Den här insändaren i Dalarnas Tidningar beskriver väldigt bra mina känslor inför att åka buss långa sträckor. Det är trångt, skakigt, många olika ljud som irriterar en och som kommer från diverse delar av bussens chassi, obekväma säten som ger en träsmak ju längre man tvingas åka och det är skumpigt på gränsen till att man ibland även kan ramla ur sitt säte ner på golvet. Till och med en järnväg med tusentals skarvar mellan skenorna är behagligare att åka på. De som uppfann järnvägen visste vad de gjorde. Att ha fordon på separata skenor ger en behagligare och enklare resa. Asfalterade vägar är bara sköna om man har bil men bussar och andra stora fordon är för tunga för såna vägar och ger ingen behaglig känsla. Nej, fram för mer tågtrafik, kosta vad det kosta vill. Järnvägsdöden får vara blott en fotnot i historien från och med nu.
