Fotohörnan: Mina tips för att bli en bättre fotograf

Hur man blir en bättre fotograf

Följande text är en omarbetning av ett arbete jag gjort för jobbet rörande en kamera man använder där. Jag ville skriva en liten manual för såna som vanligtvis inte tycker om att läsa bruksanvisningar. Det svällde ut och blev till ett mer allmänt verk om fotografering och kameror i stort. Det tänker jag fortsätta vidare med och förhoppningsvis är det alltid nån som läser här och tar till sej vad jag skrivit. Jag hoppas samtidigt att det inte är för många sakfel i texten. Det jag skriver nedan är nämligen min egen uppfattning om fotografering och min egen erfarenhet på området. Jag tänker visa bilder som visar hur jag utvecklats som fotograf, även en och annan miss jag gjort. De framsteg jag gjort visas också. Kanske inte alla anser det vara framsteg, men dom får väl klaga i kommentarsfältet som alla andra.

INTRODUKTION

Tänk dej följande situation; du har fått i uppdrag att intervjua en person och samtidigt fotografera henne eller honom. Du har en kamera till hands men det är egentligen inte bara att plocka upp den, sikta och trycka av. Såna enklare kameror finns förstås men de ger allt som oftast sämre resultat, framför allt om de kommer från en mobiltelefon med kamerafunktion eller en lågbudgetversion av en kompaktkamera. De riktigt fina resultaten får man från en systemkamera, en avancerad kompaktkamera eller en så kallad långzoomkamera. Men det beror också på fotografen själv. Man kan ha bråttom, vara konstant stressad, man kan vara darrig på handen av andra orsaker eller så siktar man helt enkelt fel. Det finns förstås kompaktkameror som levererar riktigt bra bilder, om man vet hur man ska hantera den. Men generellt är det så att för att få riktigt ordentligt bra bilder MÅSTE man ha en avancerad kompaktkamera eller en systemkamera. Så är det bara. Mobiltelefoners och enklare kompaktkameror duger för internet, men för utskrift i album krävs det lite mer än så.

En typisk kamera. Bild från Matildaholmström.se

Denna skrift är tänkt att vara en guide för den eller de som ska använda en kamera för första gången, antingen som nybörjare eller har börjat på nytt efter ett längre uppehåll. Den vänder sig alltså främst till den som knappt använt en kamera mer än för att ta semesterbilder. Ni som är väldigt kunniga fotografer behöver inte läsa den här skriften. Det är inte nödvändigt att gå igenom speciellt många termer kring fotografering för den kamera du använder för den är i stort sett helautomatisk men termer som brännvidd, fokus, objektiv eller ISO kommer du ändå att behöva lära dig om du inte redan känner till dom. Huvudsaken är att du som läsare kommer att förstå de funktioner som beskrivs nedan. Det finns en liten utvikning kring dessa termer sist i detta inlägg om du vill veta mer.

Det är med förhoppningen att denna skrift ska hjälpa dej som är osäker på hur man använder en kamera och att du snabbt blir säkrare med den. När du läser denna skrift är det bra om du ha din kamera framför dig så du ser hur den fungerar i verkligheten.


LÄR DEJ KAMERANS FUNKTIONER

Varje kamera är i grunden uppbyggd på samma sätt. Vanvördigt skulle man kunna säga att det är ett antal väggar i plast eller någon metallegering som sätts ihop kring i stort sett ingenting. Men detta "ingenting" är synnerligen viktigt för att kameran ska fungera. Det sitter nämligen en sensor, som tar emot ljuset som kommer in i kameran via objektivets linser, längst in i kameran. På den sensorn fastnar det ljus man valt att släppa igenom och det bildar, om allt går väl, en bild av det man fotograferat. Ordet fotografi betyder för övrigt ljusskrift. Det myntades några år efter att de första fotografiska teknikerna togs fram på 1830-talet.

Från sensorn förs bilden vid tryckning på avtryckarknappen vidare till ett minneskort. Principen är faktiskt på många vis väldigt lik den analoga tekniken. Analoga kameror hade också en sorts sensor, fast här bränns bilden som kommer in på en film direkt utan kameran behöver spara bilden. Vissa moderna kameror har enklare funktioner för att man ska kunna redigera bilderna direkt i kameran, men det är ändå bättre att ladda ner dom till en dator för att där, med en större och bättre skärm än vad kamerorna har, lättare kunna se alla skavanker man kan ta bort, om man nu behöver göra det.

Nu till objektivet. Alla kameror har ett objektiv. Det är den del där linserna sitter. Linserna är ansvariga för att ljuset når in till sensorn och de sitter grupperade inuti objektivet så att ljuset fångas upp på bästa sätt. En kompaktkamera, en mobiltelefon och en långzoomkamera har ett fast objektiv inbyggt i kamerahuset. Det går att zooma, dvs komma närmare motivet med kameran utan att behöva fysiskt gå närmare, men det går inte att byta ut. En systemkamera har inga objektiv inbyggda i kamerahuset. Den har istället gängor för att kunna ta emot lösa objektiv, vilka finns i två former, fasta och zoomobjektiv.  Fasta här innebär att det inte går att zooma med dom.

