Visar inlägg med etikett vädermönster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vädermönster. Visa alla inlägg

måndag 20 januari 2014

Nu är det solen som gäller

Klimathotare finns i många former. De som hotar med uppvärmning är flest, men det finns dom som hotar med att vi är på väg in i en miniistid. De pekar på det faktum att solen är tyst, tystare än på mycket länge. Den senaste cykeln har inte varit så kraftig som tidigare cykler och har producerat färre utbrott och gett oss mindre energi än vi är vana vid. Men klimat och vädermönster följer inte alltid solen, i alla fall inte slaviskt. Det är alltid en förskjutning vid såna här tillfällen. Det är inte alltid omedelbar orsak och verkan, som vissa tycks tro.

Det tar tid för atmosfären att acklimatisera sej till det som sker i och runt den. Den ändras ju inte heller allt på en och samma gång, det kan ta tid att nå alla delar av planeten. Vissa delar är känsligare för förändringar än andra. De tempererade zonerna verkar ändras snabbast, eftersom de redan upplever så stora förändringar från dag till dag. Men de arktiska zonerna verkar förändras mest av solens verksamhet, liksom av andra saker som påverkar vädermönstren.

Inget av detta verkar dock ha någon effekt på det långtgående vädermönstret, det vi kallar klimatet. Det tuffar på i vanlig ordning. Hur mycket kallare eller varmare i förhållande till det vi dristar oss att kalla normalt väder vet vi inte nu. 30 år räknar man med som minimum för att det ska räknas som statistiskt säkert att kalla klimat och går vi 30 år bakåt från januari 2014 ser vi faktiskt inga förändringar alls i vare sej det globala klimatet eller de regionala klimaten. Vi får gå 100 år eller mer för att se någon som helst differens och inte ens då skiljer det mer än kanske en grad, till det bättre faktiskt för det har blivit varmare. Värme är alltid skönare än kyla.

Den temperaturökningen hänger väldigt väl samman med solens intensitet, men det vill inte miljönissarna som flummat in på klimathotet låtsas om. De ser bara koldioxiden framför sej. Synd för solforskningen är ett mycket intressant ämne. Det ska förresten bli intressant att se Vetenskapens värld ikväll om just solen. Vågar man ta upp klimatet tro?



"Clothes make the man. Naked people have little or no influence on society."

torsdag 26 december 2013

Ironiskt så det förslår!

Ett australiskt forskningsfartyg ute för att undersöka den så kallade mänskligt inducerade globala uppvärmningen har fastnat i isen runt Antarktis. Man är ute efter att återupprepa de undersökningar som genomfördes för hundra år sen i dessa farvatten, för att se om det finns några fog för de teorier och tankar som förts fram kring att människan orsakar förändringar i vädermönstren på lång sikt. Vi får hoppas att de kommer loss snart. Det vore hemskt om de skulle falla offer för denna teori, vare sej den är fel eller rätt.

Men det är dags att ta det isigt med dessa teorier kring mänsklighetens eventuella påverkan på vädret och klimatet. Problemen med tjuvjakten, miljögifter och nedhuggningen av skogarna på platser i världen är mycket viktigare att ta itu med än hur vädermönstren utvecklas de närmaste 100 åren. Vilken väg vädret än tar så kan vi inget göra. Det är bara att hänga med, precis som vi hänger med i vår planets rörelse runt solen.

Men åter till ironin. Man envisas med denna klimatfråga och ger svaren redan innan de rätta frågorna ställts. Ett av svaren är de så kallade utsläppsrätterna som bevisligen aldrig fungerat, annat än för de som vill tjäna pengar på att förlänga den ekonomiska krisen. Det är som med det där elaka som sägs om konsulter; om du inte är en del av lösningen så finns det pengar att tjäna på att förlänga problemet.



"Giving money and power to government is like giving whiskey and car keys to teenage boys"

söndag 10 november 2013

Två enskilda händelser som motsäger AGW i Norden

Jag har alltid fått höra att ju kallare det blir desto fler stormar blir det, då vädermönstren blir mer kaotiska när luften rör sej mer för varje gång värme tillförs denna kyla. Ju varmare det blir desto färre stormar. Detta kräver förstås att det blir betydligt varmare än det är nu. Likaså att det inte blir för kallt för då stannar det också av till slut. Det är en ganska snäv temperaturintervall som krävs för att det ska gå så här. Så tänk efter nu: De senaste decenniet har dominerats av omväxlande men väldigt regniga somrar och lika omväxlande vintrar. Då och då har vintrarna varit väldigt bistra, vilket vissa fått känna på minsann, och ibland har somrarna varit rejält varma på sina håll.

