lördag 31 mars 2012

Ljusets timme


Precis som förra året firar jag och många andra realister Ljusets timme mellan 20.30 och 21.30. Det gör jag genom att hålla tänt så mycket som möjligt. Dessutom är vi ju på väg mot ljusare tider i och med att vi passerade vårdagjämningen för tio dagar sen. Håll ljuset levande och låt inte mörkrets makter bestämma agendan!

Fler skriver om detta poänglösa jippo som naturligtvis sen länge införts i Nordkorea, med stor framgång.Jag avslutar med detta uttalande: Earth Hour är inget annat än motsatsen till progress, utveckling. Det är en dedikation till allt och alla som vill att fattiga ska fortsätta vara fattiga, till alla som vill förstöra miljön genom futtiga jippon samt till allt som vill att 500 års utveckling inte ska betyda något alls.

Dessutom: Vill du mörda, överfalla och våldta dina medmänniskor? Passa då på under denna timme!



"Numer är det inte så lätt att föra folk bakom ljuset - det börjar bli fullt där."

fredag 30 mars 2012

Byråkratins sju regler


Vad du än läser och hör om politik och byråkrati så följer det de regler som skrevs ner redan 1854. De är översatta från den här bloggen.


Byråkratins regler

  • Regel #1: Håll igång problemet till varje pris! Problemet är grundvalen för makt, fördelar, privilegier och säkerhet.
  • Regel #2: Använd kriserna och de upplevda kriserna till att utöka din makt och kontroll.
  • Regel 2a. Tvinga fram beslut i sista minuten, hota med förlust av valmöjligheter och chanser samt begränsa oppositionens möjligheter att granska och kritisera.
  • Regel #3: Om det inte finns tillräckligt många kriser, konstruera dom, även ur naturen där inga finns.
  • Regel #4: Kontrollera flödet och utsläppandet av information samtidigt som du fingerar öppenhet.
  • Regel 4a: Förneka, försena, fördunkla, förvrid och ljug.
  • Regel #5: Maximera PR-exponeringen genom att konstruera en täckmantelshistoria som tilltalar det universella behovet att hjälpa människor.
  • Regel #6: Skapa förvärvade stödgrupper genom att distribuera koncentrerade förmåner och/eller rättigheter till dessa specialintressen, medan man fördelar kostnaderna vitt och brett till ens politiska opponenter.
  • Regel #7: Demonisera sanningssägarna som vågar säga, “Kejsaren har inga kläder.”
  • Regel 7a: Anklaga sanningssägaren för att ha de defekter, brister, kriminalitetsproblem och förseelser du annars själv har problem med.

Kom inte och säg att du inte blivit varnad. Det här låter faktiskt tilltalande. Nån som känner igen en viss "kris" på den här beskrivningen ovan? Jag känner igen flera. Klimatfrågan är ett lysande exempel. Migrationsfrågan är ett annat exempel på ett ämne som bara måste hållas vid liv trots att det egentligen bara är en storm i ett glas - utan vatten. Genusfrågan är ett tredje exempel. Terrorism och övervakningen är kanske det bästa exemplet på hur politikerna vill få oss att sluta lägga oss i vad de gör.

Såna här kriser är jättebra att ha för att få bort uppmärksamheten från många av de verkliga frågorna. Fattigdomen som aldrig vill försvinna och miljöförstöringen som miljöaktivisterna blundar för (ni vet, kvicksilver, läkemedel, diverse kemikalier) är två av dessa frågor. Men dansa ni till politikernas och aktivisternas pipor bara. Låt oss inte göra detta till en bättre värld. Det är viktigare att lösa problem som egentligen inte existerar.



"Byråkrati: felfri metod att omvandla energi till ingenting."

torsdag 29 mars 2012

Vetenskapshörnan: Planeter, planeter, överallt planeter

Så här föreställer sej en konstnär att det kan se ut från ett berg på exoplaneten Gliese 667 Cc (ESO).


Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Nu ska det handla om rymden igen, närmare bestämt om alla dessa planeter som finns kring andra stjärnor och som enligt vissa forskare ska vara beboeliga. Det rör sej om röda dvärgstjärnor, vilka är de vanligaste i vår galax med mer än 160 miljarder, och dessa tycks ha minst en planet var. En av dessa är Gliese 667, ett trippelsystem av stjärnor (Gliese A, B & C) som från vår planet syns i konstellationen Skorpionen. Ingen av dessa stjärnor är ens i närheten av solens storlek eller massa. Två planeter har hittats i omloppsbana runt Gliese 667 C och av dessa två verkar Gliese 667 Cc vara den bästa kandidaten för eventuellt liv. Dessa stjärnor finns ca 22 ljusår bort från oss räknat.


För den som undrar varifrån namnet Gliese kommer, kolla här. Svenskan har också en nyhet om förutsättningar för liv på andra planeter. Det mest intressanta med den artikeln är dock att om man kollar i adressfältet stå det under ämnet "Inrikes". Finns det liv i Sverige, tro?






"Alla djur, utom människan, vet mycket väl att livets huvudsakliga mening är att njuta av det."

onsdag 28 mars 2012

Tänkte bara...


...inflika min kommentar till denna idioti. Ett sånt svammel, rena rama amsagorna. Vilka är det som har skrämt barnen? Jo, okunniga vuxna som själva har svårt att skilja på realitet och fiktion. Genom att dessutom komma med en enkät där frågorna är så vinklade att svaren bara måste bli som frågeställarna vill ha dom får man ännu fler uppskrämda barn och ungdomar. Speciellt ungdomar vilket är den tid då hormonerna rasar i kroppen. Allt som finns omkring en blir då en enda skräckkammare.

Rim och reson får nästan alltid ge vika för skrämselpropaganda och rykten. Sanning är en blandning av verklighet och dikt, som den store skalden en gång kvad. Så vad är då sanningen här? Jo, den är att så länge vi skrämmer folk med olika påhitt, halvsanningar samtidigt som tolkningsföreträde finns hos de som älskar att skrämmas utan fog för det kommer vi att få såna här svar på enkäter. Fakta är inte intressant i det här läget, vad man kan få ut av fakta liksom hur man ska kunna vrida och vända på den till sin egen fördel är viktigare.




"Om jag vore ödmjuk skulle jag vara perfekt"


Vetenskapshörnan: genmodifierade grödor



Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Nu kommer det att handla om genmodifierade grödor, ett ämne som diskuterats och diskuterats genom många år, framför allt av dess motståndare. Dess belackare ser mer eller mindre skräckscenarier framför sej med insekter som blir konstiga och följaktligen även de som äter insekterna. Förespråkarna tonar ner detta och pekar på alla fördelar som finns. Det finns helt enkelt inga skäl att oroa sej över detta.


