister anser att det är det mänskliga tillskottet som är droppen som fått bägaren att rinna över.

Det är inte bara inom klimatvetenskapen denna ovetenskapliga hållning är i svang. Inom arkeologin och historieforskningen håller man på sina hävdvunna kunskaper och många gånger accepterar man sällan nya rön utan strid. Det är därför svensk historieskrivning stagnerat som den gjort. Sen har vi problemet med att så många forskare är styrda i sin forskning av företag och regeringar, som ställer krav på resultat i vissa riktningar.

Det kanske inte är så konstigt då att de forskare som syns och hörs mest inom klimatforskningen är de som är sponsrade av medel de får från regeringar och företags fonder/stiftelser. Vad vore t ex Johan Rockström utan de pengar han får från riksdagen och stiftelser? Han verkar strunta i att beakta Poppers tankegång, att utgå från att han har fel, för hur än vädret gestaltar sej upprepar han sitt mantra att världen är på väg att gå under för att vi släpper ut så mycket växthusgaser.

Så frågan huruvida vetenskapen som beteckning är värd namnet går att besvara med ett rungande NEJ!



"Hemligheten bakom god väntan är bra planering"

Thor Heyerdahl kan ha haft rätt - fast fel

Thor Heyerdahl är legendarisk för sina resor över haven med vassbåtar och flätade flottar. Ra I & II samt Kontiki är numera inskrivna i historieböckerna. Vad gäller den senare båtresan antog Heyerdahl att folk från Sydamerika reste till Påskön och koloniserade ön den vägen, tillsammans med polynesierna som kom västerifrån. Men den hypotesen har ifrågasatts och nu har man därför satt igång ett projekt där man ska ta reda på DNA-profilerna hos befolkningen på Påskön.

Hittills har de med europeiskt ursprung kunnat härledas med ganska stor säkerhet, men här finns också ett stort inslag av sydamerikanskt DNA, men på ett sätt som gör att man börjar undra om inte utbyte mellan Påskön och dagens Peru/Chile ägde rum före Columbus anländande till Amerika. Man ska göra en undersökning av DNA i Sydamerika också för att vara säkra på sin sak - att polynesierna var de som initierade kontakten över haven.

Man utgår från de bevis som finns tillgängliga i arkeologin och historien. Folken i Sydamerika hade inga båtar kapabla att färdas över större avstånd på haven, det hade polynesierna. Det ska bli intressant att följa den här hypotesen för den kan på ett sätt bevisa Thor Heyerdahl hypotes, fast tvärtom, och jag tror att han skulle ha accepterat forskarnas rön att polynesierna besökte Sydamerika, inte att folken i Sydamerika besökte dom. Utifrån dessa tankar kan man teoretisera kring möjligheten att man försökt resa österut från de andra öarna också, men att där blev avståndet för stort och dessa expeditioner gick under. Kanske...




"Mele Kalikimaka"

Vetenskapshörnan: Kort om ögonen

Ögonen är ingången till en människas själ, säger klyschan. Men det ligger en speciell sanning i detta uttryck. Ögonen är verkligen ingångar. De tar in ljuset och det ljuset träffar och via nervbanor tolkar sen hjärnan synintrycken till det vi ser framför oss. Skulle ögonen vara en digitalkamera skulle de motsvara över 500 megapixlar. Dock går väldigt mycket bort i omvandlingen i såväl glaskroppen som på vägen till hjärnan, så det som återstår motsvarar mellan 5-15 megapixlar. Men det är tillräckligt för att klara oss genom dagen, och vi har tillräckligt bra syn att kunna röra oss nattetid i halvdunkel.

De mänskliga ögonen kan fokusera på saker som befinner sej många hundra meter bort. På den punkten är det i stort sett bara örnar och gamar som slår oss. Vi har för övrigt en fördel framför dessa fåglar. Vår syn tillåter oss att se det som försöker gömma sej utan att använda delar av det ultravioletta spektrumet, som många fåglar gör. Det är vårt stereoseende som gör det.Två ögon som tittar gemensamt på en sak överträffar många gånger en sidovision som de flesta fåglar har. Det är bara ugglorna som har samma sorts synfält vi har.

