torsdag 21 augusti 2014

Vetenskapshörnan: Skrämmande fakta om vår matproduktion

Idag är det inte för att vara arrogant eller besserwisser som jag presenterar en massa fakta, utan för att skrämma er som jag bistår er med dessa fakta.

Mat slängs i tonvis, ett enormt slöseri som har uppbackning av byråkrater och andra paragrafryttare världen över. Det är beräknat att vi producerar mat för 26 miljarder människor varje år. Jämför med det faktum att vi är sju miljarder just nu. Så nog är vi slösaktiga alltid. Samtidigt är det beräknat att upp till 70 % av all mat som produceras i utvecklingsländerna aldrig når matbordet i dessa länder. Problemet? Bristen på kylskåp och frysanläggningar. Som tur är växer utvecklingsländernas ekonomier, sakta men säkert. Vi får helt enkelt hoppas att de inom en inte alltför avlägsen framtid kommer ikapp oss gällande lagringsproblemet.

Det klagas i högan sky på genmodifierade grödor och dito mat, men faktiskt äter vi ju alla genmodifierad mat varje dag. Termen genmodifiering syftar inte på nån typ i vit rock som tar ett prov på nån gröda för att sen behandla provet i en apparat, som sen spottar fram en massa nya preparat redo att användas i frön som sen blir till nya plantor. Nej, genmodifiering syftar på allt man gör för att på mänsklig väg förbättra plantornas växtegenskaper så det blir mer mat för oss alla. Motsvarande gäller för djuren vi vårdar. Genmodifiering innebär att människan tar på sej ansvaret att ändra evolutionen för egen vinning. För de djur och plantor vi handskas med dagligen har det inneburit att de fått det bättre.

De får skydd, de ger oss mat och i vissa fall beskyddar de oss med. Andra djur och plantor, som vi inte bryr oss om eller ogillar, har också fått det bättre på grund av oss. Det är alltså inte genmodifieringen i sej det är fel på utan det är ofta de höga priserna och patenthysterin som är de stora bovarna i dramat. De som utför den moderna genmodifieringen säljer sina produkter till så höga priser att många fattiga länder sällan har råd med de bästa utsädena. Sen har vi också patentlagstiftningen som förbjuder andra att forska vidare många gånger. Byråkraterna är även här på lagstiftarnas sida.

Sammantaget kan vi klart och tydligt säga att vi absolut inte lider någon brist på mat och det borde inte finnas svält heller. Byråkrati, vilket är ren och odestillerad ondska, sätter alltför ofta käppar i hjulet för den sortens utveckling som leder till att alla får mat idag. Men utvecklingen kommer ändå att se till att fattiga får mat, en dag. Tack vare insatser från frivilligorganisationer och enskilda människor som drivs av äkta altruism.




"If you want praise, die. If you want blame, marry."

Min favoritmusik: Bad Luck


Jag trodde inte att jag skulle hitta nåt nytt i bluesrockens förlovade land, men nyligen hörde jag för första gången nåt som fick mej att hoppa högt inombords av glädje. Ett holländskt band vid namn Flavium som 1975 gav ut sitt debutalbum, Bad Luck, kom min väg via YouTube. Jag klickade på länken för att jag tyckte både titeln på plattan och bandnamnet verkade häftiga.

Själva musiken är inte speciellt nyskapande, elektrisk blues av samma snitt som Eric Clapton, Jeff Beck och Savoy Brown höll på med vid samma tid, men det är just sån bluesrock jag gillar allra mest. Det blir ännu bättre av att det är folk från Nederländerna som spelar. Vi är inte direkt överösta av musik från kontinenten numera. Golden Earring och Focus är väl undantagen och då är det nog bara deras respektive största framgångar som nån gång får spelningar i radion (Radar Love respektive Sylvia). Det faktum att jag aldrig hört talas om Flavium tidigare säger mej två saker: dels har jag inte letat tillräckligt ordentligt samt dels spelas riktig bluesrock alldeles för sällan i radio, oavsett om vi talar om vanlig radio eller musikradio.

Detta är alltså ren och skär elektrisk bluesrock av samma snitt som Eric Clapton, Foghat och Savoy Brown. Den är väsensskild från Golden Earring och Focus, som mer höll på med hårdrock respektive progressiv rock vid samma tid. Musiken är sprittande och även om låtarna, främst då första låten Thumbing Back West och och titelspåret Bad Luck, följer bluesens ramar närmast slaviskt i ackordföljderna och tonlägena så är det fräscht för varje ny låt och sångaren låter som en riktig bluessångare från den elektriska eran. Musiken är positiv utan att vara för glad. Blues ska ju vara negativitetens högborg inom modern musik.

Sista spåret, Buy Me A Bottle, låter faktiskt som nåt som Foghat hade kunnat göra. Tanken går till musiken på plattorna "Rock'n'roll Outlaws" och "Fool For The City". Vissa av låtarna ger också utrymme åt 1970-talets favoritklaviatur, hammondorgeln. Den hörs väldigt mycket här. Som alltid med bluesrock av det här snittet hörs munspel då och då i låtarna, men det är gitarren som dominerar ljudbilden. Allt som allt en mycket trevlig upplevelse. Gå på YouTube som jag gjorde och lyssna noga. Gillar du bluesrock så gillar du Flavium.




