"Hallå, jorden! Kan du höra mej?"

Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batterierna i sonden och få den att skicka det meddelande som står i rubriken. Nu väntar alla andäktigt på nästa meddelande, samt lite bilder från kometens yta.

"Laugh and the world laughs with you, snore and you sleep alone."

Tema rymden: Vattnet på vår planet troligen inte från kometer

Det är ett mysterium varifrån vattnet som finns på jorden kommer för det verkar inte ha funnits här från början. Det första vattnet bör ha ångat bort vid planetens skapande och försvunnit ut i rymden. Så resonerar vissa forskare och menar att det måste ha kommit med kometer och asteroider. Men ny forskning visar att bara ett väldigt litet antal av de kometer som finns i vårt solsystem har den sortens vatten som finns på jorden, nämligen H2O. De flesta kometer har en annan sorts vatten, deuteriumoxid. Vanligtvis har väte bara en proton i atomkärnan och då kallas denna sortens väte protium.

Men ibland slår den ihop sej med en neutron och då blir det till deuterium. Hittar den dessutom en till väteatom med en neutron samt en syreisotop att skoja med får vi tungt vatten eller D2O, även kallat deuteriumoxid. För att detta ska kunna existera krävs alltså två neutroner i väteatomens kärna. Har bara en av väteatomerna en neutron kallas det halvtungt vatten. Det sista finns i ganska riklig mängd i haven.

Så varifrån kommer då vattnet? Min gissning är det nog ändå är det vatten som en gång fanns med när jorden bildades. Det finns en hiskelig massa vatten i solen, i plasmaform, så varför kan inte vattnet ha varit med från början? Det ångade säkert bort när kärnreaktionen satte igång och smälte jordskorpan men sen bör det ha fallit som ett enormt regn i tiotusentals år tills ytan svalnade. Det är min tanke i alla fall. Några kometer bidrog kanske men det är nog så att H2O-kometerna mer eller mindre försvann i det inre av solsystemet under denna tid när planeterna bildades. Deuteriumoxid-kometerna fanns längre ut och är idag i majoritet bland kometerna.

Så lyder min hypotes. Återstår att få den bevisad på nåt vis.



"My doctors receptionist is such a stuck up cow"

Astronomihörnan: 20 år har gått sen Shoemaker/Levy

Bildkollage av hur den sönderbrutna kometen slungades in i Jupiter och förintades. Bild från Hubble/NASA.

16 juli 1994 inleddes bombardemanget av Jupiters yta. Året innan hade kometen Shoemaker/Levy 9 kommit för nära den stora planeten och då brutits sönder av dess enorma gravitation.  1994 var den så tillbaka och denna gång förstördes den totalt när de många bitarna tvingades in i jätteplanetens atmosfär. De många ärren på Jupiters yta syntes sen i många år.

Kometen hade upptäckts av å ena sidan David Levy, astronom från Canada, och det amerikanska astronomparet Carolyn och Eugene Shoemaker å andra sidan, ungefär samtidigt och då fick de båda namnen på kometen.

Det största fragmentet, kometens sönderbrutna delar hade fått beteckningar från A till W, kallades G och när det slog ner i Jupiter frigjordes tillräckligt med energi för att bränna av jordens samlade kärnvapenarsenal - 600 gånger om.

Denna händelse gav oss alla en fantastisk inblick i hur Jupiter fungerar som dammsugare i solsystemet. Den drar till sej alla mindre objekt, kometer, asteroider och annat löst, förintar dessa eller puttar bort dom ur solsystemet. På sätt och vis kan vi tacka Jupiter att vi alls har avancerat liv här på jorden.



"We never had a first"

Astronomihörnan: Delar av ISON har överlevt!

Det som kom fram på andra sidan om solen efter närkontakten igår kan mycket väl vara det som är kvar av kärnan. Vi kan alltid hoppas att så är fallet. Exakt hur mycket som är kvar återstår att se när den kommer åt vårt håll. Kanske får vi en kul decemberhimmel trots allt. Om nu bara snöstormarna kan lysa med sin frånvaro.

"Min 15-åring som träffade min 37-åring..."

