tisdag 24 december 2013

Regn och rusk är normen över jul i Sverige

Det är vinter, det är jul och som vanligt är det grått ute. I år är det regn som faller, så där fick Anders F Rönnblom rätt. När det inte blir nån snö på många håll klagar folk naturligtvis över att vi människor måste ha gjort nåt fel. Det verkar man ha gjort länge. Atombomberna, försurningen, globala uppvärmningen är ord som har använts för att "förklara" varför vi inte får nån vit jul. Men faktum är barmark och regn är normen över julhelgen i Sverige.

Det beror inte på några mänskligt skapade väderfenomen utan på en kombination av lägligt placerade lågtryck som bland annat rider på de luftströmmar som gillar Golfströmmen. Det beror också på att högtrycken är ganska orörliga när de väl rotat sej nånstans och flyttar sej ogärna. De går hellre under än flyttar sej. Därför har nu dessa regnväder fritt fram nästan ända upp i fjällen. I höglänt terräng faller det i alla fall som snö därför att det är kallare där.

Meteorologerna kallar det mildväder, rätta ordet borde vara ruskväder. Jag ser inget milt i duggregn eller skvalande regn från grå moln som knappt verkar röra på sej, så stora är de. Men det är inte regnet som är den stora fienden. Det är isen. Det lägger sej en hinna av vatten på marken, som redan är i det närmaste stelfrusen, och så fort det bara går fryser detta vatten till is och det kan bli glashalt. Istället för räfflade skor och dobbar borde vi ha skridskor på oss. Denna is älskar asfalt vilket ger upphov till både komedi och tragedi.

Om någon vecka kommer detta att ändras till betydligt kallare och tuffare väder. Då kommer lappmöglet tillbaka. Men Irving Berlin har, via Bing Crosby, sett till att vi tror att alla jular ska vara vita, precis som i drömmen.  Men det är trevligt i alla fall att sjunga om den. Vad vi än väljer att lägga in i begreppet jul. Den är åtminstone god att äta...



"Det är inte snön som faller.
Det är nån annan tröst.
"

Populära inlägg