söndag 22 februari 2009

"Stoppa den svenska miljöextremismen"

Så här skriver professorn i toxikologi, Robert Nilsson i en debattartikel om svensk miljöpolitik, och artikeln får vara kvar.

Så här skrev jag för en stund sen på MacWorlds forum:

Ena dagen är det bra, andra dagen är det ett gift. Hur ska dom ha det, de där forskarna. Glutamat har vi naturligt i kroppen, det finns i maten vi äter helt naturligt. Här har Nilsson gjort ett litet slarvfel. Det han tänker på är natriumglutamat. Det är ett derivat av glutaminsyra, en vidareutveckling av glutamat. Det finns vissa problem med natriumglutamat, som även kallas umami i Japan. Forskning pågår på detta område och det kommer nog nya rön hela tiden om detta. Det finns hos ADHD-påverkade personer i högre grad än andra. Huruvida detta beror på kosten eller inte vet jag inte. Vad gäller andra risker vet jag inte heller men jag tycker mej själv kunna känna att mat med natriumglutamat i inte är lika god som andra produkter utan. Det är alltså mer en smakfråga än en hälsofråga.

Vad gäller azofärgerna verkar det som om forskning fortfarande pågår men naturlig färgning är väl bättre, eller hur? Är industrilagad mat verkligen så färglös att det behövs sånt här för att piffa upp den?

Gräva ner elledningar med hänvisning till strålning, vilket skämt! Människans påstådda påverkan på klimatet är också ett skämt. Att vi påverkar miljön är en sak, det borde vi verkligen ta upp till debatt men klimatet kan vi lämna därhän, åtminstone om vi är sansade människor.

Vägpartiklar från dubbdäck, va fan? Har aldrig hört talas om nåt så sjukt. Var har de fått den villfarelsen ifrån? ALLA däck sliter upp partiklar ur vägen. Grus blandas med sot, olja, vatten, diverse tungmetaller, gräs, snö (på vintern) och andra saker. Sånt, minus oljan, har hjul spridit omkring sej i tusentals år! Hur många drabbas av problem pga detta? Inte många. Det får vara slut på minoritetsväldet nu. Politisk korrekthet är en styggelse. Låt dom som lider lida. Det finns bot och lindring, bara man vet var man ska leta.

Som ni ser håller jag med Nilsson i stora drag, små avvikelser här och där, så de där näbbarna och klorna spindeln talade om får ni även kämpa med mot mej.

Signaturen Spindeln var den som startade tråden på MacWorlds forum.

Här kommer fler bekräftelser på att nåt inte står rätt till inom miljörörelsen och debatten kring klimatet.

Jag känner att det är dags för ett antal förtydliganden från min sida i den här diskussionen. Förtydligandena ifråga är gällande ordet miljö. Ordet är franskt och betyder omgivning. Vi har hela tiden använt det om vår omgivning, på ungefär samma vis som man fortfarande inom snooker talar om att sänka den röda i miljön. Det är alltså inte det vi har precis utanför dörren utan det som sträcker sej precis bortom detta. Ordet miljö inbegriper allt vi ser och kan ta på och som vi kan påverka.

Ordet miljö har kidnappats av naturalister och så långt är allt väl. Vi ska värna om vår omgivning och se till att allt där mår bra och att vi kan gå där. Vi kan tala om att miljön inte mår bra. Men här börjar det spåra ur för det diffusa begrepp vi har i ordet miljö när vi talar om miljöbrott och dito -skador är mer åt ordet natur i betydelse.

Än mer diffust är begreppet miljörörelse. Det används av såväl tillskyndare som motståndare om en nästan lika diffus grupp organisationer vars främsta mål är att miljön ska må bra. Att kämpa för miljön är lovvärt och där har väl ingen några invändningar. Problemet finns inom dessa organisationer som i mångt och mycket blivit politiserade och ser kampen som viktigare än själva målet. Man kan och ska klaga på händelser som den i Bhopal 1984 och i Alaska med tankerfartyget Exxon Valdez 1989 men att klaga för klagandets skull, som i fallet med den påstådda människoskapade globala uppvärmningen och försöka tysta kritiker, är inte bra.

Då kan man ju fråga sej ett antal frågor och jag börjar med denna, vem har rätt till ordet miljörörelse? Greenpeace, Fältbiologerna, Nature First? Svaret är ingen av dom. Vi har alla rätt att kalla oss miljörörelse om vi vill. Så diffust är begreppet.

Är jag miljökämpe? Det vet jag inte eftersom det är en subjektiv fråga och vissa kanske kallar mej för det, andra för en miljöbov. Subjektivitet är härligt, eller hur?

Är de organiserade miljöorganisationerna att betrakta som politiska? Ja, helt klart.

Är deras arbete värt priser? Ja. Det är viktigt att utsläpp och slit-och-släng uppmärksammas och stoppas.

Var Al Gore värd Nobels fredspris? NEJ! Hans bidrag till debatten om antropogen global uppvärmning är på sin höjd att betrakta som skrattretande och samtidigt skrämmande i sin okunskap. Dessutom har jag svårt att se vad ett arbete inom klimatologi har med världsfreden att göra.

Har tillsatser med miljöarbete att göra? Svår fråga att besvara. På ytan nej, men det finns beröringspunkter, t ex vet vi inte vad tillsatser har för påverkan på naturen.

Det var mina förtydliganden. Får jag bara påhopp och gliringar är det ett tecken på att jag har rätt.

Populära inlägg