"Buy me a bottle, a bottle of gin
I need to comfort the state I'm in"

onsdag 20 augusti 2014

Min favoritmusik: Pathfinder


Härligare omslag till Beggars Operas platta Pathfinder från 1972 får man leta länge efter. Själva framsidan är redan i sej så absurd att man bara häpnar; en astronaut sitter till häst! Men det blir bättre. Originalomslaget går att veckla ut så man får denna bild:

Rymdmusik kanske nu någon tror att det är på plattan. Starka syntar som ger atmosfäriska toner som bakgrund till en stillsam orkester med gitarrer och trummor. Men icke då. Detta är 1972 års motsvarighet till senare tiders black metal, och alla gånger bättre än något ur den genren. Sju låtar med ganska mörka texter och en mörk underton, allt skickligt orkestrerat av gitarristen Ricky Gardiner. Stundtals är det ganska tung musik, man blandar in folkmusik i mixen, och gitarren används flitigt. Faktum är att det instrument med tangenter som används mest här är dom på en hammondorgel.

Musikaliskt rör vi oss i den progressiva rockens territorier, symfonisk rock med lite folkmusik och jazz stoppat in här och där. Detta är skottarnas tredje album (jag har inte hört de två första i sin helhet, endast enstaka låtar som jag dock gillar väldigt mycket) och det märks att de kan sina saker vid detta laget. Sångaren Martin Griffiths är också han felfri och stämmorna han och Gardiner ibland ger sej in i ger en extra dimension åt låtarna, som är sju till antalet.

Här får man sej till livs bland annat häxförföljelser, en resa i (den inre) rymden, en åtta minuter lång cover på den minst sagt knäppa Macarthur Park, en satanistisk kvinna som man verkligen ska akta sej för samt hajar som blir till haggis.

Pathfinder är en perfekt platta att börja med om du vill lära känna symfonisk rock av den finare sorten. Välkomna ombord, hoppas det hårda språket i texterna inte skrämmer för mycket.



"Sister of satan
Your scorpion sits by your side
(That's the evil of Madam Doubtfire)
Deep in the darkness
Your dervishes dance and deride
(That's the evil of Madam Doubtfire)"

tisdag 19 augusti 2014

Dumheter världen över

Var rädd, väldigt rädd! I alla fall om du håller på ISIS. Det kvittar om du har koranens ord på din sida, som Howard Bloom så entusiastiskt beskriver det i videon nedan, för nu kommer folk med än större behov av att vinna, och de vill vinna därför att livet hänger på det. Det övertrumfar allt religiöst nonsens alla gånger.

Nu har miljöfjantarna tagit sej vatten över huvudet, igen. Man påstår än en gång att jordens resurser är slut. Brittiska The Guardian påstod 2002 att jordens resurser skulle ta slut först 2050. 2012 skrev Weekly World News att resurserna skulle ta slut 2015. Nu påstår alltså Världsnaturfonden att vi har levt över de tillgångar vi har tillgång till i naturen på ett år, nu i augusti. Hur kan de veta det? Vilka kriterier använder man? Jag ser då rakt inget som pekar på att vi överutnyttjar vår planets resurser. Snarare har vi blivit duktigare på att använda det som finns samt att vi har kunnat skapa resurser för många fler människor än som finns nu på jorden. Vi är sju miljarder men äter för närvarande för det dubbla. Däri ligger problemet.

Äntligen någon som tycker som jag gör i frågan om Vänsterpartiets syn på vinster i den offentliga sektorn. Jag anser att problemet inte ligger i vinsterna i sej, utan i det faktum att det över huvud taget finns en diskussion om offentlig kontra privat sektor gällande vården. Det är självklart att det ska få finnas alternativ till det staten håller på med. Vinsten ligger inte i att samla in pengar som de vårdbehövande betalar, vinsten består i att de sjuka blir friska, eller friskare. Sen måste ju såväl offentlig som privat sektor kunna gå med vinst så att verksamheten går runt. Det Jonas Sjöstedt & co har snöat in på är att vinsterna används oetiskt och omoraliskt inom vissa företag. De som gör så är undantaget från normen och de tas om hand av systemet. Tidningarna ger ofta en felaktig bild av problemen inom vård och skola. Men politiker och journalister älskar att göra hönsfarmar av en enda fjäder.


När ska rånare fatta att det knappt finns några pengar kvar i omlopp? Vi har ju gått över till det kontantlösa samhället. Hör ni, gör som alla andra, kom till internet och lura skjortan av alla lättlurade stackare istället.

Kasta tårtor på politiker och andra större figurer i samhället trodde jag var dött som företeelse sen länge. Det är ju bara en fluga, som Ines Uusman sa om internet på sin tid. Men jag ser inte tårtor i samma utsträckning som kastas på samma vis som vi idag använder internet. Dumma fjant som kastar tårta när man kan äta den!



"Jag verkar ibland lite ensam, men en cowboy är stark som en stut
För om jag skaffar mig vänner så blirJag en i mängden och då är det slut!"

måndag 18 augusti 2014

Historiehörnan: Tvillingar i forntida mytologi

Två siffror betyder väldigt mycket i de gamla religionerna och kulturerna, två och tre. Treenigheten är ett begrepp som går långt tillbaka i tiden och som finns i många kulturer, även utanför det vi kallar indoeuropeisk religion. Men det är siffran två som ska behandlas i dagens inlägg. Två som i tvillingar. Det konceptet är grunden i alla indoeuropeiska kulturer, och många andra kulturer också. Tvillingar symboliserar ganska mycket inom mytologin, ett par som älskar varandra, dubbelnaturen hos människor, årstidsväxlingarna men också länken mellan denna världen och andevärlden.