Exempel på objektiv, i det här fallet av märket Sigma.

I många objektiv finns små blad som kallas bländare. De bestämmer hur mycket ljus som får släppas in varje du tar ett foto. Hur mycket ljus som släpps igenom av bländaren har stor betydelse för kvaliteten på den färdiga bilden. För lite ljus och bilden blir mörk, för mycket ljus och allt badar i vitt. I en del fall sitter bländaren i kameran numera och är digital. Det gäller framför allt många kompaktkameror.

Det finns en sak till som påverkar ljuset i den färdiga bilden. Det är ISO-inställningarna. ISO (International Standards Organisation) är egentligen ingen benämning på nåt i kameran utan beteckningen för en organisation som kommit fram till en standard för hur ljuskänslig en sensor får vara och vilket brus den kan ta bort vid dåliga ljusförhållanden. I de flesta kameror går denna inställning från 100 till 6400. Ju högre siffra desto mer brus blir det. Det är en standard som lever kvar i kameror sen filmens dagar. I nästa avsnitt går vi in lite mera på ljuset.


LJUSFÖRHÅLLANDET

Ljus är det viktigaste du bör tänka på vid fotografering. Ljuset är ju själva förutsättningen för att vi ska kunna fästa det vi ser som en bild. När du står med kameran riktad mot ditt motiv bör du tänka på det ljus som faller omkring dig så titta inte enbart på ditt motiv genom kamerans skärm utan titta upp och försök analysera, ta in vad för ljus som finns. Använd ljusmätare om du har en sådan.

Inomhus bör du använda blixt så ofta du bara kan om solen inte lyser direkt in på ditt motiv, det finns starka lampor, eller om du vill skapa skarpa kontraster i din bild mellan ljus och mörker. Det finns ofta inbyggd blixt i kameran och den duger ofta till porträttfoto och motiv som är relativt nära kameran. Men för mer avancerad fotografering krävs en extern eller ditsatt blixt. Det finns många ganska billiga blixtar man kan sätta på kameran i den så kallade blixtskon, som finns finns på alla mer avancerade kameror.

Det hjälper också att ändra ISO-inställningarna. Skuggor i hörnen, skuggor som bildas av ditt motiv och ljus utifrån kan påverka den färdiga bilden dramatiskt. Sätt eller ställ därför ditt motiv så att eventuellt ljus utifrån faller direkt på den yta du vill fotografera, t ex ett ansikte. Samma sak om det är mörkt ute och enda ljuskällorna är lampor. Då ska man använda blixten i de allra flesta lägen. Vill du inte ha skarpa skuggor bakom ditt motiv får du tända starka lampor som du riktar mot och runtom motivet. ISO 400 och uppåt rekommenderas när det är mörkt ute.

Utomhusfoto handlar också i högsta grad om anpassning till det rådande ljusförhållandet. Är det soligt är det bäst att låta motivet, vare sig det är en människa eller en byggnad, stå i medljus, alltså bort från solen eller jäms med ljusets riktning. Motljus är svårare att få ordning på. Moln kräver också en viss anpassning, framför allt kvällstid eller om det är fråga om mörka regnmoln. Visserligen har grundinställningen i de flesta kameror en bra autofunktion men ibland kan blixt och andra korrigeringar behövas, även under dagtid. Blixten når du genom menyknappen om den inte redan är satt på auto.

Så se till att ditt motiv har en bra omgivning och bakgrund samt att ljuset är tillräckligt. I ett mörkt rum ska du tända så många lampor som är möjligt samt förstås använda blixten. Den ska vara inställd på auto i inställningarna så det behöver du inte bry dig om i vanliga fall. Återigen, tänk även på ISO-inställningen. I ett rum är ISO 400 eller uppåt bäst. Den inställningen hjälper kameran att få in det bästa möjliga ljuset till sensorn. Det hjälper inte alltid att ha ISO på auto så sök upp dessa inställningar i din kameras meny på skärmen och ändra till 400 om bilden inte ser bra ut. Fortsätt sen att experimentera tills du tycker att bilden ser bra ut.

För egen del slarvar jag tyvärr med ISO-inställningarna, men jag försöker tänka på dom. Utomhus och under dagtid behöver man sällan tänka på ISO. I skuggor och under kvällstid är det lite viktigare med ISO, men som sagt är det viktigare med hög ISO inomhus och under mörka nätter.


REGLER SOM GÄLLER VID FOTOGRAFERING

De regler som gäller vid fotografering av mänskliga motiv är vanligt hyfs, man ska vara artig och gladlynt. Det viktiga här är att hålla den du fotograferar vid gott humör hela tiden. Därför är det extra viktigt att ha humor och att få den du fotograferar att skratta då och då. Detta gäller framför allt när du är på tu man hand med ditt motiv.

