Allt är inte statistik som glimmar

Hur ställer man frågor i en enkät och vilka skäl har man för att ställa dom? Vem ställer frågorna och vilken agenda har dessa frågeställare? Vilket urval gör man, dvs vilka är med och svarar på frågorna? Hur handskas man med det sammanställda materialet man får när enkäten är avslutad?

Dessa är viktiga frågor man bör ställa sej när man ser tidningsrubriker som denna:

Varannan vill avveckla kärnkraften

Till de som följer resultatet slaviskt kan jag säga att man bör betänka att det var ett urval som svarade på frågorna, som utgår från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hur ställde man frågorna och vilka samhällsskikt var med och besvarade dom? Hur många besvarade frågorna? Att jag upprepar detta beror på att det är speciellt viktiga frågor i sammanhanget, för man kan få ett annat utslag om man väljer andra frågor. Det handlar om att skapa en känsla för eller emot det man har en enkät om. Vare sej detta är medvetet från enkätskaparnas sida eller ej så reagerar de som svarar oftast känslomässigt.

Här finns rapporten om enkäten för nedladdning. Av den framgår att 1644 personer deltog i enkäten och eftersom man valt ett politiskt synsätt på frågan gör jag konklusionen att det har varit frågeställarnas mål att se om kärnkraften skulle kunna bli en stor knäckfråga i höst, men att så inte är fallet. Många vill ha bort kärnkraften på sikt, men inte på bekostnad av sämre ekonomi som en följd av dåliga energikällor som ersätter. Det framgår också att rubriksättarens dramatiska alster inte riktigt stämmer överens med rapporten. Medierna klumpar ihop alla som vill ha bort kärnkraften nu med de som vill avveckla den på sikt.

Jag tycker inte 1600 personer är tillräckligt många för att kunna vara statistiskt överförbar på hela den svenska populationen. Det är det egentligen ingen enkät som är, men det ger en bild av hur vissa delar av befolkningen resonerar och tänker. Vad säger detta då om kärnkraften? Vill folk ha den kvar eller inte? Så länge den är bättre än någon av de andra energikällorna, vilket den kommer att vara ett bra tag framöver, så ska vi inte avveckla den. Snarare ska vi utveckla den och implementera den nya modernare tekniken, eventuellt satsa på torium. Att avveckla nu eller inom ett decennium vore energimässigt självmord för hela landet.


"Och den fortsätter faktiskt hela natten igenom också"

Kärnkraftshatarnas julafton

Jag skrev igår om kärlek och hat, framför allt om oviljan att bemöta andra på lika villkor. Idag handlar det bara om hat, den sortens oresonliga hat kärnkraftsmotståndarna har mot atomkraften och allt som kretsar kring den. Åsa Moberg, vars journalistiska gärning jag inte vet speciellt mycket om mer än att hon skrivit i Aftonbladet (vilket inte ger henne nåt större anseende!), har skrivit en hatbok i vilken hon spyr ut sitt hat mot kärnkraften. Jag hörde henne bli okritiskt intervjuad i radio för några veckor sen av den annars så duktige reportern Erik Blix. Det verkar som om det är med kärnkraften som med vackra damer, när sånt kommer på tal går allt vett ur skallen på en.

Tur då att det finns folk med rim och reson kvar i skallen. Kärnkraften är inte farligare än andra energikällor här i världen, vare sej statistiskt eller rent påtagligt. Inte är det speciellt dyrt heller. Den som påstår nåt annat talar i nattmössan eller ljuger rätt ut. Som om inte detta räckte så är Världsnaturfonden igång med sin propagandamaskin á la Goebbels om det där fjantiga Earth hour-jippot, att släcka lyset en timme för att hedra vad det nu är man ska hedra. Ni vet det där som Nordkorea har året runt.

Repris från ett inlägg ifjol om Nordkorea. Fortfarande av Ed Driscoll.

Stackars oss som bor i "Nördkorea"!



"Class dismissed!"

Vetenskapshörnan: Kunskaperna brister hos populationen rörande uran och dess radioaktivitet

Vad vet vanligt folk egentligen om radioaktivitet och radioaktiva ämnen? Inte mycket, visar det sej. Men ännu värre är att politiker inte vet mer i ämnet, och då är dessa såna personer som BORDE ha satt sej in i hur saker och ting fungerar!

Saken är den att det i vår jord finns ett tungt material, en metall vi kallar uran. Rent densitetsmässigt är det ett av dom tyngsta grundämnena vi känner till. Platina, guld och osmium är tyngre men bär inte omkring lika många tunga atomämnen i sin kärna, vilket gör uran till det grundämne med den tyngsta atomkärnan av dom alla. En så tung kärna kan inte gå för sej i naturen så uran sönderfaller gärna till andra metaller, bly är den första som bildas här. Men uran är tillräckligt stabilt i den form som förekommer oftast i naturen, uran-235, att det tar fem miljarder år innan den till hälften har sönderfallit i nåt annat tillstånd.