Personligen ser jag inget hinder alls vad gäller maten, tvärtom. Det är en fördel med genmodifierad mat då man kan odla mer på samma yta utan att utarma markerna. Det enda hinder jag ser är patentlagstiftningen. Jag tänker t ex på exemplet Monsanto som stämde en bonde för att frön från en Monsanto-sponsrad odling hade blåst över till grannens åkrar. Här finns alltså en massa pengar att tjäna för den som är skrupelfri nog att utnyttja chansen. 


Bortsett från de som vill tjäna pengar på att frön blåser hit och dit ser jag inget fel i genmodifierade grödor alls. Kan det hjälpa till att utrota fattigdomen på sikt är det bättre än att göra som idag; rika, bortskämda och okunniga människor i industrivärlden som ojar sej över något de inte vet något om och vars påståenden får politiker (ännu mer bortskämda, rika och okunniga) att ta beslut som i slutändan kan döda oss alla. 






"Nu går det faktiskt så bra för jordbruket att det blir svårt att upprätthålla pessimismen."

tisdag 27 mars 2012

Kamerahörnan: historien bakom ett fotografi


Året är 1986. Platsen är Skurups järnvägsstation. Närmare bestämt perrongen precis framför. Vid densamma har Y1 1340 stannat på sin väg mot Malmö. Det är av kläderna att döma på de personer som syns i bilden rätt varmt och alla, även stinsen, har ledig klädsel. Järnvägen mellan Ystad och Malmö är vid denna tid ännu inte elektrifierad, det skulle dröja tio år innan så skedde, så trafiken sköts av dessa Y1:or samt de stora, bullriga och samtidigt väldigt charmiga kolosserna Y3, även kallade kameler, alla dessa alltså med diesel.

Den här bilden är tagen med en Kodak disckamera vars bilder inte blev speciellt bra. Därför är en modern skanner väldigt välkommen eftersom en sådan mer eller mindre har blåst in nytt liv i det här gamla fotot. Färgerna är bra bevarade, speciellt på motorvagnen. Vad gäller innehållet i bilden kan man förundras över hur lite som ändrats i världen på dryga 25 års tid. Människorna ser likadana ut, rör sej på samma vis och gör samma saker. Jag undrar bara vad dessa människor på bilden gör nu för tiden. Stinsen drogs in 1990 när Skurups station fick fjärrblockering och en hållplats mindre än 50 meter åt väster byggdes på vardera sidan om två då nybyggda spår. Sen tillkom elektrifieringen 1996.

Kvinnan i gult, vad gör hon idag? Samma sak med kvinnan med den lilla flickan och de andra som syns i bilden. För övrigt, Malmö ligger i riktning mot bildens vänstra kant.



"Järnvägsarbetare måste vara satans lata. Dom står ju alltid och hänger när man åker förbi."



måndag 26 mars 2012

Bort med sommartiden!


Varje år genomlider många människor den fysiska och psykiska terror som övergångarna mellan normaltid och sommartid innebär. Sjukdomar drabbar en del. Vi andra får sömnrytmen förstörd och det tar tid att anpassa sej. Vettigaste lösningen vore att avskaffa sommartiden helt. De som tog fram denna globala dumhet visste nog inget om människans kemi och vilka behov av ljus vi egentligen har. Men det bryr sej nog inte politiker om. De ser till vad pengar man kan tjäna på att hålla befolkningen i schack.



"Alltid samma sak: Längst till höger finns de dumma. Längst till vänster de hysteriska."


Lite fler bilder

Jag blev så inspirerad av gårdagens vårbilder att jag lägger ut några även idag, framför allt som jag inte tycks hitta något att skriva om. Någon gillar väl mina bilder, hoppas jag.







"Bilen kommer aldrig att helt ersätta hästen. Har ni någonsin sett ett monument där en man sitter vid ratten?"


söndag 25 mars 2012

Bildsöndag

Dags igen för lite bilder från min gömma. Idag handlar det om vårtecken där jag bor. Just nu är det förvår här. Någon förresten som tycker om att äta sockor?






"Det finns mer rörelse i ett leende än i ett karateslag"

lördag 24 mars 2012

Språkhörnan: En presentation

Ännu ett återkommande ämne på min blogg. Jag tänker så ofta andan faller på diskutera språk och språkhistoria (etymologi). Inte så mycket ordinär lingvistik utan mer dess praktiska (alltså i vardagen) användning. Jag har redan tidigare tagit upp (under ämnesrubriken Vetenskapshörnan) tre ord jag inte tycker har utretts tillräckligt vad gäller deras språkliga ursprung. Det kommer flera i den diskussionsformen. Är det nåt ord du som läsare undrar över och inte hittar på nätet eller inte håller med i de svar du får? Be mej ta upp det så får vi se vad som finns att ändra på.


"Den som inte kan ett annat språk, kan inte sitt eget"


fredag 23 mars 2012

Vetenskapshörnan: Stor silverskatt hittad i Bath

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Idag handlar det om en enorm silverskatt som hittats i staden Bath. Den kallas på engelska för Beau Street Hoard (skattgömman på Beau Street) efter gatan där skatten hittades. Den hittades nära det område där badhusen låg, det område som gör att staden idag kallas Bath.


30 000 silvermynt, den femte största hittills i England, som är från ca 270-talet blev undangömda under den period då Romarriket för första gången var på väg att falla samman inifrån. Riket delades faktiskt i två delar och Gallien var ett tag ett eget rike under en general som ville bli kejsare själv. När han inte lyckades med detta gick han sin egen väg och övertog styret i Gallien. Det skulle dröja till Konstantins maktövertagande på 300-talet innan Gallien uppgick i riket igen. Dessa oår spreds ut över hela riket med inbördeskrig överallt som följd. Man kan tänka sej att den som gömde den här skatten verkligen hade problem och ville vara säker på att förmögenheten skulle vara i tryggt förvar.


Men skatten glömdes bort, kanske dödades dess innehavare i de stridigheter som drog fram över ön vid denna tid.




"Du kan bara vara barn en gång. Men kan du alltid vara barnslig."



torsdag 22 mars 2012

Vetenskapshörnan: Vetenskapen och religionen

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Vetenskap och religion sätts ofta i motsatsförhållande till varandra, som om de vore varandras direkta motpoler. På sätt och vis stämmer detta, på andra vis inte alls. Vetenskap bygger på observationer av det vi uppfattar som verkligheten, religion bygger på tolkningar som vissa gjort av den verklighet vi har omkring utifrån den inre föreställningsförmåga vi människor har. Vetenskap är i sej endast ett verktyg för att försöka förstå världen och ge oss bättre förmåga att använda oss av sagda värld, religion är ett verktyg för utövande av ritualer och/eller makt med utgångspunkt från de tolkningar som redan gjorts rörande de fenomen som vår värld består av.