Vi har många exempel på dualitet mellan vår värld och andarnas värld. Janus, en romersk gud med förmågan att se in i framtiden såväl som forntiden, var en tvilling i sej själv. Han hade två ansikten som tittade åt varsitt håll, därav förmågan att se vad som skulle ske och vad som redan skett. Han såg också vår värld liksom in i gudarnas värld. Ungefär som Heimdall i den nordiska mytologin, fast Heimdall kan se hur långt som helst.

Syskonen Frej och Freja är också intressant för diskussionen. Freja är solgudinnan och Frej är månguden, vid sidan av deras funktion som fruktbarhetsgudomar. Hennes attribut är halssmycket Brisingamen, som förvandlar vinter till vår när hon tar det på sej, en omskrivning av det varmare vädret på våren. Bland germaner är det nämligen så att solen är feminin och månen maskulin. Det omvända är vanligare bland jordens övriga kulturer. Frej och Freja betyder också den första, den främsta vilket tyder på att de var de viktigaste gudarna en gång i tiden, förmodligen ända tillbaka till bronsåldern då bevisen för soldyrkan är som starkast i Norden, om inte tidigare ändå.

Bror och syster tycks vara grunden för gudar liksom de är grunden i sagorna. Det är så rotat i vårt sinne att när schablonfamiljen ritas upp är det alltid mamma, pappa, dotter och son. Men det finns enkönade exempel från mytologierna också. Romulus och Remus i romersk mytologi är ett exempel.
Staty av son och dotter som enligt en expert ska föreställa barnen efter Cleopatra och Marcus Antonius.
Den här dualiteten hänger samman med det faktum att vi människor består av två halvor, en höger och en vänster och ju mer symmetriska vi är på dessa halvor desto bättre tycker vi själva. Möjligt är att sagornas tvillingar snarare handlar om symmetrin i samhället som på många sätt liknar vår önskan att söka symmetri i ansiktet hos dom vi gillar.

Är det något mer tvillingar som den ärade läsaren vill veta? Det är bara att fråga.



"Det är kanske dags att tänka efter lite?"

söndag 17 augusti 2014

Varför du ska rösta

Jag oroar mej för framtiden. Inte så att jag ser miljöförstöring eller horder av människor utifrån som vill ta över vårt land som nåt hot, det är absolut inget hot mot vår livsstil, utan jag är rädd för att många av politikerna och myndigheterna leker alldeles för mycket 1984 och adel med oss undersåtar. Jag skriver inte medborgare för vi är inte med nånstans, vi är under för dessa människor.

Tyvärr ser inte alla vanliga människor detta. De ser miljön och invandringen som stora problem som deras specifika partier kan lösa. De ser inte att dessa frågor är resultatet av att vanligt folk känner sej maktlösa och utan möjligheter att påverka sin egen situation, en situation som skapats av dels för mycket välstånd när det svenska samhället utvecklades till en stor välfärdsstat samt dels en stor osäkerhet när jobben försvunnit då tiderna blev sämre och allt flyttade utomlands.
Övervakningen, jag talar inte om övervakningskameror på gator och torg, är en annan femma. Jag talar om den övervakning våra politiker utsätter hela internet för. Den är orsakad av en missriktad paranoia, en rädsla inför det överdrivna hot terroristerna står för. Det faktum att riksdagspartierna lagt locket på för all offentlig diskussion och debatt kring övervakningen (vi tar det efter valet, som Reinfeldt sagt) säger allt om hur politikerna ser på oss vanligt folk.

Invandringen, övervakningen, och miljön är inte orsakerna till våra samhällsproblem, de är symptom på det större problemet, att våra ledare leker adel och ser oss som förbrukningsvaror, precis som ledare gjort i många sekler. Vår maktlöshet gör att vi ser allt som inte hör vardagen till som nåt skrämmande. Men det finns inga monster i garderoben eller under sängen. De riktiga monstren sitter i parlamentet och på departementen.

Med detta sagt struntar väldigt många i dessa frågor. Påfallande många är valboskap som går och röstar utan egentligen göra nåt val. De skulle rösta på en krokodil om man presenterade den som partiledare för just det parti man alltid röstat på. 

Just därför bör man rösta för att bli av med politiker som bara vill behandla oss som boskap. Om inte annat så för att visa politikerna att vi inte accepterar deras kandidater, deras broilerpolitiker som hela tiden matar oss med floskler och grodor. De lär sej se mönstren hos oss väljare, att vissa politiker helt enkelt inte accepteras av alla. Tyvärr funkar detta inte på alla politiker; en del väljare verkar faktiskt föredra den typen av politiker som för fram opportunistiska budskap som är lätta att smälta (Romson, Åkesson, Hägglund, Schyman etc), så vi får tydligen ta det opportunistiska med i beräkningen.