Ögats anatomi. Bild från Capio Medocular. 

Det ska påpekas att det vi ser är uppochnervänt i ögonen. Det är hjärnan som vänder det rätt sen. Det har med kroppens position och vårt balanssinne i örat att göra. Hänger vi upp och ner vet hjärnan om det och kompenserar enbart för detta i sån mån att balansen blir korrigerad, men skulle vi ta på oss glasögon som gör att vår vision blir helt omkastad blir hjärnan först desorienterad, men efter ett tag vänder den på synintrycket så att vi ser rättvänt i alla fall. Ta av dessa glasögon och hjärnan tvingas vända på synen igen.

Vår hjärna står faktiskt för mycket av korrigeringen av vår syn. Om du tittar rakt fram så märker du kanske inte att det som vi inte tittar på egentligen inte finns i vårt synfält. Det är hjärnan som fyller i minnesbilden av det ögonen tittade på innan vi tittade rakt fram. Om du åker väldigt snabbt, t ex längst bak i ett tåg eller tittar ut från en bil, och stirrar rakt framför dej kommer du att märka att ibland "försvinner" delar av bilden. Det är när hjärnan inte hinner med att fylla i minnesbilderna omkring det du huvudsakligen tittar på. Detta kallas den blinda fläcken eller papillen, vilket är ett område i ögat som inte tar in nåt synintryck eftersom det är själva sambandscentralen till synnerverna.

Det finns mycket mer om ögonen än jag tänker ta upp här och nu. Jag ville bara dela med mej av det jag lärt mej genom åren. Kan du mer kan du alltid skriva en kommentar.



"Why don't you come to your senses?"

Skillnaderna mellan rasism och främlingsfientlighet (och andra företeelser)

Rasism är ett ord som slängs i ansiktet på folk vars åsikter man ogillar och ordet används mer som ett skällsord och som ett sätt att få slut på en diskussion så att man själv blir den moraliska vinnaren. Men ordet rasism används fel. Strikt sett är rasism när man beskriver andra folk utifrån en mall där man rangordnar sej själv och de sina över alla andra, för att sen agera efter den mallen. Rasism handlar alltså om att behandla andra människor utifrån en förutfattad mening om hur alla ska uppföra sej och vara, som om dessa vore sämre än man själv.

Främlingsfientlighet handlar precis som ordet uttrycker det om att man är fientligt inställd till främlingar, oavsett vilka de är. I vissa fall kan det användas om misantroper, dvs såna som avskyr andra människor över huvud taget. Ett exceptionellt exempel på misantropi är de som jobbar för Migrationsverket och andra myndigheter. De som skriver lagar är också förstklassiga misantroper många gånger. De är naiva och ser ytterst sällan hela bilden, vilket är vanligt för alla grupper jag beskriver här idag.

Det som är gemensamt för alla grupper ovan är tunnelseendet med skygglapparna och den uppenbara oviljan att lära sej den vetenskapliga disciplinen psykologi och dynamiken inom arten människa. Vi är av naturen misstänksamma mot främlingar, men lika mycket naturligt är det att vi är nyfikna. Den balansen är oftast av godo. Misstänksamheten förbyts i nyfikenhet och på sikt även i vänskap, eller åtminstone acceptans. Att man säger dumheter om andra ibland är en sak. Det gör vanligt, normalt folk hela tiden.

Till sist har vi en sjuklig främlighetsaversion, xenofobi (främlingsskräck). Att vara rädd för främlingar är ett sjukligt tillstånd likt att vara paniskt rädd för öppna ytor, bakterier och annat. Då är tunnelseendet extremt. Dessa är rädda för alla främlingar och släpper nog knappt ens in såna de känner ibland.

Tack för mej för denna gången!



"Som slogan är det skitbra"

Vatten i jordens inre ger oss ny förståelse

En diamant med ganska högt vatteninnehåll gör att forskare får börja tänka om vad gäller såväl vattnets omfattning som ursprung här på vår planet. Det finns nämligen spår i den diamant artikeln handlar om som tyder på att det finns mycket mer vatten i jordens inre än vi hittills trott. Detta har lett till att många experter på geologi numera lutar åt att vattnet bildades här på jorden snarare än fördes hit av kometer. En liten mängd vatten kan ha kommit med kometerna men den allra största mängden bildades enligt dom här, på plats.

