Ett typiskt apotek. Bild från Aftonbladet. |
Jag vidarebefordrar ett meddelande min mamma skrev på e-post till mej för bara några minuter sen:
"Jag är arg ledsen, besviken och upprörd över Kronans Droghandels agerande i Lima. Apoteket är 100 år gammalt och när det privatiserades fick KD pengar från staten för att hålla det igång. Nu ska KD lägga ner det för det är inte LÖNSAMT! Det hör till Coop som är f d Kooperativa Förbundet. Detta startades för att medlemmar skulle ha ett bra alternativ till de dyra penningslukande butikerna. Lönsamhet fanns inte med på programmet utan det skulle bara gå runt. Man hade ingen VD eller något sådan tjafs, utan föreståndare på alla ställen. Folk i Lima har flera mil till nästa apotek och alla har inte bil, bussen går enbart ett par gånger om dagen. Det finns gamla och sjuka människor där också. Lena Olsson har ställt en fråga till Hägglund om detta.
Naturligtvis får det inte vara så här. Det gick lite väl fort där när man privatiserade. Man tänkte helt enkelt inte över vilka konsekvenser det skulle få för glesbygden när allt såldes ut på det här viset. Det ska inte vara privatisering för privatiseringens skull utan för att vara ett privat alternativ till det offentliga. Som det är nu får folk i glesbygden det allt svårare att nå ett apotek när de känner sej krassliga eller ska hämta ut sin medicin. Många gånger finns inte ens affären kvar heller så var ska de hämta ut sina medikamenter nånstans då?
Man tänker helt enkelt inte längre än pappret man skrivit ner sina propositioner på räcker.
"Ett äktenskap utan tystnad är som en bil utan bromsar."