Jag röstar i alla fall inte på just nu-budskap utan långsiktigt, med siktet inställt på framtiden. Det är arbete, skola och omsorg som är viktiga element för många väljare. Då behövs alla ideologier som hjälper dessa tre hörnpelare i samhället. Jag kan inte tänka mej att skolan hjälps av klassisk socialism eller ren konservatism, dock. Det är min åsikt och den står jag för. Jag tänker rösta i enlighet med den också. Att gå på känsla i ett val är inte lika viktigt som att rösta med den logiska delen av hjärnan. Det handlar inte om att förändra saker nu, utan för att behålla utvecklingen mot ett bättre samhälle intakt.

Personligen anser jag inte att politiker förändrar samhället, de ser bara till att samhället hålls samman. De som förändrar samhället är människor med idéer, människor med en grandios vision, som vågar misslyckas på vägen mot succé. Att rösta på politiker mot den här bakgrunden innebär att man röstar på det parti som vågar ta steget ut för att hjälpa människorna med visionerna. Hittar du ett sånt parti i riksdagen idag så skulle jag bli glad.

Alla partier jag hittills sett nämnda i tidningar och på internet hyllar i stort sett bara stagnation och/eller konservatism. "Det ska vara som det alltid varit", är det naiva och intetsägande mantrat man hör från både politiker och väljare. Såna människor är det alldeles för många av. Men utvecklingen går vidare, trots dessa element. För människor som gillar utveckling är det att hänga med när tåget går.



"Fighting for peace is like screwing for virginity."

lördag 16 augusti 2014

Varför du inte ska rösta alls

Idag tänker jag göra reklam för ett av Sveriges största partier, Soffliggarpartiet. De brukar samla åtminstone tio procent av väljarkåren varje valår och de brukar ses ner på av professionella politiker och av de som "minsann gjort sin plikt och röstat". Men många av de som inte går för att rösta gör det faktiskt av väldigt giltiga skäl. Dels finns det inga, absolut inga, partier som företräder deras åsikter. Dels kan det bero på att man känner sej lurad av de som styr landet. Men det kan också bero på att man inte gitter gå, vädret kan vara dåligt, det finns roligare saker att göra än att utöva sin rätt att välja.

Att rätt ut bojkotta valet är en medveten handling som inte bör ses som nåt naivt och lättjefullt. Det är vår rätt att rösta och följaktligen är det samtidigt vår rätt att inte rösta. Jag anser att det inte är lönt att rösta på ett visst parti om man bara håller med dom i en eller två frågor. Gör ett parti en viss fråga till sitt huvudämne som man själv inte tycker om eller inte tycker är så stor så är det inte heller lönt att rösta på dom för då har man slängt bort sin röst, även om det partiet har frågor i övrigt som man håller med dom om.

Denna inställning har gjort att jag numera "har lämnat riksdagen", dvs jag röstar hellre på partier utanför, om jag alls röstar. Då kanske nån invänder att jag slänger bort min röst på ett parti som inte har något inflytande politiskt sett. Kanske inte politiskt men det finns andra fora att göra sin röst hörd på. Gator och torg, internet, brev, tidningar och affischer är andra områden där demokratin utövas. Riksdagen må vara den officiella kanalen för politiker men för många är det en högborg för människor utan riktig arbetslivserfarenhet eller kontakt med verkligheten.

Det viktigaste med demokrati är att man får göra sin röst hörd oavsett medium. Som jag har skrivit tidigare är valet ingen större del av demokratin, det är ett sätt visa politikerna hur bra eller dåligt de gjort ifrån sej i den stora tävlingen. Rätten att yttra sej över huvud taget är viktigare och absolut större. Men kom ihåg, att skrika högst i en debatt eller klinga i klockor så att någon inte kan prata är inte demokrati, det är raka motsatsen till demokrati. Att förvägra motståndarsidan rätten att yttra sej är diktatur. På diktatorer vill jag då rakt inte rösta.

I morgon skriver jag om varför du ska rösta.



"La Suede - douze points"

fredag 15 augusti 2014

Monarki eller republik - vilket system är värst?

När historiker, ofta färgade av endera synen på vilket styrelseskick man gillar allra mest, tar upp perioden 1600-1918 är det skillnaden mellan enväldet, monarkin, och folkstyret, republiken, man mest tar upp som bevis på att vårt samhälle har utvecklats till det bättre. Men faktiskt är denna syn helt fel. Det är inte på grund av nån övergång till republik som har gjort att folket fått det bättre. Framför allt i öststaterna visade det ju sej att enväldet, och enfalden, bestod. Det var bara titlarna och vilka människor som stod för enväldet som ändrades.

Nej, det verkliga skälet till att folk i gemen världen över har fått det bättre har inte med ändringen av nåt styrelseskick eller att vi fick parlamentariska rättigheter att göra. Det verkliga skälet har sociala orsaker. Bättre hälsovård, bättre bostäder, bättre mat, bättre arbete samt bättre bostäder, allt detta hänger samman med att enskilda människor och grupper kring dessa människor trodde på att samhället kunde utvecklas och bli bättre. Man vågade ta risker och samhället frodades tack vare att såna människor fanns. Var fanns politikerna och ideologerna då? Jo, de kurade ihop sej i ett hörn och var konservativt lagda nästan allihop!