Nu har jag bara utgått från Norden och ett område på ca två miljoner kvadratkilometer är inte representativt för hela planeten, men gissa vad, det är inte hela planeten egentligen heller. Det genomsnittliga klimatet är sammanräknat av olika väderstationer världen över och ger en statistisk känsla för hur vädret ter sej över tid, inte hur det egentligen har varit på respektive platser. Genomsnitt tar inte hänsyn till ytterligheter, extremer, och reducerar temperaturen och vädret till en kurva som inte ger oss nåt att ta på, om man ska vara ärlig.

Om vi nu återgår till nordiska förhållanden kan jag då rakt inte se något i vårt klimat de senaste 100 åren som ens liknar det scenario som AGW-proponenterna har velat måla upp, och med vilket de lyckas lura politiker och tjänstemän med. Speciellt inte om man ser till hur somrar och vintrar varit, dvs av samma slag hela tiden ända sen isen försvann för ca 10,000 år sen. Det är nästan enahanda hur de fortsatt sin växling mellan sej. Ibland har det blivit varmare, ibland kallare. Perioderna har varit olika långa, med det gemensamt att de har glidit in i och ur varandra. Samma sak med stormar. De har varit speciellt vanliga under övergångarna mellan varmare och kallare perioder. Det sker under längre tidsperioder såväl som kortare. Stormar är ett fenomen som oftast hör samman med att kallare luft tar sej in och blandas i det område där det under somrarna varit varmare luft. Detta kan inte jämföras med de åskväder som drar in på somrarna. De är resultatet av en liknande men betydligt mer lokal process.
Global uppvärmning enligt vissa. Normal vinter enligt alla normala människor. Bild från DN.
Det är likadant över hela planeten. De verkligt kraftiga stormarna kommer som en följd av att kallare luft möter varmare luft efter sommarens slut. Ibland blir det förstås inte några stormar utan istället en massa regn som kan hålla på i veckor utan slut. Det beror helt på vilket vädermönster som vanligtvis dominerar i en viss trakt. Tyvärr för den delen av Norden jag bor i är långvariga regn något som gillas av trakten. De kan ibland börja redan på sommaren och hålla på i evigheter, vilket innebär att de obemärkt glider in i höst bara för att dagarna blir kortare.

Så i all korthet innebär det att såväl somrar som vintrar motsäger AGW, vilket ni alla som läser den här bloggen vid det här laget borde känna till vad det betyder så jag säger inget om det. I alla fall motsäger dom denna ogenomtänkta tankegång för nordiska förhållanden. Hur det står till med resten av världen vet jag inte, men hittills har inget där heller kunnat påvisas. Så den som säger att världen förändras och att det är nåt som inte stämmer med vädret har både rätt och fel. Vädret förändras - hela tiden. Det är därför vi har klimatförändringar...



"Wisdom is not a product of schooling but of the lifelong attempt to acquire it."

onsdag 25 september 2013

Om det skulle bli varmare...


Ponera att det verkligen blir som alarmisterna säger, att medeltemperaturen stiger 2 grader eller mer på jorden. Vad skulle hända då? Skulle det verkligen bli så hemskt som alarmisterna påstår? Jag är tämligen säker på att så inte är fallet. För medeltemperaturen är uträknad på felaktiga grunder, men det återkommer vi till. Det som är intressant först och främst här är att det skulle krävas en enorm energirusning för att inlandsisarna på Grönland och i Antarktis ska smälta, vilket i sin tur i det närmaste krävs att solen växer med flera procent utifrån sin nuvarande storlek.

I övrigt skulle då nästan all väderverksamhet stanna av när det blir varmare, säkert minst tio grader varmare, eftersom ett aktivt väder hänger på balansen mellan värme och kyla där det cirkulerar från kalla områden till varma och vice versa. När det blir varmare stannar då cirkulationen av mer eller mindre över land. När det blir kallare blir vädret då mer kaotiskt. Det är den uppfattningen jag har fått av hur värme och kyla interagerar med varandra. Det finns dock mekanismer i atmosfären och i litosfären som verkar för att utjämna alltihop vilket visserligen tar tid men det sker i alla fall. Inget av det som sker nu ger mej eller andra sansade personer anledning att tro att en höjning av medeltemperaturen är oåterkallelig.
Så till varför jag anser att medeltemperaturen är felaktigt uträknad, eller snarare uträknad på felaktiga grunder. Jag har sagt det många gånger förut, nämligen att vi har för få platser att mäta temperaturen på, vi har många gånger placerat mätstationerna på fel platser samt att vi har hållit på för kort tid med mätningarna för att egentligen kunna dra några fullödiga konklusioner. Nästan alla mätstationer i Ryssland är borta, över hälften av alla i Sverige är borta, det är en återkommande trend världen över och nästan samtidigt som man börjar stänga alla dessa mätstationer börjar medeltemperaturen stiga. Det är dock inte orsak och verkan, även om det är frestande att följa den tanken.

