Så, vad hände? Varför är myndigheterna så restriktiva idag när det gäller folk från andra länder, eller rättare sagt VISSA länder och VISSA typer av människor? Det är nämligen så att Europa som helhet är ett ganska restriktivt område för mottagande av vissa människor. Afrikaner väller in men får sällan stanna. Det sipprar in folk från Nordamerika men det är sällan man hör om att de inte får stanna. Frågan är ju då om det bara är för att folk från fattiga länder inte alltid är välkomna för att de inte kan betala för sej eller om det är nåt annat som lurar i vassen.
Till stora delar tror jag att vår gamle vän religionen är den stora gäddan i vassen. Framför allt är det rädslan för islam som skrämmer vissa och för att gömma denna rädsla tar man till alla möjliga former av byråkratiskt nonsens. Nu är islam, liksom kristendom, en farlig religion eftersom den i grunden förespråkar underkastelse och lydnad in i märgen. Båda dessa religioner, alla religioner egentligen, är exempel på hur man försöker, och lyckas, stoppa individualism och fritt tänkande. Man talar om fred och ett himmelrike för alla som följer dessa regler men viker man av från vägen blir man straffad.
Så, då var det sagt om religion. Det kristna tänkandet har genomsyrat det europeiska samhällena; framför allt protestantismen är synnerligen fientlig gentemot fritt individuellt tänkande. Trots ca 70 år av sekularism i vårt land ligger troligen många kristna ideal kvar i det sätt som man resonerar på från främlingsfientliga och myndigheters (läs: människofientliga) sida.
Med detta vill jag ha sagt att en del av motståndet gentemot folk från andra länder utanför Europa har religiös bakgrund men långtifrån allt. Man behöver inte vara religiös för att vara xenofob, även om det hjälper att vara det, utan det räcker med att vara rädd, okunnig och/eller missunnsam vad gäller andra människor. Kärleksbudskapet som repeteras av religiösa verkar inte gälla alla, bara om de är långt borta. Håll dina vänner nära, dina fiender ännu närmare men håll de behövande så långt bort som möjligt. Hysa kärlek behöver man ingen religion för. Den kommer inifrån en själv.
För egen del har jag inget emot människor från vilken del av världen de än kommer ifrån, bara de accepterar mej så accepterar jag dom. Acceptans är den viktigaste delen när man först etablerar relationer med och till andra människor. Tycke och vänskap kommer med på köpet. Jag går alltså på individnivå. Att klumpa ihop folk och vara fördomsfull inför reserverar jag för myndighetspersoner, inskränkta tråkmånsar och religiösa flockar.
 |
| Järnåldersgravar på Gotland. |
