Att mäta en årstid efter dess temperatur är inte vetenskapligt grundat

SMHI brukar ju som bekant mäta våra säsonger, det vi kallar årstider, efter den rådande temperaturen under en viss tidsperiod. Till exempel är våren kommen när dygnsmedeltemperaturen når över nollan mer än fem dygn i sträck. Motsvarande gäller hösten, att temperaturen över fem dygn är under fem grader. Om sen temperaturen ändras så det blir varmare eller kallare efter denna period har ingen betydelse enligt dessa meteorologer. Den nya årstiden är vad som gäller enligt deras regler.

Det meteorologiska sättet att beräkna årstider är tyvärr inte grundat i äkta vetenskap. Det är ett enkelt och mycket trubbigt instrument framtaget för att de själva ska bringa ordning i det kaotiska system vi kallar väder. Det är en del av vädermönstret som på sikt blir till klimat. De trivialiserar alltså vårt återkommande väder för att slippa ta med alla variabler i beräkningen. Det gjorde våra förfäder också när de uppkallade årstiderna efter det de såg omkring sej och benämnde det efter rådande omständigheter. Men detta sätt har en fördel. Kommer snön tillbaka i mars räknas ändå perioden in i vintern enligt detta sätt att se på årstiderna och skulle den smälta bort på hösten är det fortfarande höst. Vintern är inte här för att stanna bara för att lite lappmögel råkat ramla ner från himlen och temperaturen under fem dygn varit under nollan efter det.

Vinter, vår eller vad? Bild från Bolsängen.

Våra förfäder i Norden såg det lite annorlunda än SMHI. Vinter är ett ord som betyder vit och syftade helt och hållet på att marken var täckt av snö eller frost. Vår betyder grönska och syftade på det som kom ur marken när snön hade lämnat den. Sommar betyder kort och gott halv och syftar på den ljusa halvan av året. Höst betyder huggen och har med skörden att göra. Som ni kanske märker är det en hel del tid på året som då saknar namn. VI brukar kalla det vårvinter på den tidiga delen av året och tidig höst eller senhöst på den senare delen av året.

Det är uppenbart att någondera definitionen är vare sej nöjaktig eller vetenskaplig. SMHIs ger sken av att vara vetenskaplig då man strikt går efter mätning av temperaturen men det faller på att det är alldeles för endimensionellt. Att gå efter utseendet på naturen från säsong till säsong är lite ensidigt det med. Det vore en god vetenskaplig gärning om man slog ihop dessa sätt att observera och diagnostisera årstidsväxlingarna på till ett nytt sätt att presentera meteorologi på. Det är ju sen länge fastslaget att temperaturen i marken inte nödvändigtvis hänger ihop med den i luften eftersom luft har mindre densitet än jord och således är mer påverkbar gällande temperaturväxlingar.

Det här sista märks inte minst nu när luften når upp till fem-sex grader medan snön i stort ligger kvar. Mosig javisst, men den ligger kvar på många platser. Nätterna är fortfarande svinkalla. Så våren är fortfarande långt borta även efter det att SMHI deklarerat att den har kommit. Tyvärr är det SMHIs ovetenskapliga sätt att beräkna årstiderna som gäller officiellt. Vi får väl byta namn på årstiderna om de envisas med sina definitioner.



"Klimatet är vad vi förväntar oss, vädret är vad vi får."

Om kravet på bättre väderprognoser

Hur tillförlitlig var och är John Pohlman?

Vad man än kan tycka om SMHIs förmåga att ställa prognoser så är kritiken från Andreas Carlgren obefogad. 85 % tillförlitlighet är alldeles för mycket med tanke på vårt vädersystem är så kaotiskt. Vad är det Carlgren är ute efter, mirakel? För det krävs minst ett sådant för att uppnå 85 % i den branschen. Jag håller med meteorologerna som säger att de prognoser man ger nu är fullt jämförbara med andra instituts diton. Som alltid när statistik är involverat får jag en känsla av att man försöker göra hela världen till en enda matematisk ekvation. Egentligen borde inte väderinstituten göra prognoser längre än kanske tre dygn framåt för chansen att ha fel ökar ju längre bort i tid man kommer. Det behöver man inte vara matematisk lagd för att komma fram till. Framtiden är alltid i rörelse, som en vis liten grön figur sade.

Sen är förstås modellerna man tagit fram för hur vädret ska utveckla sej helt fel. Datorer kan som bäst ge en skuggbild av verkligheten. Inte ens med den mest avancerade datorn i världen kan man ens komma i närheten av att simulera vår realitet. Vintern är en kaotisk tid därför att kyla ger mer ostadigt väder. Kall luft är tyngre än varm och har en förmåga att göra sej gällande nästan överallt. Sommaren är mer stabil och lättare att göra prognoser på, såvida inte den där kylan gör sej påmind.

Kallt och snöigt...det kallas vinter

DN slår nu till med braskande rubriker åt andra hållet mot vad de brukar göra, nämligen att vi har haft det ovanligt kallt i januari. Stockholm har t ex inte haft en enda dag då termometern orkat över nollstrecket. Sån är vintern faktiskt. Ibland kommer det snö och kyla, ibland inte alls. Det som är gemensamt för dessa perioder är att de hänger samman med resten av världens väder och går i vågor, upp och ner. Det är det som kallas klimatförändringar, varken mer eller mindre.

Ändå blir stockholmare lika förvånade varje år det kommer lite snö...

Pär Holmgren blir sagoförfattare

Allas vår hårdrockande TV-meteorolog Pär Holmgren ska skriva böcker nu sen han sa upp sej som SVTs främsta domedagsprofet. Hans första verk heter "Barn frågar om klimatet" och trots titeln vänder sej boken främst till gymnasie- och högstadieungdomar. Det blir säkert en stor succé med många som sitter på rasterna och läser högt för varandra. Vad ska Swami Holmgren göra härnäst, tro?

Fick tipset från Maggies blogg. Bilden gjorde jag efter ett av inläggen på samma blogg. Kommentatorn skrev där att Holmgren var en guru för klimatalarmister.