Läsvärt för den som fortfarande tror på det svenska rättssamhället

Min egen uppfattning om det svenska rättssamhället är präglad mestadels av det jag läser i tidningar och genom att ha pratat med folk som haft med det att göra. Juridik har jag med avsmak sett på nära håll när en ingift släkting hade dött och hans sida av släkten försökte lura till sej allt av den kvarlåtenskap han lämnade efter sej trots att både hans och hans frus (från vår sida av släkten) testamenten klart och tydligt talade om att allt skulle delas rakt av. Juristerna avvisade förstås allt detta men det fördröjde allt med ett år innan pengarna och lösöret kunde delas, precis som testamentena ville.

Allt detta är inte direkt några mord och dito justitiemord men ändå är det en känsla av avsmak jag får varje gång jag ser hur lätt det verkar vara att lura vanligt folk i domstolarna och hur lätt det är att dupera nämndemän och juristerna på båda sidor av "skranket". Ta det här aldrig inaktuella fallet som ett exempel. Ju mer jag får reda på om det desto mer absurd förefaller hela utredningen mot de två männen vara. Det är bara att läsa länken ovan och sen även se avsnittet av Veckans Brott som behandlar just detta fall, om nu någon missade det.

Frågan är om någon del av rättsväsendet är att helt lita på. De är ju trots allt människor de också och som sådana är de precis som vi andra väldigt påverkbara och subjektiva. Men lite tankeförmåga kan man väl ändå begära att de kan använda. En fråga alla borde ställa när man konfronteras med en sak, vilken som helst, är: Är detta allt? Följdfrågan borde vara; vad finns det mer? Sen kommer kanske frågorna på rad: Om det finns mer, vad skulle det vara och stämmer allt jag hittills sett? När jag väl hittar mer, hur passar det in i det jag redan fått framför mej? Om det inte passar in hur ser då saken ut som jag har framför mej?

Det är viktiga punkter i det som kallas källkritik, något som inte verkar praktiseras speciellt mycket i våra domstolar av någondera parten. När det går till överläggning i ett fall verkar det i fallet Catrine da Costa inte ha funnits den minsta tillstymmelse till källkritiskt tänkande hos åklagaren. Inte alla i domstolen verkade heller ha haft detta för ögonen. Som tur är friades de anklagade, men på ett sätt så att alla ändå uppfattade dom som skyldiga. Just ett snyggt rättssamhälle vi har!

Att bli gammal är en lyx

De äldre på ett äldreboende i Kungsbacka får i fortsättningen betala själva för mackorna eller ta med till matsalen om de vill ha en sådan. För några år sen vägrade personalen på ett äldreboende i Trosa tror jag det var servera lutfisk till julbordet för att det skulle bli för dyrt. Mandeltorsk blev det istället, en rätt som egentligen är dyrare om den tillagas enligt riktigt recept. Det blev som så att en kock åkte ner och ställde sej på stadens torg och bjöd de äldre på lutfisk. Vi har genom åren hört om hur vissa äldreboenden har haft anställda som slagit och terroriserat de äldre.

Njuter vissa representanter för äldreboende och andra vårdställen av att plåga de som behöver deras hjälp? Nu kan en macka synas vara en liten sak jämfört med misshandel men det är faktiskt på samma linje. De har ju betalat för en vistelse på ett visst ställe och då ska de få den service som de begärt. Det är inget jobb att vara pensionär. De har slitit hela sitt liv för den servicen att få all mat serverad utan att något ska kosta extra annat än om de går ut på stan för att äta. Helpension, har ni äldreboendeansvariga hört talas om det uttrycket?

Det är en lyx att leva i dessa dagar och det verkar vara en ynnest att få den service man begärt, oavsett om man är gammal eller ung. Men att bli gammal verkar vara den största lyxen av alla.