Många vetenskapsmän har varit troende på ett eller annat vis. Många präster inom alla religioner har varit vetenskapligt lagda. Det är först i relativt modern tid som religionen, eller rättare sagt de religiösa, försökt lägga krokben för vetenskapen, från ca 1200-talet och framåt. Här talar vi inte bara om Europa utan även Asien och Afrika. Kina var från mitten av 1400-talet en bakgård vetenskapligt sett sen kejsaren beordrat att landet i princip skulle stängas för intryck utifrån och att allt som dittills gjort Kina stort skulle bevaras inom landet. Många med vetenskapligt sinne fick antingen sätta livet till eller tala tyst om sin kunskap. Makten fick inte störas. Förändringar måste ske långsamt, generation för generation, inflytelserik individ för inflytelserik individ.


Men om vi bortser från makten och härligheten, vad för koppling till vetenskapen har egentligen religionen? Ingen, egentligen. Den enda vetenskap som egentligen diskuterar en koppling är filosofin och den är sammanlänkad i det här avseendet med fysiken. Då handlar det om skapelsen. Om man vill kan man kalla det som hände när Universum blev till för gudomligt. Men bara om man vill. Det är detta som gör de flesta till agnostiker, vi vet inte vad som hände, om det var nåt som sa poff eller om någon viftade med sina osynliga händer och fick något att bli allt. Det senare låter otroligt baserat på det vi vet men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.


Sånt är skoj att tänka på, det att Universum kan ha skapats av någon vars identitet vi inte vet. De religiösa kan kalla denna någon för en gud, men andra gör det inte. Framför allt inte agnostiker och ateister. För oss är det bättre att säga att vi inget vet och att spekulationer får vänta. 


Vad som är viktigt är att man skiljer sina personliga åsikter, sina preferenser och sin religiösa åskådning (om man har någon) från det arbete man håller på med. Det gäller allt arbete, inte bara vetenskapligt. Objektivitet är eftersträvansvärt, om än svår att uppnå till 100 procent.


När vi ändå är inne på vetenskapens förhållande till religionen, läs till sist detta gästinlägg på Anthony Watts blogg om hur mycket religion som egentligen lurar hos alarmisterna inom klimatvetenskapen.




"Tänk på detta, att här står halleluja. Tänk om där hade stått hallelunej! Då hade vi stått där så vackert."


onsdag 21 mars 2012

Lagen om alltings jävlighet

Den gäller än! Kan du komma på fler än de tio exemplen jag skriver här?

1. Saker man köpt med garanti går alltid sönder precis efter att garantin gått ut.

2. Tappar man en macka i golvet kan man vara säker på att den hamnar med smörsidan nedåt.

3. Ett strömavbrott inträffar alltid när det är som mest spännande i en serie, en film eller annat som man gärna vill se och kanske inte har möjlighet att köpa eller ladda ner.

4. Det lag man inte hejar på i hockey gör naturligtvis mål när dom plockar ut sin målvakt.

5. Pratar man med en petimäter eller annan form av besserwisser får man alltid en lång föreläsning i just det ämne man vill ha snabbt avklarat.

6. Den dagen man äntligen har pengar till den sak man vill köpa - är den saken slutsåld...

7. Man är äntligen klar med en jättehög brev som ska slickas igen och skrivas på - bara för att få en lika stor @$£%¤%¤)(/ hög till!

8. När man har som mest bråttom fumlar man som mest.

9. Solen lyser med sin frånvaro just den dagen man bokat in för en dag på stranden.

10. Den du är intresserad av är antingen redan upptagen eller inte intresserad av dej.

Jag avslutar med refrängen till Iggesundsgängets slagdänga "Pessimistkonsulten":

"Ja, det är lika bra å sluta drömma
det går åt helvete i alla fall
för om man drömmer om Paris
hamnar man på något vis
lik förbannat i Hudiksvall"



"Lev livet innan livet lever om med dej!"


tisdag 20 mars 2012

Vetenskapshörnan: Var ligger Magnus Ladulås begravd?

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Idag ska vi leka finna Magnus Ladulås kvarlevor. En skojig lek för hela vetenskapsfamiljen där målet är att bevisa att kung Magnus ligger begravd i Riddarholmskyrkan. Han fanns nämligen inte i den tumba Johan III lät göra åt honom på 1500-talet så nu letar de i Karl Knutsson Bondes grav. Anledningen är den vanliga: de är innerst inne osäkra på identiteten för den man de grävde fram i Varnhems kyrka för några år sen, trots att innehållet i graven stämde med såväl den samtida beskrivningen av hur Birger Jarl begravdes som åldersmässigt. Av det enkla skälet att de lever kvar på ett eller annat vis i den förutfattade mening som Uppsalamaffian skapat; att allt var koncentrerat på ett eller annat vis till Mälardalen, och då framför allt dess norra del med Uppsala som centrum.

Nu låter jag kanske lite polemisk men jag får känslan av att man klänger sej fast vid en döende häst med en övermäktig armé i hasorna när man försöker flytta allt till Stockholmsområdet. Det är förstås lovvärt att man vill veta hur Bjälboätten såg ut så jag ska väl inte klaga för mycket.

I vilket fall som helst har man nu tagit hand om benrester efter sju individer i kung Karls grav. De ska nu åldersbestämmas och DNA-prover ska tas. För att det ska vara Magnus Ladulås måste vi ner på slutet av 1200-talets slut. Åldersintervallen på C14-resultatet måste således ligga med tyngdpunkten kring 1290, vilket var året Magnus dog. De måste också stämma överens rent osteologiskt med den något sånär samtida beskrivningen av honom som mörk och svarthårig jämfört med resten av familjen. I det här läget kan det vara av intresse att veta att Magnus Ladulås dog på Visingsö i Vättern, precis som många svenska kungar gjort före honom. Om nu inte Magnus finns i Riddarholmskyrkan i Stockholm (märk väl att vi bara har en skriftlig källas ord på att han ska begravts i den kyrkan) så kan det vara mödan värt att kolla Varnhem eller varför inte hans ätts hemby, Bjälbo.





"Vetenskap är organiserad kunskap. Visdom är organiserat liv."



måndag 19 mars 2012

Vad har hänt i den stora stygga världen?

Det som dominerat i Sverige, på tidningarnas sidor i alla fall, är förstås flygkraschen i Kebnekaise. I det här läget vill jag inflika att det vore bäst om flygningar i området förbjöds helt och hållet. Sveriges högsta vindhastigheter har ju uppmätts här, för sjutton!

Ett antal terrordåd i Frankrike över några dagars tid har skakat landet. Galningar med skjutvapen alltså...