Där satt de i sitt hörn, alltmedan adeln, den riktiga skurken under denna 300-årsperiod, satt i ett annat hörn och fruktade för framtiden. Men när väl utvecklingen var på plats och krigen hade startat som en följd av att vissa styrande inte ville acceptera att utvecklingen förde dom mot en fredligare värld tog politikerna och ideologerna åt sej äran för att samhället utvecklats som det gjorde. Adeln försvann mer eller mindre och har idag noll inflytande som grupp i samhället. Individuella adelspersoner har förstås anpassat sej till den rådande situationen och byggt upp ett liv som politiker eller företagare.

Historiskt sett är det ju annars vanliga människor, företrädesvis ur medelklassen, som visat vägen genom innovationer i samhället medan politiker, myndigheter samt andra personer som anser sej vara samhällets stöttepelare har sett på och sen tagit åt sej äran av att ha berett vägen för dessa innovationer.

Visst, utan pengar från affärsmän hade en sån som James Watt inte kunnat få fram sin förbättring av ångmaskinen under 1700-talet, men de affärsmän han vände sej till var såna som hade lyckats få sin ekonomiska förmögenhet genom egna affärer. Specifikt John Roebuck hjälpte Watt ekonomiskt, men också genom att hjälpa honom att bygga ångmaskinerna. Roebuck var själv ingen ur de styrandes led från början men han gjorde sej till en man med stort inflytande genom affärer och gediget kunnande.

De som kom att styra världen efter Första världskriget ärvde nationalismen och det inskränkta sättet att se på folket, undersåtarna, från kungarna och adeln, och det ledde till att folket inte fick det bättre alla gånger vad gäller yttrandefriheten, även om man fick det bättre rent materiellt. Politikerna och byråkraterna tog nu över adelns och medelklassens roll som översittare i samhället. Det har lett till att vi egentligen inte röstar på partierna för att de ska göra saker bättre för oss, utan för att de ska se till att vi håller oss i schack. Vi röstar på dom gör minst skada i samhället. Vi är nog inte redo för absolut demokrati. Inte än i alla fall. Det vi nu kallar demokrati är inte fullt ut demokrati, men det är det bästa vi kan åstadkomma i nuläget.

Men likväl har det i många länder utmynnat i öppen diktatur. I väst har vi i alla fall fått ynnesten att rösta fram våra diktatorer. Den lyxen fick man inte i Grekland, Spanien, Portugal, Öststaterna, stora delar av Asien och Afrika samt Sydamerikan.

Så till frågan om vad som är värst, monarki eller republik? Monarki betyder ordagrant en styr på grekiska och syftar på att makten nominellt sitter hos en enda person, gemenligen kallad kung, ibland furste och även kejsare. Republik betyder ordagrant folkets sak på latin och syftar på att det som händer inom ett land är folkets ensak, inte bara en enda persons.

Det finns ett antal saker som stör mej med dessa ord och ideologierna bakom båda orden. En monarki behöver inte betyda att ledaren är en diktatorisk despot som skickar ut sina soldater för att hålla undersåtarna i herrans tukt och förmaning om de klagar, och en republik är inte nödvändigtvis synonym med demokratiska tankar. Dessutom strider det mot min inre etiska klocka att en republik ska ha en ledare. Det strider mot vad ordet republik betyder och står för. Är det inte meningen att man med en republik ska kunna ha många ledare?

För strikt menat är Sverige inte en monarki för vi har många ledare med en statsminister i spetsen. Den vi kallar kung är ingen ledare. Han är "bara" kung och är en galjonsfigur som folket gillar. Det vi har kallas ju också för kungadöme (engelska kingdom) så vi behöver inte termen monarki. I Frankrike är ledaren, som kallas president, nästintill enväldig och premiärministern är ett närmast obetydligt bihang. Är inte Frankrike då också att betrakta som kungadöme, - eller monarki? Ett valkungadöme visserligen men ändock en monarki.
Att placera så mycket makt över ett land i händerna på en enda person är aldrig bra. Det går möjligen i smågrupper om 10-15 personer, men definitivt inte i ett land med flera miljoner människor. Statschefen ska vara maktlös och fungera som den sammanhållande kraften, ansiktet utåt så att säga. Där har Israel och Tyskland gjort det bra. Presidenten är där mer av en galjonsfigur som samlar parlamentet, inte mycket mer. Makten sitter hos hela parlamentet och regeringen som för tillfället leker med finanserna.

Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och några till har också ordnat det bra då statscheferna inte har någon riktig makt utan är mer ansiktena utåt. En kompromiss mellan det vi kallar monarki och republik.

Slutligen skulle jag vilja säga att oavsett vi talar om monarki eller republik finns här stora risker att det brakar samman i diktatur och många gånger har faktiskt diktatorer kommit till makten genom demokratiska val. Men vi borde inte följa politiker och myndigheter i alla lägen. De borde följa oss och våra exempel. Är politisk makt verkligeneftersträvansvärd?



"Get back to work!"

torsdag 14 augusti 2014

Vad är "systemet"?

Jag sitter i skrivande stund och tittar på en repris av Morden i Midsomer där en övernitisk socialarbetare blir mördad. Innan han blir det blir han knuffad på ett rikemansställe och senare slängd i en damm av ett konstnärskollektiv. Han anklagar sen båda dessa på polisstationen för att försöka hålla sej utanför systemet, vilket enligt honom är omöjligt. Jag har sett och hört detta tidigare, om systemet och hur man inte får lämna det eller ens försöka leva utanför det. Men vad är då systemet?