Man bör fråga om lov att fotografera enskilda personer. I Sverige gäller visserligen lagen att man har rätt att ta hur många bilder man vill på vem som helst, hur som helst på offentlig plats utan att be om lov men man bör ändå fråga folk innan man vänder kameran specifikt mot en enskild person. Det handlar om professionell artighet. Därför bör du etablera någon form av överenskommelse med den du fotograferar. Fråga om denna någon har nåt emot att du tar ett foto av dom. Vad som för övrigt kan anses vara offentlig plats är en het fråga för vissa men generellt sett är alla torg, gator, skogsområden, fält, ängar, berg, hav, stränder offentliga platser. Kort sagt, alla öppna ytor utan förbudsskyltar är offentliga platser.

På övriga platser som inte är offentliga liksom de privata gäller de regler som satts upp av de som arbetar på dessa platser. Utöver det gäller detta att man när man ska publicera specifika personer på internet eller i en tidskrift med namn måste man inhämta deras skriftliga tillstånd att göra så. Se alltså till att ha ett dokument (bifogas längst bak) för påskrift. Med denna påskrift har du all rätt att använda de foton du har tagit var som helst och hur som helst.

Notera alltså de viktigaste sakerna:

# Du får ta vilka bilder du vill på vem som helst, var som helst på offentlig plats.
# Du bör fråga enskilda personer om lov, av ren artighet.
# För att publicera personer med namn på internet måste du ha skriftligt tillstånd från den du fotograferat.
# När du väl har detta skriftliga tillstånd kan du göra vad du vill med fotona.
# Offentlig plats är gator, torg, gränder, husfasader, uteserveringar, bergsområden, skogar, sjöar, hav, fält, ängar, i stort sett allt som är utomhus således.
# För icke offentlig plats samt privata områden gäller de regler som innehavarna och ägarna själva satt upp.
# När du fotograferar bör du ha ett gott humör och kunna överföra detta på ditt motiv. Ett leende lyser upp vilket foto som helst.


HUR DU KOMPONERAR DITT FOTO

Nu har du lärt dig hur kameran fungerar, vilka regler som gäller och vilka som är de bästa ljusförhållandena för fotografering. Nu kommer vi in på hur du fotograferar, eller snarare komponerar en bild. Att ställa eller sätta en person eller ett objekt rätt upp och ned är inte hela saken. Du måste också kunna göra motivet attraktivt genom att placera det antingen i mitten eller åt endera sidan så det hamnar i rätt omgivning. Det måste i vilket fall som helst stå ut mot bakgrunden så att blicken dras till just detta motiv. Det får inte bli förvirrande för betraktaren. Här nedan följer ett exempel på hur det kan gå om man vill ha med för mycket i en bild.

Tjejen syns knappt mitt i den demonstrationsplats hon ansvarar för. Hon försvinner i röran runtomkring henne.

 Nästa bild är bättre. Motivet här sticker ut bättre. Lösningen på problemet ovan skulle vara att komma närmare henne och låta det övriga materialet vara i bakgrunden, på ett sätt som visar vad hon sysslar med utan att det stör motivet.

Exempel på ett lyckat porträttfoto. Här sticker motivet ut från omgivningen.

Det största misstag man alltså kan göra är att man tar ta med hela rummet när man ska intervjua en person. Den personen riskerar att ”drunkna” i det rummets innehåll eller se väldigt liten ut. Då är det bättre att antingen sitta nära sitt motiv eller zooma in på det. En förklaring är nog på sin plats här: Motiv är det ord man använder om det man tar ett foto på och som ska stå ut mot bakgrunden. Det bästa man kan göra när man fotograferar en person är att se till att han/hon står eller sitter mot en enfärgad (helst vit om motivet har starka färger) bakgrund. På så vis kan inget i bakgrunden störa. Ännu bättre är om bakgrunden blir suddig. Beteckningen för skarpt motiv och suddig bakgrund kallas bokeh och är från japanskan.

Exempel på bokeh, skarpt motiv och suddig bakgrund.

Vill du inte ha bokeh men ändå ska fotografera ett motiv du bör helst ha en enfärgad bakgrund. Har du inte möjlighet till det se då till att ta ett foto som på sätt och vis isolerar motivet från resten av omgivningen. Det går förstås att redigera bort störande saker från fotot i ett bildredigeringsprogram, men det är vanskligt eftersom man då riskerar att förstöra den färdiga bilden. En del anser också att redigera ett foto i efterhand vara fusk, en åsikt jag inte delar.

När du fotograferar byggnader eller andra större objekt gäller det att ha så fri sikt som möjligt till motivet. Kaknästornet, till exempel, blir inte bra om ett träd står precis i vägen. En himmel som bakgrund är perfekt här. Ibland behöver dock inte bakgrunden vara helt fri för att ge maximal effekt. Här är ett exempel på vad jag menar:

Motivet här är en upplyst fontän med buskage och hus i bakgrunden. Effekten uppnås tack vare ljuskällan i vattnet.

Så, längre än så här kommer jag inte denna gång. Hoppas nån gillar det jag har att komma med. Detta är en liten introduktion för de som bara hållit på med mobiltelefonernas kameror eller de allra enklaste kamerorna. En riktig kamera ger faktiskt bättre bilder. Så det så.

---------------------------------------------------------------------------
Det var min lilla instruktionsbok så långt. Än en gång hoppas jag att någon tar till sej detta och kommer med kommentarer och frågor.




"Go on, do your worst!"