Mer vattenrelaterade ämnen, den varma vintern vi har haft tillskrivs klimathotet av den allvetande mediakåren, specifikt SR och SVT, medan vi andra vet att milda vintrar alltid har funnits och kommer att finnas tills solen börjar värma upp jorden om några miljarder år. De som blint tror, utan att ha några som helst säkra bevis för sin sak, bör lämna mediaarbetet och bli medlemmar i ett av riksdagens två mest onödiga partier, Miljöpartiet.



"Herr Ober, Eis bitte!"

10 kluriga kunskapsfrågor att fundera över

Dags igen för lite frågor som kanske är av det svårare slaget. Hoppas nån kan svara på frågorna utan att använda sej av Google. Det gör dock inget om ni tvingas använda Google eller Wikipedia. En del av frågorna är inga direkta kunskapsfrågor utan snarare valfrågor, du kan välja mellan svaren alltså.

1. Vem var Aristokles?
2. Varför byggdes Kinesiska muren?
3. Vem skrev librettot till Trollflöjten?
4. Vad stod det på Al Capones visitkort?
5. När föddes Stalin?
6. Vem var den första kvinnan enligt bibeln?
7. Hur snabb är en gepard?
8. Minns du den snö som föll i fjol?
9. Säger du fjol eller fjor och vilken av formerna anser du vara den rätta?
10. Vilket parti regerade ihop med Socialdemokraterna på 1950-talet?




"I predict future happiness for Americans, if they can prevent the government from wasting the labors of the people under the pretense of taking care of them"

Mitt politiska manifest

Jag har länge ansett mej stå ovanför politiken och politikerna som sysslar med denna inte alltid så hedervärda syssla. Politik har nämligen en benägen att bli som en religion för en del människor och det fungerar definitivt som en plattform för maktutövning för många. Men det går ändå inte att komma undan politik när man diskuterar vissa saker. Speciellt inte om dessa saker berör många människor. Så nu tänker jag ta chansen att en gång för alla presentera mitt egna manifest.

Det jag står för är ett politiskt landskap där alla får tycka som de vill, bara de ger 17 i att stämpla oliktänkande som mindre vetande, vare sej detta sker i direkta ordalag eller genom förtäckta omskrivningar. Det landskapet omfattar även en stat som tillåter vanligt folk att verka och existera ungefär som nu, oberoende av staten och med ett privat alternativ till allt den offentliga, statliga apparaten kan komma med. Som ni märker vill jag inte privatisera det statliga, ej heller förstatliga allt privat.

Nej, jag vill att alla ska ha valmöjligheter, mellan det offentliga och det privata. Vissa funktioner kan bara staten ha hand om dock, t ex folkbokföring, uppbärande av skatt samt det övergripande ansvaret för landet som helhet. Vi kan inte ha ett privat försvar, även om varje region bör kunna försvara sej själv. Eldistributionen och den del av infrastrukturen som inbegriper landsomfattande kommunikationer på land och till sjöss bör ha staten som granskare, även om privata intressen måste få tillgång till alla dessa funktioner utan förhinder.

Bild av Hans Thoursie.

I mitt politiska landskap är staten alltså mer en sorts vaktmästare som går runt och ser till att allt funkar för alla, oavsett om de är en liten parvel på dagis, en lokförare eller läkare. Den ska inte ha monopol på allt, ej heller ska staten vara svag. Den ska bygga sin verksamhet på de grunder vi vet redan existerar i det mänskliga samhället, alltså på samarbete och respekt för varandra. Vi människor är av naturen ett flockdjur, och även om det finns ensamvargar så interagerar dessa ändå med resten av samhället från och till. Vi tar hand om varandra, samtidigt som individen får utrymme att verka på egen hand. Det blir ett sorts kooperativ, alla arbetar tillsammans för ett gemensamt ändamål, samtidigt som det finns tydligt ledarskap.