Astronomihörnan: ISON verkar inte ha klarat sej

Det verkar tyvärr inte som om ISON klarade närkontakten med solen. Se filmen nedan hur det såg ut för några timmar sen när kometen närmade sej solen. Det var ju synd. Jag hade hoppats att få se den på riktigt senare i december. Uppdatering: Det är nu bekräftat att ISON har förstörts. Ikaros flög för nära igen.

Filmen nedan visar hur ISON far rätt in i solens yttre lager och sen att någon form av rester kommer fram på andra sidan om solen. Det kan vara resterna av kometen, men det är tydligt att det som kommer fram inte är lika kraftigt som kometen själv. Förmodligen är det resterna av kärnan plus en del av svansen.

"Even a dog knows this isn't a telephone!"

Astronomihörnan: Kommer ISON att överleva solpassagen?

Idag väntas kometen ISON passera solen på mindre än solens egen diameter i avstånd. Den stora frågan alla astronomer ställer sej är: Kommer kometen att överleva? Kometen som varit svår att se på himlen sen den upptäcktes i fjor kommer, om den överlever, att passera rätt nära oss på vägen tillbaka. Vi får se framtiden an. Vi vet om några dagar ifall den överlevt. Om inte har vi i alla fall en massa bilder tagna på den.

ISON i all dess prakt. Bild från NASA/ESA.

"A blade of grass is a commonplace on Earth; it would be a miracle on Mars. Our descendants on Mars will know the value of a patch of green. And if a blade of grass is priceless, what is the value of a human being?"

Kometen!

PanSTARRS på sin väg genom rymden. Foto: Tsuyoshi Sawada/ALMA Photo Diary

Om du tittar åt väst från den elfte mars, längs med horisonten ca en timme efter solens nedgång, kan du under månen se en suddig fläck, en komet. Forskarna har gett den namnet C/2011 L4, men är också känd som PanSTARRS. Låt oss hoppas på en klar himmel runt den trettonde mars då den ska synas som bäst. Mer information om den här kometen finns på den här bloggen.


"Lita aldrig på en dator som du inte kan kasta ut genom fönstret."

På spaning efter kometer

Modell av Pan STARRS-1

Pan STARRS 1 (förkortning för Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System) kallas ett projekt och dess teleskop uppe på berget Haleakala (solhuset i översättning från hawaiianska) på ön Maui, Hawaii som nu har börjat spana efter kometer och asteroider i vår närhet på allvar efter att ha varit igång ca sex månader. Man förväntar sej upptäcka 100,000 asteroider och andra objekt jämfört med de ca 2900 som hittills är kända och som kan vara ett hot mot oss. Man kallar dessa objekt för NJO (nära-jorden-objekt) efter engelskans ord NEO (near earth objects). Det går till på följande vis: Teleskopet är utrustat med en avancerad digitalkamera av senaste snitt zoomar in på ett visst område i rymden och kameran tar ett antal bilder som sen skickas till projektets datorer. Där kollar man bilderna och publicerar viktigt material. Inte bara saker i vår närhet är intressant utan även saker långt borta, som andra galaxer och stjärnor.

Redan nu har man hittat en supernova. Här finns lite fler bilder att titta på.

Carl Sagan hade älskat att se dessa bilder, det är jag absolut säker på.

Komet på gång

McNaught C/9000 R1, Foto Michael Jaeger

Håll ögonen på en ny himlakropp som kommer att vara synlig i norr runt sommarsolståndet. Det är kometen McNaught C/ 9000 R1 som kommer att passera på mindre än en AE:s avstånd.  1 AE (astronomisk enhet) är avståndet mellan vår planet och solen. Om vädret är perfekt under nätterna kring den 21 juni är det bara att följa följande råd som Aftonbladet återger:

Så ser du kometen:

1) Syns bäst i södra Sveriges landsbygd långt bort från stadens ljusföroreningar.

2) Titta mot norra horisonten vid midnatt 21 juni.
3) Ta sikte på den ljusstarka stjärnan Capella. Norr om den syns kometen.

 Sen är det bara att hoppas att amatörastronomer får bra bilder, kanske som den ovan. Mer info om kometens bana genom vårt grannskap kan laddas hem här. Kometen är för övrigt uppkallad efter sin upptäckare, Robert McNaught.