onsdag 31 oktober 2012

Är ordet vetenskap värt namnet numera?


Äkta vetenskap ska vara förutsättningslös, det vill säga att den inte ska föregås av vare sej förutfattade meningar eller teorier som ska bevisas. Man ska gå in i ett ämne med inställningen att man har fel. Man ska helt enkelt tänka tvärt emot vad man själv anser. Såna är de principer Sir Karl Popper lade fram och de ska väl inte vara så svåra att följa. I övrigt kan sägas att forskning inte ska styras av vare sej rådande moden eller påtryckningar från företag och stater som kan tänkas vilja styra forskningsresultaten i en viss riktning.

Så när Vetenskapens värld säger att Mitt Romney (vars politik i alla fall inte är ett vitten värt) går emot vetenskapen blir jag mer än förtvivlad. Politiker ska man definitivt inte lyssna på när det gäller vetande, och journalister är av allt att döma inte mycket bättre. Vems vetenskap är det han går emot? Ja, det är en giltig fråga i sammanhanget. Det kan inte vara den Popper drog upp riktlinjerna till för klimatvetenskapen som den förs av dagens största profilerna är i praktiken i samma liga som new age, homeopati, organiserad religion och UFO-forskning.

Romney har säkert blivit övertalad att tala i en viss riktning och när han säger att "vi inte vet vad som orsakar klimatförändringar" har han alldeles säkert fått höra det från folk som förstått forskarna fel. Vi vet mycket väl vad som orsakar dom, men det mänskliga är försvinnande litet i jämförelse med den övriga naturen. Det framgår av båda sidors forskning, med skillnaden att de jag och andra kallar alarmister anser att det är det mänskliga tillskottet som är droppen som fått bägaren att rinna över.

Det är inte bara inom klimatvetenskapen denna ovetenskapliga hållning är i svang. Inom arkeologin och historieforskningen håller man på sina hävdvunna kunskaper och många gånger accepterar man sällan nya rön utan strid. Det är därför svensk historieskrivning stagnerat som den gjort. Sen har vi problemet med att så många forskare är styrda i sin forskning av företag och regeringar, som ställer krav på resultat i vissa riktningar.

Det kanske inte är så konstigt då att de forskare som syns och hörs mest inom klimatforskningen är de som är sponsrade av medel de får från regeringar och företags fonder/stiftelser. Vad vore t ex Johan Rockström utan de pengar han får från riksdagen och stiftelser? Han verkar strunta i att beakta Poppers tankegång, att utgå från att han har fel, för hur än vädret gestaltar sej upprepar han sitt mantra att världen är på väg att gå under för att vi släpper ut så mycket växthusgaser.

Så frågan huruvida vetenskapen som beteckning är värd namnet går att besvara med ett rungande NEJ!



"Då får man en väldigt mild och god smak"

tisdag 30 oktober 2012

Planetlistan


Tänk dej att hitta en planet utanför vårt solsystem med liv. Tänk dej att kunna höra tecken på civilisation ute i rymden, att förverkliga alla science fictionförfattares drömmar om att möta utomjordingar. Man kan undra vad de tycker om oss, om de händelsevis redan vet om vår existens.

Så långt kommer vi nog inte under min livstid men drömma kan man ju. För att så ska kunna ske måste följande saker uppfyllas; i tur och ordning hoppas man finna planeter cirklande runt stjärnor, att planeterna ska vara någorlunda lik jorden i massa, sen att dessa planeter ska cirkla på rätt avstånd från sin stjärna, följt av att temperaturen ska vara den rätta för vatten, sen att det ska finnas liv här och så vidare. Stjärnan i sej ska också vara "den rätta". Det verkar nämligen som om stjärnor som liknar vår sol i storlek och ljusstyrka passar bäst för att ha planeter med liv. De ska också cirkla kring Vintergatan på ett visst avstånd från dess centrum, ca 30,000 ljusår.

De amerikanska astronomerna Jill Tarter och Margaret Turnbull har skapat en lista över stjärnor där de hoppas att ovanstående saker ska stämma in. Varje år får deras projekt tid att kolla upp de stjärnor de har på sin lista och teleskopen går då varma. De stjärnor man har på sin lista kallas på engelska habstars, efter engelskans habitable stars (beboeliga stjärnor), eller bostjärnor på svenska om man vill.

Än så länge har de inga högre civilisationer eller ens liv att föra in på sin lista men de har bidragit till att öka på vår kunskap om dessa stjärnor man granskar. Jill Tarter är för övrigt inspirationskällan till Carl Sagans hjälte i boken "Kontakt".






"Beviset för att intelligent liv finns i rymden, är att de inte kontaktat oss"

måndag 29 oktober 2012

Vad har hänt i den stora stygga världen?


Jordbävningar, sexskandaler i Storbritannien, stormar i USA och de vanliga stridigheterna i Mellanöstern. Samtidigt har klimatet äntligen blivit en ickefråga i USAs val. Aftonbladet och liknande tidningar blåser upp en solstorm till jordens undergång samtidigt som man granskar fettsnusket vid margarinproduktionen på ett betydligt bättre sätt.

Världen är alltså som den alltid varit, en enda sörja. Kul, va?




"Den moderna kvinnan är som en landsväg i bergen - smal, kurvig och farlig."

söndag 28 oktober 2012

Bildsöndag

Bildsöndag idag handlar om skojiga objekt. Eller vad sägs om:







"Tur att det alltid finns något att klaga på. "

lördag 27 oktober 2012

Språkhörnan: Fvt istället för f Kr

Mitt i min serie om de indoeuropeiska språken kommer detta lilla inlägg om språk och religion.

Det är så att det norska företaget bakom ett lexikon, Det store leksikon, har ändrat stil, subtilt men ändå märkbart. Det handlar om att skriva före vår tideräkning istället för före Kristus. Detta kan synas vara politisk korrekthet från såväl lexikonskaparnas som min sida men det är faktiskt nödvändigt att göra det så neutralt som möjligt eftersom alltfler är sekulära i denna delen av världen och de flesta människorna på jorden är faktiskt inte kristna, hur konstigt det än kan låta för alla dessa korstroende.

Det är ett bra beslut som gör att man hänger med sin tid. "Vår tideräkning" är faktiskt bättre beskrivande också eftersom vi ju inte vet när Jesus föddes. Då är det bättre att utgå från ett fixt årtal så är alla nöjda och belåtna, tills vidare. Var glada att man inte valde andra sätt att räkna från, t ex från Roms traditionella grundande. För egen del har jag hela tiden skrivit fvt på min blogg.




"När man är tjugo år gammal, har man löst världsgåtan; vid trettio börjar man att tänka över den och vid fyrtioårsåldern finner man den olöslig."

fredag 26 oktober 2012

Dagens foto

Interiör från en stuga i hembygdsgården i Malung.





"Ansträngning är inte ansträngning förrän det börjar göra ont."

torsdag 25 oktober 2012

Ett litet inlägg om religion


Camilla Grepe tipsar om utträde ur svenska kyrkan vilket i år måste göras senast sista oktober så du slipper bidra till vad som borde ha blivit marginaliserat för länge sen. Åtminstone borde det ha skett saker när stat och kyrka gick skilda vägar för 12 år sen. Vi som är religionskritiska, ateister, agnostiker eller vill byta religion borde ha fått en förfrågan vid den tiden om vi ville fortsätta vara medlemmar eller ej. Men inget sånt hände. Istället får man ansöka om utträde medelst en blankett. Ingen övrig information kommer ut till folket. De vill väl förstås från kyrkans sida inte bli av med sin födkrok men från myndigheternas sida är det obegripligt att man inte fick frågan om man ville vara kvar eller ej.

Jag blir bara så trött ibland...



"Whom the gods would destroy, they first make mad…"

onsdag 24 oktober 2012

Huga, ny istid på väg!


Nu är det klimatdravel på gång, fast åt det andra hållet. Man oroar sej över att Golfströmmen kan vara på väg att stanna upp, vilket kan leda till en ny istid. Hur ska då forskarna förklara detta mitt i allt snack om att vi människor gjort planeten varmare? Ger varmt kallt eller är det två sorters alarmister på gång?

Saken är den att vi är på väg mot en ny istid, vare sej vi vill eller inte. Frågan är bara när den börjar. Vi kommer förstås aldrig att märka när den börjar för den kommer smygande. Jorden har nämligen en helt annan tidsuppfattning än oss människor. Men att skriva en artikel som skrämmer folk nu som aldrig kommer att uppleva en istid kan bara journalister göra. Är världen så tråkig att detta är nåt att skriva om?