Det är vad som utmärker i stort sett alla primater, ett tydligt ledarskap. Trots vårt teknologiska avancemang har vi kvar dessa strukturer från fordom och de präglar vår evolution, mestadels positivt i mitt tycke. Vi väljer numera våra ledare på ett sätt vi inte gjorde förr, men likväl är det människor med starkt ledarpsyke som kommer fram. De får förstås hålla sej till de spelregler vi har, vilket inte alltid verkar passa alla. Men, den som sej i leken ger får leken tåla.

Politik som den ser ut och för sej idag är inget för mej. Det är ett förvärv, ett kall, för dom som är hågade och kalla nog att stå ut med den press som det innebär att vara politiker. Egentligen är politik ett hinder för såväl demokrati som samhälleligt samarbete, så man kan undra varför vi låter dom hållas. Jag gissar att sanningen ligger i det faktum att de flesta inte bryr sej speciellt mycket om det som sker utanför stugknuten eller lägenhetsdörren så fort man gått innanför den. Det är därför vi har politiker, för att se till att samhällets kugghjul hålls smorda.

Som den eventuelle läsaren kanske märker förordar jag en politik grundad på det samhälle vi bär med oss genom vår grundläggande biologi och mentalitet. En politik där staten inte spelar nån större roll utan snarare är en vaktmästare som går runt och håller koll på de mest grundläggande sakerna. Resten sköts av folket. Vad skulle ni läsare kalla detta? Jag kallar det rationalism.




"Anger can take us to countries we never knew existed"

Vetenskapshörnan: Magnus Ladulås inte i koret - var finns han då?

They seek him here,
they seek him there...

Så börjar den dikt Sir Percy Blakeney skaldar om Röda Nejlikan (sej själv alltså) och om var han är. Nu är det inte fransmän som letar här i Sverige utan svenskar och de letar inte efter en man som hjälpte franska adelsmän att undgå madame Guilloutine utan en svensk kung som ska ha fått sin gravplats i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men faktum är att Magnus (den gamle som han kallades av sin samtid) inte verkar ha blivit begravd där. Åtminstone inte i kyrkans kor.

Som jag tidigare skrivit här på bloggen tvivlar jag på att man ens kommer att finna Magnus i Riddarholmskyrkan överhuvud taget. Kanske han ligger nånstans i Västergötland där alla andra före honom ligger? Fortsätt söka ni, jag och alla andra väntar spänt på vad ni får fram. Skulle Magnus trots allt ligga begravd i denna kyrka ska jag sträckäta en hel prinsesstårta.




"Historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits."

Skulle troende vara mindre intelligenta än icke troende?

Ett stort antal studier, 63 för att vara exakt, påstår att troende skulle vara mindre intelligenta än icke troende. Den här studiernas konklusioner ställer jag mej faktiskt till stora delar tvivlande till. Av det enkla skälet att jag inte tillmäter intelligens nån större betydelse för hur människan fungerar som art eller ens som enskilda varelser.

Intelligens handlar, som ordets latinska ursprungsbetydelse antyder, om att samla kunskap och sen kunna behandla denna kunskap på ett sätt som hjälper en själv och de sina tillräckligt bra för att kunna överleva. Det innebär ju i verkligheten att även de som enligt (säkerligen amerikanska) intelligenstester skulle få sämre resultat skulle klara sej lika bra i samhället som de som får bättre resultat på dessa test. Ibland bättre. Det är lätt att stirra sej blind på testen, deras utformning och de svar man får från försökspersonerna.

Jag är inte religiöst troende, definitivt inte. Jag anser dock inte att jag ser mej själv som speciellt intelligent eller ens smart, bara utbildad och eftertänksam, framför allt erfaren (mer och mer för varje år och varje diskussion). Vad studierna visar är endast att de som inte tror har ett mer skärpt sinne för vissa saker i sin omgivning. De är mer intresserade av att använda hjärnan på ett mer individuellt sätt än de troende vars sinnen är mer inriktade på grupptänkande och då blir mer lagda åt det hållet också.

