En 1800-talsmaxim för 2000-talet

Jag talar i rubriken förstås om "Lögn, förbannad lögn och statistik". Det var en maxim (talesätt på vanlig svenska) som vandrade runt i världen och sägs ha brittiske premiårministern Benjamin Disraeli som upphovsman. Andra säger Mark Twain men han själv pekade på andra. Vem som egentligen sade det först kvittar. Det är användbart än idag.

Jag tänker på detta så fort jag läser om medeltemperaturen världen över. Framför allt sen WMO (World Meteorological Organisation) proklamerat det första decenniet på 2000-talet som det varmaste sen mätningar infördes. Det finns flera hål i ett sådant påstående som bör täppas till. Jag listar dom för enkelhets skull:

1. Meteorologi innebär alltså att man håller reda på vädret och dess långsiktiga kompanjon klimatet. Har man vid en sån här sammanställning av temperaturdata tagit hänsyn till alla tillgängliga källor blir jag verkligen beklämd. Det saknas nämligen täckning för större delen av planetens yta. Väderstationer, flytande bojar i haven och avläsningar med satelliter kan bara ta vissa delar av jorden. Många delar är helt utanför detta.

1a. Antalet väderstationer har minskat i världen sen toppen på 1960-talet med ca 6000 stycken till dagens ca 1500 stycken. Inte ens under 1960-talet täckte de tillräckligt mycket mark. Dessutom står många av dom på fel plats. Som den amerikanske komikern George Carlin en gång sade: "det är så och så varmt vid flygplatsen. Det intresserar mej inte för jag bor inte vid flygplatsen." Det hade han väldigt rätt i.

1b. Det har konstaterats att man har gjort allvarliga fel vid avläsningar av vissa väderstationer. En del har flyttats och följaktligen fått en annan temperaturnivå. Det har inte justerats för detta i många fall. I andra fall har temperaturer justerats åt fel håll därför att de visat på fel nivå (läs: lägre temperatur än förväntat) och således justerats upp till andra stationers nivåer.

2. Ett stort utslag av varför statistik inte helt går att lita på är det att temperaturen kan gå upp i ett visst område under en viss period men i övrigt stanna på ungefär samma nivå i resten av världen. För statistiker tolkas detta då som en genomsnittlig höjning av världens medeltemperatur. Det är den största nackdelen med att ha en världstemperatur.

3. Ett tredje hål att fylla är att vi har alldeles för kort tidsperiod att ta hänsyn till. 150 år, vilket INTE gäller hela världen vilket är viktigt att komma ihåg, är alldeles för kort tid för att verkligen kunna uttala sej om temperaturutvecklingen. Vår planet bryr sej inte om år eller dagar vilket är vår uppfattning av vår omgivning. Den tuffar på i sin takt. För den gäller ett tidsperspektiv bortom vår förståelse. Att jag skriver att 150 år inte heller gäller hela världen beror på att många delar av världen inte fick organiserad temperaturmätning förrän en bra bit in på 1900-talet. Under storkrigen låg mycket av denna verksamhet nere och endast de mätningar som var av nytta för militärerna prioriterades. Vi har alltså inte fog för att säga att vi har 150 års erfarenhet av temperaturmätningar.

4. Ett fjärde hål är om vi kan lita på att mätningarna är korrekta år från år. Vi har idag närmast exakta avmätningar med finjusterade instrument. Det hade man inte förr. Felmarginalerna var större då. Ska vi då verkligen sätta upp ett diagram för ca 150 år av mätningar baserade på mätningar som i vissa fall är uppmätta med instrument som kanske inte håller måttet?

5. Sen får vi inte glömma bort att det trots vitmålningen av de involverade i Climategate finns tvivel på deras resultat. Att de slarvat är det minsta man kan säga. Hockeyklubban t ex gäller enbart trädringar, en högst tvivelaktig källa när det gäller att mäta hur temperaturutvecklingen gestaltat sej genom åren. Träden är inte enbart beroende av värme och kyla för sin tillväxt. De behöver näring också i form av vatten, diverse mineraler ur jorden, koldioxid från luften samt strålning från solen för att bilda klorofyll. Denna post är viktigare än värme och kyla för träden.

Konklusionen är alltså att man som alla andra väljer de bitar som passar ens hypotes eller åsikt och väljer bort det som inte passar. Någon konspiration finns inte, sånt är bara nys från forskarna själva när de pressas på samma vis av folk som gör som jag gör nu. Vetenskapen klimatologi är fin på papper men i realiteten är dess representanter lika goda kålsupare när det gäller tolkning av tillgängligt material som alla oss andra. Det är en typiskt mänsklig grej, kanske gäller det för alla djur, att vi mer eller mindre omedvetet väljer det som passar oss bäst. Det som inte passar in i vår världsbild tonar vi ner eller helt ignorerar. Det är inte alls som i skolan när man ska läsa av antalet bilar som passerar på en viss gata under en viss tidsperiod.