Det är inte heller orsak och verkan att temperaturen börjar stiga i slutet av 1880-talet samtidigt som fler termometrar tas i bruk. Det finns inte heller någon koppling mellan temperaturhöjningen och ökningen av utsläpp av diverse gaser. Inga diagram jag sett över tidsperioden från 1880 till idag har heller kunnat övertyga mej om att det finns nån större koppling mellan utsläpp av gaser och temperaturhöjning. Så värmen beror nog på nåt annat.

Kanske har det mer med utsläpp av kolfragment och andra solfångande objekt att göra. De släpptes ut i stora mängder under 1700- och 1800-talen från våra fabriker. De hamnade i atmosfären och blåstes upp på isarna. Det i sin tur gjorde att mer fukt nådde atmosfären vilket ledde till att temperaturen steg då vattenånga, den mest potenta av alla termostatgaser (jag föredrar faktiskt att kalla dom det), ju fångar värme väldigt, väldigt bra. Fortfarande kommer det ut gott om kolpartiklar ur våra skorstenar men även liknande partiklar kommer ur vulkaner som faktiskt har ökat sin verksamhet under samma tidsperiod.

Så vem som är "skyldig" till temperaturhöjningen i vissa delar av världen får vi kanske aldrig veta säkert men jag är tämligen säker på att koldioxiden och metanet är mindre skyldiga än vattenångan.




"How do you know if someone is vegan?
Don't worry, they'll tell you.
"

"Väder är inte klimat"

En sak "klimatexperter" och andra tyckare inom detta fält konstant tar upp när de känner sej pressade är det mantra som står i rubriken, "väder är inte klimat". Med det menas att klimatet, som ju är en skrivbordsprodukt framtagen för att visa på de återkommande vädermönstren över en längre tidsperiod, är nåt helt annat än det vi upplever för stunden. Vädret går hit och dit från dag till dag medan vädermönstren visar på en långsiktig förändring eller ickeförändring, nåt som vi sällan upplever under våra relativt korta liv.

Ändå fortsätter alarmister att skrika sej hesa mot skyn så fort nåt dramatiskt händer ifråga om vädret. Men det värsta är nog inte de som tycker mest och högst, utan de som är värst är deras tross, deras svans, den grupp människor som "bara vet". De som aldrig skulle kunna tänka sej att jorden är på väg mot nåt annat än en mänskligt inducerad undergång. Bland dessa troende finns de som har lösningar på detta påstådda problem. Lösningar som denna. Man vill spraya svavel i stratosfären. För er som inte vet så himla mycket om meteorologi så är stratosfären inte en gitarrformad del av atmosfären.

Skämt åsido, stratosfären är en lugnare del av atmosfären lokaliserad precis ovanför den del av atmosfären vi alla lever i. Den börjar ungefär 15 km ovanför jordytan och fortsätter ytterligare några mil upp. Här börjar temperaturen stiga igen med stigande höjd, detta på grund av att dels är molekylerna allt färre, dels är solstrålningen starkare här. Här finns ozonlagret, denna enkla samling syreisotoper som klumpar sej samman för att bilda en illaluktande gas som vid jordytan kan vara direkt farlig för allt liv. Vi ska inte orda för mycket om ozonet för då kommer vi in på en annan stötesten inom modern forskning, nämligen att ozonlagret skulle minska på grund av utsläpp av freoner. Även det en sak som också numer ifrågasätts.

Det finns en stor risk med att spruta svavel i stora mängder i atmosfären. Vulkaner och havet gör det redan, vi gör det redan, andra djur gör det också redan. Så varför skulle vi addera ytterligare till atmosfären av detta farliga ämne, vars negativa effekter på temperaturen är väl dokumenterade? Negativa i så mån att svavlet filtrerar bort värmen ur solljuset och får den att lämna jorden. Men det stora problemet är inte värmen utan vad svavel kan göra vid kontakt med väte och syre. Det bildar då nämligen först svavelväte och sen svavelsyra. Det regnar sen ner som surt regn. Har dårarna bakom förslaget med att spraya stratosfären med svavel glömt bort vad surt regn är?