Intelligens har inget med förmågan att säga bra saker att göra, vilket bevisas av detta. Inte för att Annie Lööf har visat prov på vare sej intelligens eller eftertänksamhet...

Å andra sidan finns det många troende som är skärpta också, vilket ju skapar visst utrymme för tvivel. Vad det handlar om egentligen är ju blind tro, tvivlande och icketro, en sorts modern treenighet. Alla tvivlar vi nån gång, kanske till och med många gånger, och tror gör väl alla på nåt.

Jag måste i sammanhanget till slut ställa en vanvördig fråga: Är man mindre värd som människa för att man får "stämpeln" inte så intelligent?




"I am so clever that sometimes I don't understand a single word of what I am saying."

Vetenskapshörnan: Den blå punkten i fjärran

20 juni skrev jag om förberedelserna inför fotot som togs av Cassini mot vår planet från Saturnus. Nu har fotot gjorts offentligt av NASA och vilket underbart foto! Titta på ringarna och se sen den lilla punkten under dom. Där bor vi, alla vi sju miljarder människor samt alla andra djur, plantor och allt annat levande.

Den här bilden hade Carl Sagan verkligen gillat. Han hade rätt. Man blir verkligen spirituell av att se sånt här.



"Science is not only compatible with spirituality; it is a profound source of spirituality."

Vetenskapshörnan: Guld kommer från gammaexplosioner

Guld kommer från rymden, det vet väl alla nu. Nu vet forskare också att guld inte kan bildas i stjärnor, inte ens de största och mest våldsamma stjärnorna. Gränsen för vad super- och hypernovor kan skapa är järn. Sen är grundämnena för tunga rent atommässigt. Guld och andra ämnen kan bara bildas i så kallade gammastrålningsexplosioner (Gamma Ray bursts på engelska), vilka ofta är resultatet av kollisionen mellan två neutronstjärnor.

Så det guld som delas ut till atleter, stjäls från butiker eller glöms bort i gamla bankvalv kommer från urgamla explosioner i rymden. Det bildas hela tiden nytt så om vi kommer ut i rymden på allvar nån dag är det bara att plocka för sej, såvida inte nån annan civilisation redan har mutat in området.

"Gold is the corpse of value..."

Vetenskapshörnan: Nattlysande moln

Nattlysande moln är en typ av moln som befinner sej på så höga altituder i atmosfären att dess kristaller belyses av solen var de än är. De befinner sej på 76-85 km höjd, alltså ovanför såväl troposfären (den del av atmosfären vi lever i) som stratosfären (den lugna delen ovanför). Hur de fungerar är inte helt känt. Jag tycker det verkar konstigt att de inte är kända före 1885. Nog har väl folk kollat upp mot himlen förr?

Nattlysande moln. Från mitt eget arkiv, taget med en kompaktkamera.

 

 

 

 

Inte alla moln i den här bilden är äkta nattlysande moln. De mörkare liknar nattlysande moln men är upplysta nattetid av ljus från olika ljuskällor.

"A room without books is like a body without a soul."

Mer sånt, Karin, mer sånt!

När Karin Bojs lägger klimatdravlet åt sidan blir hon som vetenskaplig journalist riktigt läsbar. Nu handlar det om förståelsen att DNA från en kromosom hamnar på en annan kromosom, bitarna byter plats med varandra, vilket orsakar cancertumörer och leukemier av olika slag i våra kroppar. Det var genetikern Janet Rowley som först såg detta samband. Det är kanske dags att hon får Nobelpriset i medicin eller fysiologi för denna upptäckt? Hon har fått alla andra priser som kan fås inom detta område.

Vad jag dock saknar i artikeln är varför DNA från en kromosom helt plötsligt hamnar på ett annat ställe och följaktligen utlöser den närmast okontrollerade celltillväxten i kroppen. Det är nog nästa steg i förståelsen, om inte jag har missat nåt nånstans. För det artikeln tar upp är mer en fortsättning på hur man diagnosticerar och behandlar cancer. Förmodligen är det som alltid en kombination av det vi äter, den släkt vi tillhör och vad vi i övrigt gör med våra kroppar som är orsaken till att dessa genförändringar äger rum.



