Så här ser de senaste femhundra åren ut om man tittar på isen som man borrat ut ur den grönländska iskalotten. En typisk hockeyklubba som böjs av uppåt några år innan våra utsläpp av koldioxid och annat jox kom igång på allvar.
Rätt harmlöst. Det blir lite mer dramatiskt om man kollar i ett lite större historiskt perspektiv:
Då ser man att temperaturutvecklingen de senaste 200 åren varit rätt blygsam jämfört med den höjning som ägde rum mellan åren 800-1250, den period som kallas den medeltida värmeperioden och som IPCC velat avfärda på ett eller annat vis. Nästa graf är ännu lite mer dramatisk. Den visar de senaste 4000 åren:
Där ser man direkt att även den medeltida värmeperioden var ett litet skutt värmemässigt i jämförelse med den sena bronsålderns värmebölja. Här förvandlas nu hockeyklubban de senaste 200 åren till en liten tröskel eller en lyft hand som till hälsning. Man ser också att vi snarare är på väg mot kallare och sämre väder jämfört med de senaste fyra tusen åren av värme. Nästa graf höjer det dramatiska värdet ytterligare:
Nu har vi hela Holocen (alltså den period i jordens historia vi lever i) och över den perioden på 10,000 år ser vi att det endast tre gånger varit lika kallt eller kallare jämfört med vad vi upplever nu. Tendensen är vikande, tyvärr. En ny istid väntar runt hörnet. Den kommer dock inte under vår livstid för det är för varmt ännu för sånt. Men våra barnbarns barnbarn bör nog ta sej i akt. Ska vi öka det dramatiska värdet ytterligare? Varsågod:
Här ser vi förutom de senaste 10,000 åren även övergången till värme och njutning från istidens kyla och skräck. Nästa!
Här har vi iskärnan och hur den bevarat temperaturskillnaderna de senaste 50,000 åren. Här ser vi hur temperaturen var på väg upp mot dagens nivåer för ca 13,000 år sen då nåt hände som fick temperaturen att sjunka drastiskt igen. Sen steg ändå temperaturen till dagens nivåer några millennier senare. Man ser också att det inte var jämnkallt under istiden utan det svängde rejält. Vissa av temperaturtopparna är två tredjedelar av dagens temperaturer. Det måste ha varit tillräckligt varmt för att man skulle ha kunnat komma till åtminstone Skottland och vissa delar av den norska kusten.
Den sista grafen är från Vostok i Antarktis. Den visar hur temperaturen gestaltat sej de senaste 400,000 åren. På ett sätt anser jag att den inger hopp för den tycks visa att värmeperioderna mellan istiderna (interglacialer) blir starkare för varje gång. Inte så att den vi lever i nu är speciellt varm men den är jämnare än de förra. Kanske våra barnbarns barnbarn slipper se glaciärerna avancera och istäckena breda ut sej. Redan nu är det ett täcke som breder ut sej över världen, men det är snarare dumhetens täcke...