"Läpparna liknar två kroppar som vilar intill varandra. Orden skiljer dem åt."

tisdag 23 oktober 2012

Definitionen av ironi

Definitionen av ironi måste vara att anlita svart arbetskraft när man som myndighet gått i bräschen i kampen MOT svart arbetskraft. Det kan också sägas om mattrender som kommer åter. Vi lämnade dom för nåt vi ansåg vara bättre men vi återkommer till de äldre för att de nyare inte höll måttet, i vissas ögon. Liten ironi också för att tjejen SVD använder i sin beskrivning för att maten från 1970-talet återvänder ser ut som om hon var född då, trots att hon helt klart aldrig upplevt det decenniet. 

En större ironi, kanske åt det sarkastiska hållet t o m, är den att konstnären Lars Jonssons verk kan köpas via SVD. För den som är involverad i klimatdebatten är det välkänt att Jonsson är kritiskt inställd till den alarmistiska sidan, som bland annat företräds av vissa på just SVD.

Ett sorts ödets ironi är att forskare nu kan få svårt att förutsäga framtida händelser, som jag skrev om igår. Hoppas verkligen forskarna överklagar denna helflänga dom.




"När huset står i lågor så måste duktiga flickor komma ut precis som de olydiga."

måndag 22 oktober 2012

Idioti i Italien

VM-bucklan i idioti innehas från och med idag av det italienska rättssamhället. Detta eftersom man där har dömt forskare för dråp i samband med jordbävningen i L'Aquila 2009. Myndigheterna menar att forskarna skulle ha lurat allmänheten med lugnande meddelanden. Detta trots att geologi inte är en exakt vetenskap ifråga om förutsägelser av jordbävningar. Jag trodde Berlusconi var illa nog men detta är verkligen kronan på verket.




"Det finns inget värre än aktiv dumhet."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del fyra - De anatoliska språken

De anatoliska språken talades i det som är dagens Turkiet av folk som i stort sett är föregångare till alla som idag lever i just Turkiet, Armenien, Syrien och Georgien. Förutom dessa språk, som är en del av den indoeuropeiska språkfamiljen, talades här också en del semitiska språk men framför allt hurritiska, urarteiska och en del föregångare till dagens kaukasiska språk såsom georgiska samt azeriska, som är ett turkiskt språk och således har tillkommit mycket senare. Hurritiskan verkar ha vissa kopplingar med dagens kaukasiska språk liksom ett närbesläktat språk, urarteiskan.
Hettiter enligt en egyptisk relief

Der första anatoliska språk som dyker upp i källorna med såväl egna dokument som omnämnande i andras diton är hettitiskan vars äldsta spår är knappt 4000 år gamla. Själva kallade hettiterna sej för nesili och riket de besatt fram till rikets sammanbrott på 1100-talet före vår tideräkning (f v t) kallades Hatti, förmodligen efter hattierna, ett folkslag som hade bebott området före hettiternas ankomst.
Lydier som de en gång kan ha sett ut, enligt en modellmakare.

Andra anatoliska språk är luviska, kariska, lydiska, lykiska, palaiska, pisidiska och sidetiska. Alla dessa är idag utdöda. Lydiskan överlevde längst av dessa, fram till tiden för vår tideräknings början för ca 2000 år sen. Lydierna hade sitt eget rike varav kung Krösus och kung Midas är deras mest kända ledare genom tiderna. Det var under kung Midas regim som de första mynten ska ha slagits. Själva kallade lydierna sej för sfard vilket också ingår i namnet på detta rikes huvudstad Sardis. Sardis fick sitt namn under den sista av tre dynastier som styrde Lydien. Innan hette staden Hyde. Lydien gick under 546  f v t då Persiens kung Cyrus erövrade landet efter en kortare tids belägring av Sardis.

Tillbaka till hettiterna. Det var detta folk som enligt vissa förde den sumeriska traditionerna, kulturen och lagarna vidare runt Medelhavet. De översatte texter till sitt eget språk, såg till att andra folk också fick texter på sitt språk vilket ledde till att riket kunde blomstra i 700 år till undergången 1176 f v t. När hettitiskan som språk dog ut är oklart, kanske någon gång efter 1000-talet f v t men eftersom de nämns i texter från 800-talet f v t är det möjligt att språket levde kvar länge som ett sorts kanslispråk. Det var vanligt förr att man använde ett i övrigt dött språk inom religion, ekonomi och politik för att förhindra att spioner och vanligt folk skulle få insyn i vad man höll på med. Det passade säkert bra med hettitiskan som ett gemensamt språk för vissa grupper eftersom hettiterna under sin storhetstid varit köpmän och försäljare av varjehanda.

Dessa indoeuropeiska språk jag nu nämnt verkar ha varit lingua franca inom den här regionen och hade uppenbarligen stor betydelse för många folk och kungliga hov som ville ha kontakt med varandra över gränserna. Ändå dog de ut ett efter ett, förmodligen därför att de inte längre behövdes. Det har aldrig varit så enkelt att ett erövrat folk automatiskt övergick till att tala erövrarnas språk. Det var en process som tog många generationer och i detta område, precis som i Europa före romarna, var det ofta istället erövrarna som övertog de slagnas språk och traditioner.

Vad gäller de grammatiska dragen hos dessa språk kan man säga att de hade väldigt ålderdomliga drag som idag endast finns hos iriskan och litauiskan. Ett udda drag är att hettitiskan var ett centumspråk medan dess släkting luviska var ett satemspråk. Att två språk ur samma grupp kunde utvecklas så olika är intressant. Förmodligen hade de som talade luviska hållit sej på sin kant, möjligen lite längre norrut mot Kaukasus, kanske t o m norr om dessa berg, medan hettiterna varit i Europa och haft kontakt med de indoeuropeisktalande folk som bodde där, möjligen på Balkan. Det hettitiska ordet för väska, säck eller liten ask är pursa vilket också är det samma som grekiskans byrsa, läder eller läderpung, och som förts vidare till vårt eget börs och engelskans purse. Huruvida ordet har hettitiskt ursprung eller om hettiterna fått med sej ordet från Europa är omöjligt att veta. Klart är att vi idag vet mer om dessa språk tack vare de fynd man gjorde i de anatoliska bergen för ca 100 år sen. Vem vet vad mer som finns där ute?

Detta var lite om de anatoliska språken. I nästa del diskuteras Balkanspråken, dvs illyriska, thrakiska, dakiska, makedoniska, grekiska och några till.



"Kunskapens kärna är att äga den och använda den."

söndag 21 oktober 2012

Bildsöndag

Dags för en veckoavslutning med bilder från min samling. Hoppas ingen tar illa upp.









"Kunskapen är stolt över att den lärt så mycket. Visdomen är ödmjuk över att den inte vet mer."

lördag 20 oktober 2012

Halkan på vägarna i Sverige en intressant fråga


Det spekuleras kring statistiken att antalet dagar då det pendlar mellan plus- och minusgrader precis innan själva vintern tågar in, enligt P4 Norrbotten. Däcken byts allt tidigare generellt i de mellersta och norra delarna av Sverige medan de södra delarna har upplevt allt färre dagar med dessa pendlande temperaturer.

Till stora delar skulle jag vilja skylla på en rad faktorer andra än några klimatförändringar. Dels är motorvägarna bättre byggda nu för tiden vilket faktiskt leder till att vägbanan värms upp, av såväl friktionen från däcken som asfaltens beskaffenhet vilket gör att solen lättare värmer upp dess yta. Dels är snöplogningen bättre också, på gott och ont. Gott därför att bilar har det lättare att ta sej fram, ont därför att det skikt som lämnas kvar blir orsaken till det jag redan nämnt med friktion och uppvärmning från solen.

Att sätta däckbyte och vägarnas vinterbeskaffenhet i samband med klimatförändringar är väl okej, så länge vi pratar om klimatförändringar på ett sansat vis. För vi in klimatalarmistiska åsikter (att människans verksamhet dominerar klimatet) i resonemanget kan vi lägga ner diskussionen direkt. Så låt oss vara sansade, eller hur?




"Om vi ingen vinter hade skulle våren inte vara så angenäm. Om vi aldrig mötte motgång skulle välståndet inte vara så välkommet."