"Nationalism är en barnsjukdom. Den är mänsklighetens mässling."

Peer Review

Jag minns en rolig episod från min universitetstid i Lund. Det var presentation av en B-uppsats om ett hungerupplopp i Jönköping på 1800-talet vilken ledde till en muntlig tennismatch mellan opponenten och respondenten. Vår kursledare satt där mellan dom som en tennisdomare och tittade fram och tillbaka medan orden blev hårdare och hårdare ju längre in i uppsatsen man kom. Jag tror uppsatsen blev godkänd men hur grälet avlöpte kommer jag inte ihåg.

Så går så kallad peer review till i universitetsvärlden hos historiker. Peer review inom den större forskarvärlden med redan etablerade forskare går inte riktigt till så. Istället presenterar man sitt forskningsmaterial för en grupp likasinnade inom samma forskarområde, därav termen peer (efter latinets par, jämlik). De pekar på saker i ens material som antingen stämmer eller inte. Vare sej de stämmer eller inte så kanske ordalydelsen kan behöva ändras för att inget ska verka oklart. När sen dessa saker rättats till (förhoppningsvis) kan man få sitt material publicerat i diverse vetenskapliga tidskrifter.

Problemet är ofta att dessa recensenter kan vara så välvilligt inställda till den som presenterar en rapport att man gärna förbiser småfel (som kan växa till stora problem för den hypotes man har). Det kan kallas för pal review, alltså ens kompisar täcker upp för en. Det verkar sätta stopp för de som har hypoteser som kanske går stick i stäv med de åsikter man själv gillar som forskare.

Klimatalarmismens påhejare är snabba att påpeka att klimatrealisternas sida inte har så många forskarrapporter publicerade som tillskyndarna har. Med pal review som en av aktörerna i dramat kan man förstå hur det kan komma sej att vår sida har så få publicerade rapporter. En annan aktör är att många realister måste ta längre tid på sej för att verkligen vara preparerade inför mötet med kritikerna.

En som inte behöver oroa sej för att hans material ska behöva granskas av någon är Al Gore, även känd på den här bloggen som Mr. Freeze, som nu har lanserat ännu ett projekt om klimatet som i praktiken är lika fantasifullt som overkligt. Han kan i lugn och ro presentera sina osanningar och halvsanningar utan att någon ens får ifrågasätta hans påståenden. Ordet review (recension) är bannlyst från hans projekt.

Inom mitt fält, historia, är det viktigt att ordalydelsen är korrekt, att den problemställning man gjort upp följs till punkt och pricka så att alla frågor får ett svar samt att läsaren förstår vad det är författaren vill ha sagt. Personliga åsikter och att vara ett rådande mode inom vetenskapen till lags hör inte hemma där. Men det verkar höra hemma inom klimatgrenen av fysiken på många institutioner.

Hoppas nån tar upp handsken jag lagt ner nu.



"På varje marknad finns två slags tokstollar; de som begär för mycket och de som begär för litet."

Higgspartikeln lever

Higgspartikeln verkar vara en realitet. Förra året var osäkerheten stor kring dess existens men nu verkar de flesta vara säkra på sin sak, de har funnit rätt partikel. CERNs forskare anser att de är på rätt spår. När ska då Higgs, Brout och Englert få Nobelpriset i fysik? Robert Brout dog visserligen 2011 vilket gör att han inte kan få priset men han kunde åtminstone omnämnas i motiveringen. Dessa tre var ju de som, oberoende av varandra, räknade ut den här partikelns existens i början av 1960-talet. Inte dåligt, va?

"So a Higgs Boson particle walks into a catholic church
A priest walks over to it and says "Hey, you're not allowed in here!" to which the particle replies, "But without me, how can you have mass?" "

Att mäta en årstid efter dess temperatur är inte vetenskapligt grundat

SMHI brukar ju som bekant mäta våra säsonger, det vi kallar årstider, efter den rådande temperaturen under en viss tidsperiod. Till exempel är våren kommen när dygnsmedeltemperaturen når över nollan mer än fem dygn i sträck. Motsvarande gäller hösten, att temperaturen över fem dygn är under fem grader. Om sen temperaturen ändras så det blir varmare eller kallare efter denna period har ingen betydelse enligt dessa meteorologer. Den nya årstiden är vad som gäller enligt deras regler.

