 |
| Bitten Jonsson i aktion. Tyvärr ville inte blixten samarbeta fullt ut. |
För den som är insatt i hjärnforskning, beroende och mat är Bitten Jonsson (se bilden ovan) säkert bekant. Det är hon som säger att folk inte smygäter torsk som man smygäter godis. Igår kväll från klockan 19 och två timmar framåt höll hon ett föredrag om hjärnan och hur den är beroende av saker som egentligen kroppen inte behöver så där värst mycket. Hon presenterade forskning som visar att vi behöver två tredjedelar animalisk föda och en tredjedel vegetabilisk, det senare med betoning på sånt som kor, grisar och får också äter. Dock ej gräs för det är för svårtuggat.
Det handlade alltså om att hjärnan blir beroende av nåt som kan stilla det limbiska systemet, en del av länken mellan den så kallade reptilhjärnan och däggdjurshjärnan. Socker spelar en viktig roll då beroendet grundläggs. Jonsson säger också att man inte behöver vara tjock för att ha fel på sin kropp. Fettet kan då lägga sej runt vissa inre organ och således inte synas utifrån. Framför allt är fettet på fel plats och av fel sort.
Det har nu gått ett dygn och jag har fått lite perspektiv på det jag hörde och såg. Det jag personligen ska undvika är alltför processad mat, det ska vara naturligt och hellre fil och yoghurt än ren mjölk. Bröd går väl att äta för min del men inte i för stora mängder. Mycket pålägg och då helst så naturliga råvaror som möjligt, riktig påläggskorv, riktig skinka och bra, fet ost. Fett kött och gröna grönsaker ska vara huvudfödan. Godis äter jag inte längre, istället nån enstaka chokladbit för att få upp livsandarna efter kvällsmaten. Helt beredd att ge upp alla kolhydrater är jag inte men pasta, det mesta raffinerade sockret och den fabrikstillverkade maten tänker jag sluta med. Bröd är min last och den tänker jag inte sluta med tvärt. Snarare långsamt fasa ut. Fisk får jag väl börja äta mer av.
Fabrikslagad mat ska alltså undvikas i görligaste mån, vad mej anbelangar alltså. Dessutom ska man inte klaga på vad andra äter. Då visar man bara hur illa ställt det är med en själv. Kort och gott: lev livet innan livet lever om med dej!