Visst, uran är radioaktivt och det metallen sänder ut, alfapartiklar kommande från reaktioner i en atomkärna, är inte att leka med om de träffar rätt, men man kan stoppa dom med handskar eller ett tjockt papper. Huden tränger dessa partiklar inte igenom. Annat är det med betastrålning som bildas av elektronernas framfart. Men det krävs mycket mer av betapartiklar för att vi ska drabbas eftersom det är mycket mindre energi i betastrålning jämfört med alfastrålning. Därför är det mindre farligt att dricka eller äta betapartiklar än alfapartiklar.

Videon nedan visar mer om hur uran fungerar och varför så många har fel om radioaktivitet och atomkraftverk. Framför allt får man den uppfattningen att folk blandar ihop atomkraft och atomvapen. Det senare är raffinerat och specialbehandlat uran som gjorts om till plutonium, ett ämne som inte förekommer naturligt i vår omgivning. Detta förstår inte folk. Faktum är att det krävs att man äter 50 gram uran-235 för att det ska vara farligt för en och då dör man av förgiftning långt innan man dör av alfapartiklarna som metallen avger. Just det, uran är giftigt. Det beror också på dess sammansättning i atomkärnan, men det är en sak man sällan talar högt om. Uran är således farligare för miljön i sin nuvarande form än den radioaktiva.

Så se, lyssna och lär av den här videon. Har du Firefox eller Chrome kan du alltid ladda ner videon till din dator och se på den när du vill. Det skulle gagna kärnkraften att så många förutfattade meningar och misstag kan rättas till. Framför allt kanske folk kan lära sej att en härdsmälta inte kan explodera. En explosion kan orsaka en härdsmälta men inte tvärtom. En härdsmälta däremot kan sprida värme till andra saker som kan explodera, men stänger man bara in härdsmältan är risken för att det ska hända väldigt liten...



"Little by little, the old world crumbled, and not once did the king imagine that some of the pieces might fall on him."

Äntligen satsas det på kärnkraften igen

Äntligen en satsning på stabil energiproduktion. Det är så tröttsamt att se dessa vindmöllor komma upp överallt, dessa ineffektiva fågelmördare och fladdermusstörare. Tyvärr är det inte i Sverige som kraftsamlingen sker, utan i Finland. Där bygger man, och genast drar miljöpartiets representanter inom media vapen och kraftsamlar på sitt vis, genom propaganda. Visst finns det en risk med atomkraften, en som definitivt inte kan negligeras, men de moderna kraftverken har inga av de äldre generationernas nackdelar. De kan fortfarande vara farliga om nåt exceptionellt inträffar, men absolut inte som de tidigare kraftverken.

Synd att propagandan kring atomkraften ska vara så framgångsrik från dess belackares sida. Men det är som man ofta tillskriver ledande diktatorer; om du upprepar en lögn tillräckligt ofta blir den till sanning. En teknik som fungerat i många sekler och som fungerar även här.

Bild av Josh.

Ska vi tro på koldioxidsnacket så är det viktigt att lägga alla korten på bordet i energifrågan som är den viktigaste aspekten av hela tanken om den mänskligt inducerade globala uppvärmningen. Utan kärnkraften hade vi släppt ut mer av denna gas än vi gör nu. Men det tonar politikerna (och så kallade miljövänner också) gärna ner, vilket fått en professor vid Kungliga Vetenskapsakademin att reagera och i en intervju vänder han sej till ansvariga ministern, Anna-Karin Hatt. De tonar ner kärnkraftens roll eftersom de inte vill ha med den att göra.

Tyvärr får Hatt sista ordet i den artikeln, för hon kommer med ett sakfel som inte borde få ignoreras. Nämligen att kärnkraften inte skulle vara en förnyelsebar energikälla. Så länge som det finns radioaktivt sönderfall, så länge har vi kärnkraft. Det är en fråga om simpel fysik. Men hoppade vissa över den delen av skolundervisningen?

Från en sida som förordar atomkraft.

De som ogillar atomkraftverken vi har idag har dock rätt, de borde stängas. De borde stängas - och ersättas av nya, moderna aggregat som är säkrare och ger mer effekt för pengarna. Hoppas vi slipper se "Brownwar" inne på nåt av kraftverkens område igen efter den satsningen. Hoppas också politikerna kan fås att göra den satsningen. Det går dock inte så längre vi har så många brungröna* politiker som sätter spelets regler. Dessa politiker som vill styra vårt samhälle tillbaka till 1600-talet med dess vindmöllor och dåliga vattenkraftverk, det mörka seklet då despoter och fördomsfulla envåldshärskare styrde över stora delar av världen.