Det meteorologiska sättet att beräkna årstider är tyvärr inte grundat i äkta vetenskap. Det är ett enkelt och mycket trubbigt instrument framtaget för att de själva ska bringa ordning i det kaotiska system vi kallar väder. Det är en del av vädermönstret som på sikt blir till klimat. De trivialiserar alltså vårt återkommande väder för att slippa ta med alla variabler i beräkningen. Det gjorde våra förfäder också när de uppkallade årstiderna efter det de såg omkring sej och benämnde det efter rådande omständigheter. Men detta sätt har en fördel. Kommer snön tillbaka i mars räknas ändå perioden in i vintern enligt detta sätt att se på årstiderna och skulle den smälta bort på hösten är det fortfarande höst. Vintern är inte här för att stanna bara för att lite lappmögel råkat ramla ner från himlen och temperaturen under fem dygn varit under nollan efter det.

Vinter, vår eller vad? Bild från Bolsängen.

Våra förfäder i Norden såg det lite annorlunda än SMHI. Vinter är ett ord som betyder vit och syftade helt och hållet på att marken var täckt av snö eller frost. Vår betyder grönska och syftade på det som kom ur marken när snön hade lämnat den. Sommar betyder kort och gott halv och syftar på den ljusa halvan av året. Höst betyder huggen och har med skörden att göra. Som ni kanske märker är det en hel del tid på året som då saknar namn. VI brukar kalla det vårvinter på den tidiga delen av året och tidig höst eller senhöst på den senare delen av året.

Det är uppenbart att någondera definitionen är vare sej nöjaktig eller vetenskaplig. SMHIs ger sken av att vara vetenskaplig då man strikt går efter mätning av temperaturen men det faller på att det är alldeles för endimensionellt. Att gå efter utseendet på naturen från säsong till säsong är lite ensidigt det med. Det vore en god vetenskaplig gärning om man slog ihop dessa sätt att observera och diagnostisera årstidsväxlingarna på till ett nytt sätt att presentera meteorologi på. Det är ju sen länge fastslaget att temperaturen i marken inte nödvändigtvis hänger ihop med den i luften eftersom luft har mindre densitet än jord och således är mer påverkbar gällande temperaturväxlingar.

Det här sista märks inte minst nu när luften når upp till fem-sex grader medan snön i stort ligger kvar. Mosig javisst, men den ligger kvar på många platser. Nätterna är fortfarande svinkalla. Så våren är fortfarande långt borta även efter det att SMHI deklarerat att den har kommit. Tyvärr är det SMHIs ovetenskapliga sätt att beräkna årstiderna som gäller officiellt. Vi får väl byta namn på årstiderna om de envisas med sina definitioner.



"Klimatet är vad vi förväntar oss, vädret är vad vi får."

Se hela bilden är en del av vetenskapen

Det är viktigt  att se hela bilden. Pusslet borde läggas oftare. Bild från annan blogg.

Att kunna se hela bilden är nåt vi alla kunde och borde dra nytta av. The big picture kallas termen på engelska. Den har stor betydelse för vetenskapen. Eller snarare borde den ha det. Sättet vi belönar vetenskapliga studier på, s k peer review (ungefär recension utförd av likar), har tyvärr drag av pal review (recension utförd av kompisar). Fler än mej tycker att det borde ändras på det. Det finns också, som påpekas i det länkade materialet, risken att de som ska granska och recensera ett vetenskapligt verk ser hela sitt egna arbete gå upp i rök som en följd av det nya arbetet och är man ohederligt lagd kan man stoppa denna nya kunskap från att nå ut till allmänheten genom att säga att materialet inte håller måttet. De förhindrar således andra att se hela bilden.