Nåväl, vi går mot vinter igen, det var minusgrader hos oss i natt; till och med snö i Sälen, och som vanligt ska tidningarna överträffa varandra. DN är lite försiktig i sin benämning. De kallar den bara för kylan. Men Aftonbladet skriker Rysskyla. Men vad det än är så är det ju inte klimat, eller hur!?




"Well-being I won and wisdom too. I grew and took joy in my growth: From a word to a word, I was let to a word, From a deed to another deed"

måndag 5 augusti 2013

Hela solsystemet skapar vårt klimat

Här har vi en forskare som hävdar att planeternas gravitationskrafter gentemot varandra inom solsystemet spelar en stor roll för jordens klimat, dvs dess återkommande vädermönster. Ian Wilson heter han och han är astrofysiker från Australien. Han säger att de andra planeterna omkring oss, framför allt närheten till Venus och närvaron av jättelika Jupiter, påverkar hur vädret ska bli på vår planet. Han menar också att solens gravitation gör samma sak med alla planeterna plus att solens ca elvaåriga aktivitetscykler (bland annat hur solens fläckar uppträder på ytan men det finns många fler cykler) också påverkar vädermönstren på jorden, precis som andra sagt före honom.
Då torde vädret på de andra planeterna påverkas likadant. De mönster vi ser i Venus atmosfär, i Mars atmosfär osv verkar enligt denna forskning vara resultatet av samma samverkan mellan planeterna och solen. Solen är förstås i centrum för allt med sin stora massa och våldsamma natur. Riskerna med den här forskningen, liksom med all forskning, är att man stirrar sej blind på de mönster som framträder ju längre man granskar siffror och faktiska händelser som uppträder vid såväl experiment som i verkligheten.

Det är den gamla "fienden" orsak och verkan som dyker upp, vilken gör att man ser saker som på ytan kan verka vara orsaken till nåt som händer men som i realiteten bara kan vara ännu ett symptom på att nåt händer. Orsaken ligger dold i det som sker. Det är väl därför så många anser koldioxiden vara orsaken till den globala uppvärmningen när det i verkligheten visar sej att den bara är just ett symptom på nåt som redan orsakar en uppvärmning. Oavsett vad som egentligen sker bakom kulisserna är det intressant att se de olika teorierna som framkastas för de ger alla en intrikat helhetsbild av såväl forskningen som verkligheten.




"War does not determine who is right - only who is left."

fredag 2 augusti 2013

Dagens skratt

Dagens skratt torde vara påståendet att uppvärmningen av jorden leder till mer våld i samhället. Man påstår att ju varmare samhällena blir desto mer konfliktbenägna kommer vi att bli när resurserna blir alltmer knappa. Det som hittills framkommit verkar vara tvärtom; att vi blir slöare och tär mindre på resurserna ju varmare det blir. Det sker med allt levande och det är först när det blir svalare igen som vi börjar röra på oss. Historien visar också att alla större konflikter om mat och resurser har ägt rum efter svåra vintrar och knappa vårar. Det är kylan som dödar, inte värmen. Värmen gör oss slöa och ibland rentav apatiska.

Men forskningen som velat bevisa tvärsemot verkligheten då? Vad har de för fog för sin sak? Faktiskt inget fog alls. Det verkar nämligen som att de gått på samma mina som många andra har gjort, de har blandat ihop klimat med väder. Det är förståeligt, väder över en kortare period som den rådande värmeböljan liknar klimat eftersom det är en återkommande del av vädret, ofta återkommande år efter år. Men som alla(?) vet är ju klimat en skrivbordsprodukt, en beskrivning ofta i diagramform av återkommande vädermönster över många år. Det är inget statiskt mönster utan förändras hela tiden och orsakerna är många, inte bara en som vissa mindre nogräknade skribenter vid olika tidningar vill få oss att tro.
Våld beror mest på underliggande rörelser i samhället som får sitt utlopp när folk inom dessa grupper känner sej trängda på ett eller annat vis. Värme tror jag inte är en sån utlösande faktor. Matbrist är dock en utlösande faktor och det beror främst på kyla under såningstiden när det gäller spannmål och grönsaker och i slutändan även kött- och fiskprodukter. Hur de ska bevisa motsatsen förstår jag inte.




"A doctor and a lawyer were talking at a party. Their conversation was constantly interrupted by people describing their ailments and asking the doctor for free medical advice. After an hour of this, the exasperated doctor asked the lawyer, "What do you do to stop people from asking you for legal advice when you're out of the office?"