Pengar från luften

Forskare vid ett brittiskt företag hävdar att de kan framställa bensin från luften genom att extrahera koldioxiden från atmosfären. De vill "rädda planeten" från global uppvärmning genom denna aktion. Jag börjar bli trött på dessa dumheter som hela tiden bekräftar tesen att motsatsen till godhet inte är ondska utan välmenande. Dessutom kommer detta bara skapa obalans i atmosfären, förutsatt att det nånsin lyckas. Men jag tror inte de lyckas. Det kommer att stranda på det faktum att koldioxiden behövs för att temperaturen inte ska sjunka drastiskt. Koldioxiden fungerar nämligen inte som temperaturhöjare utan temperaturstabilisator.

Liten uppdatering: Eftersom koldioxidmängderna i atmosfären höjs efter att temperaturerna höjts, med en fördröjning på mellan 400-800 år, kan man ju undra vad som hände under åren 1200-1600 som gjorde att koldioxiden nu ökar, för den ökar utan tvivel även utan oss och vår verksamhet. Till viss del stämmer denna tidsperiod överens med den värmeperiod vi kallar den medeltida värmeperioden. Vad orsakade den värmeperioden?

Dessutom kommer priset att bli astronomiskt högt, även om de lyckas framställa tillräckliga kvantiteter. De tar pengar från luften, och försöker göra vin från vatten. Nej, det är bättre att lyssna på Alan Parsons:





"En arkeolog är den bästa make en kvinna kan ha. Ju äldre hon blir ju mer intresserad blir han av henne."

fredag 19 oktober 2012

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tre - Centum och satem

De indoeuropeiska språken delas traditionellt in i två delar, centum och satem. Det är benämningen på siffran hundra i två numera utdöda språk som på sin tid dominerade sina respektive världsdelar, nämligen latin och avesta. Centum är alltså det latinska ordet för hundra och den formen finns i de romanska språken i diverse versioner och släktskapet till de andra indoeuropeiska språken i väst gör att man åtminstone förr tryckte väldigt mycket på detta faktum. Vårt motsvarande ord, hundra, motsvarar faktiskt nästan bokstav för bokstav det latinska ordet. Eftersom vi vet följande:

Latinet stavade alla K-ljud med C
Germanska initialljud som i andra indoeuropeiska språk är ett K eller ett ch-ljud blir här H, vars övergång till H kallas för Grimms lag, efter Jacob Grimm,

så kan vi dra följande konklusion; cent- är samma som hund-. Att romarna hade ett e efter K-ljudet och germanerna ett u betyder inget. Det finns många varianter här. Galliska, bretonska och kymriska kant är samma ord. D och T är samma ljud, bara uttalat olika i munnen. Det är förmodligen tradition eller nån ljudlag som lett fram till skillnaderna på den punkten.

Ändelsen i hundra, -ra, är en förkortning av samma ord som i råda och det betyder räkning, framtagande. Så ordet hundra betyder alltså egentligen räkning till hundra. Hund är det ursprungliga ordet för hundra. Ordet hund  i sej betyder ursprungligen tio gånger tio och är helt enkelt en förenkling av denna räkning.

Grekiska hekaton är lite av en särling här. Förmodligen har ordet haft samma betydelse som hundra har för oss, alltså räkning till hundra, och sen har ordet dragits samman så bara heka blivit kvar. Det är förresten från detta hekaton som hekto och hektar är härlett, via franskan.

De indoeuropeiska språk som istället har en variant där N-ljudet inte finns med kallas för satemspråk efter avesta eller avestiska satem där sanskrit satam är en liknande form. Intressant i sammanhanget är att de slaviska språken hör till satemspråken medan tochariskan, som talades i de område som sen andra världskrigets slut är annekterat av Kina, hör till centumspråken. De slaviska språken, som annars har en del ord och uttryck gemensamma med de germanska språken, hör alltså mer ihop med de östliga språken. Det verkar som om det skett ett skifte i uttalet av ordet hundra, och många andra gemensamma ord, kort efter delningen hos de folk som talade det ursprungliga indoeuropeiska språket och dialekterna.

Så likheterna mellan de slaviska och germanska språken måste ha uppstått när de båda folkgrupper som talade respektive språkgrupp stötte på varandra under nån period för ca 2000-2500 år sen, i vad som idag är Ryssland-Polen-Ukraina. Handel och enstaka röveri var de främsta skälen för kommunikation då, vilket tycks vara de främsta skälen än idag.

Även de baltiska och albanska språken hör till satemspråken. Av detta kan man få fram att illyriskan är svår att bestämma huruvida den hörde till centum eller satem. Därför är albanskans koppling till illyrierna svår att vidmakthålla. Även thrakiskan hörde till satemspråken och eftersom de bodde nära makedonierna, som bevisligen kom från dagens Albanien, kan albanskan härstamma från nåt av dessa folks språk. Eller så är albanska det enda överlevande språket från messapiskan. Det finns en del som tyder på detta, om man får tro forskare på området.

Det var vad jag hade den här gången. Läs länkarna noga, för de kan förklara skillnaderna mellan centum och satem bättre än jag kan här. Nästa gång handlar det om de anatoliska språken.



"Ett språk är en dialekt med en armé."

torsdag 18 oktober 2012

Vad är en hjälte?

Det här inlägget är uppdelat i ett antal delar med olika infallsvinklar. Den första delen behandlar det språkliga. Den andra min syn på vad civil olydnad är och den tredje om kungen gjorde rätt som inte själv delar ut det pris som en tjej fått för sitt miljöarbete. Nu kör vi!

1. Hjälte är en blandning av fornsvenska haeladhe och lågtyska helt som från början har haft betydelsen fri man, stridande man. Under medeltiden har ordet kommit att ändra betydelse, förmodligen under påverkan från det grekiska ordet heros, vars ursprungliga betydelse är bevakare, väktare. Det är ett ord som syftar på en som arbetar inom samhällets ramar, som det anstår en fri människa. Alla andra är antingen trälar eller fredlösa. En hjälte gör enligt den medeltida kodexen vad som krävs för att samhället inte ska gå under.

2. Civil olydnad har tydligen en snäv betydelse hos många, även hans majestät, för det associeras med människor som sätter käppar i hjulen för samhällelig verksamhet på ett sätt som kan uppfattas som omstörtande. För mej handlar det om att göra småsaker här och där som ser till att föra den samhälleliga verksamheten in på rätt spår igen om den har gått vilse, t ex att skicka insändare till tidningar om snedsteg kommunalgubbar (och gummor!) gör, att anmäla felsteg eller göra mer än vad konvenansen kräver av en. Att stoppa samhällsfunktioner anser inte jag vara civil olydnad, det är på gränsen till dumdristigt.

Stoppa valfångst är dock en lovvärd aktion eftersom det inte har någon samhällelig nytta att fånga och döda valar. Att däremot stoppa ett kalkbruk, som i och för sej har brutit mot den överenskommelse man först gjorde med länsstyrelsen och kommunen på Gotland, är mer tveksamt till sin natur. Nu har ju samhället i sej stoppat verksamheten på Gotland. Jag undrar förresten om det inte går att bryta kalk och processa den utan att förstöra skogen ändå. Det skulle inte förvåna mej om avverkningen av skogen var ett svepskäl för att få tillgång till ännu mera mark att ta kalk från. Ändå anser jag det var fel av demonstranterna att stoppa maskinerna på detta sättet. Den civila olydnaden utfördes på rätt sätt av de som gick till domstol och fick avverkningen stoppad den vägen. Jag tror inte att fastkedjande av sej själv till träd eller maskiner hade ändrat företaget Nordkalks beslut och inställning i frågan.

3. Gjorde kungen rätt som valde att inte dela ut priset till den som av Världsnaturfonden och Min planet utsetts till miljöhjälte? Ja, mot bakgrund av det jag diskuterat ovan så gjorde han rätt. En hjälte i mina ögon är en som ser till att samhället fungerar med de medel samhället ger en. Frångår man dessa medel är man ingen hjälte, bara en dumdristig aktivist som agerar i utkanten av samhället men samtidigt vill utnyttja det för egen vinning. Sen att kungen kallar det hon gör för civil olydnad får stå för honom.

Företaget är definitivt inte nån hjälte. De försökte frångå ett avtal, vilket också är samhällsomstörtande och ett försök att utnyttja samhällets funktioner för egen vinning.




"Varje samhälle har de skurkar det förtjänar"

Dagens foto

En interiör från en lada som står på ett hembygdsmuseum, kan det vara nåt?







"Det är ingen skillnad på teaterbesökarna i olika länder. Alla hostar likadant."

onsdag 17 oktober 2012

Hur står det till med uppvärmningen av jorden egentligen?