Det system som ett vanligt samhälle innebär är en sak, det är ett arv från våra förfäder där det var väldigt viktigt att man höll samman och visade lojalitet mot varandra i kampen mot andra grupper, men framför allt mot stora hjordar med gräsätare som inte alltid gillade ens närvaro och köttätare som gärna såg lite människa på menyn. Men det system socialarbetaren pratade om handlade mer om att myndigheterna anser sej vara det samhällets stöttepelare. Vi tillåter myndigheterna göra detta eftersom vi lever i den felaktiga uppfattningen att myndigheterna är de naturliga arvtagarna till våra ledare. Det är dom inte. De har uppkommit som en följd av att fler människor vill vara med och bestämma, och dessa anser att de har rätten att vara en hjälpreda för de ledare vi väljer.

Har ni sett Javisst, herr minister? Där har vi en bortkommen och självupptagen minister som ständigt blir bortkollrad av sluga och ännu mer självupptagna myndighetspersoner, tjänstemän som bara vill ha två saker: mer makt och att samhället förblir så strikt och stelt som möjligt så att deras egna maktstruktur inte hotas. Denna engelska komediserie presenterar en fullt möjlig verklighet, om än komprimerad och driven till det närmast absurda, där det vi kallar politik egentligen styrs av myndighetspersonerna och de politiska partierna blir manipulerade av departementens folk.
Bild hittad hos Christan Dahlgrens blogg.
Det är detta system vi inte kan/bör/får lämna, enligt dom själva. Det är fullständigt tillåtet att själv manipulera och fiffla med systemets resurser, bara det sker inom systemets ramar. Till och med kriminaliteten verkar ske inom detta system, även om systemet inte tolererar att man skadar valda delar av det. Att lämna systemet är enligt dom själva omöjligt, även om det finns en hel del som till exempel inte deklarerar inkomster eller ens har en officiell bostad. Vad det beror på är inte intressant för diskussionen som sådan, men är en indikation på att inte alla gillar systemet som det har utvecklats, eller kanske inte ens klarar av att leva inom systemet på grund av diverse omständigheter.

Systemet verkar alltså vara en stat i staten, utan att vara fri från den. Det är den parasit som gjort sej oumbärlig för samhällets fortlevnad. Fanns det byråkrater på savannen för 2 miljoner år sen? Fanns dom för 100,000 år sen? Behövdes deras tjänster när de första stamråden uppkom för kanske 50,000 år sen? Det verkar som om ju mer avancerat vårt samhälle blir desto starkare växer sej samtidigt känslan av att "göra karriär" inom ledarskikten. Adeln och prästerskapet var det första steget mot denna stat i staten. Idag har vi alltså med byråkrater att göra och vi kan inte göra oss fria från dom. Jag undrar vilket nästa steg ska bli?




"A bedtime story for the children of the damned"

onsdag 13 augusti 2014

Historiehörnan: Grav i nordöstra Grekland utgrävd

En rikt utsmyckad grav i Amfipolis, ca åtta mil norr om Thessaloniki i nordöstra Grekland har grävts ut och arkeologerna är med rätta upphetsade för det är stora rikedomar som grävts ut. Med tanke på tidsrymden det handlar om (mellan 100 och 300 före vår tideräkning (fvt)) har media redan börjat spekulera i om det rör sej om ingen mindre än Alexander III av Makedonien, mer känd som Alexander den store. Alexander dog i Babylon 10 juni 323 fvt, i dagen Irak, men hans gravplats är okänd. Det har spekulerats vida kring var han kan ligga begravd nånstans, men hittills har inga utgrävningar kunnat påvisa några som helst bevis för någondera platsen.

Hans fars, Filip II av Makedonien, grav har däremot hittats. Han ligger begraven i Vergina, Grekland. Nu har man alltså sen några år tillbaka grävt ut en grav vissa pekar ut som Alexander den stores grav. De får göra en DNA-profil på den som ligger däri och jämföra med Filip. Om inte det går att genomföra kvarstår problemen med att identifiera honom som Alexander. Det kan också röra sej om graven efter någon av Alexanders efterträdare, vilka ofta ville jämföra sej med den store erövraren. Vad bättre då än att låta sej bli begraven i det land Alexander kom ifrån och med enorm prakt?

Men som sagt, ett DNA-test om det går att utföra är det bästa i nuläget för att avgöra vem det är som ligger i graven.



"Now, I'm The Master"

tisdag 12 augusti 2014

Historiehörnan: Fångstgropar

Fångstgropar är ett klassiskt sätt att fånga bytesdjur, hålla konkurrenter borta eller se till att nån viktig person man vill åt hamnar i fällan. Man gräver ett stort hål i marken på en stig eller ett strövområde, täcker det med kvistar, sand och jord och väntar. Fångst av björn, hjort och andra bytesdjur skedde medelst ett djupare hål med glatta sidor och ibland pålar nedstuckna i botten för att såra och/eller direkt döda när de fallit ner i gropen. Sådana jaktmetoder förbjöds i svensk lag först på 1800-talet.
Fångstgrop för varg från Hohenwart, Bayern, Tyskland.
De allra flesta fångstgroparna i Sverige finns norr om Dalälven och är företrädesvis från stenålderns senare del fram till medeltiden då man började begränsa denna jakt eftersom den hotade älgstammen. Hur det kommer sej att de flesta finns i norr kan bero på att man utvecklade andra metoder och födokällor längre söderut. Det har varit ett relativt enkelt och bekvämt sätt att få mat på, även om risken funnits att man själv ramlat i eller att djuret man velat fånga har lyckats kravla sej ur och springa iväg.