Staten stjäl dina prylar - och kommer naturligtvis undan med det eftersom det är Staten!

Tongas kung George Topou V har avlidit, 63 år gammal. Tonga är en liten monarki mitt i Stilla Havet, där inte mycket verkar vara intressant för oss svenskar. Nu efterträds han av sin bror vars namn ni själva får försöka uttala.



"Det är egentligen bara en sorts böcker som ökat lyckan här på jorden - kokböckerna"


söndag 18 mars 2012

Bildsöndag

Dags för fyra bilder från min samling av bilder. Håll till godo!










"Akta dej för den som bara läst en bok"


lördag 17 mars 2012

Lördagstankar

Dagens dravel står Sveriges radio för. Det handlar om det vanliga larvet med koldioxid och dess förmenta farlighet i sin roll som spårgas i atmosfären. En forskare påstår att skogsmarker ger i från sej mer så kallade växthusgaser än de tar upp. Därför har man i Vänersborgstrakten byggt en mast som ska mäta halten koldioxid i luften omkring den. Själva den uppgiften är inget att klaga på men det är utgångspunkten, att koldioxiden är farlig, som jag ogillar.

Att jag inte skriver om detta under Vetenskapshörnan beror på att jag nu kommer att lämna det naturvetenskapliga för en mer åsiktsbetonad skrift. Jag gör detta drag därför att jag precis läst på The Climate Scam (TCS) om två konstnärer som kedjade fast sej vid varsin boja i järn som är en kopia av en koldioxidmolekyl (en kolatom + två syreatomer) och sen ställde sej på plattan vid Sergels torg i Stockholm. Man kan fråga hur det kommer sej att en del köpt tanken att en gas som funnits i alla tider, i varierande mängd, skulle vara farlig för uppvärmningen av jorden.

Vad som än skett och vilka som än gått på detta så har en hel del dumma (och ännu dummare) åsikter höjts i frågan. De senaste är att koldioxiden skulle göra köttet vi äter surt och därigenom öka på vår fetma och att de varmare vintrarna (var då nånstans?) skulle minska mängden grundvatten i brunnarna. Båda dessa saker har jag endast hört över radion och hade inte första april legat i framtiden när detta skrivs hade jag trott att det varit skämt. Men nog är det skrattretande alltid.

Per Welander på TCS har myntat ett nytt uttryck för de med makt som tror på AGW, regleringsklassen. Med detta menar han att de som har makten i sina händer gärna vill reglera allt och alla, gärna också så globalt som möjligt och de använder sej lika gärna av de tankar och teorier man anser vara intressanta ur nedtryckarsynpunkt. Mot detta står vi vanliga människor, som blivit akterseglade. Frågan här blir naturlig: vilken fråga kommer Reglerarna ta till sej efter klimatfrågan har dött undan? Nåt att grunna på...



"Att förlora en illusion är att bli en sanning rikare"


fredag 16 mars 2012

Vetenskapshörnan: Krympande hjärna?

Bild från Wikipedia.


Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Det verkar som om vi har en ny sjukdom att ta med i våra böcker över syndrom, sjukdomar och annat. Det handlar om en australisk pojke, Jason Egan, vars hjärna krympte i många år tills den slutade göra det för några månader sen och man vet inte varför detta hände i så många år. Han kan varken tala, äta eller röra sej normalt som en följd av denna åkomma. Nån enstaka gång har han sagt mamma och han ler väldigt ofta, så han är medveten om sin omgivning. Detta är konstigt eftersom många andra hjärnsjukdomar gör att barnet i stort sett helt tappar kontakten med omvärlden. Hans DNA har undersökts och man letar efter den genetiska mutation som kan ha orsakat detta.

Vad det än är så hoppas jag att det är nåt som, även om det inte går att bota, går att hålla i schack. Om det är en sjukdom hittills helt okänd för vetenskapen får vi alldeles säkert ännu mer förståelse för hur våra hjärnor fungerar. Får jag föreslå att det här syndromet uppkallas efter Jason själv, som en dedikation till honom?




"Bara det att det finns glädje är en källa till glädje."


torsdag 15 mars 2012

Vetenskapshörnan: Ny art eller ännu en hybrid?

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Idag handlar det om upptäckten av en skalle i Kina som än en gång tycks dela forskarna i minst två läger. Det rör sej om en skalle som daterats till att vara ca 11 000 år gammal och som borde se modern ut men som har karakteristika som mer ser förmänskliga ut. De ser ut att vara mer besläktade med den tidigaste formen av Homo Sapiens än den som idag dominerar planeten, dvs den som utvecklades för ca 30-50 000 år sen efter mötet mellan Neandertalare, Denisovaner samt våra förfäder. Någon ny art tror jag dock inte det handlar om utan det är troligtvis en hybrid mellan tidigare befolkning, möjligen några kvarlevande Homo Erectus eller just Denisovamänniskan.

Fast det kan förstås vara resultatet av nåt helt annat, nån genetisk defekt. Forskningen får visa på möjligheterna och vi andra får vänta på de möjliga svaren.




"En tanke är en idé i rörelse."


Svåra frågor

Efter ett tag i träda tar jag nu fram den här programpunkten igen. Håll till godo och försök besvara frågorna utan hjälp av Google, Wikipedia eller en filosof.

1. Vilket djur är det farligaste på jorden i fråga om antalet dödade organismer världen över?

1 Människan
X Myggan
2 Björnen

2. Varför är kött så föraktat i vår tid?

3. Varför kan vissa människor inte tala normalt längre? Tonläget, ordvalet, sättet att forma meningar på samt uttalet av en del ord (Ni får själva grunna på vad jag menar här).

4. Ett påstående: Jag är säker på att om det funnits nån form av gudom skulle denne ha påbjudit mänskligt inducerad global uppvärmning för den frågan har allt som en religion kan önska sej, blint troende människor, skrifter som kräver lydnad inför Saken, överstepräster som är djupt initierade och ser sej själva som sanningsbärare samt ledare som utan att ha undersökt alla alternativ närmare uttalar sej tvärsäkert om det de tar beslut om. Fråga: När ska klimatfrågan slutgiltigt dö bland de styrande?

5. Är detta en fråga?





"Allt jag vill ha är en varm säng, ett snällt ord och obegränsade krafter."


onsdag 14 mars 2012

Vetenskapshörnan: Jupiter och Venus i vackert möte



Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Vår systerplanet Venus och den största i vårt solsystem, Jupiter, kommer nu samman på vår himmel i ett väldigt vackert möte. De närmaste dagarna kommer de att vara som närmast varandra på flera år. Venus är närmast oss och ser därför ljusstarkare ut. Finns det någon symbolforskare som vet nåt om detta möte?