Anthony Watts är nog den mest opartiske kritikern och skeptikern ifråga om klimatfrågan man kan tänka sej. Han tillåter i stort sett vem som helst att skriva på sin blogg, vilket inte kan sägas om alla bloggare i det här gebitet. Här låter han en forskare och skribent, Ira Glickstein, komma till tals och han  talar om för oss att uppvärmningen av jorden sen 1880 och mätningen av temperaturen inte är så säker som vi har fått höra.



"£106 to see a glorified sound check........wankers!"

Astronomi: jordlik planet upptäckt kring Alfa Centauri

Så här tänker sej en konstnär hur planeten kring Alfa Centauri B kan se ut med Alfa Centauri A i bildens nedre vänsterkant och vår sol uppe i högra hörnet som en avlägsen ljus punkt. Bild från ESO/Luis Calçada.

Alfa Centauri är ett eget litet system för sej drygt 4 ljusår bort, där Alfa A är något större än vår sol, Alfa B något mindre och Proxima är en dvärg bara ca dubbelt så stor som Jupiter i diameter. Nu har den första planeten kring Alfa B upptäckts och genast går spekulationerna kring hur jordlik den är och speciellt jordlik är den inte trots likheterna i storlek och massa. Den är väldigt nära sin stjärna, ca 6 miljoner km, så något liv finns nog inte här då yttemperaturen uppgår till ca 1200 grader. Planeten är något större än jorden i diameter. Men man har börjat spekulera kring huruvida det finns andra planeter som kanske har liv. Framtiden får utvisa detta. Här är en som drömt om den här dagen.




"Höga förväntningar är nyckeln till allt."

Mikropatriotism (eller slutet för nationalismen)

Nationalism är ett hemskt koncept. Blotta tanken på att ett land är ett enda folk och att dessa har ett gemensamt ursprung skrämmer mej som historiker eftersom detta är det mest ohistoriska sättet att se på ett land. Därför gläds jag till viss del åt att se hur de stora konstgjorda länderna möjligen faller sönder i diverse folkomröstningar. Visserligen återstår det lång väg mot att göra slut med nationalismens tankegång men om vi får fler länder väcks förhoppningen (hos undertecknad) att det samtidigt växer fram en känsla för det lilla, provinserna.

Men tyvärr kommer nog nationalismen segra. En känsla för sitt land, sitt folk, sin familj, sej själv är en helt annan känsla än den man har gentemot andra länder, andra folk, andras familjer, andra människor. Nationalism är således den negativa formen av vad patriotism eller provinsialism är. Men jag är inte helt säker på att jag gillar patriotism heller för att hylla sitt land kan ha en negativ klang också då det så lätt blandas samman med nationalism. Jag föredrar provinsialism med en nypa sans och förnuft ifråga om folks historia. Något folkets historia finns inte och har aldrig funnits. Åtminstone inte enligt den nationalistiska synen.

Jag hoppas jag gör mej förstådd nu. Det är bättre att vara stolt över sin omedelbara omgivning och/eller regionen omkring än ett land, vars existens egentligen bara är en fortsättning på kungarnas länder under medeltiden. Det är också bättre att gilla nåt familjärt och kärt än ogilla det okända, eller som vissa säger att de gör; hatar det. Som jag ser det är nationalism ett dåligt förhållningssätt gentemot andra människor. Visst är det bra att känna stolthet över sin bygd, det hör till faktiskt, men ett helt land är lite för mycket. Ta matchen igår mellan Tyskland och Sverige som ett exempel. Jag såg inte den som ett exempel på nationer eller ens representanter för nationer som möttes. Det var två landslag med individer som representerade respektive länders bygder och fotbollslag som möttes.

Ordet nation betyder egentligen vara född, bildat som det är till det latinska verbet nasci, födas. På den punkten är det inget fel med ordet nation. Man föds här, lever här och dör här. Men om man till detta lägger att "folket" har levt här hela tiden så blir det genast betydligt sämre. Lägger man sen dessutom ytterligare en dimension till ordet nationalism, tanken om att bara vissa har rätt att bo här, dvs de som är födda här, blir det genast äckligt och perverst.

Jag hyllar tanken att vanliga människor känner samhörighet med sin bygd för att de är födda där eller bor där, men inte mer. Att spela en landskamp i fotboll är inte ett utslag av nationalism eller ens patriotism, det är att man representerar sin bygd och sin gemenskap i samklang med andra som representerar sin bygd och sin gemenskap. Nationalism och patriotism är något som mer hör ihop med politiker och ideologer. Vad jag hoppas på med att de stora länderna eventuellt går isär är just att vanligt folk för en gångs skull ska känna samhörighet med varandra och visa upp sina färdigheter och traditioner för omvärlden, utan att ogilla eller hata andra. Det går att vara patriotisk, men bara om man släpper den ohistoriska synen att nationen födde fram en - för det gjorde bygden.



"Det skulle innebära en genomgripande politisk reform om det sunda förnuftet kunde breda ut sig lika snabbt som enfalden."

tisdag 16 oktober 2012

Religiös främlingsfientlighet


Ett parti som vill att hela världen ska lyda deras religiösa syn, kan det vara nåt? Nej, trodde inte det. I en värld där vi hyllar framförhållande, nytänkande och logik, kan det verkligen vara så illa att religiösa fjantar kan göra sina röster hörda utan att någon reagerar på deras inskränkta åsikter? Jag skulle verkligen vilja höra  vad Pat Condell har att säga om detta. Det kommer nog. Hans verbala attacker på religion och religiösa i allmänhet och kristna/muslimer i synnerhet brukar komma kort efter att nåt dumt dykt upp i media rörande religion. Är det månne samma sorts fega dårar som försökte döda en flicka för att vågade stå upp mot dom?



"Gud är en komiker som åskådarna inte vågar skratta åt."

måndag 15 oktober 2012

Ingen tror på AGW längre, inte ens de troende

De vanliga skyldiga som ligger bakom de problem vi nu har med ekonomi och välfärd. En del av dom innehar inte de posterna längre men deras efterträdare kommer att göra samma misstag, det är jag säker på. 

Tvågradersmålet. Det är ett ord jag aldrig tidigare använt och inte heller förstått varför det varit så viktigt att nå upp till. Man har från politiskt håll alltså försökt sänka temperaturen så den inte når den teoretiska medeltemperaturen två grader över dagens. Detta genom att försöka sänka utsläppen av koldioxid och andra gaser man anser vara skadliga för vårt väder och klimatet. Här har man alltså, som vanligt, blandat ihop klimat och miljö utan att förstå skillnaden mellan orden och vilka följder denna blandning får för oss alla, framför allt vilka hemska effekter det redan fått för ekonomin, då denna politik starkt bidragit till de problem vi ser i Grekland, i USA och andra länder. Dessa problem kommer oundvikligen att visa sej i många andra länder så småningom.

Så här går det när man tror för mycket på en sak och låter sej förtrollas av den makt det ger att kunna reglera industrin och vanligt folk. Det biter en där bak till slut. Det uppkommer nämligen alltid en situation som man inte kunnat förutse. Att på ekonomisk väg reglera industrins utsläpp av gaser mitt i en ekonomisk kris får följder, hemska sådana för oss alla. Så slutar det i alla fall med att detta tvågradersmål inte uppnås, hur man än bär sej åt. Möjligen tror inte ens de troende på på antropogen global uppvärmning längre.




"Create belief in a theory, and the facts will materialize themselves"

söndag 14 oktober 2012

Bildsöndag

Det är snöglopp i luften så jag tar bara upp lite bilder från valvet och presenterar dom helt kallt:






"Tankar skall vara klara och chokladen tjock."

lördag 13 oktober 2012

Är det månne vindkraftens svanesång vi hör?

Alla delar av den moderna världen upplever nu en kris av något slag. Ekonomisk, emotionell, fysisk, ja det finns många kriser som händer ungefär samtidigt just nu. Orsakerna är lika många och lösningarna finns säkert där ute men ingen nänns leta efter dom, om man inte får betalt för det. En av lösningarna på energiproblemet, vi måste ju bli av med kol- och oljeberoendet sägs det, har den senaste perioden varit att satsa på vindkraft. Det har kallats förnyelsebart och effektivt, trots att alla studier visar på raka motsatsen. Staten har subventionerat dess blotta existens och många skogar och ängar har fått ge vika för en metallskog av flappande vindmöllor.

