Sex år med den här bloggen

Idag den 27 april har jag haft den här bloggen i sex år. På den tiden har mycket runtom i världen hänt. Mitt första inlägg handlade om att jag nu var en medlem av bloggarvärlden. Det känns som om det var en helt annan person som skapade det inlägget. Det jag gjorde då var ostrukturerat och lite av ett låt-gå-system där bloggen bara skulle finnas där då jag ville ha nåt sagt och inte ens då var det nåt genomtänkt, mer än då och då. Sen blev den liggande efter några dagar utan att jag gjorde nåt mer åt den. Jag tog upp den då och då med olika saker som jag tyckte berörde mej.

När jag började med bloggen var det mest betraktelser av min omedelbara omvärld som gällde men allteftersom mitt förakt för den småttiga attityden hos de styrande här där jag bor växte kom jag att vidga mina vyer, ut i den stora vida världen. Min kärlek till mazariner och semlor kom med på ett tidigt stadium men jag har inte haft med det på ett bra tag nu, mest för alla andra också tar upp det, vilket gör att min sida av saken känns överflödig.

Det första jag irriterade mej på var det då nya hotellet. Inte så mycket hotellet i sej utan de i det närmaste skumraskaffärerna bakom hotellets skapande. Det var vad jag i alla fall tyckte då. Sen dess har turerna klarnat ordentligt kring hotellet och alla problem verkar vara lösta. För ca fyra år sen började jag engagera mej i fildelningsdebatten och väckte också liv i min gamla käpphäst, debatten kring var Sveriges ursprung var beläget nånstans. Jag har ända sen jag såg Dag Stålsjös program om Svearikets vagga varit av åsikten att Sverige inte växte fram från en enda punkt utan från flera. Jag har belyst detta i en serie jag påbörjade 2010 om Sverige innan det blev Sverige. Den har jag nu inte uppdaterat på ett år men det kommer nog nåt så småningom.

Sen kom de övriga vetenskapsdiskussionerna in i mitt liv, framför allt de som inte togs upp av massmedierna. Solens betydelse för vårt vädermönster har jag belyst ett antal gånger. Stjärnor med planeter kring sej har jag ibland skrivit om långt innan blaskorna gjort sensation av det. Klimatfrågan och ozonlagret har blivit nya käpphästar. Så sen ca fem år tillbaka har jag försökt presentera min syn på diverse vetenskapliga ämnen och de rön som framkommit. Räkna med mer av den varan även i framtiden.

Mina vanligaste käpphästar på den här bloggen.

Idag är det minst ett inlägg per dag som gäller. Jag har inga större krav på att bloggen ska vara ett högkulturellt forum men i och med att jag presenterar foton jag själv tagit blir det gärna att jag försöker vara lite belevad, som om jag ingick i en krets av likasinnade. Det har blivit viktigare att se den stora stygga världen som mitt hem snarare än den lokala delen.

Jag har försökt hålla det pretentiösa och arrogansen nere men samtidigt försökt visa mej på styva linan, även när jag har haft fel. Jag har också gått över till att ta upp min gamla hobby, fotografering, och i och med att jag fått det lite bättre ekonomiskt har jag kunnat köpa en bättre kamera. Den använder jag i stort sett dagligen och när jag inte kan komma på nåt att skriva om på bloggen lägger jag ut foton som vem som helst kan titta på och ladda ner.

Sex år har gått och jag känner fortfarande att jag vill fortsätta. Det är en kul grej att pressa sej till minst ett inlägg per dag för det ger mej en sorts dagbokskänsla. Det här är mina inre tankar som kommer ut, mina åsikter och mitt vetande. Det jag har störst problem med när det gäller bloggandet är att komma på en slutkläm. Komma på ett ämne är förstås problematiskt ibland, speciellt de dagar då tidningarna är mer än lovligt tokiga, men slutklämmen är verkligen svår. Så....



"Ett och ett är två men blir tre när vi blir ett"