onsdag 10 april 2013

Vad min blogg ALDRIG kommer att handla om

Jag har vid ett flertal tillfällen berört nästan allt som har med kultur att göra, men det finns ett antal genrer inom film, musik och dylikt som jag aldrig kommer att ta upp till diskussion. För detta inlägg gör jag ett undantag, men bara detta enda undantag och då enbart för att tala om vad det är jag inte gillar och varför jag inte gillar det.

Dansbandsmusik - En avart inom svensk populärmusik, ett mischmasch av pop, country och folkmusik. I sin renaste, mest konservativa form är det en plåga att lyssna på bandens försök att spela musik. Vissa artister (Lasse Stefanz, Sten & Stanley m fl) har knutits till genren mest för att här finns pengar att tjäna. Det förstnämnda bandet är annars mer ett äkta countryband och det senare är ett före detta rockband. Nåt vidare utrymme att utveckla musiken finns inte. Publiken är ytterligt konservativ och vill helst ha bom-ting-bom-ting med så enkla ackord som möjligt så de kan dansa, supa och stöta på varandra, helst av allt med nån som inte är ens äkta hälft.

Black metal, speed metal etc - Det kallas utveckling av heavy metal men egentligen är det bara snabb jazz med diverse oljud här och där. Någon koppling till hårdrock och rock finns egentligen inte. De har samma uppbyggnad i sina låtar som mycket av 1950-talets avantgarde-jazz. Lyssna på Gene Krupa och Buddy Rich, för att nämna några från tiden, så hör ni att dagens trummisar inom dessa genrer faktiskt spelar på samma vis som man gjorde förr inom modern improvisationsjazz. Vilket i mina öron är trist och intetsägande.  Jag blir bara uttråkad av att höra båda musiktyperna.

Melodifestival - Efter Finlands vinst 2006 (tror jag i alla fall) sa jag till mej själv att längre än så här kommer inte det här spektaklet att gå. Att man lät heavy metal vara med och leka är ok, det var en bra låt, men tänkte att året efter kommer alla att vilja göra om detta. Jag fick rätt och dessutom kom tok-technomusiken igång på allvar så sen dess har jag inte följt det alls. Vem som har vunnit har jag egentligen inte brytt mej om sen slutet av 1980-talet och år 2006 var ett undantag för innan dess hade jag inte sett melodifestivalen ordentligt på över tio år. Jag tänker fortsätta ignorera det för överskådlig framtid.

Sexfilmer - "Har man sett en, har man sett alla." Den klyschan stämmer faktiskt här. Det är vare sej sensuellt och njutbart som när man ser en naken kvinna dansa på en åker i nån av de stora internetbaserade bolagens filmer eller roligt och lite knäppt erotiskt laddat som en striptease. En porrfilm med sexuell penetration och andra saker är närmast maskinellt tråkig, som att titta på ett löpande band där en bil sätts ihop. Handlingen är oftast densamma. Ett par möts i ett rum med dålig belysning och så fort de får chansen kastar de sej över varandra och resten är (dålig) historia.

Hip hop och rap - Jag känner inte till endera genren speciellt bra men det jag har hört är inte mycket att hänga i granen. Framför allt gillar jag inte staccatorösterna hos de som rappar. De försöker verka tuffa men detta får ofta motsatt effekt när man ser vad de håller på med vid sidan om musiken. Töntiga kärleksfilmer, reklamarbeten som bara ser löjliga ut och TV-serier som är så långt från rapmusikens ursprung man kan komma. Budskapet har jag inget problem med alls, om vi med budskap talar om den ursprungliga rappen och hiphopen som pratade om samma sak som all annan protestmusik, utanförskap, fattigdom och bristen på medkänsla hos de man kritiserade. Det som kommit sen är en naturlig följd av att andra som inte direkt har vuxit upp med de problem de första rapparna kritiserade har gett sej in i branschen och förvanskat den.

Där har ni en del saker som aldrig kommer att diskuteras på den här bloggen. Detta är enda undantaget...




"- Jaha, sa domaren i ett skilsmässomål, ni har alltså inte pratat med er fru på sju månader. Varför?
- Jag har inte velat avbryta henne..."

Nu ska jetströmmen tas med i klimatdravlet också

DN citerar högst spekulativ forskning som pratar om jetströmmarna och deras inverkan på vädermönstret. De forskare som här får komma till tals spekulerar i att framtida flygfärder kommer att bli skakigare pga utsläppen av koldioxid. Synd att jag inte har till fullo läst in mej på hur luftströmmarna i atmosfären fungerar så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över deras teori. Men så mycket vet jag att det ska till en jäkla massa i tillskott av en viss gas, vilken som helst, för att luftströmmarna ska låta sej styras åt endera hållet.

Jag tror inte på detta och än så länge har vi inga bevis för att det ens är några mänskligt inducerade klimatförändringar som ligger bakom turbulensen. Vädret i sej ligger bakom den, inget annat. Allt levande bidrar till vädret så det lilla vi gör betyder inte mer än allt annat. Men vad vet jag?


"One day Mrs. Jones went to have a talk with the minister at her 
local church. "Reverend," she said, "I have a problem -- my husband 
keeps falling asleep during your sermons. It's very embarrassing. 
What should I do?"

"I have an idea," said the minister. "Take this hatpin with you. 
I will be able to tell when Mr. Jones is sleeping, and I will 
nod to you at specific times. When I nod, you give him a 
good poke in the leg."

In church the following Sunday, Jones dozed off. Noticing this, 
the preacher put his plan to work. "And who made the ultimate 
sacrifice for you?" he said, nodding to Mrs. Jones.

"Jesus!" Jones cried as his wife jabbed him in the leg with the 
hatpin.  

"Yes, you are right, my son," said the minister.

Soon, Jones nodded off again. Again, the minister noticed.
"Who is your redeemer?" he asked the congregation, motioning 
towards Mrs. Jones.

"God!" Jones cried out as he was stuck again with the hatpin.

"Right again," said the minister, smiling.

Before long, Jones again winked off. However, this time the 
minister did not notice. As he picked up the tempo of his sermon, 
he made a few motions that Mrs. Jones mistook as signals to 
bayonet her husband with the hatpin again.
  
The minister asked, "And what did Eve say to Adam after she bore 
him his 99th son?"

Mrs. Jones poked her husband, who yelled, "You stick that 
goddamned thing in me one more time and I'll break it off  
and shove it up your ass!!!!!""

Populära inlägg