* Brungrön = grön utanpå men ruttet brun inuti, allegori för miljötänkande med fascistiska förtecken.



"Rocket ships
are exciting
but so are roses
on a birthday"

Dags att göra reklam för kärnkraften nu?

Det verkar gå en svag vind genom klimathotsförespråkarnas led. En vind som säger oss alla att kärnkraften kan komma att bli den energikälla som alla ska förespråka. Anthony Watts skriver om att till och med Al Gore och Bill Gates pratar försiktigt om denna eminenta energikälla. Då kan man ju undra om det nånsin kan låta så ur munnarna på Romson, Fridolin, Lööf et al. I Sverige har ju politiker och andra tyckare av rang satsat allt av värde på att vara kärnkraftskritiker men samtidigt har ju Gore och andra med honom varit förebilder för våra politiker inom klimatfrågan så det måste verka lite konstigt om dessa förebilder nu börjar svänga om från vindkraft till kärnkraft.

Men inte oss realister emot. Vindkraft är ju av den typen av energikällor som är väldigt opålitlig (tillsammans med solkraft och vågkraft) och den innebär dessutom ett nästan lika stort ingrepp i naturen som vattenkraft. Visserligen är inte kärnkraften helt säker men vi har bara precis börjat med den rent historiskt och den blir bättre och säkrare för varje decennium som går. Så vem vågar ta upp handsken i Sverige?




"The world is a book and those who do not travel read only one page."

Fotohörnan: 70,000 kr för bilder av tre kärnkraftverk!

Strålsäkerhetsmyndigheten ville visa världen att kärnkraft är en säker energikälla och en pålitlig sådan. Det är den ju också men nu handlar det inte om atomkraft utan om slöseri med pengar. Man ville ha foton och lite annat i samband med sin presentation av verksamheten så man tog kontakt med PR-byrån Intellecta Corporate som i sin tur anlitade en fotograf som tog lite bilder av de olika kärnkraftverken vi har i Sverige. Notan hamnade på över 70,000 kr varav 16,000 av dessa pengar gick till sökande och avtalsskrivande med en fotograf.

Hade de anlitat en vanlig annonsbyrå hade vi skattebetalare inte behövt punga ut med så mycket pengar. För detta är slöseri med pengar. Visst, de hade säkert en vidlyftig budget för såna här saker men det är ändå pengar man hade kunnat använda till annat. Var fotografen verkligen så duktig att det krävdes 70,000 kr för bilderna och avtalet?

Vidare kan sägas att slöseri med skattemedel är ett utbrett fenomen inom myndighetsvärlden. Den artikel i Aftonbladet (även DN har skrivit om detta) jag länkar till handlar egentligen mer om hur Arbetsförmedlingen slösar bort de medel man får från staten men eftersom atomkraften är ett mer "lysande" ämne att tala om får det vara huvudämne. AF använder sej ofta av PR-byråer för att marknadsföra sej och inte verkar denna reklam vara riktad till de som borde vara kunderna, dvs de arbetslösa, utan till andra myndigheter och till företag. De arbetslösa är handelsvaror som kan skyfflas hit och dit inom systemet. Allt medan AF och andra myndigheter leker med statens pengar.

Ge mej 5000 kr på ett bräde, ett avtal att signera så har ni fått ett antal bra exteriörbilder på vilken byggnad som helst i Sverige. Nu kommer förstås vän av ordning påpeka att en bra fotograf vet att ta betalt men då säger jag att girighet inte får gå ut över de gemensamma medel vi har att röra oss med. Det får inte sticka i ögonen på vanligt folk som kanske inte tycker att några foton på en hemsida är värda 70,000 kr. En mer rimlig summa hade varit hälften av dessa pengar.

Men, hur mycket fick fotografen egentligen?



"Youth is wasted on the young."

Tråkmånsar inom kärnkraftsdebatten

Det närmast religiösa mantrat "bort med kärnkraften" har än en gång fått fritt utspel i media. Jag menar inte Miljöpartiet nu, som annars fått så stor uppmärksamhet i tidningar och TV, utan Centerns partiledare Annie Lööf som omedvetet gör sitt bästa för att Centerpartiet ska åka ur vårt parlament i nästa val. Lööf är nämligen helt säker på att kärnkraften är borta inom en generation. Det hoppas jag verkligen inte för den behövs mitt i vind- och solkraftens byråkrati.

