Vem innehar äganderätten?

Dagens inlägg ska handla om upphovsrätt och äganderätt. Upphovsrätt är för mej ett rätt flummigt begrepp som är ämnat att blanda bort korten för de som inte är så hemma inom juridik (som jag är) medan äganderätt är ganska klart vad det betyder. Det är ju de senaste årens bråk kring fildelning och upphovsrätt som är orsaken till att vi sitter där vi sitter idag, i tänkta skyttegravar med skiv- och filmbolag på ena sidan med sina lakejer politikerna och lobbyisterna och oss frihetsälskande liberala människor på den andra sidan. Men ska det behöva vara så här?

Min tanke är som följer: Vem äger rätten till en röst, en ton eller en serie toner? När jag formar mina läppar till ett ord eller en sång, har jag då rätten till det som kommer ur min mun? Nej, det blir allmängods, ett publikt ägande, dvs alla har rätten att höra (eller inte) det som kommer ur min mun. Samma sak med ett instrument; den serie toner som spelas på ett visst instrument är till för alla. Att ge en konsert eller spela in en skiva hör inte till den här diskussionen, det handlar om musikerns eller talarens rätt att få betalt för en aktion, ett event, och hör inte ihop direkt med detta. På den punkten är det helt klart så att enbart musikern, artisten och arrangören ska få betalt, ingen annan. Vi behöver inga bolag annat än om banden bildar ett själva för sin egen musik, som Robyn gör. Nej, det denna diskussion handlar om är om vi har rätten att återge andras ord, toner och melodier utan att få på skann för det.

Exempel på min tankegång är Youtube, som drabbats av de stora konglomeratens vrede sen filmsnuttar lagts ut som visar bilder, videor och ljud som skapats av människor som jobbar för nåt av dessa konglomerat och som framfört åsikter, musik och andra aktioner i dessa snuttar. Att då förbjuda att detta visas och förhindra folk från att se det anser jag vara ett hot mot yttrandefriheten. Som tur är har ett av dessa konglomerat, Viacom, nyligen förlorat mot Youtube i den här frågan. Även om det enbart var första instansen i det amerikanska rättssystemet så är det ett viktigt steg i rätt riktning. Bolagen får inte göra som de vill med folk och fä.

Sötebrödsdagarna för bolagen måste vara över nu. Det är dessutom dags att folk får upp ögonen för vad fildelning egentligen är, att det är precis som vilken annan interaktion mellan människor som helst.

Notera att jag inte ser nåt fel i att de som skapat material, en skiva eller en målning, ska ha betalt. MEN, det är endast skaparen som ska ha betalt. Ingen annan. Inte nåt bolag, inget förlag som kan komma flera år efter upphovsmannens död och kräva pengar för att få använda materialet. Så långt ska inte copyright få sträcka sej. Då blir det copywrong.