"I give it to them," replied the lawyer, "and then I send them a bill."

The doctor was shocked, but agreed to give it a try. The next day, still feeling slightly guilty, the doctor prepared the bills. When he went to place them in his mailbox, he found a bill from the lawyer.
"

måndag 4 mars 2013

Att mäta en årstid efter dess temperatur är inte vetenskapligt grundat

SMHI brukar ju som bekant mäta våra säsonger, det vi kallar årstider, efter den rådande temperaturen under en viss tidsperiod. Till exempel är våren kommen när dygnsmedeltemperaturen når över nollan mer än fem dygn i sträck. Motsvarande gäller hösten, att temperaturen över fem dygn är under fem grader. Om sen temperaturen ändras så det blir varmare eller kallare efter denna period har ingen betydelse enligt dessa meteorologer. Den nya årstiden är vad som gäller enligt deras regler.

Det meteorologiska sättet att beräkna årstider är tyvärr inte grundat i äkta vetenskap. Det är ett enkelt och mycket trubbigt instrument framtaget för att de själva ska bringa ordning i det kaotiska system vi kallar väder. Det är en del av vädermönstret som på sikt blir till klimat. De trivialiserar alltså vårt återkommande väder för att slippa ta med alla variabler i beräkningen. Det gjorde våra förfäder också när de uppkallade årstiderna efter det de såg omkring sej och benämnde det efter rådande omständigheter. Men detta sätt har en fördel. Kommer snön tillbaka i mars räknas ändå perioden in i vintern enligt detta sätt att se på årstiderna och skulle den smälta bort på hösten är det fortfarande höst. Vintern är inte här för att stanna bara för att lite lappmögel råkat ramla ner från himlen och temperaturen under fem dygn varit under nollan efter det.
Vinter, vår eller vad? Bild från Bolsängen.

Våra förfäder i Norden såg det lite annorlunda än SMHI. Vinter är ett ord som betyder vit och syftade helt och hållet på att marken var täckt av snö eller frost. Vår betyder grönska och syftade på det som kom ur marken när snön hade lämnat den. Sommar betyder kort och gott halv och syftar på den ljusa halvan av året. Höst betyder huggen och har med skörden att göra. Som ni kanske märker är det en hel del tid på året som då saknar namn. VI brukar kalla det vårvinter på den tidiga delen av året och tidig höst eller senhöst på den senare delen av året.

Det är uppenbart att någondera definitionen är vare sej nöjaktig eller vetenskaplig. SMHIs ger sken av att vara vetenskaplig då man strikt går efter mätning av temperaturen men det faller på att det är alldeles för endimensionellt. Att gå efter utseendet på naturen från säsong till säsong är lite ensidigt det med. Det vore en god vetenskaplig gärning om man slog ihop dessa sätt att observera och diagnostisera årstidsväxlingarna på till ett nytt sätt att presentera meteorologi på. Det är ju sen länge fastslaget att temperaturen i marken inte nödvändigtvis hänger ihop med den i luften eftersom luft har mindre densitet än jord och således är mer påverkbar gällande temperaturväxlingar.

Det här sista märks inte minst nu när luften når upp till fem-sex grader medan snön i stort ligger kvar. Mosig javisst, men den ligger kvar på många platser. Nätterna är fortfarande svinkalla. Så våren är fortfarande långt borta även efter det att SMHI deklarerat att den har kommit. Tyvärr är det SMHIs ovetenskapliga sätt att beräkna årstiderna som gäller officiellt. Vi får väl byta namn på årstiderna om de envisas med sina definitioner.



"Klimatet är vad vi förväntar oss, vädret är vad vi får."

onsdag 24 augusti 2011

Henrik Svensmark har fått rätt!!!

Henrik Svensmark

Jippi!

Nu har CERNs experiment med CLOUD bevisat att Henrik Svensmarks tes om att kosmisk strålning påverkar vädret och de återkommande vädermönstren på en viss höjd över jordytan stämmer. Ska Svensmark få sin upprättelse nu, tro?

Nu ni klimathotstrogna på SVT, Jens Ergon och Victoria Dyring med flera, vågar ni ta upp detta i Vetenskapens Värld?

söndag 21 augusti 2011

Öken även i folks sinnen

Östra Afrika har drabbats av torka, igen. Det är ett område som varit skådeplatsen för många torkperioder och strider som en följd av dessa kriser genom många tusen år. Då och då återvänder ökenmönstret efter perioder av bättre väder. Just nu är alltså vädret i området fientligt mot all mänsklig verksamhet vilket gör de pågående striderna etter värre då de måste (om de nu verkligen "måste") strida om än mindre resurser.
Detta slåss vissa grupper om medan vanligt folk får lida.

