Jordbävningar och vulkaner

Bomber och granater!

Ja, detta kraftuttryck á la kapten Archibald Haddock skulle man kunna använda idag då naturen med eftertryck visar vem det är som bestämmer här på planeten jorden. Först kommer den skrämmande nyheten under veckan att magmakammaren under Yellowstone National Park innehåller fyra gånger mer magma än man trott och befarat. Det bådar inte gott för världen när denna supervulkan bestämmer sej för att explodera. Man är nämligen rädd för att denna eruption (vetenskapligt ord för utbrott) ska störa stora delar av världens kommunikationer och på sikt förstöra stora delar av USA, samt på längre sikt göra världens klimat kallare.

Idag kom så ännu ett bevis för att människan (vars totala befolkning om 7 miljarder individer väldigt lätt skulle kunna få plats på medelhavsön Kreta) bara är en fotnot i jordens historia i och med att en stor jordbävning skakade Nepal med omnejd. Det är förstås hemskt att se skadorna och höra tragedierna men folk som bosätter sej i geologiskt aktiva områden får vara beredda på såna här geologiska händelser.

Vad som har inträffat är att den indiska subkontinenten har fortsatt sin färd in under den eurasiska kontinenten och eftersom det sällan sker smärtfritt har det nu skett i en stor stöt vilket fått marken att skaka våldsamt. Det är upp till geologer och seismologer att fastställa med hur mycket Himalaya har höjts som en följd av detta skalv, som hittills har uppmätts till 7,9 på momentmagnitudskalan. Siffrorna för energin som utlösts varierar, mellan 7,8 och 8,1, så det dröjer nog några dagar eller så innan man fastställer det slutgiltigt.

Så nog är det naturen alltid som bestämmer. Samtidigt kan jag inte komma ifrån den gnagande tanken på att många människor inte kommer att bry sej ett dugg om vare sej den mänskliga tragedin eller den geologiska infallsvinkeln. De bara ser till sina kläder eller sina personliga (i många fall väldigt egoistiska) problem. Men om de inte vill bry sej om sin omvärld tänker jag inte försöka omvända dom. Jag kan bara ge alla intresserade min syn på världen. Om inte annat så kan eventuella besökare till min blogg läsa lite svensk historia på väg ut härifrån. Varsågod och läs!



"The earth has music for those who listen."

Vetenskapshörnan: Vad är sant om våra förfäder?

Barna Hedenhös, stenålderskost och andra saker rörande stenåldern är intressanta saker just nu och fortsätter att fascinera många av oss. Flumrisken är stor när det talas om hur våra förfäder egentligen levde sina liv. Vi lär oss förstås mer och mer genom fynden vi gör men att utifrån dessa fynd skapa en hel hönsfarm av en fjäder, som många antropologer gör när de jämför så kallade naturfolk med forntida människor, är inte helt lyckat. Vi vet lika lite om hur människorna resonerade för 30,000 år sen som de kunde tänka sej att världen skulle se ut om 30,000 år.

Visst är det frestande att se på naturfolken som referens när man letar efter tankegångar som våra förfäder kan tänkas ha hyst, men det var VÅRA förfäder, inte dagens naturfolk. Forskare borde kolla bland våra tankegångar med. Hur har vi resonerat genom seklerna? Hur har vi levt? Vi kan inte vara så annorlunda egentligen mot de som levde för så länge sen. Vi har ju ändå deras gener i oss. Att vi utvecklat och utvecklats sen dess behöver inte betyda att vi har tappat kontakten med vårt förflutna.

Att vi inte vet vad de hette, vilka språk de talade och andra saker beror inte så mycket på att vi förändrat sätt att tänka, utan mer på att det har kommit så många människor invandrande hit och dit sen dess. Det är inte heller en fråga om att vårt sätt att leva skulle vara sämre än gårdagens. På den punkten vill jag helt klart säga att den mat man åt förr inte kan mäta sej med dagens mat. Vår hälsa är mycket bättre också. Det där flummet om att man skulle må bättre av så kallad stenålderskost kan vi bara glömma direkt.

Med tanke på alla problem vi har idag med främlingsfientlighet och ekonomiska kriser hit och dit är det också frestande att tänka sej att våra förfäder inte slogs med främlingar de mötte utan levde i harmoni med dom, helt i enlighet med den lära Lasse Berg har lanserat baserad på sina studier av folken i Kalahari. Men också det är lite dumt att resonera så. Alla primater slåss. Även människan. Vi gör det dock på olika vis. Bland annat är faktiskt krig, slagsmål man mot mat och upplopp ganska sällsynta saker. Däremot gräl och hot om våld, vilket ju också är vanligare bland schimpanser och gorillor, snarare än reellt våld. Ingen tjänar ju egentligen på att den andra parten dör.