Atomkraftens belackare har utan att egentligen bry sej om vad det innebär klumpat ihop allt som har med atomkraft att göra och glömmer då bort att det finns en hypersäker form av denna energikälla, som är säkrare än någon annan, nämligen torium. Den har jag diskuterat förut här på bloggen så det är bara att söka genom den efter dessa diskussioner. Sätt igång. Tills vidare får vi hoppas att miljönissarna, de som vill förstöra vår planet och vårt samhälle på värre sätt än nånsin knasbollarna i våra förstäder gör just nu, inte stoppar forskningen som kan ge oss svaren på energifrågan.


"I have noticed even people who claim everything is predestined, and that we can do nothing to change it, look before they cross the road."

Den gudomliga kraften

Torium är på tapeten igen. En väldigt kort artikel i SVD målar upp det i smygande ordalag som ett "gudomligt ämne" som kan ersätta uran i våra atomkraftverk. Det låter som om artikelförfattaren är lite rädd för att stöta sej med de starka krafterna i vårt samhälle, t ex vindkraftskramarna och andra som förespråkar förment miljövänliga energikällor. Då är den här artikeln från 2011 betydligt längre och mer informativ.

Självklart ska vi undersöka alla alternativ för få bra och billig energi. Uran som vi bearbetar det i dagsläget är ganska ineffektivt, åtminstone med den nuvarande generationen kraftverk vi envisas med att underhålla i Sverige. Men till skillnad från vindkraft, som är en gammal teknik i ny stass och som egentligen aldrig varit speciellt lyckad som energikälla, och solkraft, som egentligen bara duger till att rikta en specifik energistråle, är kärnkraft en energikälla som verkligen har framtiden för sej. Sen får de värsta miljönissarna säga vad de vill.

Torium är verkligen nåt att satsa på, även för oss här i Sverige. Vetenskap är till för att främja oss och allt annat levande, det är till för att hjälpa. Det är bevisat att vindkraft inte funkar för nationella behov medan atomkraft och vattenkraft gör det. Satsa på den utvecklingen istället. Men det är typiskt för Sverige efter 1970 att satsa på förlorare, som det verkar. Men jag vill verkligen inte vara med och betala för det "kalaset".

----------------------------------------------------------------
De långsammaste djuren i världen är så långsamma att det bokstavligen växer mossa på dom. Den tretåiga sengångaren är ett sånt djur. 0,25 km/h (250 meter per timme) mäktar den med. Försök gå så långsamt om du kan. Ditt bristande tålamod kommer att tvinga dej att öka farten efter bara några minuter.

Naturskyddsföreningens Svante Axelsson svamlar igen - denna gång om atomkraften

Den enda sortens vindmölla jag tycker om

Nu tänker jag skriva lite åt samma håll som Lars Kamël brukar skriva, även om det i slutändan ändå blir mitt eget sätt att skriva. Anledningen är att Naturskyddsföreningens ordförande, Svante Axelsson, har svamlat än en gång och man behöver verkligen inte Vetenskapsbloggens expertis för att se att Axelsson är ute och cyklar på hal is - för att kombinera två talesätt.

Det är sorgligt att sånt här faktavrängande hela tiden får utrymme på tidningarnas opinionssidor med skumma åsiktsundersökningar som stöd och statistik som inte skulle hålla för en granskning utförd av en piraya. Axelsson talar om att svensk atomkraft är i dåligt skick. Det är ju hans gelikars fel att den är det och ändå ger den mycket mer och bättre el för pengarna än alla vindmöllor (fågelmördare!) tillsammans. Ska bli intressant att läsa replikerna från antingen Lars Kamël eller Jonny Fagerström.




"Det finns inget värre än aktiv dumhet"

Dags för lite klimat- och energisnack igen

 Det var ett tag sen men nu är det dags igen att diskutera klimatfrågan och se på vad politikerna egentligen vill i denna fråga. Miljöpartiets "tillbaka till naturen"-ideologi känner väl de flesta till vid det här laget. Åsa Romson står för det mest rabiata och världsfrånvända av åsikter här. Detta samtidigt som många undersökningar visar att folk inte vill ha fler lagar och dessutom hellre vill ha kärnkraft än vindkraft. Men var står resten av partierna nånstans egentligen?

Centern är lika rabiata som Miljöpartiet här och hon-som-pratar-i-nattmössan är här på precis lika vilseledande som nånsin Romson eller någon av hennes företrädare. Vänsterpartiet har klamrat sej fast vid klimatfrågan nu under nye partiledaren Jonas Sjöstedt och det är jag tämligen säker på att de kommer att förlora på. Folkpartiet lallar med som vanligt liksom Socialdemokraterna. Moderaterna har blivit aningen tystare på detta området även man då och då hör det självspelande pianot gå igång om klimatet även där. Var Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna står i denna fråga vet jag inte och jag bryr mej inte heller så mycket om vad värdekonservativa partier utan reell substans tycker.