"Den kreativa erövringen av rymden kommer att fungera som ett underbart substitut för krig."


tisdag 13 mars 2012

Vetenskapshörnan: Fel på köttet snarare än kött som föda


Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. En studie pekar ut rött kött som skadligt för organismen. Risken för cancer är större för de som äter mycket rött kött snarare än fisk och grönsaker. Här är studien. Vad jag förstått har man följt ca 120 000 personer under ca 30 års tid och observerat deras matvanor och sen kollat deras respektive anamneser med alla följdsjukdomar och slutliga dödsfall mot det de ätit.

Frågor:

1) Hur vet vi att det inte är problem med det kött som åts snarare än kött rent generellt?

2) Det här var en amerikansk studie, vilka resultat skulle man få i Frankrike, Tyskland, Ryssland eller Sverige?

3) Vi människor har ätit massvis med rött kött per person i tusentals generationer och mått hyfsat bra, varför är det så dåligt nu att äta rött kött?

4) Hur stora mängder per person, dag, vecka och år talar vi om i själva studien?

5) Vilken förmåga att ta till sej proteinerna och det animaliska fettet hade försökspersonerna som blev sjuka/dog?

En del av frågorna ovan hänger ihop med varandra då min tes här är att det snarare är fel på själva köttet i sej som serverats snarare än att kött generellt skulle vara farligt. Vad ger vi våra nötkreatur och grisar egentligen? Varför skulle, som SVT skriver som slutkläm, kyckling och fisk vara helt ofarligt ur cancersynpunkt? Vilka är beläggen för detta? Tillsammans med idiotin att vi ska kunna på genetisk väg komma från de så "hemska" klimatförändringarna gör att man häpnar inför allt som kommer från vissa vetenskapsdiscipliner.

På mej låter det som ännu ett fall av orsak och verkan, i de flesta fall t o m falsk korrelation. Steffo kan lugnt mumsa vidare på sin stek. Skumbananer behöver han dock inte äta. Det är inte gott.



"Alla människor sätter i sig mat, men få kan konsten att äta."



Kamerahörnan: Vissa fotografer verkar inte vilja att alla skaffar systemkamera

Kamerahörnan är ett forum här på min blogg där jag förutom kameror kommer att diskutera olika sätt att fotografera, som jag själv upptäckt att jag klarar av. Nu vill jag rikta lite kritik mot vissa fotografer vars arrogans vida överstiger min, och i det här fallet är jag långt ifrån arrogant eftersom jag inte är tillräckligt kunnig för att vara det.


Jag tänker nu på ett inlägg jag läste av en slump på Fotosidans forum, där en person lyckades spy ut sej en tirad av vad som snällast skulle kunna beskrivas som ovilja gentemot folk som vill köpa sej en systemkamera. En kille var orolig att han köpt fel grejer att plåta med och i det läget kommer denna, visserligen sakliga men i grunden väldigt elaka kommentar till svar som ingen av de övriga medverkande i tråden verkade bry sej om, som tur var. Hade nån gjort det hade säkerligen tråden spårat ur. 


Just den här synen verkar ett fåtal människor ha gentemot de som vill ha en systemkamera. Och nej, marknaden svämmar inte över av "alldeles utmärkta kompaktkameror", det är en marknad som domineras av mobiler med undermålig kamerafunktion. Bilderna ser bra ut vid en snabbkoll men granskar man bilden ser man alla dessa brister; dålig fokus, dålig förmåga att behandla ljusförhållanden, känsligheten för stötar vid plåtandet är stor, för att bara nämna några problem. Vi är alltså på väg mot samma situation som musikbranschen lider av, där undermåliga apparater ska spela alldeles för dåligt mixad musik


Det spelar ingen roll vad för kamera man väljer, ej heller bör man hindra andra från att välja "fel". Man lär sej av misstagen och vem vet, kanske det var rätt grejer i slutändan trots allt? Det där med ovilja mot att man skaffar sej en systemkamera har jag stött på lite varstans. Det är ett gott råd att följa dock, att vara försiktig när man väljer en sån avancerad kamera. Man gör misstag i början, det gör man även med en "vanlig" kamera. 


Men vari ligger motviljan mot att vissa skaffar systemkamera? Kan det vara avoghet, men så ogin kan man väl inte vara att man inte tycker om när någon annan skaffar sej samma typ av kamera som man själv har. Kan det vara elitism, dvs att man ser sej som medlem av en unik klubb till vilken man ogärna ser att kreti och pleti får tillträde? Eller nåt helt annat?








"Jag har inget att säga. Det var allt jag ville säga"







måndag 12 mars 2012

Vetenskapshörnan: När politiken styr vetenskapen

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont.


Politiker och andra som styrt genom historien har varit snabba att ta till sej forskning som gynnar deras maktposition. Det är en förutsättning för att vinna krig, av många olika slag. Bomber och propaganda har många gånger tagits fram av forskare med tvivelaktiga motiv och lett till att politiker kunnat lura befolkningen hur många gånger som helst. I såna fall kan man undra var gränsen mellan forskare och politiker egentligen går.


Ta detta ökända exempel som inte tagits upp av någon svensk tidning alls. Peter Gleick ser ut att komma undan med sitt falskspel, där han förfalskade material för att misskreditera en tankesmedja bara för att de följde en amerikansk lag som garanterar donatorers rätt att vara anonyma. Kopplingen till Watergate är uppenbar och än mer framstår alarmisterna som de som trakasserar, inte tvärtom (se bilden nedan). 




Sån här är Peter Gleick egentligen:


Någon "hjälte" är han inte, snarare tvärtom. Som det är nu är klimatforskningen den vetenskap som är mest politiserad av samtliga vetenskapliga discipliner för tillfället. Det fanns tider då vetenskapen helt styrdes av politiker, med målet att skapa den värsta förstörelsemekanism människan nånsin fått fram, Bomben. Detta eftersom motståndarsidan försökte få fram en egen version av den. Här var det som en följd av krig och elände. Men vilket elände har lett fram till dagens ideologistyrda klimatforskning?








"I am not a crook!"



Vetenskapshörnan: Nyheter från arkeologins område

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Idag handlar det om arkeologiska upptäckter från två olika fronter: Neandertalare och de första människorna i Amerika. 


Den första nyheten är att neandertalarna verkar ha varit kapabla att bygga och färdas med båtar som tog dom över havet, i det här fallet Medelhavet. För stenverktyg som är ca 100 000 år gamla, av samma slag som hittats på fastlandet i Europa, västligaste Asien och Nordafrika har även hittats på de grekiska öarna, som varit avskurna från det grekiska fastlandet mycket längre än 100 000 år. Det ger vid handen att de måste ha byggt båtar och paddlat ut till öarna. Kreta har samma sorts stenverktyg och det är alldeles för långt bort från fastlandet för att man ska ha orkat simma ut dit, speciellt med neandertalarnas kroppsbyggnad som inte verkar ha varit helt anpassad för den sortens verksamhet. 