Nu har dock den krassa verkligheten nått ikapp även dessa drömmare. Många vindkraftsbolag går med förlust och konkursen står för dörren. Andra har fått se sina projekt slås sönder av domstolarna, vars argument är att naturen är för känslig samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att anlägga jättelika vindkraftsparker så långt från större bebyggelser.  eller t o m vår egen regering, som går på svenska försvarets linje att vindkraftverken är farliga för flygplatserna där försvaret fortfarande har intressen.

Vi behöver inte storskalig vindkraft i Sverige. Vi har redan ett överskott på el genererad av vattenkraft och kärnkraft. Vad vi behöver är en genomgång av de befintliga energikällor vi har så vi kan effektivisera dom. Tills det händer tycker jag vi ska ligga lågt med andra källor.




"Jag får ett elektriskt tåg i julklapp, för det har pappa alltid önskat sig."

Dagens tanke


Min bror sade detta igår om fredspriset: Om nu EU får fredspriset borde ekonomipriset gå till Grekland.




"Mänsklighetens tre stora epoker är stenåldern, bronsåldern och pensionsåldern."

fredag 12 oktober 2012

Hur en bloggare skriver om nyheter


Hur andra bloggare som inte skriver om mode och andra trivialiteter gör när de skriver om nyheter vet jag inte, det bekymrar mej föga. Det är det som är fördelen med yttrandefrihet och demokrati. Så här brukar det  i alla fall gå till jag skriver blogginlägg om nyheter: Jag söker igenom internet efter nåt att reta upp mej på, alternativt bli glad åt. Sen läser jag igenom detta en gång i förhoppningen att hitta nåt kul att skriva om. Sen skriver jag av bara fanken. Några långa essäer som när jag skriver om språk eller historia blir det sällan.

Hunnen så här långt i mitt skrivande brukar jag börja göra narr av det jag tycker är dravel, om ämnet eller artikeln är skriven på ett sånt sätt att jag tycker det är dravel. Är det inte dravel men ändock nåt jag irriterar mej på blir jag ironisk eller cynisk i mitt skrivande. Är folk klantiga och det blir rubriker av det är jag där med mina kommentarer.

Jag försöker sen hitta en slutkläm vilket är det svåraste av allt. Många gånger vill jag för mycket och då blir det bara en massa strunt. Bäst är då att bara sluta tvärt.



"Vilka fel har du svårt att överse med? - De fyra som alltid hindrar mig från att ha 13 rätt på tipset."

torsdag 11 oktober 2012

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del två - Språkgrupperna

I första delen av denna serie talade jag lite inledande om de indoeuropeiska språken och vad de är för några. Här kommer en första fördjupning i ämnet, de olika språkgrupperna inom denna språkfamilj. Vi börjar väl med den germanska, eftersom svenskan hör till den gruppen. Den består av ca 25-30 språk, varav de flesta talas av minst 3 miljoner var. De är:

Engelska
Tyska
Nederländska (inklusive flamländska)
Lågtyska
Skotska
Svenska
Danska
Luxemburgiska
Norska
Frisiska
Färöiska
Isländska
Jiddisch
Bayerska (räknas av många som dialekt till tyskan)
Pennsylvaniatyska (räknas av många som dialekt till tyskan)
Jämtska
Gutniska
Afrikaans

Utöver dessa kan följande utdöda språk nämnas, varav två kan sägas ha talas och förståtts av miljoner, de två förstnämnda:

Gotiska
Vandaliska
Burgundiska
Lombardiska
Norn

Som synes är det ingen språkrik grupp. Dock är det väldigt många som talar ett germanskt språk. Minst 400 miljoner har engelska som förstaspråk eller delat förstaspråk. Dessutom förstås det av säkert ytterligare en miljard. Tyska talas av ca 100 miljoner. Sen är hoppet till trean, nederländskan, stort, ca 15 miljoner talare. Svenskan talas av knappt 10 miljoner och sen följer övriga på rad ner till färöiskan och frisiskan.

De germanska språken delas in i tre distinkta delar, västgermanska, östgermanska och nordgermanska. De östgermanska språken är idag samtliga utdöda och tycks ha utgått från de nordgermanska språken men skiljt sej från dessa vid en tid då de germanska språken fortfarande kunde förstås inbördes oavsett var på kontinenten man befann sej, dvs ca 2000 år sen. Denna utveckling mot separata språk påbörjades vid ungefär den här tiden, förmodligen som en följd av de vandringar och politiska förändringar som också påbörjades vid den här tiden.

Småsamhällena (småriken, enskilda gårdar och stamsamhällen) slogs sönder av de politiska ambitioner vissa hövdingar hade att skapa regelrätta riken som kunde tävla med romarna och andra folk i Europa. Dessutom hämtades inspiration österifrån i form av traditioner som hör ihop med turkar och slaver. Det är nog från den här tiden de ord vi känner igen som östliga kommer in i språken, silver, mässing och koppar. Koppar är ett romerskt ord, aes cyprum (cypriotisk metall), vilket antyder att det kommer från Cypern där kopparbrytning varit igång i flera tusen år redan när ordet hittade in i de germanska språken.

De östgermanska språken är annars de som är mest intressanta eftersom de ger oss en inblick i hur de germanska språken utvecklades under dessa tidigare åren efter vår tideräknings början. Gotiskan inte minst eftersom man här kan se en direkt linje från 300-talet till våra dagars dialekter i Norden och Tyskland. T ex kan vissa människor i västra Sverige säkerligen förstå vad ordet öfsadröp som nämns i gotiska texter betyder. Förmodligen talades gotiska från början i ett område på båda sidor om södra Östersjön för ca 2500 år sen och när de människor som talade detta språk flyttade en masse söderut togs deras område över av andra folk och eftersom goterna och deras nära befryndade släktingar vandalerna kom att leva relativt isolerade från andra germansktalande folk utvecklades dessa språk åt ett specifikt håll och kom att behålla lite fler av de ursprungliga egenheter det ursprungliga gemensamma germanska språket hade.

De nordgermanska språken verkar geografiskt sett vara närmast det gemensamma germanska språkets ursprungsplats, alltså på båda sidor om Östersjön, men ingalunda språkligt sett. De nordiska språken har verkligen utvecklats bort från detta gemensamma urgermanska språk. Alla de omljud och avljud som de nordiska språken svänger sej med fanns inte i urspråket, dessutom är uttalet mer raffinerat i dagens språk. Ta danskans förmåga att svälja konsonanter i slutet av ord eller svenskans olika uttal av ord som stavas likadant. Anden (and) och anden (ande) är ett exempel.

Utvecklingen mot de olika språken påbörjades alltså för ca 2000 år sen, av olika orsaker. De som talade dessa språk började röra på sej och fick influenser från andra språkgrupper och t o m helt andra språkfamiljer. Sen kan det liksom idag ha kommit människor som ansett att ett ord ska uttalas på ett visst sätt trots att det alltid uttalats på ett annat. Som med många stockholmares envetna uttal av orten och drycken Ramlösa med ett långt a trots att det alltid uttalats med kort a. Samma med Ramberget i Göteborg. Där uttalas det olika beroende på var i staden man bor! De flesta säger dock med kort a.

De västgermanska språken är den största gruppen och den mest utvecklade - men samtidigt minst utvecklade. De har fler arkaiska segment från urspråket och fler ord i sina ordförråd. Engelskan kan sägas vara en modern man med gubbakläder. Modern därför att språket tar in så många nya ord men gubbe därför att uttalet fortfarande i grunden är detsamma som för 1000 år sen. Visst, uttalet ai för bokstaven i är relativt ny, men det lite mjuka sättet att uttala konsonanter (de låter lite som de tuggar tuggummi allesamman) är urgammalt och fanns i det fornnordiska språket också. Tyskan är inte mycket bättre där, det är beroende av sina omljud och att uttala bokstaven t som s är unik för tyskan (strasse istället för stråt respektive street), men orden uttalas i övrigt på urgammalt vis.

Om vi lämnar den germanska språkgruppen har vi den keltiska härnäst. Det är Europas minsta av de indoeuropeiska språkgrupperna idag. En gång i tiden var det den största och mest inflytelserika. Men dess influenser märks än idag. De så kallade romanska språken är i mångt och mycket keltiska språk med latinsk förklädnad och germansk fernissa. De hade låtit helt annorlunda om inte utvecklingen gynnat det latinska språket. Men nog om de romanska språken nu.