Här och var finns de gamla fångstgroparna kvar i terrängen, men erosion och medvetet igenfyllande har gjort att de är svåra att hitta i skogen. Inte alla är så fint gjorda som den från Bayern ovan, oftast rör det sej om enkla gropar i marken stora nog för en älg att falla ner i. De skiljer sej från naturliga hålor genom att de oftast är djupare och har större innehåll av ben från typiska bytesdjur. Fångstgropar ses väl idag som ett våldsamt kapitel i vår historia men en gång i tiden betydde de skillnaden mellan mat på bordet och svält. Man kan förstå varför vanligt folk fortsatte i smyg med denna jaktmetod.

Samtidigt kan man förstå de som tyckte det var en grym och våldsam metod, som samtidigt var alldeles för effektiv i vissa områden. Gevär är en mer skonsam och snabbare metod för jakt. Vi får se fångstgroparna som allt annat i vår historia, ett avslutat kapitel.









"I'm don Alfonso
Some call me Pedro
But that is not so
I'm don Alfonso"

måndag 11 augusti 2014

Dumheter världen över

Så var det dags igen för en liten krönika över de dummaste händelserna och personerna världen över. Vi kastar oss över första dumheten, vilken är att maten riskerar att tappa näring när koldioxidhalten i atmosfären ökar. Det dumma ligger inte i att man kommit fram till att näringsinnehållet minskar, utan i att man inte gjort fler tester och på fler grödor. Stapelfödoämnena vete, ris, majs och durra är bland de grödor man undersökt, men jag tycker man borde ha undersökt andra vegetabilier vi också äter. Broccoli, blomkål, morötter och liknande borde också tas med i beräkningen. Hur är det med upptagandet av kolet i koldioxiden där?

Veckans dumstrut går självfallet till ISIS, denna knasiga terroristorganisation vars medlemmar tror att de kan skrämma alla till lydnad bara genom att skramla lite med vapen. Nu hotar de med attacker liknande de som Al-Qaida utförde mot WTC och Pentagon 2001. Tokstollar.

Det kallas silly season, den period varje år inför starten på de stora fotbollsligorna då spelare säljs och byts som slavar på marknaderna, och nu märks det att dumheterna haglar, framför allt i form av de enorma pengasummor som är i svang just nu. Tänk om vanliga knegare skulle byta arbete på detta vis. Vad skulle politikerna och företagarna säga då?

Vad får en brevbärare att göra nåt så dumt som att slänga post i soporna? Hon måste ha fått en knäpp eller så hyser hon agg mot invånarna i bostadsområdet där det är tänkt att hon ska dela ut posten.



"What is a god, but a being that is worshipped by those beneath?"

söndag 10 augusti 2014

Likt de religiösa i Mellanöstern håller klimatalarmisterna på att radikaliseras

Det går en våg av radikalism genom alla samhällen på jorden. I Mellanöstern har vi sett en massa utbölingar som radikaliserats i sina egna länder och nu samlats under ISIS fana för att skapa sitt egna land, något vi verkligen får hoppas inte sker. Bland väststaterna pågår en annan sorts radikalisering, med samma typ av religiösa förtecken. Framför allt är det klimatalarmisterna som står för denna radikalisering. De verkar märka av att vanligt folk inte tar till sej av det budskap man kommer med i samma utsträckning som man hade velat önska. Därför börjar farten skruvas upp i propagandamaskinen.

Denna propagandamaskin går nu igång beväpnade med känslor. Man vill spela på folks känslor, genom nåt som kallas climate fiction (cli fi), klimatfiktion. Man skapar alltså film, böcker, dikter, TV-dokumentärer där kunskap, vetenskap och reson inte är nödvändiga komponenter. Som en viss journalist lär ha sagt: Låt inte sanningen stå i vägen för en bra artikel.

Men de övertygar som alltid (tyvärr!) våra folkvalda, vars aktioner finns samlade i detta klipp:




"Vår Gud är oss en väldig borg
Han står på Gustav Adolfs Torg
och säljer makaroner
så stora som kanoner
Och bakom han står själve fan
och säljer röa hossebann
Går man gatan längre ner
så kommer man till slumkvarter
Och där står Martin Luther
och säljer gamla pissepotter
"

Våra rättigheter (uppdaterade)

Jag läser Henrik Alexanderssons blogg regelbundet och hans senaste inlägg fick mej att börja fundera kring våra rättigheter, som i mångt och mycket överväger våra skyldigheter i samhället. Samtidigt är samhällets krav på oss en del av våra rättigheter, rättigheter som har urholkats av de senaste tusen årens krav på att alla människor ska ha samma rättigheter, det vill säga väldigt få om man är ofrälse.