Är vi sämre än våra förfäder på jämlikhet? Var det forntida samhällena verkligen så jämlika som det påstås? Själv tror jag inte att samhällena har varit mer eller mindre jämlika än idag. Vi har alltid haft behov av ledare som får andra att följa dom. Det har alltid varit så, men vi människor har inte alltid tagit till våld för att få vår vilja genom. Likt så många andra djur som lever i flock...



"Ambition is a dream with a V8 engine"

Vetenskapshörnan: Skulle delar av Amerikas ursprungsbefolkning ha kommit från Europa?

Enligt en genomgång av DNA tagen på ursprungsbefolkningen i Nordamerika är minst en tredjedel av deras arvsmassa av europeiskt ursprung. Men hur tog sej dessa till Nordamerika från Europa? En teori är att de kan ha nått kontinenten i båtar längsmed iskanten som man tänker sej ska ha funnits mellan de två kontinenterna under istiden. Det finns inget som hindrar att så skett, men det kan inte ha varit i någon större skala och en till fyra individer kan inte ha gjort nån skillnad för populationen. Dessutom verkar såna bevis aldrig ha upptäckts i Nordamerika, endast indicier. Så det spåret lämnar vi därhän tills vidare.

Det visar sej nu att vid undersökningen av arvsmassan hos en pojke som dog i Sibirien, vid Belayafloden nära Bajkalsjön, för 24,000 år sen fann man att det finns genetiska kopplingar mellan det som idag är Östeuropa-gränsen till Asien och de människor som direkt drog åt nordost när de lämnade Afrika för ca 60,000 år sen. Denna lilla pojke, fyra år var han när han dog, har dock inget gemensamt med dagens östasiatiska befolkning i regionen. Han är inte släkt med dessa. Han har däremot mer gemensamt med just nordamerikaner och folken i Europa och gränsen till Asien. Dessa, och folk från områden just söder om Bajkalsjön där dagens mongoler lever, verkar vara ursprunget till urbefolkningen i Amerika.

Nånstans i Sibirien.

En sak som är intressant är att det finns så få direkta kopplingar mellan de asiatiska språken och de nordamerikanska. En svagare länk verkar finnas mellan en språkfamilj i det inre av Sibirien, vid Jenisejfloden, och de så kallade Na-Dene-språken i Canada och USA, men det är det hittills enda som binder Asien och Nordamerika samman. De verkar ha ett gemensamt ursprung, men de är inte direkt släkt. Faktum är att vi inte hittar mycket som förbinder Nord- och Sydamerika med resten av världen, språkligt sett.

Vad ingen säger i någon av artiklarna jag länkat till ovan är att de som bor i Sibirien idag inte nödvändigtvis är områdets ursprungsbefolkning. De har möjligen ersatt de som flyttade österut, till Nordamerika. Det har varit en typisk aktion i människans historia. När ett folk lämnar en region på ett eller annat vis tar ett annat över.

Vi är bara i början av vår förståelse av DNA-strängen. Vad den kan förklara för oss återstår att se. Vi kommer nog att hitta fler intressanta saker i framtiden.



"Illuminate!"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tio - Indien

Indien har en särställning bland de indoeuropeiska språken. Här finns nämligen den största enskilda samlingen av språk inom denna språkfamilj. Totalt är det långt över en miljard människor som talar ett indoariskt språk, som det kallas. Varje enskilt språk är förvånansvärt lika varandra, med några undantag, och det beror på att många av dom har sitt ursprung i ett och samma språk, sanskrit. Sanskrit är ett av de första indoeuropeiska språken som skrevs ner, endast hettitiska och mykensk grekiska är belagda före i historien. Sanskrit var de lärdes, prästernas språk, vanligt folks version av samma språk kallades prakrit. Från prakrit utvecklades språket apabhramsa vilket mynnade ut i följande moderna språk: hindi/urdu, bengali, punjabi, marathi, gujarti, nepali, oriya och sinhala. 

Prakrit i sej var ett ganska "högdraget" språk eftersom det var ett språk för handelsmän och med tiden kom även prakrit att sönderfalla i diverse dialekter. Det mest framstående av dessa blev alltså apabhramsa som gav upphov till dagens språk. 

Det finns andra språkfamiljer i Indien, dravidiska, tibeto-burmesiska, austroasiatiska och några olika isolerade språk som inte är besläktade med någon av dessa. Totalt talas över 1600 språk och dialekter i Indien med omnejd. De dravidiska språken, där bland annat tamilska ingår, har under de ca 4000 år som gått sen de indoeuropeiska språken introducerades i norra Indien påverkat och, påverkats av, framför allt sanskrit och prakrit. Denna påverkan har främst gått från de sanskrittalande till de tamilsktalande vilket fått till följd att uttalet av olika ord i respektive språk har blivit mer lika. De dravidiska språken har tagit över mycket av de indoeuropeiska språkens ordförråd medan de senare har tagit över mycket av de förras syntax och fonetik. 

Draviderna är mycket mörkare än arierna, en del mörkare än de i mellersta Afrika, som annars anses ha den mörkaste hyn på jorden. På den punkten har den genetiska beblandningen inte varit så stor. Det är mest i skärningspunkten mellan de olika språkfamiljerna som blandning äger rum. 

