Väldigt bra skrivet om termometrar och temperaturavläsningar

Bloggen Fredman på Kvarnberget, som hålls av arkitekten och författaren Göran Johnson, skriver om termometrar och avläsningen av dessa den 30 december. Det han skriver om termometrar och problemen med att få en bra avläsning beroende på var i rummet man placerar dom är väldigt vettigt. Det är sådan kunskap man antingen borde ha eller borde ha aktualiserad hela tiden. Nyttig kunskap som han sen också applicerar på väderstationer och sådana termometrar som sitter utomhus.

Följande stycke är väl värt en upprepad läsning:
"Det är ofta stora temperaturskillnader inom luftskiktet närmast marken beroende på den underliggande markytans egenskaper. Exempelvis uppvärms luften vid soligt väder på sommaren betydligt mer över torr sandmark än över en fuktig och gräsbevuxen markyta. Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten. För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är tämligen torr men ändå täckt med kort gräs och på en höjd av 1.5-2 m över marken. Termometern måste också skuggas för solen och skyddas mot nederbörd. När vatten på instrumentet avdunstar visar det för låg temperatur. En termometer på en husvägg utanför ett fönster påverkas av värmeläckage från byggnaden. Termometern måste skyddas mot vind, eftersom även svag vind kan ge fel på en eller ett par grader.
Det är inte förrän under de senaste decennierna som man har blivit fullt medveten om att tillförlitliga temperaturmätningar förutsätter att mätstationerna skyddas mot påverkan av dessa slag. Äldre temperaturmätningar är därför ofta opålitliga. Men även moderna mätstationer utsätts för påverkan av förändringar i den nära omgivningen."

Rolig anekdot i sammanhanget: Härom dagen såg jag hur temperaturen på min utetermometer steg med 6 grader på några sekunder till +2. Jag undrade hur det kunde komma sej ända tills jag hörde ljudet av garagedörren till ett av de garage som finns precis under min lägenhet. Det är varmare i dom garagen eftersom de är uppvärmda och en sådan värmebubbla hade då träffat min termometers avläsare så temperaturen steg 10 grader. Sen sjönk det ner till -4 igen.

Jag gör således konklusionen som jag kommit fram till många gånger tidigare: att medeltemperaturen för hela jordklotet inte är relevant så länge vi inte har ett heltäckande system av termometrar. Satellitmätningar har hittills varit säkrare och mer tillförlitliga än land- och havsbaserade mätningar och får de hålla på i 30 år till (de startade 1979) kan vi nog se ett bättre mönster i klimatväxlingarna. 30 år är inte tillräckligt för att kalla det klimat. I alla fall tycker inte jag det räcker.

Havsbaserade mätningar är från 2003 och visar på en avkylning av vattenmassorna men även där är det för kort tid för att kallas klimat. Landbaserade mätningar har vi hållit på med längre men inget sammanhängande och världsomspännande system förrän efter andra världskriget. Att använda enstaka länders mätningar från 1700-talen för att visa på ändringar i världens klimatväxlingar dess mönster är inte tillrådligt. Ej heller att förlita sej på USAs mätningar från 1880-talet till idag. Enbart de sammanhängande från de senaste 30 åren är att lita på. De visar dessutom bara på att vädret följer sina egna mönster och att våra urbana hetfläckar (eller urban heat islands) inlemmats i dessa mönster utan att vara ett problem.

Tummen upp, Göran!