Dessutom verkar ju forskningen visa att bådas våra föregångare, Homo Erectus, nådde ön Flores i nuvarande Indonesien, som aldrig haft fastlandskontakt under den här eran, för ca en miljon år sen. Så nog var våra förfäder ute och rörde sej på haven alltid. Men det är ju först med vår version av den mänskliga arten som vi vågat oss ut på de stora öppna haven med vetskapen att vi ska kunna komma tillbaka.  


Den andra nyheten handlar om accepterandet att en del av de första inbyggarna i Amerika kom från Europa, för ca 20 000 år sen. Alltmer växer högen av indicier som tyder på att folk från Europa nådde Amerika i ett tidigt skede av istidens tillbakadragande. Stenar av den typ som tillverkades i nuvarande Frankrike har nämligen hittats i Amerika och på såna ställen att det är svårt att bortförklara dom med att nån skulle ha hittat en sten under en resa i Europa, tagit den med sej hem och sen slängt bort den. 


Man skulle kunna säga att de bästa européerna lämnade Europa och for över till Amerika. Det var "dräggen" som blev kvar...








"En arkeolog är den bästa make en kvinna kan ha. Ju äldre hon blir ju mer intresserad blir han av henne."





söndag 11 mars 2012

Bildsöndag

Så var det dags igen för lite bilder från mina egna gömmor. Dessa är nytagna, liksom muffinsen var när bilderna togs.









"En slant i fontänen - ingen som hjälpte honom?"



lördag 10 mars 2012

Tusentals ekofascister kan inte ha fel - inför censur!

Bluffen som avslöjades i februari, den om att Heartland Institute i Chicago skulle ha fått massvis med pengar från GM för att stödja skepticismen inom klimatdebatten, verkar inte ha nått svenska medier alls. De som vidmakthåller och underhåller synen på människan som boven i dramat kring klimatdebatten fortsätter pumpa ut den falska versionen av avslöjandet, som om Peter Gleicks falskspel och erkännande inte existerat.

Vad är det som är så hemskt med att låta folk veta att det finns en annan syn på saker och ting? Dessutom, är det så fel att företag bidrar med pengar till olika institut och organisationer? Myndigheter, politiska organisationer och företag öser ju pengar över alarmisterna. Sen fortsätter politikerna att komma med sina miljöförstörande förslag, utan att ens tänka efter vilka konsekvenserna blir.

Det finns tydligen ingen ände på hur oinformerade en del kan vara. För oavsett vad man anser om klimatet så är det ändå falskspel det som hände i januari och februari. Att i detta läge ropa på censur är det värsta som kan hända i en demokrati. Är yttrandefriheten inget värd längre?




"Like a house of cards in a hurricane..."



fredag 9 mars 2012

Vågad fredag

Underbar uppmaning!

Jag har tidigare i den här serien talat om hur vi ser på porrfilm, om sex i dikter, om nakenhet som protest mot totalitära regimer, om våldtäkter, den nakna kroppen rent generellt samt köp av sex. Hittills har ingen som följer min blogg reagerat speciellt mycket på det jag skrivit. Kan folk verkligen ha så lika åsikter, eller är mina läsare för chockade av innehållet för att kunna säga nåt?

Jag gör nu en liten sammanställning av det jag skrivit hittills i den här serien och finner att även om det till stora delar handlar om mina egna åsikter som jag trott mej vara relativt ensam om är det påfallande ofta så att andra tycker likadant. Jung verkar få rätt allt som oftast med sin tanke om det kollektiva undermedvetna. Det jag gång på gång kommer fram till är samma sak som uttrycks lite varstans, nämligen att det är dags att se på sex som nåt naturligt och som en del av dom vi är.

Jag tänker göra ett utspel här och nu: det är förbudsivrarnas fel att vi har problem med sex. Samma problem som med alkoholen och andra droger. Vi sätter gränser som helt enkelt går emot den mänskliga naturen. Genom att vi sätter dessa gränser underlättar vi för primitiva sällar att sexuellt och emotionellt utnyttja barn och ungdomar. Det är också dessa gränser som gör att ungdomar blir mer nyfikna på vad sex är i en alldeles för tidig ålder (förresten, när är det tid att lära barnen om kärlek, sex och samlevnad?). I de samhällen där sexualundervisningen på ett eller annat vis är eftersatt verkar det som om tonårsgraviditeter är vanligare än annorstädes.

Vad vi ska satsa på är information, men inte det där med att någon fjant från nån organisation kommer till skolorna för att föreläsa om sjukdomar och som avslutning dela ut kondomer till alla ungdomarna. Nej, det vi behöver är enkel, rak och klar information till alla och envar vad sex och samlevnad betyder för oss alla. Då talar jag inte om varifrån barn kommer. Det kan man stapplande och stammande framföra till vilken sjuåring som helst. Nej, jag tänker mej vilken roll sex spelar för ens välmående, vad ett normalt samhälle borde ha för syn på sex samt vad som kan hända om man som ung kille gör sin flickvän gravid. Samma sak borde faktiskt läras ut till unga män över 20 också. Konsekvenserna är desamma för vuxna som för ungdomar. Enda skillnaden är att vuxna har något bättre ekonomisk och social förmåga att ta sitt ansvar för det kommande barnet.

Vad gör vi för att kontra det budskap som hycklarna bland de som ser sex som nåt fult? Inte mycket i dagsläget. Vi censurerar hemsidor med barnpornografiskt material (vilket egentligen är ett försök att tysta annat samtidigt också men det kan Hax upplysa er bättre om) när vi istället borde ta bort dom, vi har som sagt gränser, i det här fallet åldergränser, för vilka som får se vad på internet (som om det skulle hindra den ungdom som verkligen och kan från att se lite naken hud och några scener från löjliga former av sex) eller TV. Vi sätter stämplar på folk som gillar sex väldigt mycket, gärna med psykologiska förtecken.

Varifrån kommer denna åsikt att sex är fult? Att svara religionen är fel för religion är i detta fall ett utslag av denna åsikt samt en bevarare av den. Är det folk med nåt att dölja, som för att kunna fortsätta dölja detta vad det nu är projicerar detta på andra människor för att slippa strålkastarljuset på sej själva? Är det skammen över sättet ett visst barn kom till på som lett fram till detta?