Hax trycker väldigt mycket på rätten att få bo var man vill och ställer det emot rätten att slippa bli utnyttjad, leva på andras bekostnad, som han uttrycker det. Det han skriver om Sverigedemokraterna och deras politik, som Hax mycket riktigt påpekar är alltför lik de övriga riksdagspartiernas respektive politik, har ingen betydelse för mitt inlägg. Hans omnämnande av rättigheten att bo var man vill är nog för att jag skulle börja fundera på det inlägg jag nu skriver.

Rätten att bo var man vill och hur man vill har jag märkligt nog glömt bort när jag tidigare gått genom våra viktigaste rättigheter. Det har helt försvunnit ur mitt sinne, det liksom friheten att röra sej hur man vill, inom rimligheternas gränser förstås. Saken är förstås den att rätten att röra sej som man vill och bo var man vill är viktiga, fundamentala rättigheter som inte borde ruckas på hur som helst, speciellt inte av nationalistiska skäl där gränserna ska stängas bara för att man är rädd för att nationen "skadas" av att andra människor får komma in och absolut INTE för att stänga folk inne.

Rätten att röra sej hur och var man vill inkluderar även rätten att inte bli hindrad från att röra sej i skog och mark. Äganderätten anser jag inte inkluderar andra levande ting som träd och gräs. Att man kan ha rätten att ta hand om marken man bebor är en sak, det är inte ägande utan handhavande. I ett riktigt samhälle borde vi inte ha gränser som hindrar varor, människor och tjänster i rörelse. Smugglingen får vi ändå inte stopp på vid gränserna, det är oftast en bit in i ett land som de flesta lyckade tillslagen görs. Åtminstone får jag den uppfattningen när jag läser om såna tillslag.

Tullen gör förstås stor affär av sina tillslag men de måste väl ha nån form av rättfärdigande i vårt moderna samhälle? Men i ett perfekt samhälle skulle de inte behövas eftersom de öppna gränserna omintetgör behovet av smuggling. Låt allt flöda fritt så tröttnar nog droglangarna och deras bossar på sitt onda värv. Ett intressant faktum är att när alla droger var tillåtna för ca 100 år sen var andelen av befolkningen som var hjälplöst beroende runt 1 procent, vilket faktiskt är samma procentsats nu för tiden när de allra flesta droger är förbjudna.

Denna siffra är förstås hämtad från USA och räknar inte med de som bara använder droger till och från, inte heller tar den med vilka droger som används vanligast. Den siffran såg jag för en tid sen i samband med att jag läste om användandet av droger genom historien. Personligen är jag emot allt användande av droger men vill inte hindra någon från att använda dom, under förutsättningen att det sker på ställen där överdrivet användande inte stör vanligt folk.

Vill folk förstöra sina liv, utan att förstöra andras på köpet, så anser jag att de får göra det. Det är deras rättighet. Det ger förstås dom inte rätten att förstöra för andra. Därmed är vi tillbaka där jag började detta inlägget. Rätten att slippa bli utnyttjad är en stor rättighet och bör inte ruckas på. Den kan också kallas rätten att få vara sin egen. Ingen tränger sej på och gör en till en "god medborgare".  Övervakningen är således ingen bra idé. Låt oss vara i fred! Är det för mycket begärt, alla ni representanter för regeringar och politiska partier?



"Disco music, that's a social disease"

lördag 9 augusti 2014

Religiös fanatism av idag

I Mellanöstern håller ISIS, denna hemska och bakåtsträvande terroristorganisation utan något annat än våld och hot på agendan, på med sina terrormetoder för att skapa en stat åt sej självt. Tyvärr verkar det som om såna här tankar är på frammarsch i hela Mellanöstern. Hamas och många av de som styr i Israel hyser samma sorts tankar, med fascistiska undertoner. Skräck och fruktan gör att de kan skrämma stora arméer på flykt.

Nu har USA satt hårt mot hårt och anfaller många av deras fästen. Folk i det som en gång var Irak ställer också upp mot ISIS. ISIS som organisation kan säkert besegras men idén de planterat är nog svårare att döda. Deras tanke går ut på att skapa en islamisk stat i de områden där islam en gång var den allenarådande religionen, alltså de kalifat som fanns från Nordafrika i väster till Persien i öster. Den tanken faller på sin egen orimlighet och på det faktum att islam INTE var den allenarådande religionen under 900-talets kalifat.

De som skapade kalifaten för 1000 år sen var vidsynta och förstod att elitens religion inte alltid accepterades av befolkningen. Därför införde de religionsfrihet med islam som officiell ledare. Senare tiders självutnämnda uttolkare av historien har förstås ändrat på detta till deras egen fördel. ISIS, som vill kalla sej IS (Islamiska Staten), har för deras del inget land, ännu mindre ett kalifat. Därför fortsätter jag kalla dom ISIS.

Religiös fanatism av den här typen, där skräck får råda för att några få ska kunna bestämma allt i religionens namn, är i stort sett alltid av ondo och har ingen positiv effekt på ett samhälle. Det upphör aldrig att förvåna mej hur såna här bakåtsträvare, med sin bronsåldersmässiga syn på hur ett samhälle ska se ut, är så villiga att använda moderna vapen. Vapnen hör alltså inte till deras gammalmodiga syn. Hyckleri, ditt namn är religion!




"There is a fine line between liturgy and Liberace"

Populära inlägg