Den värsta öknen är alltså i folks sinnen där nere. Framför allt i de människor som till varje pris måste fortsätta strida om makten i ett område som egentligen inte haft något centralt styre nån enda gång sen kolonialmakterna lämnade 1960. Jag ställer samma fråga här som jag ställer om Mellanöstern: Varför slåss folk om en öken? Vad är det för något som drar alla idioter till såna områden? Att det är ett område som har betydelse för mänsklighetens historia de senaste 100 000 åren är något som konstaterats av vetenskapen på senare år och visst kan man väl acceptera att man bevarat någon form av känsla för området pga detta. Men känslor borde inte få bestämma över sunt förnuft. För 100 000 år sen var det möjligen bättre väder i trakten och det har säkert blivit både sämre och bättre sen dess. Vad har folk gjort när det blivit sämre? Jo, man har flyttat. Idag är det förstås sämre så man borde flytta på sej, vilket ju de med något i huvudet har gjort, till främlingsfientlighetslegionens förtret. Det ligger ju i vår natur att flytta på oss om det föreligger en katastrof.

Öken i Östafrika.
Det vissa kallar klimatförändringar, vilket jag kallar återkommande vädermönster, har alltid påverkat mänskligheten med ibland förödande resultat. Att öknen breder ut sej här, samtidigt som den verkar minska i västra Afrika, får ses som ännu ett led i dessa vädermönster, mönster vi inte kan rå på alls. Samtidigt växer många glaciärer i världen på bekostnad av havsisen i Arktis. Det finns alltså inget klart mönster, såsom klimathotarna vill låta påskina. Det ska påpekas att isen på toppen av Kilimanjaro i Tanzania minskar pga samma torka som nu drabbar Östafrika, i kombination med nedhuggning av skogen vid bergets fot. Dessutom verkar det finnas tecken på att vulkanen haft någon form av utbrott under de senaste åren. Några utsläpp av metan och koldioxid kan inte påverka detta alls. Tror man det tror man säkert på tomten också.
Isen på Kilimanjaros topp.
Räkna med att vädret i Östafrika blir bättre igen. Frågan är om det då finns några människor som kan ta hand om marken.

onsdag 25 maj 2011

DN skriver ovanligt välbalanserad artikel om klimatet


Eller är det om vädret man skriver? Nej, visst nej, det är ju om att rapporteringen om antalet naturkatastrofer har ökat. Det är en faktor man ofta glömmer bort när man pratar om debatten kring vårt väder och klimat. Naturligtvis har man i sann Karin Bojs-anda (det är inte hon som skrivit artikeln men den andas hennes åsikter) skrivit in den lilla brasklappen "ännu" i såväl rubriken som i själva brödtexten. Antalet katastrofer som sker i världen har varken ökat eller minskat, däremot har antalet människor som omkommer i katastrofer minskat. Det som en följd av bättre utbildning i hur man ska skydda sej mot en katastrof samt att man fått mer pengar till att bygga skydd.

Detta "ännu" som jag talade om tidigare visar att man fortfarande tror mer på scenarier och datormodeller än den verkliga världen. Den reella världen är en kaotisk sådan, en som verkligen ger stöd åt de mest vilda tolkningarna av kaosteorin. Den mest kända varianten av kaosteorin är fjärilseffekten som just behandlar vädret. Den föreskriver att långsiktiga prognoser av vädret är i stort sett omöjliga. Det torde följaktligen även gälla klimatet eftersom detta ju följer vädrets variationer. Vår atmosfär och det som påverkar den är alldeles för kaotiskt uppbyggd för att vi med datorer ska kunna göra bra klimatprognoser.

Ändå sitter folk vid MET Office i Storbritannien och använder sin stordator för att göra prognoser för de olika årstiderna, med skrattretande resultat allt som oftast. Här hemma har man också försökt sej på datorprognoserna men även den gamla klassiska metoden att kolla satelliterna. Vi får väl se hur sommaren 2011 blir.