De keltiska språken är intressanta i och med att de bevarar många av de uttal som det gemensamma indoeuropeiska urspråket ska ha haft samtidigt som de huserar många innovationer såsom övergång från k-ljud till p i många ord, t ex ceann i iriska blir penn eller pen i kymriska (walesiska). Det betyder huvud förresten och k-ljudet är det ursprungliga vilket man har kunnat räkna ut då många andra indoeuropeiska språk har k-ljud i andra ord där de keltiska språken har ett p eller t o m förlorat detta ljud. Varför de gått över till p är oklart. Kanske påverkan från nån som hade svårt att uttala k eller så är det en omedveten övergång för att underlätta uttalet av ett ord. Det finns i ordet mab (map) som i kymriska betyder son, vilket är samma som mac i iriska och gaeliska. Detta ord är för övrigt samma ord som vårt eget måg, vilket från början betyder ogift ung man. I de germanska språken blir detta k-ljud ofta g om vokalen före eller efter är hård eller h, i andra fall f, om vokalen är mjuk.

Det finns idag sex levande keltiska språk, varav två är återupplivade. De är iriska, gaeliska, kymriska, bretonska, manx och corniska. Det största av dessa är bretonska i Bretagne, trots den franska statens envisa hävdande att franska är det enda språket som får talas officiellt i Frankrike. Om jag får komma med min mening är franskan det fulaste av de många språken som talas i Frankrike.

De romanska språken är språk utvecklats ur syntesen av latinet och de språk som talades i de områden romarna erövrade för 2000 år sen. Grunden, sockerkaksbottnen, är de respektive ursprungsspråken medan latinet är grädden och övrig fyllning i en stor lingvistisk tårta. Jordgubbarna är de ord som kommer från andra språk som senare gjort sej gällande här. Ett sådant exempel är spanskan där iberiskan är ursprungsspråket. Det fick konkurrens av först fenicier, senare deras avläggare karthager. Sen följde i rask takt kelter, romare och germaner. Sist kom arabisktalande morer. Det blev i slutändan latinets fyra avläggare, kastilianska (spanska), katalanska, galiciska och aragoniska som vann rätten till att vara det viktigaste elementet i ett språk, fyllningen i tårtan. Grunden kom att bli iberiskan och det keltiska språket keltiberiska. Arabiska och germanska ord bildar toppen i form av hallon och jordgubbar.

I Frankrike gick det till på ungefär samma sätt, liksom i Portugal, de delar av Schweiz där franska och rätoromanska talas samt Rumänien. I Frankrike talas det dessutom minst tio olika romanska språk, där occitanska och franska är de största. Det är lite annorlunda i Italien eftersom det är därifrån latinet kommer. Latinet var ett av många närbesläktade språk i en språkgrupp vi kallar italiska språk. Det kom tillsammans med några andra ur denna grupp att bilda det språk vi kallar folkligt latin eller vulgärlatin och är det man normalt menar när man säger att de romanska språken utvecklats ur latinet. Latinet är alltså inte ett enda språk utan kombinationen av två eller tre närbesläktade som fick benämningen latin eftersom romarna talade detta språk och inte ville ändra på det trots alla influenser som kom in utifrån med alla de som flyttade in till staden Rom. Härifrån gjorde sen latinet sitt segertåg över stora delar av den för Europa då kända världen.

I många andra områden förlorade dock latinet. Balkan är ett sådant område där grekiskan och de senare inkomna slaviska språken visade sej vara alltför starka för att latinets avläggare skulle kunna hävda sej. Dalmatiskan t ex dog ut för några hundra år sen. Dessutom tycks illyriskan eller en med denna språkgrupp besläktad grupp ha överlevt för hur ska man annars förklara albanskans existens på Balkan?

De slaviska språken är och förblir en gåta för mej. De låter inte riktigt hemtama i uttalet vid första anblicken men granskar man orden är de utan tvivel indoeuropeiska. Många av orden verkar ha ett och annat gemensamt med de indoiranska språken samtidigt som de samtidigt delar många med de germanska språken. Om det sistnämnda beror på närheten de senaste 2000 åren eller ett arv från den gemensamma tiden ännu längre tillbaka är svårt att säga.

Den indoiranska gruppen är den största, såväl ifråga om antal språk som antal talare. Totalt är det säkerligen en och en halv miljard människor som talar ett indoiranskt språk. Det ojämförligt största är det som i Indien kallas hindi och i Pakistan kallas urdu, ett gemensamt ord är hindustani. Tillsammans har de 400 miljoner talare och med de som har språket som andraspråk är vi uppe i en halv miljard. Längs hela vägen från Indien och Bangladesh i öster till Iran och Irak i väster talas det indoeuropeiska språk överallt. Persiskan i Iran är ett av de större här.

Det var en liten beskrivning av de olika språkgrupperna inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Nästa gång handlar det om skillnaderna mellan de olika språken, uppdelningen i centum och satem.




"Besvärliga konversationer med bordsdamer kan man undvika genom att fråga ogifta kvinnor, hur många barn de har, och de gifta, varför de inte har några ännu"

onsdag 10 oktober 2012

Ozonhålet bla bla bla

Ozonhålet är rekordlitet enligt forskare. Det basuneras ut i stora feta bokstäver bl a på Svenska Dagbladets hemsida. Naturligtvis tar den del av mänskligheten som köpte ozonhålshotet för 20 år sen åt sej äran av att ha "räddat" ozonskiktet. En räddningsaktion som faktiskt var onödig om man får tro viss forskning.

Och som vanligt, klimathotet måste hållas igång. Det är ju närmast obligatoriskt att undergångsscenariot ska vara med så fort nåt positivt nämns i media. "Allt är bra - men vi går ändå under för det har Al Gore sagt!" Jag blir bara så trött, så trött ibland på dessa pessimister.




"Den enda skillnaden mellan en saxofon och en motorsåg är greppet."

Allvarliga brister i säkerheten kring våra kärnkraftverk

Obehöriga som tar sej in så här lätt visar på ett allvarligt fel i den struktur som vaktsystemet bygger på. De kallar sej själva flummiga miljöaktivister som utför dessa intrång men flummet finns även hos väktarna. Man lever som i ett gammaldags slott där man tror att det är ointagligt. Vem vet vilken miljötok som får för sej att leka med knapparna om han/hon lyckas ta sej in där? Men så långt når de naturligtvis aldrig. Därtill är bevakningen för bra. Det är det yttre som är under all kritik.

Kanske nån ska köpa det här utrangerade atomkraftverket och öva på det?

Det ska tilläggas att jag inte stöder den här aktionen från Greenpeace sida alls. Nu visar de med all önskvärd tydlighet att öknamnet Brownwar verkligen passar.


"Minihandbok för turister: Drick inte vattnet i u-länderna, andas inte luften i i-länderna."

tisdag 9 oktober 2012

Palmoljans förbannelse


Palmoljan finns nästan överallt i våra livsmedel. Den har blivit svaret på allt som berör biobränsle, för alla som tror på tanken att människan står för allt ont i världen gällande klimat och miljö. Al Gore har ju genom åren stått upp för sin syn på klimatfrågan och har gjort biodiesel gjort på palmolja med mera, till en viktig sak i sin kamp mot utsläppen av koldioxid. Sen ett antal år tillbaka står det dock klart att hans favoritbränsle, som bl a görs på palmolja, är mer miljöfarligt än miljövänligt. Faktum är att man skulle kunna kalla alla de som gör reklam för palmolja för miljöterrorister.

Här i Sverige har hans exempel till viss del följts av herrar Rockström och Klum som båda sett till att föra överdrifterna och halvlögnerna upp på estraderna. Mattias Klum var i sin egen TV-serie Fridlyst just på Borneo där mycket av skogen skövlas för att bereda plats för dessa förhatliga palmfrukter. Han klagade högljutt över detta. Vet han om att det är en av hans idoler Al Gore som inspirerat galningarna i Indonesien till att skövla så här?

Det kan synas långsökt att dra in Al Gore så här på grundval av vad han en gång förordade men tills dess han har återtagit sin åsikt får det stå för honom att ha sagt att palmolja är bra för miljön och klimatet. Det är alltså sant som någon har sagt, att motsatsen till gott är inte ont, utan välment. Innan någon frågar varifrån jag fått uppgifterna att Al Gore skulle ha förordat palmolja som bränsle kolla Google. Där står mer än jag nånsin orkar med att återge här och nu. Lite ska väl ni läsare göra själva, va?




"Bilism: inte sällan hundra hästar tyglade av en åsna."

måndag 8 oktober 2012

Litteraturpriset till Richard Dawkins!

