måndag 27 maj 2013

Morallagar funkar inte

Vi har en sexköpslag sen flera år som kriminaliserar köp av sex. Den ska garantera att prostituerade (läs: kvinnor) inte ska råka illa ut för torskar och hallickar och allt vad det kallas. Men efter femton med den här lagen visar det sej att de som döms endast fått dagsböter, inte fängelse som lagen föreskriver. Gatuprostitutionen minskade men av allt att döma flyttade prostitutionen i övrigt inomhus istället för att helt försvinna.
Likt Saddams informationsminister som körde med propaganda från början till slut kör svenska myndigheter med falsk propaganda om sexköpslagens förträfflighet.
I artikeln jag länkar till ovan, från Aftonbladet, talas det om att lagen har bred enighet bland politikerna och det må så vara. Dock kan jag inget annat än beklaga dom för ett så dåligt beslut. För det första, varför förbjuder man köp när man inte förbjuder säljande? Kopplerilagen gör ju inget för att förhindra säljande. För det andra, lagen kom till för att stoppa köp av sex men det har inte hänt. Tvärtom visar det sej att lika många säljer sej som tidigare. Nu genom smuggling av människor som inte bara tvingas till sex utan även till slavarbete. Då kan man dölja prostitutionen bakom slaveriet som i sin tur ser ut som ordinärt arbete.

Sexköpslagen är en så kallad morallag, dvs den utgår från åsikten att köp av sex är fel för att det strider mot människans natur. Sanningen är att köp och säljande av sex är en del av alla djurarters respektive natur. Vad det strider mot är vårt sätt att uppfatta rättvisa. Man ska inte tvingas att sälja sej, lika lite som att köpa sex bör uppmuntras. Så länge vi utgår från moral vid stiftande av lagar kommer vi alltid att leda oss själva fel. Vi borde utgå från sunt förnuft istället. Det sunda förnuftet sammanfaller här med moralen, som förmodligen utgått ursprungligen från observationen att ohämmat sex kan ge sjukdomar och ett dåligt rykte.

Jag är säker på att om vi stryper tillgången kan vi också minska efterfrågan. Men en lag som förbjuder båda delarna skulle säkerligen vara lika impotent som den nuvarande sexköpslagen är. Vad vi borde ha är rekommendationslagar snarare än förbudslagar. I praktiken borde en lag som behandlar prostitution innebära att den som blir påkommen med att såväl sälja som köpa får en skarp tillsägelse ihop med böter. Mer än så bör det inte vara faktiskt. Man vinner inget på att utdöma fängelsestraff för detta eftersom samhället inte lider. Det är den köpande och den säljande som lider och de borde få vård och information istället för förvaring.

De stora skurkarna är ju dom som tillhandahåller prostitutionen. Där borde alla resurser sättas in. Där borde lagarna vara stenhårda. Hittills har väl ett antal ligor avslöjats ute i världen men här i Sverige verkar myndigheterna veta bättre. Det är enklare att sätta dit köparna än distributörerna. Ungefär som med knarkproblemet, ett annat krig man utkämpar på fel fronter. Politiker drivs uppenbarligen inte av en önskan att göra gott, utan av en känsla av välmenande. Det vet vi ju alla numera att motsatsen till godhet är inte ondska utan välmenande.

Fram för en lagstiftning som inte bygger på tanken att erbjudande och tagande av sex är fel. Kriminalisera distributionen endast och ge istället de utslagna chansen att bli medlemmar av samhället. Vad för alternativ ger det svenska samhället de prostituerade idag?



"How many pins does a sixteen-pin cable have?"

Populära inlägg