Min konklusion är att när Karin Bojs hålls borta från artiklar om väder och klimat blir dessa mer sansade och faktiskt mer läsbara. Att man inte kommer från hennes sätt att tänka är en sak, hon är fortfarande generalissimo på DN vad gäller klimat, men ändå blir den här artikeln mycket bättre av att hon inte skrivit den.  Notera, jag har inget emot Bojs personligen. Det är hennes åsikter om klimatet jag ogillar. Det andra hon skriver om är bra, oftast.

söndag 6 mars 2011

Om kravet på bättre väderprognoser

Hur tillförlitlig var och är John Pohlman?
Vad man än kan tycka om SMHIs förmåga att ställa prognoser så är kritiken från Andreas Carlgren obefogad. 85 % tillförlitlighet är alldeles för mycket med tanke på vårt vädersystem är så kaotiskt. Vad är det Carlgren är ute efter, mirakel? För det krävs minst ett sådant för att uppnå 85 % i den branschen. Jag håller med meteorologerna som säger att de prognoser man ger nu är fullt jämförbara med andra instituts diton. Som alltid när statistik är involverat får jag en känsla av att man försöker göra hela världen till en enda matematisk ekvation. Egentligen borde inte väderinstituten göra prognoser längre än kanske tre dygn framåt för chansen att ha fel ökar ju längre bort i tid man kommer. Det behöver man inte vara matematisk lagd för att komma fram till. Framtiden är alltid i rörelse, som en vis liten grön figur sade.

Sen är förstås modellerna man tagit fram för hur vädret ska utveckla sej helt fel. Datorer kan som bäst ge en skuggbild av verkligheten. Inte ens med den mest avancerade datorn i världen kan man ens komma i närheten av att simulera vår realitet. Vintern är en kaotisk tid därför att kyla ger mer ostadigt väder. Kall luft är tyngre än varm och har en förmåga att göra sej gällande nästan överallt. Sommaren är mer stabil och lättare att göra prognoser på, såvida inte den där kylan gör sej påmind.

lördag 30 oktober 2010

Förtydligande av gårdagens inlägg

Den som läste mitt inlägg igår kan ha fått den uppfattningen att jag blandade ihop väder och klimat. Både ja och nej. Ja för att utan väder blir det inget klimat, nej för att de är olika vetenskapliga ting. Vädret utvecklas ju hela tiden. Klimat kan ses som den vetenskapliga beteckningen på den periodiskt återkommande utvecklingen. Dessutom är det främst från min egen horisont som jag ser ett ointresse. Ser man till de andra bloggarna är det fullt intresse men det är oftast de vanliga kombattanterna som hör av sej. Några nya är det sällan man ser skriva där. Som jag sa, de närmast sörjande. Folket i gemen har glömt klimatdebatten.

tisdag 28 september 2010

Mild eller hård vinter - kolla vindarna så får du svaret

Lars Kamël som har bloggen Vetenskapsbloggen är en av de bloggar jag oftast läser och även om jag ofta inte fattar allt han skriver är det välskrivet och det jag förstår bör även alla andra också förstå. Nu har han gett sej i kast med kommande vinter och säger att värmen i Europa inte så mycket beror på Golfströmmen utan på Appalacherna i östra Nordamerika. Ni får läsa själva på hans blogg hur det hänger ihop.

Han talar också om oljekatastrofen i Mexikanska Golfen och om hur alarmister tror att kommande vinter blir den kallaste på 1000 år pga den katastrofen. Hur något som knappt ens är en droppe i havet ska kunna påverka en hel havsström är jag lika konfunderad som Lars över att man kan tro. Om det blir kallare och snörikare än många år tror jag inte beror på nåt oljeutsläpp utan på andra faktorer som spelar in samtidigt. Svagare vindar från tropikerna, svagare havsströmmar och framför allt, kallare vindar från Arktis.

tisdag 10 augusti 2010

Sommar i norr, vinter i söder - vari ligger problemet?

Igår klagade jag på Aftonbladets sensajournalism, idag är det Expressens tur att få sej en släng av den sleven. Expressen går på i samma ullstrumpor som Aftonbladet lät Pär Holmgren göra igår. DN verkar dock ha fattat att ställa en bra fråga i sin rapportering och man nämner även det kalla vädret på det södra halvklotet. De har frågat Sten Laurin vid SMHI som ger ett väldigt bra, och i och för sej ganska diplomatiskt, svar på följande fråga:

"Det är trendigt att rapportera om klimatförändringar?
– Ja, självklart är det så. Speciellt nu när det är nyhetstorka om sommaren, då är alla på bettet att skriva om vädret.
– Men det finns de som ifrågasätter klimatförändringarna och vi skulle behöva längre mätserier. De här enstaka förändringarna har inte med den globala uppvärmningen att göra."