Kontentan är alltså att partierna i vårt nationella parlament gått på klimatbluffen i mångt och mycket. Enskilda parlamentsledamöter kanske har "sett ljuset" men det verkar inte ha någon effekt på det politiska väsendet i stort. Snarare tvärtom, det är ovanligt tyst bland politiker i gemen om klimatet. Att sund vetenskap och vi bloggare fått genomslag här är med stor säkerhet ett av skälen till att endast de mest motsträviga taxarna håller fast vid klimatdravlet.

Vad är då sund vetenskap i sammanhanget? Det jag pratat om i snart fem års tid varje gång jag kommit på klimatfrågan: Det faktum att koldioxiden inte styr klimatet utan är en följd av andra faktorer som i realiteten styr det, det faktum att människans påverkan på jorden är av en helt annan karaktär än den klimathotarna vill få oss att tro, det faktum att man bör sätta in precis allt det som allt levande på jorden gör tillsammans med det ickelevande i sitt rätta sammanhang, dvs att allt samverkar. Folk blundar också för det faktum att koldioxiden följer temperaturväxlingarna, inte tvärtom. Våra utsläpp lär inte ändra på det. Den övriga naturen verkar tacksamt ta emot det vi släpper ut.

"Leendet är en sympatisk rynka som slätar ut de andra."

Sarkozy gör en bra sak gällande kärnkraften

Jag är ingen större beundrare av Nicolas Sarkozy, Frankrikes president om nu nån skulle missat det, men nu har han gjort en bra sak. Han har nämligen lovat fortsätta sitt lands satsning på kärnkraft. En miljard euro ska plöjas ner i en modernisering och nybyggnation av atomkraften. Det behövs lite modernt tänkande mitt i allt detta bakåtsträvande bronsålderstänkande som framför allt vindkraftsivrarna står för. T o m ett annat av mina "hatobjekt" inom energi- och klimatfrågorna, Andreas Carlgren, verkar tycka att en fortsatt kärnkraftssatsning är bättre än nedläggning.

Det är nu dags att sluta se på atomkraften som energins gossen Ruda. Tjernobyl var resultatet av ett misslyckat till stora delar osanktionerat experiment, Harrisburg var bara en incident utan större efterverkningar och Fukushima en naturkatastrof vars efterverkningar hade kunnat undvikas om högre murar hade byggts mot havet och kraftverket varit placerat längre inåt landet.

Förresten verkar det som om det en gång i tiden hette bara atomkraft i svenskan men när motståndet växte sej starkare kom ordet kärn- att bli vanligare, framför allt p g a ordet kärnvapen. Ordet atomkraft finns i SAOB men inte kärnkraft, som däremot finns i SAOL. Nu beror det på att ordet kärnkraft inte var etablerat när SAOB hade kommit fram till ordet kärna. Uppslagsordet kärna är skrivet där 1939 och då var inte ordet kärnkraft skapat i svenskan. Jag skulle tippa att ordet kärnkraft, likt många andra ord inom detta fält är skapat på 1950-talet eller nästa decennium, då det blev vanligt att "översätta" finare ord till svenska. Atomkraft är belagt från 1876 eftersom man redan då visste vilka krafter man kunde frigöra vid antingen fission eller fusion av atomkärnor. Tanken bakom motståndet är ju förstås ordet kärna som blev det ord man "hatade". Man hatar det för att man tycker att ordet kraft i koppling med vad det innebär inom vapenfältet är skrämmande. Kärnkraft är följaktligen motståndarnas ord för verksamheten, atomkraft är tillskyndarnas och vetenskapens ord. Således kommer jag att luta mej emot ordet atomkraft.

Kärnkraften igen

Som den amatörtyckare jag är måste jag få tycka till om kärnkraftsmotståndet igen. Till skillnad från experterna och de som vet mer än mej och som likt mej förespråkar atomkraft har jag inte mycket mer än grundkunskaperna inom fysik att komma med; vilket dock är mer än vad motståndarna verkar ha i gemen. De som kan nåt inom fysik och ändå är emot kärnkraft torde vara påverkade av sina mindre fysikkunniga men väldigt politiskt kunniga vänner, ett sorts psykologiskt underläge där kunskap får vika för tyckande. Att man ogillar atomkraft är för mej oförklarligt i dagens läge när den är säkrare än mycket annat (se förrförra inlägget jag gjort om detta ämne) inom energiindustrin. Det verkar emotionellt vara kopplat till atombomberna och den tekniken men det är ju VAPEN, inget annat. Atomkraften är till för att ge billig, enkel och modern energi till många hushåll på en gång.