Frågorna är ännu fler och säkerligen är de alla lika korrekta allihop. Eller fel. Vi kommer kanske aldrig att bli av med synen på sex som nåt fult, men vi kan alltid försöka. Nu vill jag inte att vi ska leva lika promiskuöst som dvärgschimpanserna utan vi borde ha en mer öppen attityd, gränserna ska vara flytande och satta som en rekommendation snarare än en pekpinne/lag. De som inte kan hantera sex, vare sej förekomsten eller praktiserandet av det, bör få information om vad det egentligen är. Det är okunskapen, ignoransen, som är problemet oavsett vilket ämne vi pratar om. Kunskap, kunskap, kunskap, kom ihåg det!



"Vilken idiot som helst kan överleva en kris. Det är vardagen som tar död på en."





Hur stor är korruptionen i Sverige?


Hur stor är korruptionen i Sverige? Då och då får man höra om mutskandaler, varav en del vid närmare granskning visar sej vara riktigt löjliga. En sammanställning verkar också visa att vi nog inte är så begivna på korruption av detta slaget, åtminstone inte vanligt folk och deras företag. Det är våra myndigheter och större bolag/verk som står för den saken. Korruption bland vanligt folk verkar snarare vara av typen "vara kompis med butiksinnehavaren så man får rabatt på nån enstaka vara" eller "använda företagets materiel för visst privat bruk".

Frågan är vad som kan anses vara en muta. Svensk lagstiftning har t o m en gräns för vad som anses vara en muta. Den gränsen går vid 400 kr. Mer än så får en gåva från ett företag eller en myndighet till anställda eller andra personer inte vara värd. Men detta är ingen exakt regel, långt ifrån heller en lag. Det är en tumregel, en praxis att man utgår från 1 % av basbeloppet vid gåvor av olika slag. Att bli bjuden på en resa av ett företag om man ska bli anställd där eller bara har affärer med detta företag kan ses som en muta. Många maskerar därför såna här saker som något som hör till företagets verksamhet.

Hur ser då jag på allt detta? Så länge mutorna inte drabbar tredje part eller alla anställda i ett företag/myndighet så ser jag inte allvarligt på det. Visst, det är ohederligt och ska beivras men det är inget att blåsa upp som om det vore världens undergång.

Anledningen till att jag tar upp detta är just den andra artikeln jag länkar till, den om polisen som fick en sallad om han undvek att göra sitt jobb ordentligt. Jag tycker det bara är så löjligt att det får sån uppmärksamhet. Är det för att det är en polis involverad som indignationen är så stor i spalterna? Speciellt som det finns andra saker poliser gör som borde få mer uppmärksamhet. Som sagt, det är ohederligt men det är inget att hoppa jämfota av spelad indignation över som många människor inom det mediala etablissemanget tycks göra. Men hur är det med korruptionen inom media då? Får vi nånsin veta det?

Som Björn Afzelius sjöng: Då är det farväl till släkt och vänner. Hyckleriet frodas överallt, minsann...





"Hyckleri: En man som dödar sina föräldrar 
men ber om ett milt straff eftersom han är föräldralös"



torsdag 8 mars 2012

Kamerahörnan: min egen erfarenhet av kameror och fotografi generellt

Kamerahörnan är ett forum här på min blogg där jag förutom kameror kommer att diskutera olika sätt att fotografera, som jag själv upptäckt att jag klarar av. Denna del kommer liksom Vetenskapshörnan att återkomma lite då och då när andan faller på. Första gången kommer det att handla om min egen erfarenhet av kameror och att ta foton på olika sätt.

Jag har fotograferat från och till sen jag var sju år gammal. På allvar började jag som tolvåring. Då som nu var det järnvägar och folksamlingar samt djur och natur som tilltalade mej mest. Enskilda porträtt av människor kom betydligt senare, av ett visst skäl som jag återkommer till.

Som fotograf har jag med all säkerhet utvecklats även om jag i grunden lika säkert gör samma misstag som när jag började en gång för länge sen. Jag gillar att kunna ta upp kameran snabbt, sikta in mej på ett visst motiv och trycka av. Det där med att tålmodigt invänta rätt pose eller att något ska hända har jag fått lära mej. Det är rätt kul när man väl lärt sej en del om diverse tekniker och vad man kan göra med den kamera man har. Mitt kameraliv har dock varit väldigt begränsat.

Mitt kameraliv har nämligen dominerats av så kallade kompaktkameror, små, lätta tingestar som oftast inte har någon zoom, vilket var fallet på den analoga tiden. Strax innan den digitala eran inom fotograferingen slog igenom på allvar skaffade jag mej en systemkamera med APS-systemet, av märket Minolta. Den hade jag ganska kul med, trots APS-systemets begränsningar. Bilderna blev mycket bättre än med någon kompaktkamera, tack vare objektiven och den mycket större linsen i kameran. Fortfarande när jag skannar in dessa bilder blir jag förvånad över kvaliteten på bilderna.

Jag märkte också att jag enkelt kunde zooma in från större avstånd och få bra porträttbilder. Det kunde jag inte med de gamla kompaktkamerorna. När sen digitalkameran blev allenarådande runt 2005 blev det att man skaffade sej en sådan, men det blev en kompakt med zoom. Porträttfoton blev svårare igen att ta så jag återgick till att fota tåg, natur och folkmassor. Det var inte förrän 2007, då jag i julklapp fick en Nikon Coolpix L14, som det började hända saker rent stil- och kvalitetsmässigt. Bilderna blev skarpare och jag kunde ta fler bilder på kortare tid. Ändå upplevde jag den där begränsningen med att inte kunna zooma in hur mycket jag ville och få fokus endast på det jag ville ha, med suddig bakgrund så att man direkt såg vad som var motivet. Det går inte med en kompaktkamera. Inte med de kameror jag har haft, eller haft tillgång till.

Från och med 2011 har jag tillgång, via mitt jobb, till en Casio Exilim EX-H15, ännu en kompaktkamera, men med bättre sensor än många andra. Fortfarande inte perfekt, även om zoomfunktionen är bättre med en digital zoom som bearbetas av en stabiliseringsfunktion inuti kameran. Men det verkar som om autofokus i en kompaktkamera innebär nåt helt annat än en systemkamera. Autofokus i en kompaktkamera, som det verkar för mej, innebär att små, små punkter i det kameran ser automatiskt hamnar i fokus oavsett vad det är. Det finns ansiktsidentifiering i kameran men det verkar som om detta innebär att kameran tror att allt som den ser är ansikten. Ibland blir det irriterande med denna funktion och hur man än ändrar återställer sej kameran till denna grundinställning varje gång man startar den. Den är bra om man bara ska ta enklare bilder för jobbets räkning men även där får man ha tålamod för det är inte alla bilder som blir bra från början.

