Besserwissern talar

Skillnaden mellan orden landsort och landsbygd är himmelsvid, så att säga. Det första ordet betyder en ort som ligger ute i landet i jämförelse med Stockholm. Det andra ordet betyder bygder ute i landet utanför en stad vilken som helst.

Landsort är också namnet på en by på ön Öja söder om Nynäshamn.




"Akta er för att trampa en verklig dumbom på tårna, hans liktornar läks aldrig."

Tankar som yr

Snön yr utanför mitt fönster just nu och temperaturen har stigit från -15 igår kväll till ca -3 just nu. Turisterna far förbi fönstret i sina bilar, på väg till eller från den stora semesterorten i norr. Om de stannar till här vet jag inte. För deras skull hoppas jag de åker vidare för det finns knappt nåt att hämta här just nu. Järnvägen är borta, bussarna går väldigt sällan, industrierna är små och få, någon rättsskipning är inte att tala om, ungdomarna flyr (om de kan) och sakta bäddas allt in i ett tjockt snötäcke som mest gläder skoteråkarna.

Men allt är inte en jämmerdal. Snön är ju en källa till glädje för barnen som kan leka snöbollskrig, järnvägen kan komma tillbaka om nån är intresserad av att driva den, företagen går inte med förlust här i alla fall, bussarna kan man slippa om man istället tar bilen dit man ska och tar tåget från Mora eller Borlänge, de ungdomar som flyr gör det för att de har en stor nyfikenhet på omvärlden, när inte polisen gör nåt i större skala är det bra att vi håller ögonen på området så att buset hålls i schack, alltmedan snön bäddar in oss alla sitt tjocka täcke.

Ute i stora stygga världen skjuter man på skolor, på oskyldiga bara för att de råkar vara i vägen för dårars kulor. Ekonomer, politiker och andra med fina titlar slösar bort våra pengar i jakten på en lösning för hur vi ska kunna bli bättre på ekonomin. Låt dom hållas, de är ju ändå de enda som är intresserade av problemet. Vi andra bara står och skäller lik förbannat utan att egentligen veta mer själva.

Det stora problemet som jag upplever det är att vi inte är tillräckligt solidariska visavi varandra och det samhälle vi lever i. Faller det snö förväntar vi oss att nån annan ska ta hand om det och när det blir gjort sent omsider är det inte alltid som vi gillar resultatet. Vad har hänt med förmågan att tänka själv? Borde vi inte kunna skotta och sopa gemensamma utrymmen om vi kan? Det är en god gärning, även om den kanske inte lyckas alla gånger.

Jag såg just nu en traktor dra en folkracebil längs rv 66 mot Sälen. Det säger väl allt om trakten jag bor i, va? Men även här ses det som en kul grej för traktorer är ovanliga i Malung numera. Det är mest i byns utkanter som det fortfarande finns bönder. Var det bondens egen bil eller hjälpte man till att forsla den hem från en tävling? Om det rörde sej om det senare är det verkligen en god gärning. Igår blev jag vittne till ett exempel på att folk faktiskt tar sej tid att hjälpa varandra. En äldre dam ramlade på isbeläggningen som bildats av en alltför dålig plogning och folk rusade till för att hjälpa henne.

Sån hjälp kan vi förvänta oss att få men hjälp med det som kan förebygga att folk ramlar verkar inte vara så viktigt. Vi kanske inte ska klaga på dom vars jobb det är att ta hand om allt vårt gemensamma, utan på resultatet. Resultatet kan ha orsakats av många faktorer men jag tror att brist på folk är den viktigaste och mest alarmerande faktorn. Stress och tidspress är en annan faktor, som hänger ihop med den tidigare nämnda. Låt oss tagga ner istället och lyssna på lite musik, med Steve Hackett i konsert från 1980 spelandes på en tidig synt kallad Optigan och Peter Hicks som låter lite 1920-30-tal i rösten:

Dags för lite besserwisser-toner som avslutning på detta blogginlägg: En blyertspenna innehåller grafit, vilket är en variant av kol. Den har aldrig innehållit bly och enda anledningen till namnet är att grafit i färgen liknar bly. Det kan du skriva upp!




"Många människor blir stressade av att behöva skaffa mer pengar så de blir lugnare"

Språkhörnan: En presentation

Ännu ett återkommande ämne på min blogg. Jag tänker så ofta andan faller på diskutera språk och språkhistoria (etymologi). Inte så mycket ordinär lingvistik utan mer dess praktiska (alltså i vardagen) användning. Jag har redan tidigare tagit upp (under ämnesrubriken Vetenskapshörnan) tre ord jag inte tycker har utretts tillräckligt vad gäller deras språkliga ursprung. Det kommer flera i den diskussionsformen. Är det nåt ord du som läsare undrar över och inte hittar på nätet eller inte håller med i de svar du får? Be mej ta upp det så får vi se vad som finns att ändra på.


"Den som inte kan ett annat språk, kan inte sitt eget"

Vad har hänt med ordet macka?

I alla år har jag använt ordet macka om en brödskiva med pålägg snarare än det i ordböckerna påbjudna smörgås, ett ord jag finner klumpigt och omständligt. Macka upplevs som vardagligt och finns inte med i SAOB. I sin tur sågs smörgås som ett vardagligt ord för länge sen då det började dyka upp i skrift. Ordet macka sägs vara av det tyska verbet machen, göra, tillverka, skapa, eller det lågtyska maken, med samma betydelse.

Så, med etymologin ur vägen kan jag gå till ursprunget för mitt inlägg. Ordet macka börjar stryka på foten här där jag bor. Man säger hellre smörgås eller t o m gås och ser lite konfunderade ut när jag säger macka. Vissa upplever ordet som främmande på nåt vis, som nåt dialektord de aldrig skulle använda. Är det nåt regionalt för Dalarna eller har det kommit hit från andra delar av landet? Vad säger du? Säger du macka eller smörgås eller kanske nåt annat ord för denna brödbit med pålägg?

För övrigt är ordet bröd inte det ursprungliga ordet för det man gör av spannmål, bakar samman, tillagar och äter. Det ursprungliga ordet var lev.


"Kvinnor med skägg på näsan..."