Helgonmyten kring St Patrick

Idag har Gertrud namnsdag i Sverige. Irland firar St Patrick, deras stora helgon och mer än någon annan figur en sammanhållande person för alla irländare (inklusive de ölpimplande fanatikerna i USA, "irrländarna"). Det är framför allt tack vare amrisarna som firandet av St Patrick blivit så stort.

Som framgår av wikipediaartikeln lutar forskarna åt att legenden om St Patrick är ett konglomerat, en blandning, av två olika berättelser om två personer som verkade ungefär samtidigt på Irland, på 400-talet. Den ene hette Palladius, utsänd av den kristna kyrkan för att verka bland irländarna på 400-talet, och den andre hette Ciaran, en irländare som fattat tycke för kristendomen och ville sprida den bland sina landsmän på 500-talet.

Det är ofta så, inte bara med helgon utan med alla personer man hyllar flera generationer efter deras död, att man kommer ihåg fel visavi de berättelser som finns om dom. Det är väl därför många personer har samma personligheter och liknande drag trots att de enligt legenderna är olika personer. Men varför lät myten och legenderna honom födas i Skottland? Skottland var nämligen ingen del av Romarriket när legenden om Patrick utspelade sej.

Jag tror att det beror på alla kopplingarna mellan Irland och Skottland som existerat sen tusentals år tillbaka och att irländarna helt enkelt gjorde den kopplingen att han var från Skottland, trots att Palladius, den som man tror var den verklige Patrick tycks ha varit från södra delen av ön Britannien.

Inget av allt detta hindrar att det verkligen har funnits en person vid namn Patrick som genomgått allt som står om honom i legenderna. Problemet är att vi inte hittar något som stöder alla påståendena. Palladius och Ciaran är verkliga personer som har berättelser om sej som liknar de om St Patrick väldigt mycket. Därför gör en del forskare det antagandet att folkminnet kommer ihåg fel och har blandat ihop dessa människor till en enda och gett honom det romerska namnet Patrick (Patricius vilket betyder faderlig).


"Grönt är skönt"

Vanlig mat världen över

Mat är mat, var man än i världen vänder sej. Att vi skulle må bättre av en viss sorts mat bara för att den är exotisk verkar konstigt. Samma sak att vi skulle må generellt sämre av samma sorts mat. Mat är till för att organismen ska fortleva, gärna med hälsan i behåll. Att den tillför näring och starkt bidrar till vår fortsatta hälsa är ställt utom allt tvivel. Men det DN rapar upp tillför inget alls. Vet man alls vad "nordisk kost" är för något?

Nordisk mat är till stora delar gryn, fläskkött, fisk, frukt, bär, smör, grädde och dylikt. Dessutom har vi sen länge komplimenterat denna mat med mat från olika delar av världen. Mat är kultur och matkultur är den viktigaste formen av kultur. Våra förfäder mådde bra av den grunden plus alla tillägg. Någon diet levde man inte efter för det hade man varken tid eller råd med. Vi behöver inte heller följa några dieter för det räcker med följande grundregler: Ät regelbundet, vräk inte i dej maten, ät bara tillräckligt för att bli mätt varje gång, rör på dej minst 30 minuter varje dag oavsett vilket sätt du än rör dej samt njut av det du gör, vad det än är du gör.

Som sagt, mat är mat och att vi skulle må bättre av en "diet" är bara nonsens. Envar mår bra av det som han/hon känner sej bra av, så länge det inte gör oss sjuka. Det som ser omedelbart tilltalande ut för ögonen är förmodligen det också. Jag kan inte tänka mej dock att något av detta är bra för någon normal människa. Maten nedan är dock fullt ätbar i alla lägen.

Bra mat utan dieter. Bild från Veronika i fokus.

"Det är skillnad på andar och andra"