"Idrottsarenor ska inte vara en frizon för idioter"

Rubriken är hämtad från en av kommentarerna till en väldigt bra artikel på Newsmill. Artikeln belyser det som hände igår i matchen mellan Malmö FF och Djurgårdens IF. Och visst är det ett problem med att dräggen får allt för fria tyglar på våra matcher. Ett nationellt register borde inrättas som ser till att dessa ger allt levande ett dåligt namn inte får gå på några matcher alls. Ett register är på gång men räcker det? ID-tvånget det glunkas om är ett steg i rätt riktning även om det drabbar oskyldiga också.

Så här gör man i musikvärlden och många andra håll i sportvärlden utomlands:

Kanske skulle svenska fotbollsspelare göra likadant?

Skruvkork eller vika upp en flik?

Något som definierar en nordbo mer än något annat är den gen som tillåter oss att bryta ner laktosen i ko- och getmjölk. Bättre än någon annanstans i världen klarar en nordbo av den bedriften. Vårt behov av kalcium för att kunna hjälpa solens strålar att ge näring åt våra kroppar har skapat den förmågan. Det har lett till att mjölken har en särställning i våra affärer som få andra drycker.

Från den lilla faktarutan ovan är steget ganska långt till den diskussion jag vill ta upp idag, den om vilken typ av mjölkpaket som är bäst. Lidl har skruvkork på sin egen mjölk, Arla kör med Rausings tetrapak där man river av en liten pappersflik efter att ha böjt upp den från resten av paketet medan Milko och Skånemejerier (i alla fall förr) har elopak, en flik man viker upp och sen öppnar genom att bända den mot sej. Det är enklare att göra alla dessa saker än att beskriva dom i textform. Märk väl att jag talar om en liter. De större förpackningarna lämnar jag därhän i denna diskussion.

Enklast är ju skruvkorken eftersom den är så lätt att få av och på, även för en med reumatism. Arlas är slabbigast, speciellt om man är lite svagare och då tvingas ta i för kung och fosterland för att få upp den där lilla fliken. Elopak är bättre än Arlas tetrapak men sämre än skruvkorken.

Sen har vi det där med miljötänkandet. "Vi måste ju tänka på miljöööön", som någon sa till mej idag när vi diskuterade mjölkpaketen. Skruvkorken är väl då en riktig paria i miljönissarnas ögon. Men är den så farlig för miljön egentligen? Den återvinns ju den med och plast kan omarbetas i många led innan det tjänat ut. Men det är väl det där med att vetenskap verkar vara lite hotfullt för alla miljönissar, utom när det gäller sånt som inte kan bevisas, t ex klimatsvamlet där vindkraften är en omhuldad avknoppning utan framtid.

Det ska tilläggas att han som pratade om skruvkorken och miljön sa det med viss ironi.