Dessutom ser en kompaktkamera ganska löjlig ut på ett stativ. Liten, nätt, nästan som en del av stativet från början. En sak till med bilden man får från en kompaktkamera irriterar mej storligen, nämligen hur "platt" den verkar. Står du på ett berg och tar en vidvinkelbild av naturen framför dej blir bilden suddig vid närmare inspektion av fotots enskilda delar, vilket beror på det problemet jag nämnde med fokus på nästan allting ovan. Men som sagt, bilden blir platt också. Det är precis som om djupet, illusionen av det tredimensionella, aldrig kommer med i fotot vid dess skapande. Jag ska ge er ett exempel:


Fotot ovan är taget från Högfjällshotellet i Transtrandsfjällen nära Sälen mot ett av fjällen som används för skidåkning på vintern. Kameran var min Nikon Coolpix L14. Meningen är att få med den naturliga skåra som syns i bildens vänstra kant och då jämföra med bergets resning i övrigt. Men på nåt sätt blir det inte lika dramatiskt här som när jag såg skåran i verkligheten och fick inspirationen till fotot. Den försvinner faktiskt in i bilden i övrigt. Det är klart, vill man kan man säkert manipulera fotot så det får sin ursprungliga dramatik men det vill jag inte för det ska framgå utan redigering. Jag har sett foton på det här berget, tagna med en systemkamera, och då har skåran synts lika dramatisk som i verkligheten. Jag vet inte vad denna platthet beror på för jag kan inte alla termer. Jag vet dock att jag inte gillar det.

Nu står jag på tröskeln till ett nytt liv, med en systemkamera i en inte alltför avlägsen framtid. Det blir inget avancerat, bara tillräckligt för att jag ska få ta de foton jag vill. I slutet av april eller maj kommer detta att ske. Det återkommer jag till när det är aktuellt, var så säker. Jag börjar med en kamera och det objektiv som följer med. Utbyggnadsobjektiv får bli en fråga för sommaren. Storleken på minneskortet har jag inte bestämt än. 16 GB låter frestande men jag är snål. 8 GB är också bra. Men vi får se helt enkelt. Fler diskussioner i Kamerahörnan kommer snart. Kom gärna med synpunkter och/eller tips på tekniker, kameror etc.




"För länge sen, när jag var ung och dum.
Nu är jag bara och..."



onsdag 7 mars 2012

Vetenskapshörnan: min erfarenhet av arkeologi

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. 


Arkeologi är ett av mina intressen och ett jag faktiskt arbetat med i mina dar. För en tid sen lade jag upp lite bilder från min (korta) tid som arkeolog, den tid då jag studerade ämnet med en avslutningskurs på Gotland. Jag tänkte berätta lite hur jag upplevde denna tid. Själva kursen innan avslutningskursen lämnar jag därhän nu för det är själva det praktiska som är intressant. Vi skulle delta i utgrävningarna i Ajvide, ett ställe i Eksta, på Gotlands västkust.


Jag kom till Gotland på valborgsmässoafton 2000, en kall och blåsig dag vill jag minnas. De hade anordnat en traditionsenlig brasa på en udde i Klintehamn, där jag skulle bo på ett vandrarhem. Jag har lagt upp en bild på denna majbrasa i en tidigare Bildsöndag nånstans. Bara att titta genom mitt arkiv. Det är en bild av en stor eld med skuggor framför. Utgrävningarna och instruktionerna som följde med dessa skulle inte börja förrän två dagar senare men det skadade inte att vara ute i god tid. Vi var några stycken blivande arkeologer som skulle bo ihop på det här vandrarhemmet. Bra då att vi bodde såpass nära stället där utgrävningarna ägde rum, det är bara några kilometer mellan Klintehamn och Ajvide.


Utgrävningarna gick till på ungefär samma vis som man ser på TV i programmet Time Team (Tidsresenärerna på svenska) som sänds i Kanal 9. Fast vi hade 30 dagar, inte 3. Som jag tidigare nämnt var mitt schakt rena floppen för den som ville ha godsaker från förr. Ingenting av värde under den här tidsperioden. Men jag har ändå anledning att vara nöjd med det jag gjorde för det visade var gravarna inte var och var man inte höll på med nåt speciellt, vilket också är viktigt att veta. Man vill ju veta hur stort ett område var som de höll till på för så länge sen.


Hela maj månad gick åt till dessa utgrävningar, vilket gav mej en smalare kropp och brunare hud. Den förra har vuxit ut igen och det senare har bleknat så nu ser jag ut som en typisk gwai lo. Under utgrävningens lopp deltog vi också i kortare kurser i jordartsbestämning, hur man känner igen olika perioder i de fynd som görs, hur man mäter surheten i jorden för att bestämma vilken påverkan mänskligheten haft på området samt att arkeologer använder sej av naturen när man behöver. Några moderna påfund som bajamajor eller dylikt har man inte här.


Vi deltog också i en exkursion runt hela Gotland och fick se de olika områden som man grävt ut och som gett oss oerhört mycket information om öns historia. Järnåldersbyar, Torsburgen, gravfält från järnåldern samt senare tiders industriella utveckling. När de 30 dagarna var över kände jag bedrövelse över att behöva åka hem igen för det var en underbar tid. I framtiden ska jag komma tillbaka och då se ön med "egna" ögon. Kanske hittar jag de saker jag inte hittade då för 12 år sen...












"En stor stad är ett stort vansinne"

tisdag 6 mars 2012

Vetenskapshörnan: Elöverkänslighet och verkligheten

Välkommen till vetenskapshörnan, en serie inlägg där jag diskuterar vetenskap sett från min horisont. Litet kort inlägg eftersom det blev intressant att läsa om detta efter att jag sett vad de andra bloggarna skrivit om detta. Det handlar om elöverkänslighet, en åkomma vars existens inte är bevisad, och en man som påstår sej vara det i byn Venjan, som ligger några mil norr om Malung där jag bor. Hans "sjukdom" hotar att sänka stora delar av mobil- och TV-nätet i distriktet totalt.

Har denne man, som påstår att elen förstört hans liv, provat att bo på ett ställe där det inte finns några elledningar eller master? Och om han har, varför valde han då att bo i ett område som korsas hej vilt av mobilmaster och elledningar? Nej, hans problem står nog att finna i hans egen bostad, kanske mögel eller liknande.

Jag tror på individens rätt att påverka gruppen som helhet men detta är inte individualism, det är egoism. Ska en enda person och en myndighet verkligen få bestämma över alla andra människors väl och ve?

Uppdatering: Vett och sans vann över dumheter och obevisade påståenden. Miljönämnden avslog begäran om mobilfritt.

Uppdatering 2: Läs gärna detta inlägg av Lars Kamël. Här får man en förklaring till varför elöverkänslighet inte är nåt att bry sej om, annat än möjligen för psykologer.



"Friskt kopplat, hälften brunnet!"



Populära inlägg