Borde inte Nobels litteraturpris gå till Richard Dawkins? Han skriver väl, sansat så man förstår honom och han är samtidigt lagom svårtillgänglig och obskyr på det där viset som Svenska Akademien gillar i en författare. Han är liksom undertecknad starkt kritisk till organiserad religion och det kan kanske ligga honom i fatet när det gäller andra titlar men Nobelpriset är väl oberoende av såna trivialiteter som livsåskådning och synen på sagofigurer?

Nu är många av hans böcker väldigt vetenskapliga och således fyllda med vetenskapliga termer men samtidigt skrivna så att många lekmän kan läsa dom och förstå vad där står. Nåja, det är ju snarare ett hinder än en fördel om man vill bli litteraturpristagare, åtminstone om man får tro de senaste 90 årens pristagare. Rudyard Kipling (pristagare 1907) och Selma Lagerlöf (1909) är några av de senaste lättillgängligare författarna) vilket säger en del om hur akademien tolkar Nobels testamente.

Dags för Svenska akademien att belöna en vetenskaplig författare som verkligen gjort något för att föra skrivandet vidare!







"Om det finns en gud tror jag han skulle tycka bättre om ateism än kristendom"

Klimatalarmism för 60 år sen

Det har blivit varmare sen 1970-75 i världen, det går inte att komma ifrån, och alarmisterna har ropat allt högre om hur isarna smälter och att vi är orsaken. FNs klimatorgan IPCC kom ju till som en följd av dessa höga rop. Men vad sägs om detta, klimatalarmism från 1947!

Bild från No Tricks Zone/http://trove.nla.gov.au/

Som synes var man igång med klimatdravlet redan då men det tystnade sen inför den kallare period man skulle komma att uppleva under 1960-talet och fram till ca 1980. Får vi uppleva samma sorts alarmism och blint troende på statistik om tjugo år igen, när kylan som vi snart får uppleva har släppt?



"Att inte vilja debattera med sin meningsmotståndare utan istället smäda denne är den värsta av alla censurformer"

söndag 7 oktober 2012

Paragrafrytteri på lägsta nivå - del två

För några dagar sen skrev jag om byråkrater inom Migrationsverket som är värre än rasister och främlingsfientliga. Idag handlar det om byråkrater igen och likt de på Migrationsverket ser dessa inte människorna de har framför sej. Det berör Försäkringskassan och övertolkningar av de regler som politikerna satt upp. Just artikeln jag länkar till är hemsk nog men man behöver egentligen inte enskilda fall som exempel på hur kallt beräknande "våra" byråkrater är. De bedömer och utgår från praxis, med ett öga på statistiken, det andra på det fall de har framför sej och gör sen konklusionen att den ska kunna gå en kurs eller kunna arbeta deltid eller vad som helst.

Jag vet att handläggare på FK inte kallas byråkrater, inte vill bli kallade för det, men i och med att de handskas med papper och människorna som papperna handlar om så är de byråkrater. De är en del av det byråkratiska maskineriet vars syfte, i hårddragen form, är att förhala, fördyra och försvåra samhällets funktioner, allt för att traditionerna bland dessa tjänstemän inte alltid hänger med i den generella utvecklingen inom kultur, teknologi och humaniora. De måste då agera bromsklossar så att paragrafer och regler kan uppdateras.

Men detta är helt fel väg att gå. Vad som istället behövs är att just andra delar av samhället uppdateras i sin takt utan dessa bromsklossar. Reglerna ska uppdateras fortlöpande och i samklang med hela samhället (inte bara de med mest influenser), vilket inte sker i nuläget. Det är bland annat på grund av denna motsträvighet vi nu ser Anonymous hålla på som de gör och att världens ekonomi är i fritt fall.

Nej, det är inte bögarnas fel, det är byråkraternas...




"Det finns ingen bot mot dumhet, bara lindrande liniment i form av kunskap"

Bildsöndag

När det bara är hemskheter i världen och tokstollar lever loppan på våra löpsedlar kan det vara skönt att titta på lite bilder som för en bort från allt detta.










"Sjuk, sjukare, död"

lördag 6 oktober 2012

Dagens foto

Det borde egentligen kallas nattens foto för klockan var runt fyra på natten när jag tog dessa foton. Jag hoppas att nattens exkursion gått bra. Jag har varit på stjärnjakt för första gången och hittills har det gått bra. Så här blev ett av fotona:


Bortsett från alla störande ljuskällor blev fotot rätt bra för att vara första gången. Nästa foto hade varit perfekt i mina ögon om jag inte lyckats klippa av bakre änden på Karlavagnen:


Jag får prova en annan natt och då ska jag få med hela vagnen.




"Computer science is no more about computers than astronomy is about telescopes."

fredag 5 oktober 2012

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del ett - Begynnelsen

Vad är de indoeuropeiska språken och varifrån kommer dom ursprungligen? När utvecklades de moderna språken? Det har skrivits mycket bra avhandlingar och blogginlägg om de indoeuropeiska språken så jag behöver inte ta upp allt. Grunddragen tar jag dock med här och nu.

De indoeuropeiska språken är en samling relativt närbesläktade språk vars gemensamma drag är ordförrådet, grammatiken och till viss del också semantiken. Det finns gott om ord i t ex svenskan som även finns i hindi och gaeliska. De har kanske inte samma betydelse överallt men eftersom ord ändrar betydelse över tid kan man spåra deras utveckling bakåt till en punkt då de praktiskt taget hade samma betydelse i alla dessa språk. Grammatiken är också den ganska väl överensstämmande trots de ibland stora avstånden. Tempusformerna, för att ta ett exempel, är förbluffande lika från sanskrit i öster till portugisiska i väster. Semantiken, hur man använder orden i meningar så de bildar en praktisk betydelse för den man talar med, är också den ganska gemensam.

Allt detta talar för ett gemensamt ursprung för språken nånstans i världen. 1800-talets och det tidiga 1900-talets språkforskare gick här lite för långt när de kopplade samman språken med folkslagen som talade de olika språken. De glömde bort, eller hade kanske inte lärt sej, att folk kan byta språk lika lätt som de byter kläder eller allianser med sina ledare. Men det var nationalismens era och det var viktigt att hitta en kulturell koppling inom olika folk för att kunna hävda sej gentemot andra folk. Språket blev då det vapen man letat efter och det kom också att användas flitigt. Tyvärr hamnade detta vapen i händerna på mindre nogräknade politiker och ideologer som såg språk som den finaste kulturyttringen av alla. Det hängde samman med den patriotiska och nationalistiska vågen som drog fram vid samma tid. Det kom också att förknippas med arkeologin, historieforskningen och framför allt rasstudierna.

Bland de mer genuint lingvistiskt lagda forskarna, de som ville hitta de indoeuropeiska språkens ursprung, hemort om man så vill, växte sökandet efter ett ursprung fram genom att man började söka i språkens etymologi, dvs hur språk och ord har utvecklats över tid. De fann snart att fonetiken var den bästa vägen att gå. Fonetik är läran om hur vi använder olika ljud och läten för att forma ord genom att stöta luft mellan stämbanden för att sen forma tungan så det blir ytterligare fason på de ljud vi frambringar.

Ta f-ljudet som ett exempel. Då andas man ut varvid man placerar överkäkens tandrad mot underläppen och tvingar ut luften mellan det hinder som då bildats. Det finns två varianter, en tonande där man låter stämbanden bilda ett speciellt ljud samtidigt som ovanstående sker samt en tonlös där man bara väser ut ljudet. K kan låta lite olika beroende på i vilket ord det förekommer men gemensamt är att man för bakre delen av tungan mot den bakre, mjuka gommen och tvingar ut luften genom det hinder som bildas där. Man kan välja att helt blockera vägen för luften vilket då blir ett hårt k-ljud som i kall eller bara låta tungan lätt beröra gommen vilket ger ett sch-ljud. Sen kan man också föra tungan framåt längs gommen en bit vilket då bildar ett sje-ljud som i kittel.

Att stavningen sen inte helt återger uttalet är en annan sak. Det får man ta upp med språkfascisterna som håller på gammaldags stavning trots den moderna världen.

Dessa ljud är således såpass lika från språk till språk att man ändå har börjat undra om det inte funnits ett specifikt folk som en gång talat ett gemensamt språk och dialekter av det. Utvecklingen av ljuden kan också spåras i alla stavningar som förekommer i gamla dokument vilket har lett till att man satt upp vissa regler som talarna av indoeuropeiska språk omedvetet har följt genom seklernas gång. Reglerna har sitt ursprung i de folk som talade det gemensamma språket och dessa dialekter en gång för länge sen och är inte fastlagda av någon uråldrig kommission som bestämde hur språket skulle talas utan det utvecklades under de förutsättningar som den tidens samhälle, dess omedelbara omgivning och flora/fauna bestämde.