De indoariska språkens utbredning i Indien, Nepal, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Maldiverna och Afghanistan.

De indoeuropeiska språken i Indien hör till en grupp som kallas indoariska språkgruppen. Det är en undergrupp till den indoiranska språkgruppen, där persiska (farsi), kurdiska och liknande språk också ingår. Språken i Pakistan och Afghanistan är en sorts mellanting mellan de iranska och indoariska språken, kallade nuristanispråk. De återkommer vi till så småningom. Ordet arisk (arya) betyder för övrigt ädel på fornpersiska och sanskrit.

Jag hoppas att detta har sporrat läsaren till att intressera sej för denna subkontinent och dess språk. I nästa del återvänder vi till Europa och det tidiga Grekland. अच्छी तरह से जीते!



"Arbete fascinerar mig. Jag kan stå i timmar och se på när andra arbetar."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del nio - Tocharerna

Tocharer, det är inget vanligt ord att använda ens bland forskare. Det är namnet på ett folk vars språk talades ända fram till ca 1200 år sen i det inre av Asien, närmare bestämt Östturkestan, i det som idag ockuperas av Kina. Språkets namn är kanske felbenämnt eftersom det verkar röra sej om två närbesläktade dialekter som var och en för sej tycks ha kallats olika. Tochariska A (det i öst) kan kallas tochariska medan Tochariska B (det i väst) mer kan kallas kucheanska.

Fyndet av tochariska texter och dechiffreringen av dessa i början av 1900-talet störde språkforskarna då man dittills hade trott att uppdelningen mellan centum och satem (som jag beskrivit tidigare i del tre) var en typiskt öst-västlig med satem i öst och centum i väst. De tochariska texterna och kopplingen till äldre kulturer i trakten har fått forskarna att teoretisera att centum snarare är den ursprungliga formen för ord och satem är en modernare utveckling som inte alla språk har kommit till. Slaverna talar satemspråk som inte riktigt har utvecklats färdigt medan alla övriga europeiska språk är kvar i centumstadiet. Därför är det intressant att se tocharerna och deras språk mot denna bakgrundsinformation.

Man kopplar ofta ihop tocharerna, som beskrivs som ljushyade med blont eller rött hår av samtiden på 600-talet, med den kultur i trakten som föregår dom med ca 1500 år i sina äldsta gravar ner till ca 400 år i de yngsta. Bland dessa gravar har man hittat ismumier i Tarimbäckenet. Det tycks stämma överens med den DNA-profil som gjorts på folket i trakten idag, som visserligen talar ett annat språk nu men som ändå inte har ändrats rörande generna. Förekomsten av dessa människor begravda här för mellan 3000-4000 år sen har blivit en form av irritation för kineserna som inte velat se att någon varit före dom med diverse innovationer såsom hjulet, vagnen, akupunktur och vissa former av metallproduktion (järn och stål). Det finns nämligen indikationer på detta i och med att vissa kinesiska texter (motvilligt) nämner detta förhållande.

Den kultur jag nämner, Afanasevokulturen, följdes av en rad arkeologiska kulturer som i tur och ordning kallades Karasuk, Tagar och Tashtyk. Dessa påföljande kulturer var alltså de viktigaste kulturbärarna i det inre av Asien fram till kinesernas intåg på den historiska scenen på 200-talet. Det verkar onekligen som att mycket av det vi anser vara kinesiskt kanske har uppkommit längre västerut och förts till kineserna, istället för tvärtom. Frågan är vad de allra mest rabiata sinologerna tycker om detta.

Nästa gång handlar det om språken i Indien.



"Dagen har ögon, natten har öron."

DN skriver om denisovanerna

Nu vill DN vara vetenskapliga igen. Det är inget jag klandrar dom för, tvärtom. Det är bra att de försöker sej på vetenskap, framför allt efter allt debacle kring klimatfrågan och att de återgav det jag skrev om i natt, det om fåglarna. Nu har de skrivit ett ambitiöst reportage kring de närmaste släktingar vi har haft inom människoapornas släkte, Neandertalarna och Denisovanerna. De förra var kraftiga ljusa i hyn och rödhåriga och de senare var mörkhyade, mer finlemmade och brunögda. Våra förfäder var nånstans mitt emellan när de nådde Europa. De riktigt mörkhyade färdades med denisovanerna österut och har fortsatt vara mörkhyade.

Mer ambitiös än Karin Bojs verkar inte finnas när det kommer till vetenskapsjournalistik för hon skriver en artikel om Svante Pääbos arbete kring vad det är som gör oss till människor. Det gör henne rättvisa att rapportera om de gener som bygger upp oss och den koppling till de ovannämnda folkslagen de har. Här gör Bojs oss en tjänst genom att rapportera från denna forskning. Klimatdravlet behöver hon inte hålla på med. Det behöver ingen annan heller.




"Det enda som stör min inlärning är min utbildning"