Allt är inte statistik som glimmar

Hur ställer man frågor i en enkät och vilka skäl har man för att ställa dom? Vem ställer frågorna och vilken agenda har dessa frågeställare? Vilket urval gör man, dvs vilka är med och svarar på frågorna? Hur handskas man med det sammanställda materialet man får när enkäten är avslutad?

Dessa är viktiga frågor man bör ställa sej när man ser tidningsrubriker som denna:

Varannan vill avveckla kärnkraften

Till de som följer resultatet slaviskt kan jag säga att man bör betänka att det var ett urval som svarade på frågorna, som utgår från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hur ställde man frågorna och vilka samhällsskikt var med och besvarade dom? Hur många besvarade frågorna? Att jag upprepar detta beror på att det är speciellt viktiga frågor i sammanhanget, för man kan få ett annat utslag om man väljer andra frågor. Det handlar om att skapa en känsla för eller emot det man har en enkät om. Vare sej detta är medvetet från enkätskaparnas sida eller ej så reagerar de som svarar oftast känslomässigt.

Här finns rapporten om enkäten för nedladdning. Av den framgår att 1644 personer deltog i enkäten och eftersom man valt ett politiskt synsätt på frågan gör jag konklusionen att det har varit frågeställarnas mål att se om kärnkraften skulle kunna bli en stor knäckfråga i höst, men att så inte är fallet. Många vill ha bort kärnkraften på sikt, men inte på bekostnad av sämre ekonomi som en följd av dåliga energikällor som ersätter. Det framgår också att rubriksättarens dramatiska alster inte riktigt stämmer överens med rapporten. Medierna klumpar ihop alla som vill ha bort kärnkraften nu med de som vill avveckla den på sikt.

Jag tycker inte 1600 personer är tillräckligt många för att kunna vara statistiskt överförbar på hela den svenska populationen. Det är det egentligen ingen enkät som är, men det ger en bild av hur vissa delar av befolkningen resonerar och tänker. Vad säger detta då om kärnkraften? Vill folk ha den kvar eller inte? Så länge den är bättre än någon av de andra energikällorna, vilket den kommer att vara ett bra tag framöver, så ska vi inte avveckla den. Snarare ska vi utveckla den och implementera den nya modernare tekniken, eventuellt satsa på torium. Att avveckla nu eller inom ett decennium vore energimässigt självmord för hela landet.


"Och den fortsätter faktiskt hela natten igenom också"

Det sekulära och det religiösa i almanackan

Det är snart dags för ännu en religiös helg, Kristi himmelsfärdsdag, men få iakttar den numera. Så här skrev jag om den 9 maj förra året:

"Hur kommer det sej att vi har helgdag idag den nionde maj pga en religiös högtid ingen egentligen bryr sej om? Det är ju folknykterhetens dag idag och det är mer relevant att iaktta. Långt ifrån alla är nykterister i det här landet där vi tillber andra, mer påtagliga gudar, men det är en fin tanke ändå att försöka hålla igen på drickandet.

Men åter till helgdagen. I ett land där vi enligt konstitutionen ska ha religionsfrihet och därmed rätten fritt utöva en religion, vilken som helst, liksom att vi som inte tror på några gudomar ska ha frihet från religion, borde inte religiöst betonade helgdagar ha företräde i kalendern. Innan nån påpekar (till stora delar felaktigt) att ordet helgdag bär på en religiös prägel så vill jag säga att detta ord är sprunget ur ett ord som betyder hälsosam, hel, fullkomlig, perfekt.

I almanackorna står det sällan att detta är folknykterhetens dag. Det får man leta fram på andra vägar och det är inte direkt nåt man hör basuneras ut i medierna speciellt ofta. Jag är inte nykterist men jag dricker inte heller. Med detta menar jag att jag inte vill tvinga någon att avstå från alkohol om han/hon inte vill. På samma vis vill jag inte att de som vill utöva religion ska förhindras att göra det.

Samtidigt anser jag att det sekulära ska dominera, även i kalendern. Religiösa högtider ska inte ha några fördelar där. Ledighet pga religion och liknande bör begäras, som all annan ledighet. Den gräddfilen borde tas bort."

Så skrev jag då och jag ser ingen anledning att ändra min syn på saken. Ordet helg har visserligen fått en religiös prägel på sej, men i grunden är det en markering i almanackan att ta det lugnt så att man blir hel igen. Ett helgon är ur den religiöst präglade delen av ordet, så det bryr vi oss inte om nu

Jag har inget emot att vara ledig, då det är ett välkommet avbrott i den tradiga vardagen. Men såna här speciella traditioner som påsk, pingst, Kristi flygare, jul osv bör faktiskt avregleras vad avser religionerna. Storhelgerna påsk, jul och midsommar är okej som ledigheter för vi behöver varva ner och de små ledigheterna då och då är bara bra dom med. Jag skulle tro att dessa ledigheter från början kom till för att få folk att varva ner. De använde gudar och gudinnor som en förevändning för att även få med arbetsnarkomanerna.

Det är en klok politik att få folk att ta det lugnt då och då. Det rättar till saker i skallen på en och lugnar opinionen, om det finns en sådan. Men att göra religion av det blir inte bra i längden. Vi ska ha helger i almanackan, ja, men inte för att fira hågkomsten av nåt som inte ens kan bevisas, utan för att ta det lugnt. Så det gör jag nu.



"Men det var länge sen jag plocka några blommor
så jag sticker nog iväg och gör det nu "