Olyckan i Fukushima har inte ändrat min syn på atomkraften. Tvärtom är jag mer för den efter detta. Arbetet med att sanera går faktiskt bra, trots braskande hatartiklar som verkar vara skrivna av Greenpeace-anhängare. Det stora felet med Fukushimas kraftverk var placeringen, i ett område som är ökänt för sina tsunamier sen lång tid tillbaka. Högre murar bör byggas för alla atomkraftverk i fortsättningen i Japan. Vad gäller klassikern Tjernobyl var det av allt att döma ett experiment utan direkta kunskaper om vad man höll på med som gick åt helvete. Kärnkraften är en lydig undersåte men släpper man dess krafter fria blir det en fruktansvärd herre. Så man bör vara försiktig men de som är experter, och till dessa räknas inte Greenpeace eller några tyckande politiker utan koll på verkligheten, kan sitt jobb. Tekniken är säkrare än nånsin och det är bara terrorister med bomber och klåfingriga tyckare som kan hota den.

Så, lägg ner motståndet är ni snälla. Er idealism är lovvärd men den kan bäst utnyttjas genom att protestera mot fågelmördarna (vindkraftverken) och oljekraftverken som bara slösar resurser.

Kan vi inte bara avveckla vissa miljöpartister?

Tyskland har ju som en del säkert läst och hört om beslutat sej för att återgå till stenåldersnivå, dvs de ska avveckla kärnkraften. Ett i mitt tycke synnerligen olyckligt beslut med tanke på alternativet, nämligen kolkraft. Och som vanligt är det inte koldioxiddravlet jag tänker på utan det faktum att rent kol i naturen inte är bra. Det innehåller arsenik och svavel. Det kvittar vad bolagen bakom kolkraftverken säger om att de renar sina utsläpp, det kommer alltid ut nåt av dessa ämnen direkt i naturen.

Nu höjer vissa miljönissar inom Miljöpartiet sina röster (som alltid i den här frågan) och vill att även Sverige ska avveckla kärnkraften. Är verkligen folk så rädda för lite fission? Visst, det optimala vore att DAGENS kärnkraftverk avvecklades men samtidigt att nya kraftverk byggs. Men vi får väl se. Miljönissarna är starka i dagens politik och det faktum att deras åtgärder är värre för miljön än det som finns idag bryr de sej nog inte om.

Har Miljöpartiet, framför allt vissa av dess medlemmar, nåt vettigt att komma med inom miljöpolitiken längre? De har fastnat i Paul Ehrlichs och Al Gores klor och blir alltmer för miljöpolitiken vad SD är för immigrationspolitiken. Den dagen Miljöpartiet överger alarmismen kan jag nog överväga att rösta på dom. Detsamma gäller alla andra riksdagspartier.

Till miljöpartiet: Samtliga vindkraftverk kan stängas ner utan problem

Miljöpartiet skriver en motion till riksdagen idag i vilken de anser att minst två atomreaktorer kan stängas ner utan problem. De skriver även om det i DN och motionen lyder: Bla bla bla bla bla bla bla!

Samma sak kan sägas om samtliga vindkraftverk i vårt land. Om de stängs av nu kommer inget att märkas i elproduktionen. Sverige har ett val, det har vi sannerligen. Vi har många val i det här landet. Jag hoppas vi väljer att ta bort fågelmördarna och låter bygga bort den gamla kärnkraften och ersätter den med den modernare tekniken.

När vi ändå är på gång, vilken skillnad skulle det vara för svensk politik om miljöpartiet lade ner sin verksamhet idag? Alla partier har ju nån form av miljöpolitik, dock ingen så alarmistisk. Den sundaste miljöpolitiken verkar ignoreras till förmån för kvasiintellektuella frågor om kärnkraftens problem, den jag talar om är den att man bör bränna allt gammalt skräp som går att bränna och på så sätt göra det till energi och värme. Det kan lätt göras i ett slutet system så vi inte går i samma fälla som förut med stora skorstenar som skickar ut sot över landskapet. Det som inte låter sej brännas så lätt använder vi igen. Med sopsorteringssystemet har ett stort problem verkligen fått en väldigt temporär lösning, nämligen slit- och slängsamhället.

Vi sorterar vårt skräp; plast för sej, papper för sej, brännbart för sej och annat för sej. Så långt kan jag gå med på att göra men mycket av detta borde kunna sorteras ihop för även om hårdplast lätt kan återvinnas är mjukplast mej veterligen inte lika lätt. Det borde gå att brännas utan vidare eftersom molekylkedjorna i sån plast är så enkel kemiskt sett. Men även här har alarmismen kommit in. Eftersom det är plast och koldioxid bildas vid förbränningen (huga, nu är den där hemska koldioxiden på tal igen!) måste vi sortera även mjukplast med hårdplast.

Dock anser jag att man gör det lätt för sej genom att sortera olika sorters plast så blint med varandra. Vissa innehåller farliga färgämnen, andra inte. Men ok, om de vill förstöra naturen så ska inte jag hindra dom. Jag hoppas i alla fall att man inte bränner upp hårdplasten. Den går att hettas upp och formas om till annat.

