onsdag 7 november 2012

Språkhörnan: Hur man ställer en fråga


Frågor är ett vanligt sätt att få reda på saker. Men de kan också användas som en vänlig påtryckare, t ex "Kan du vara snäll och hjälpa mej med den här tunga soffan?" eller "Kan du flytta på dej?", vilket ju är ordrar i förklädnad. Sen har vi konstaterande frågor och det är här mitt problem kommer in. Jag vet att många använder denna typ av frågor för de tycker det låter artigare att använda dessa frågor istället för de längst upp men rent semantiskt har de fel.

Frasen "Gör du detta senare?" är bara giltig om man redan har kommit överens om en sak. Den kan, och bör, aldrig inleda en diskussion. Att inleda en begäran med "Gör du detta?" är helt fel. Jag vet att en del ser detta som en artigare form än "Kan du göra detta?" men i mina öron låter det som en förklädd begäran, en order utan att vara en order. På så vis tycker jag detta låter mer oartigt än "Ska du göra det idag?" eller "Vill du göra det åt mej?"

Jag låter väl som en lingvistisk rättshaverist men det känns fel att använda en konstaterande fråga som inledning till en händelse. Så här tänker jag mej att det borde gå till:

1. Någon vill ha en tjänst utförd. Han/hon frågar mej, "Har du lust att hjälpa till?"
2. Jag svarar och får problemet förklarat för mej.
3. Sen frågar personen "Gör du det senare?"
4. Jag svarar igen och så är den diskussionen avklarad.

Men många inleder samma sorts diskussion med "Gör du det åt mej?" och då får åtminstone jag inte samma inställning till den tjänst man begär av mej. Jag känner större press på mej att utföra tjänsten utan att få en chans att säga nej, om jag inte kan eller vill utföra tjänsten. Därför är det bättre att inleda en fråga med orden kan eller vill.




"Allt som jag kallar grammatik låter sig sammanfattas i ett enda ord: Oregelbundenhet."

Populära inlägg