Jag skrev igår om kärlek och hat, framför allt om oviljan att bemöta andra på lika villkor. Idag handlar det bara om hat, den sortens oresonliga hat kärnkraftsmotståndarna har mot atomkraften och allt som kretsar kring den.
Åsa Moberg, vars journalistiska gärning jag inte vet speciellt mycket om mer än att hon skrivit i Aftonbladet (vilket inte ger henne nåt större anseende!), har skrivit en
hatbok i vilken
hon spyr ut sitt hat mot kärnkraften. Jag hörde henne bli okritiskt intervjuad i radio för några veckor sen av den annars så duktige reportern Erik Blix. Det verkar som om det är med kärnkraften som med vackra damer, när sånt kommer på tal går allt vett ur skallen på en.
Tur då att det finns
folk med rim och reson kvar i skallen. Kärnkraften är inte farligare än andra energikällor här i världen, vare sej statistiskt eller rent påtagligt. Inte är det speciellt dyrt heller. Den som påstår nåt annat talar i nattmössan eller ljuger rätt ut. Som om inte detta räckte så är
Världsnaturfonden igång med sin propagandamaskin á la Goebbels om det där fjantiga Earth hour-jippot, att släcka lyset en timme för att hedra vad det nu är man ska hedra. Ni vet det där som Nordkorea har året runt.
 |
| Repris från ett inlägg ifjol om Nordkorea. Fortfarande av Ed Driscoll. |
Stackars oss som bor i "Nördkorea"!
"
Class dismissed!"