Vad vi gör med vårt samhälle anser jag alltså vara viktigare än att stänga ner kärnkraftverken. Stäng då hellre ner Olofssons snurror som är så omhuldade av miljörörelsen.

Läsvärt för den som oroar sej över kärnbränsleförvaringen

Dr Max har skrivit ännu en läsvärd krönika på sin blogg. Den här gången om det överblivna kärnbränsle som inte kan förbrännas med dagens metoder i svenska atomkraftverk. Enligt honom kommer det att överleva ännu en istid, om det inte kommer att användas i framtida versioner av bridreaktorer. Såna finns ju redan nu men i framtiden kommer de säkerligen kunna vara än mer effektiva och säkra.  I vilket fall som helst kan vi andas lugnt. I alla fall är jag övertygad om att farorna med kärnkraften är lika överskattade som farorna med vindkraften är underskattade.

"Tänkte inte på det"

Välkomna till bloggen där inte ens jag tänker på det mest uppenbara som borde ha tänkts på sen problemen med kärnkraftsverken började kort efter jordbävningskatastrofen. Det handlar om att den mängd radioaktiva partiklar som släppts ut av de skadade kärnreaktorerna inte ens är i närheten av de mängder som släpptes ut av atom- och vätebombstester under kalla krigets dagar. Inte förrän jag såg nedanstående video kom jag att tänka på det. Inte ens mina kolleger vid The Climate Scam eller Vetenskapsbloggen verkar ha tänkt på det. Miljömupparna har inte gjort det heller och hade de gjort det skulle de inte presenterat detta för det stämmer ju inte in i deras syn på världen.

Detta är Thorbjörn Fälldins och Birgitta Dahls fel

I framtiden kan Sverige, om det vill sej illa, lida brist på kunnig personal inom kärnkraftsindustrin och forskningen. Detta skyller jag på Thorbjörn Fälldin och Birgitta Dahl och deras motstånd där t o m Dahl fick igenom en lag som förbjöd inhemsk forskning kring kärnkraften i många år. Egentligen är det inte bara deras fel, många andra var med och förstörde våra chanser till ett väldigt säkert system för en bra och stabil energikälla. Nu går snart den andra generationen som arbetade med kärnkraften och den bakomliggande vetenskapen i pension (den första är den som nu består av folk som är ca 75-90 år gamla) och nästan ingen står redo att ta över.

Tack för det, mina inte så kära politiker! Sker det ett allvarligt tillbud eller en olycka är det ert fel, helt och hållet!

Jordbävningens offer är (nästan) bortglömda

Det har nu gått en vecka sen jordbävningen i havet utanför Japans östkust ägde rum och flera tusen människor miste livet, många tusen fler har inget liv kvar för allt de ägde och bodde i är förstört av en förödande tsunami som utplånade allt vid kusten. Som om inte det var nog har snö kommit in från norr och återupplivat vintern i trakten. Många överlevande kommer kanske att frysa ihjäl. Lägg därtill sjukdomar och stress.

Men vad fokuserar media nästan helt på? Jo, att ett antal reaktorer vid ett kärnkraftverk har problem med kylningen och att strålning läcker ut. Jag vill inte bagatellisera problemen vid atomkraftverket men media bagatelliserar och glömmer bort de överlevande i spillrorna av det som en gång, före fredagen den 11 mars 2011, var ett stort antal välmående städer som försåg huvudstaden Tokyo med pendlande arbetskraft.

Får jag mitt i allt detta rekommendera att den som läser detta inlägg och aldrig varit på min blogg förut tar en titt på följande länk på Anthony Watts blogg? För övrigt får vi inte glömma bort att hela kärnkraftskrisen startades av att tsunamin svepte bort viktiga komponenter för varje reaktor.
Vi sitter här i Sverige och debatterar kärnkraftens vara eller inte vara som om det var vi som hade problemen. Från atomkraftshatarlobbyns sida likställer man närmast på autopilot problemen i Fukushima med våra kraftverks problem och en snabb gallup ställdes snabbt ihop av SVT genom SIFOs försorg. Den visade att mer än hälften vill ha kärnkraften kvar.

Än en gång visar det sej att det offentliga Sverige från mediahåll upp till vissa politiker i riksdagen har andra prioriteringar visavi kärnkraften. Som visas här tolkar man det faktum att mindre än 25 % av de tillfrågade ville avsluta kärnkraften som om det vore majoriteten. Visst hade andelen som inte vill ha kärnkraften kvar ökat från 8 % till knappt 25 % men det kan ha med den senaste tidens problem att göra. Affekt är något som driver många människor, framför allt om det är nåt som upplevs som negativt. Att medier älskar en story hellre än riktig historia visar sej också när t ex TT via DN tycker det är smaskigt att svenska pensionspengar är kopplade till det företag som äger kärnkraftverken i Fukushima.

