Varför miljörörelsen och miljötänkandet bör skiljas åt

Läs detta inlägg och fundera sen på om du verkligen ska bli medlem i en miljöorganisation. Jag har hittills haft uppfattningen att miljötänkande innebär att vi ska ta hand om vår omgivning, att vi ska värna om allt som vi ser omkring oss så att allt vi ser, inklusive oss själva, mår bra och frodas. Men nu har jag läst mej till att de flesta organisationer som säjer sej värna om miljön egentligen bara är ute efter en sak, att människan inte är en del av naturen och att vi helst inte bör finnas, i varje fall inte som naturpåverkare.

Detta är verkligen en konstig syn på miljön och de som lever i den. Den synen är helt motsatt mot den som t ex naturfolk har. Redan kelterna hade en syn som är radikalt motsatt dagens miljöorganisationers. De menade att människan inte bara var en del av naturen utan att de VAR naturen, att naturen var en del av oss. Att vara influerad av Thoreau och Muir och att ha läst Rachel Carsons "Tyst vår" samt gå i Al Gores ledband är ingen direkt bra kombination för en äkta miljökämpe, som jag ser det. En äkta miljövän ser till att miljön mår bra, inte försöker hindra människan från att vara en del av den. Framför allt inte som alltfler rön visar att vi inte påverkar vår omgivning lika mycket som vi tror.

Men dessa miljöfanatiker har gjort organisationerna till sina plattformar på ett sätt som jag redan tidigare har jämfört med etablerade religioner. Det dröjer nog ett tag innan de äkta miljökämparna får tillbaka sina organisationer.