Historiehörnan: Man verkar ha haft humor även förr i tiden

För drygt 1400 år sen begravdes en man av högre status i en hög utanför vad som idag är Uppsala. Han tycks ha haft kul i sitt liv för han begravdes med bland annat vad som verkar ha varit en spelbricka av ben med ett litet simpelt ansikte ingraverat. Detta lilla ansikte ser precis ut som en smiley. Se bilden nedan. Visst är den söt?

Bild från Upplandsmuseet.

"Those who believe in telekinetics, raise my hand"

Problem med religioner - del åtta: Legenden om stjärnmannen

Religioner har en tendens att lagra legender från olika håll på ett sätt som gör att vi idag får problem att se igenom dessa och se verkligheten bakom. Jag har skrivit om detta tidigare så nu tänkte jag samla det i en serie som jag kallar "Problem med religioner".

Termen "Stjärnmannen" är min egen. Jag tänker främst på den form av pentagram som karaktäriseras av fem enkla uddar och som liknar en människa med utsträckta armar och särade ben, lite åt samma håll som Rush figur som förekommer på omslaget till deras platta 2112 från 1976. Ordet man syftar här inte på könet man utan på beteckningen man, som från början betyder människa i största allmänhet. Det kan således röra sej om en kvinna också.

Ett intressant faktum, som möjligen våra förfäder kände till från sina observationer av natthimlen, är att Venus i sin bana runt solen beskriver ett pentagram på himlen under den tidsperiod som det tar för planeten att cirkla åtta gånger (mot jordens samtidiga tretton gånger). Så här ser det ut för oss när Venus gör sina åtta varv:

Bild från Wikipedia.

Varje större religion i den gamla världen har en form av pentagram i någon form och det kvittar hur den är formad, med spetsen uppåt eller neråt spelar alltså ingen roll. Den är lika potent för varje kultur för det. Det är här jag tänker mej att pentagrammet är en rest från en mycket äldre, mer grundläggande religion som kanske även den en gång i tiden var allomfattande geografiskt sett. Det har nog inte rört sej om en enhetlig religion som förts till andra områden med vapen i hand utan mer av typen utbyte av idéer och kulturella uttryck. Såna influenser har alltid präglat oss människor vilket lett till en fortsatt kulturell och samhällelig evolution.

Ur den här äldre legenden verkar historien om stjärnmannen ha uppstått. Vi har egyptiernas föreställning om att farao ska åka till Sirius för att där bli en gud vid sin död. Vi har judarnas davidsstjärna och den kristna föreställningen om stjärnan som leder de vandrande vise männen till Jesus när han var liten baby. Vi har många referenser i övriga religioner om hur vi kommer från stjärnorna. 

Jag har en tankegång, som inte är riktigt klar ännu, att någon eller några i en grå forntid faktiskt räknade ut hur allt hängde ihop, planeten, stjärnorna, rymden, naturen, hur allt skapades, men att när detta skulle förklaras för de andra så föll det på att han/hon/de inte riktigt kunde förklara i detalj så att de förstod. För att då kunna förklara det fick den eller de hitta på en massa figurer som låg bakom allt. På så vis blev detta invävt i en massa berättelser om andar, gudar och liknande, vilket vanligt folk förstod.

Att en del förstod hur det hängde samman till viss del visas ju inte minst av t ex sumerernas skrifter där bland annat de fem planeter (förutom vår egen) vi kände till före 1781 finns beskrivna i ganska bra detalj. Man kände till glasets förstorande effekt och linser som sattes på ställningar användes redan för 3000 år sen för att titta med på himlen. Det skulle dock dröja till 1600-talet innan nån kom på att göra först en kikare, sen ett teleskop för att underlätta tittandet med.

Så vem var då den jag kallar Stjärnmannen? Beroende på kulturområde var det väl en man eller en kvinna, kanske tvekönad till och med, som var ett överhuvud för en viss grupp av människor i ett visst samhälle. Stjärnmannen var en av dessa förklaringar som gavs när vanligt folk inte förstod sammanhanget. Kanske var det likadant med alla andra företeelser i naturen också. Vem vet?



"Pay heed to the tales of old wives. It may well be that they alone keep in memory what it was once needful for the wise to know."