Det är svårt att inte göra tolkningen att det i journalistkåren sitter representanter för de som var med om att rösta fram ett avskaffande av kärnkraften på sikt 1980. En del av dom var väl ideologiskt betingade att säga nej till kärnkraft medan andra var skrämda av Harrisburg. I vilket fall som helst har kärnkraften utvecklats sen dess och vi kan inte entydigt likställa ett av jordbävningen skadat kärnkraftverk med våra som faktiskt går dåligt för att vi inte fått göra nåt ordentligt med dom pga en teknikfientlig värld som bara sett kärnvapen överallt, även där det inte finns några alls.

Till sist vill jag rikta en liten replik till signaturen tty som på Maggies blogg (inte farm!) skrev att en tsunami var omöjlig i Östersjön. Man ska aldrig säga aldrig. Det finns spår av meteoritnedslag på bottnen utanför Estlands kust. OK, en tsunami i Östersjön skulle inte bli så hög pga Östersjöns ganska grunda botten men åtminstone ett par meter skulle den mäkta med men då enbart om det rör sej om ett nedslag. Vår granit- och gnejssköld är stabil nog för att jordbävningar av den magnituden som förra veckan förvandlade halva Honshus ostkuststäder till kaffeved är omöjliga.

Jag såg debatten på SVT i kväll och måste säga att Maggie skötte sej väldigt bra. Skådisen Solveig Ternström gjorde bara bort sej med sina dumheter och Lars-Olov Höglund uppträdde bara nedlåtande så fort en meningsmotståndare yttrade något. Höglund själv är kärnkraftsmotståndare. Han borde skämmas för sin attityd gentemot andra.

Nu lämnar jag debatten kring kärnkraften för den här gången. Låt oss hoppas att hjälpen till de överlevande kan få dom att klara sej genom vintern och att deras hus snart är uppbyggda. De lever i alla fall i ett rikt land till skillnad mot Haiti där folk fortfarande bor i tältläger ett år och två månader efter deras jordbävning.

Bananer och strålning

Strålande gott! Bild tagen från David Gottliebs blogg för att ära hans minne.

En vanlig banan innehåller mer strålning än det du får från av att vara nära ett kärnkraftverk. Smaka på den du! Det konstaterar Anthony Watts och även en kritiskt tänkande människa som undertecknad får sej en mental känga för att jag inte kunde tänka så långt att maten vi äter är ganska radioaktiv - rent naturligt. Vi utstrålar själva radioaktivitet och tar emot den. Ändå slog den här artikeln emot mej som om jag inte kunde nånting om det. Jag måste vara trött, för lite bananer, för lite kalium. I morgon köper jag lite strålning i frukt, förlåt bärform. Bananer är bären på en ört och vi kallar det bara för frukt för dom är så stora.

Ha en strålande dag, ni som hatar kärnkraft men inte fattar att allt omkring er strålar för fullt.

Vi behöver Barsebäck tillbaka!

Kärnkraften behövs! Kritiken gäller den äldre generationen kraftverk. Den nya generationen är nästintill utan problem.

Kärnkraften behövs!

Det här är inget brandtal för att övertyga folk om kärnkraftens förträfflighet. Det är ett konstaterande nu i dessa köldtider att vattenkraft, kolkraft och annat inte räcker till. Reaktorerna i våra kärnkraftverk har varit lite vissna den sista tiden men förhoppningsvis är de väg tillbaka.

Så här ser det ut för närvarande för våra reaktorer:

Oskarshamn

O1: Full effekt, strax under 500 MW

O2: Full effekt, 665 MW

O3: Stillestånd. Väntas starta igen 22 december och då köra på gamla effekten 1100 MW

Forsmark:

F1: Full effekt, 978 MW

F2: Nästan full effekt, 950 MW

F3: Full effekt, 1170 MW

Ringhals:

R1: Fasas in med start i kväll, tisdag. Väntas nå full effekt, 855 MW, på fredag

R2: Nästan full effekt, 807 MW

R3: Full effekt, 1055 MW

R4: Väntas nå nästan full effekt, 935 MW, under kvällen.

Det behövs väl inte sägas att jag förordar kärnkraft, då framför allt i de kärnkraftverk som är från senaste generationen. Förbudet i Sverige mot att bygga nytt och förbudet att forska kring kärnkraften har utarmat våra möjligheter att ha en modern kraftverksflotta. Våra kraftverk är en aning gamla nu och bör ersättas. Dessutom borde ett kraftverk av samma kaliber som Barsebäck byggas igen. Om inte annat så för att reta danskarna.