Detta har lett forskarna fram till att det hypotetiska urspråket inom den indoeuropeiska språkfamiljen talades av ett jordbrukande, hästbundet folk i Asien, på gränsen till Europa, nån gång mellan 5000 och 8000 år sen. Det är denna tidsintervall som är den vanligaste när forskarna ritar upp sina hypoteser och teorier. Förmodligen har en grupp människor kommit samman under denna tidsperiod och funnit att samarbete varit ett bra sätt att överleva på. De har sent vuxit ut över bräddarna för vad området klarade av så de skingrades för vinden. Det var nog en process som tog många tusen år av folkvandringar hit och dit och skulle vi kunna åka tillbaka i tiden till denna tidsperiod skulle vi nog aldrig kunna identifiera en speciell tidpunkt för när det hypotetiska urindoeuropeiska språket uppstod och dog ut. Det skulle inte märkas förrän det redan hade delats upp i först dialekter, sen egna dotter- och sonspråk.

I sin renaste form verkar detta urindoeuropeiska språk ha funnits till relativt nyligen för språkforskare har utsett litauiskan till det språk som är närmast detta tänkta urspråk av alla. Det är kanske dags att ta upp vilka språkgrupper som ingår den indoeuropeiska språkfamiljen. De är:

Germanska
Keltiska
Italiska (Romanska)
Slaviska
Baltiska
Albanska
Illyriska*
Trakiska*
Dakiska*
Tochariska*
Grekiska
Makedoniska*
Armeniska
Messapiska*
Indo-iranska
Anatoliska*
Liguriska*
Venetiska*
Piktiska*


De språk som beskrivs med en asterisk(*) efter sej är idag helt utdöda. Tochariskan gick upp i mongoliskan, kinesiskan och en del språk ur den indo-iranska språkgruppen. De övriga med samma asterisk har slukats av  sina respektive omkringliggande språk. Piktiskan är det språk som överlevde längst, fram till ca år 1300. Illyriskans koppling till albanskan är oklar trots att det finns vissa överensstämmelser mellan språken och det faktum att illyrierna bodde i samma trakt som dagens albaner gör. Utöver dessa finns det en hel radda språk som troligen också var indoeuropeiska men som inte kunnat föras hit eftersom vi inte har tillräckligt mycket kunskap om dom för att kunna klassificera dom. Sen finns det släkt till släkten, så att säga, i form av etruskiskan och iberiskan. Att jag säger släkt till släkten beror på att DNA-studier visar att många med iberiskt och etruskiskt ursprung bär på liknande gener som de som pratar ett indoeuropeiskt språk. De senare har kommit till Europa i senare skede men verkar ha utgått från samma område som de förra.

Nästa episod i den här serien handlar om språkgrupperna inom den indoeuropeiska språkfamiljen.
Det kommer mer i den här serien. Detta är bara ett smakprov. I framtiden kommer en Youtube-film att göras av detta, då med lite bilder och annat skojigt. Väl mött då.




"Bridge är som sex; om du sitter med en bra hand, behöver du ingen partner."

torsdag 4 oktober 2012

Nu börjar det(?)

Turkiet har gett klartecken till militära aktioner i Syrien efter flera attacker som slutat i Turkiet med dödsfall som följd. Är det nu det nya storkriget börjar? Kan vi undvika att konflikten eskalerar? Är det så här det slutar:



Hur det än går blir det Rysslands och Kinas fel om det blir storkrig eftersom de förser de stridande i Syrien med vapen och kunnande. Blir det inget krig mer än det som är nu är det de stridande parternas fel i Syrien för att de förstör för vanligt folk med sina dumheter. Krig är inte fred!



"Alla människor älskar friheten och tycks sträva efter att krossa den."

Vetenskapshörnan: Vi har varit köttätare länge


Nu är det konstaterat; vi människor har varit etablerade köttätare länge. Att vi levat på kött sporadiskt i flera miljoner år är redan det konstaterat sen länge genom gnagmärken på gamla ben och proteiner i våra kroppar som anpassats för en diet där kött är en viktig del. Nu har man också kunnat konstatera att vi människor har varit beroende av de vitaminer och mineraler kött ger oss betydligt längre än man hittills trott. Ca 1,5 miljoner år har gått sen ett barn dog av näringsbrist pga avsaknad av animalisk föda. Det visar enligt forskarna att vi redan då var så anpassade till en köttdiet att en långvarig brist på den sortens föda gjorde att barnet dog.

Det visar samtidigt att det är farligt att anpassa sej för hårt till en kategori i taget. Satsa då hellre på alla kort på en gång så blir kroppen nöjd och belåten. Köttet ska vara grunden, allt annat är tillägg.



"Detta är inte mat, detta är vad maten äter!"

Matrecensioner?

För att inte bli helt utan ämnen att diskutera när inspirationen tryter rörande klimatdravlet, debaclet med myndighetsövergrepp på vanliga människor, foton jag själv tagit, religionsdravel och annat smått och gott tänkte jag ta till samma sak som många andra bloggar har, nämligen matrecensioner. Men jag tänkte göra det lite annorlunda (finns säker nån som tänker på samma sak!). Jag funderar på att recensera mina tankar när jag äter. Vilka sensationer får jag av att äta en viss sak? Hur känns det i munnen att äta en viss rätt?

Såna tankar och sånt upplägg. Det är inte säkert att det dyker upp här på bloggen omedelbart. Jag har en del andra saker att göra innan dess. Men nån gång kommer det att hända...




"Man kan inte föra god politik med ett dåligt kök."

onsdag 3 oktober 2012

Helighet är inget att sträva efter

Så här dumt kan det se ut när det "heliga" får ta över. Förresten verkar den juicehatande killen ha fyra armar...

Nej, Muhammed är inte heligare än Jesus. Helighet är nåt påhittat som bara lättpåverkade sinnen tror på. Men samtidigt är heliga dagar, påhittade av samma skrockfulla människor som en gång skapade religioner för att förklara det som händer omkring oss, bra för oss latmaskar. Bara att hålla med, ta lite ledigt och skratta åt allt religiöst nonsens, fastän med en hård blick fäst på allt elakt och hemskt som samtidigt sker i religionernas namn.

Ordet helig är ett gammalt ord som betyder hel, komplett. Det är alltså släkt med hel. Det är ett germanskt ord som betyder oskadad, frisk, komplett. Men de som vill ha helighet inom religionen är komplett galna, om ni frågar mej. Samtidigt som jag kan acceptera religion kan jag inte acceptera alla religiösa yttringar. Böneutrop och klockringningar går an (de är trots allt båda pittoreska inslag från forna tider), det är saker som ger tröst åt de troende, men all skrock, alla fördomar som förekommer kring båda dessa yttringar går jag inte med på. Varför vi ska acceptera det religiösa över allt annat förstår inte jag.

Som lagstiftningen är numera har religion en särställning, det är heligt så att säga. Att kritisera religiösa yttringar är att balansera på en lina som när som helst kan ge vika. Nedanför väntar lejonen i form av de religiösa, de politiskt korrekta, de politiskt konservativa, de med synen att nationen och religionen hör ihop osv. Vi som vill kritisera religion och religiösa ting har nog egentligen "bara" humorn att ta till. Vill vi på fullt allvar kritisera religion och det religiösa blir vi marginaliserade eller anklagade för både det ena och det andra. Se på hur man behandlar Richard Dawkins och andra ateister. De blir närmast som huvudnumren i ett nöjesprogram (läs: löjesprogram). Vi ska föreställa sekulära men så fort nån kritiserar religionen fullt ut i media blir det ett jäkla oväsen från många religiösa, många politiskt korrekta osv.

Det blir bara problem så fort det heliga kommer på tal. Byggnader, utrop och liknande får gärna existera för mej, men de kan lika gärna försvinna. Deras påstådda helighet betyder inget för mej. Som traditioner och en påminnelse om hur det var förr när det var obligatoriskt att lyda de religiösas minsta vink är de bra att ha. Alla kyrkor, moskéer och andra religiösa tempel kan göras till museer som berättar historien om religionen, när vi väl kastat av oss det religiösa oket. Fast orden ok och religion får man väl inte använda i samma mening, eller?

Är det något som är heligt är det väl universum? Det ordet betyder ju allt samlat i ett. Det är alltså komplett...





"Den kosmiska religiösa erfarenheten är den starkaste och ädlaste drivkraften bakom naturvetenskaplig forskning."

Populära inlägg