Språkhörnan: Järnvägar!

Hur ofta svär du? Vad använder du för ord, i vilket sammanhang svär du och censurerar du dej själv? I vilka lägen censurerar du dej själv? När det gäller censur av svordomar är jag aningen ambivalent, jag har inget emot att skriva ut orden eller säga dom rätt ut men i seriernas värld förekommer eufemismer och omskrivningar som är fantastiska. I serierna handlar det också om att förmedla en känsla, oftast raseri eller ilsken uppgivenhet.

Ta den här till exempel:

Den säger väldigt mycket mer om sinnesstämningen än orden man yttrar som svordomar nånsin kan göra. En klassisk sådan förekommer i "Asterix drar i fält" där en romersk centurion svär över att ha fått ett bröstharnesk i ansiktet. Bildspråket i pratbubblan ifråga när centurionen drar sin svada är fantastiskt men det blir bättre. Den gotiske rekryten undrar vad romaren sa och tolken återger svordomarna på gotiska, vilket här blir närmast tyskt. Seriealbumet måste läsas för min beskrivning här kan omöjligt göra sekvensen rättvisa, hur många ord jag än använder.

I övrigt är svordomar mer av ett sätt att ge extra kraft åt det man säger. För mycket svärande tar udden av dessa ords betydelse i en mening, konversation eller ett stycke. Så använd dina små ord vist och med måtta eller hitta på eufemismer (Häcklefjäll, sablar, farao etc).



"You wouldn't know a good impression
if it sat on your face"