tisdagen den 1:e mars 2011

Ska vi hjälpa andra djur i nöd?

Lite filosofi så här på tisdagen skulle väl inte skada, eller hur? Jag vill nämligen ta upp ett litet spörsmål som jag irriterat mej på ända sen jag var liten och såg naturprogram med lidande djur. Jag tänker nu inte på gnuer eller andra antiloper som äts av lejon och andra rovdjur på savannen i Kenya. Inte heller tänker jag på djur som fastnat i våra fällor och som då får hjälp. Nej, jag tänker på sjuka djur som ligger och lider alla möjliga kval innan de dör medan filmlaget står och tittar på. Tanken här är nämligen den att vi människor inte ska störa (!?).

Ju äldre jag blir desto mer övertygad blir jag att denna inställning är totalt nonsens. Man ser ibland hur det skadade djuret har upptäckt människorna och många gånger förstår de att vi inte är farliga. Att ett filmlag är försiktigt om det är ett stort skadat djur som en elefant eller krokodil kan jag förstå om man håller sej på avstånd men ändå ligger det i vår natur att hjälpa andra i nöd och jag tror även en krokodil skulle på nåt vis uppskatta att man hjälper den.

Nu kan det argumenteras att de flesta djur inte har samma hjärnkapacitet som vi har och således bör vi inte läsa in mänskliga egenskaper i andra djurs ögon men ändå, jag känner igen ett rop på hjälp när jag ser det. Jag anser att om möjligheten finns ska filmlaget hjälpa djuret som är i nöd. Vi matar ju fåglar och andra djur här uppe i Norden och Nordamerika om vintern när det är ont om mat. Jag ser ofta till att en räv som bott här i trakten får mat och även om det ofta är mer än bara räven som får mat är jag säker på att den tackar och tar emot, på sitt sätt.

Ett av mina starkaste argument för att hjälpa andra djur är att vi är inte skilda från naturen, hur mycket vi än intalar oss att vi är det. Vi har nämligen tagit den med oss in i städerna. Insekter, fåglar, däggdjur och andra djur tar alla chanser de får till en säker och skön bostad hos oss. Vad vore ladusvalorna utan våra byggnader, hur skulle flugorna klara sej utan våra matrester, hur skulle mössen klara sej utan oss, hur länge skulle spindlarna klara sej utan oss? Därför bör vi hjälpa djur som gjort sej illa, är de bara lite dåsiga eller sjuka bör vi ta hand om dom tills bättre hjälp kommer eller i de fall där skadan eller sjukdomen är för svår bör vi avliva djuret. Sånt händer också i naturen nämligen.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att vi inte lever med naturen eller i den utan vi ÄR naturen och vi har naturen i oss. Städerna är vårt sätt att tolka naturen på. Vi är inte skapelsens krona, bara naturens senaste modell vad gäller hög kapacitet. Vad som kommer efter oss kan vi bara spekulera i men att nåt ersätter oss är jag helt säker på. Den varelsen kommer nog att ta steget ut bland stjärnorna. En dag kanske t o m kan leva i rymden som ren energi. Drömma kan man ju alltid göra...

Men tills dess, hjälp talgoxarna och ekorrarna där ute med nötter och frön samt se till att korsspindlarna i din bod får så många flugor som möjligt.

Populära inlägg