Det är både lättare och svårare att ta landskapsfoton än man skulle kunna tro. Lättare i det att det egentligen bara är att sikta mot fjärran och trycka av. Svårare i att det egentligen inte är så att man bara kan sikta mot fjärran och trycka av. Visst, den här bilden kom till så att jag siktade mot sjön mellan träden och tryckte av utan att bry mej speciellt mycket om omgivningen. Jag hade inte haft kameran så länge och hade den fortfarande på automatisk inställning, vilket innebär att kameran sköter om allt så fort man tryckt ner knappen för att få autofokus.
Men vill man lära sej mer om fotografi ska man lämna autoinställningen och söka sej vidare till de mer avancerade inställningarna. Idag hade jag inte tagit den här bilden så där rätt upp och ner. Jag hade kollat hur ljuset faller på grenarna, var bästa punkten för att få fin och jämnt fördelad skärpa skulle kunna vara och jag hade tänkt mej hur det skulle kunna vara att få fram lystern på bättre sätt.
Så man utvecklas som fotograf, precis som man utvecklas i alla andra områden där man vill vara kreativ. Fotografi vore en bra hobby för folk med monotona arbetsuppgifter för då får de utlopp för kreativiteten. Landskapsfotografering är då ett väldigt bra sätt att tänka kreativt. Kolla ljuset, kolla skillnaderna mellan mörkt och ljust, kolla djupet och kolla skärpan. Men skaffa en systemkamera. En mobiltelefon är bara bra för selfies, och knappt ens det.
"Create with the heart; build with the mind"
