Alla kan inte lyckas!

Mitt inlägg igår om skolan verkar ligga väl i tiden, liksom att skolorna går dåligt ligger i tiden. Det är nämligen så att skolans verksamhet verkar gå dåligt över stora delar av världen. Som Howard Bloom säger i det videoinlägg jag länkar till nedan är det till stora delar ideologin bakom den moderna skolan som är felet. En tanke om att vara mer eller mindre kompis med eleverna har ersatt den tidigare alldeles för förtryckande tanken. Så idag har vi gått för långt åt andra hållet. Vi när den mjäkiga idén att elever och lärare ska vara kompisar och nu vet vi hur snart 50 års vänskap har utvecklats.

Vuxna ska visserligen lyssna på vad barn och ungdomar har att säga men det är ändå de vuxna som ska ha sista ordet. Som det är nu har bråkstakar nästintill ingen styrning, genierna får ingen chans att briljera och alla andra fastnar i den grå massan och försvinner. Allt för att vi när en annan tanke samtidigt, nämligen den att alla ska lyckas. Nu låter jag säkert fascistisk för en del vars sinnen inte är tillräckligt öppna men, alla kan inte lyckas! Det är biologiskt och socialt omöjligt för alla att lyckas med allt. Det är bara i ideologiska utopier som alla lyckas med vad man än vill göra. Däremot är det en bra tanke att alla kan få försöka. Klarar man inte av en viss sak är det inte mer med det.

Skolan kommer alltid att vara en stötesten för oss alla. Vem som får rätt i slutändan vet väl ingen av oss, bara att det system som styr skolorna och undervisningen i dagsläget är fel.



"Retar du upp dig på ting som är små, så är du väl själv inte större än så."

Skulle troende vara mindre intelligenta än icke troende?

Ett stort antal studier, 63 för att vara exakt, påstår att troende skulle vara mindre intelligenta än icke troende. Den här studiernas konklusioner ställer jag mej faktiskt till stora delar tvivlande till. Av det enkla skälet att jag inte tillmäter intelligens nån större betydelse för hur människan fungerar som art eller ens som enskilda varelser.

Intelligens handlar, som ordets latinska ursprungsbetydelse antyder, om att samla kunskap och sen kunna behandla denna kunskap på ett sätt som hjälper en själv och de sina tillräckligt bra för att kunna överleva. Det innebär ju i verkligheten att även de som enligt (säkerligen amerikanska) intelligenstester skulle få sämre resultat skulle klara sej lika bra i samhället som de som får bättre resultat på dessa test. Ibland bättre. Det är lätt att stirra sej blind på testen, deras utformning och de svar man får från försökspersonerna.

Jag är inte religiöst troende, definitivt inte. Jag anser dock inte att jag ser mej själv som speciellt intelligent eller ens smart, bara utbildad och eftertänksam, framför allt erfaren (mer och mer för varje år och varje diskussion). Vad studierna visar är endast att de som inte tror har ett mer skärpt sinne för vissa saker i sin omgivning. De är mer intresserade av att använda hjärnan på ett mer individuellt sätt än de troende vars sinnen är mer inriktade på grupptänkande och då blir mer lagda åt det hållet också.

Intelligens har inget med förmågan att säga bra saker att göra, vilket bevisas av detta. Inte för att Annie Lööf har visat prov på vare sej intelligens eller eftertänksamhet...

Å andra sidan finns det många troende som är skärpta också, vilket ju skapar visst utrymme för tvivel. Vad det handlar om egentligen är ju blind tro, tvivlande och icketro, en sorts modern treenighet. Alla tvivlar vi nån gång, kanske till och med många gånger, och tror gör väl alla på nåt.

Jag måste i sammanhanget till slut ställa en vanvördig fråga: Är man mindre värd som människa för att man får "stämpeln" inte så intelligent?




"I am so clever that sometimes I don't understand a single word of what I am saying."