Nästa gång någon ur gänget bakom tron på människans orsakande av global uppvärmning säger att motståndarsidans forskare inte fått sina rön publicerade så tänk då efter att den hela bilden kanske inte fått komma fram pga ovilja från de som ser ett hot i den andra sidan. Tanken att vetenskapen ska utvecklas opartiskt och utan subjektivism faller på det klassiska problemet med den enskilda människans eget sinne.

Jag upptäckte det där med att inte se hela bilden i en viss sak härom dagen när jag såg tre nötter bilda en triangel på min mammas TV-bord. Jag frågade om varför nötterna var arrangerade på detta vis varvid min mamma frågade "Räknade du inte med den nöten då?" och pekade på en nöt som var dold för mina ögon bakom en stor blå kopp. Jag tittade längre fram över koppen och såg då en nöt som låg intill den. Den bröt hela mönstret med sin placering en bit utanför den tänkta triangeln de andra nötterna bildade.

Att se hela bilden, att kunna förstå en sak, är en viktig del av ens egen process från barn till vuxen. Att bli förhindrad att se hela bilden är ett barnsligt drag hos de som inte vill att man ska se hela bilden.



"Dansen är ett lodrätt uttryck för ett vågrätt begär."

Vad är snabbmat?

Från dokumentären "Supersize me".

De flesta tänker säkert på män och kvinnor som proppar nyllena fulla med dåligt tillagad korv eller pizza på nåt hak som osar av fett och kolhydrater. Många i västerlandet, den utvecklade världen över huvud taget, hetsäter och stressar helt utan orsak. Vi äter för fort, vi ser klockan som ett absolut, vi ger oss inte tid att smälta maten förrän vi ska på'et igen.

Jag vill lägg till en definition till ordet snabbmat. Förutom den gängse terminologin, att man äter nåt som är snabbt tillagat och snabbt ätet, skulle jag vilja lägga till betydelsen det som snabbt processas av magen. Här menar jag att det finns mat som magen snabbt tar hand om och som ger snabb näring utan att egentligen tillföra kroppen något substantiellt. Faktiskt skulle jag vilja säga att snabbmat i den här betydelsen är värre än snabbmat i betydelsen fet mat som man kastar i sej snabbt.

Om man inte får den näring kroppen behöver sjunker blodsockret och kroppen går i nån sorts dvala, vilket kan hända även för oss som inte har diabetes. Då är det faktiskt bättre att äta fet mat än smal mat för fett ger näring över långa tidsperioder medan kolhydrater mest agerar prestationshöjare över nån timme eller så. Det senare lurar då kroppen att lagra fettet eftersom kroppen då tror att en svältperiod är på gång. Samma sak som gäller när man bantar. Då tror kroppen att man svälter och lagrar fett.

Ät någorlunda långsamt, inte för stora portioner, ofta (ca tre timmar mellan varje måltid) och ta tid på dej att tillaga maten. Drar du över tiden för din lunch kan det inte hjälpas. Din kropp är viktigare än ditt jobb. Se samtidigt till att undvika fett som rinner och kolhydrater i kombination med det drypande fettet. Det är bättre att låta fettet vara i maten samt att kolhydraterna är lika långsamma som din måltid.



"Det första man förlorar vid bantning är sitt goda  humör."

Lite nyheter från rymdens domäner

Kan gammastrålning ha träffat jorden med en direktträff för drygt 1200 år sen? Vissa forskare leker med den tanken. Man har hittat spår av en ökning av strålning med högt gammainnehåll i jordlagren och i trädringar från denna tid, som i Europa kallas tidig medeltid.

Vad sägs om denna härliga bild av Betelgeuse nedan?

Det är Herschelteleskopet som tagit denna bild på det material jättestjärnan slänger ur sej och sen möter en formidabel vägg av rymddamm, en chockvåg från andra stjärnor. Betelgeuse förväntas bli en supernova när som helst och många bara väntar på den dagen det händer. Då kan vi ha en andra sol på himlen under några veckor. Synd ifall den skulle explodera mitt på dagen för då skulle vi inte se så mycket av det förrän till kvällen.

Till sist, visste ni att norsk brunost brinner väldigt bra? Det har inget med rymden att göra, tyckte bara det var kul att skriva om.


"If at first you don’t succeed, you must be doing something wrong."