Kvällstidningarna borde lära av detta som DN gör medan Karin Bojs har ledigt. Missa förresten inte skandalen som är i vardande kring ett statligt verk i USA där man "kokat" temperaturerna för att det ska verka vara varmare än det egentligen är. Hur många här tror att svenska medier kommer att återge något av detta?

onsdag 21 juli 2010

Nu är vi inte så säkra på vår sak, va?

DN levererar en artikel författad av AFP och återgiven till svenska av TT där man har svårt att se att människan skulle ligga bakom årets värme. Man nämner El Niño som en orsak, men man verkar ha svårt att inse att det vi människor gör är bara en fraktion av det som händer på vår planet. Vi släpper ut 2-3 % av all koldioxid som släpps ut varje år i atmosfären och 2/3 av detta, liksom det övriga, absorberas direkt av haven, vars djurliv verkar älska den här gasen. För att ge det än mer perspektiv så består vår atmosfär av mindre än 0,004 % koldioxid eller ca 380 PPM (parts per million). Den dominerande växthusgasen är vattenånga, vilket inte sägs i tidningarna och under propagandaföreläsningarna i skolorna. Det släpper vi ut betydligt mer av men det kondenseras ju som moln direkt som kyler ner på hög höjd samtidigt som den värmer upp vid jordytan.

Det är så mycket som rusar i mitt huvud just nu och som vill ut men risken är att detta blir ett sånt där långt svamlande inlägg som blir fyllt av mitt tyckande och väldigt lite av reella fakta ju längre det blir. Ta detta som en liten kort ingress till vad som skulle kunna bli ett längre föredrag.

lördag 17 juli 2010

2010 ett år som vilket annat som helst

DN slår på stora trumman (utan att det är Karin Bojs som håller i trumstocken) och menar att 2010 hittills varit det varmaste året i världen sen man började mäta 1880. Källan är NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration), ett amerikanskt federalt organ med syftet att mäta temperaturen i havet och på land. Det finns dock ett antal extra flugor som måste slås ihjäl först för att man ska kunna säga som i sagan "tre i en smäll".

1. Året 1880 är inte då hela världen började mäta temperaturen på land och till havs. Det är det året då USA började med sina landmätningar. I Sverige har vi mätt såna temperaturer i vissa städer sen 1700-talet. Ordentliga temperaturmätningar av såväl hav som land kom inte igång förrän på 1960-talet och det är först de senaste decennierna som vi med någorlunda säkerhet kan läsa av temperaturen med satelliter. Dessutom tar NOAA liksom många andra organisationer in resultat från stationer som inte alltid är att lita på. Siffrorna är utöver detta oftast riktade mot USA och amerikanska förhållanden. Ta också en titt på NASAs bilder för juli i år hittills. De visar att juli så här långt globalt sett haft fler områden där temperaturen är under det normala än över. De som vill kan säkert räkna ut att världen är varmare än vanligt, om de vill. Kalibrering av satelliters sensorer ska väl gå att fixa till så AGW-folket får som de vill.

2. Medeltemperaturen beräknas genom en ganska komplicerad process där man antar vissa siffror för vissa områden eftersom satelliterna dels inte täcker hela jordklotet, dels saknar många delar av jordklotet ordentliga mätstationer. Många väderstationer har stängts, antingen för att de ligger för långt bort och således blir för dyra att underhålla eller för att de inte "passar in", dvs de visar en för låg medeltemperatur för att passa den rådande agendan.

3. Man nämner lite i förbifarten att medeltemperaturen för Skandinavien var lägre än normalt. Hur vet man det egentligen? Hur vet man vad som är normalt för ett visst geografiskt område? Framför allt är detta suspekt därför att man kan utgå från vilken siffra som helst egentligen. Varje litet område är unikt och har sitt unika vädermönster från år till år. Att då tala om en global medeltemperatur är att baktala varje område. Vädret är inte ur led, det är vårt sätt att se på det som är.

4. Vi har kommit halvvägs in på ett El Niño-år, inte konstigt om det blir varmt på det norra halvklotet och kring Ekvatorn då. Det är ju sånt som drar upp en beräkning av den globala medeltemperaturen. Att se varje område för sej, som jag påtalade i punkt 3, verkar inte rimligt annat än för de forskare som prompt måste kunna läsa ut att temperaturen stiger - eller sjunker, hur man nu än väljer att se på saken. Att vintrarna de senaste åren varit bistra, med några få undantag, verkar inte heller betyda nåt, i alla fall inte för de vars agenda går ut på att se människans roll i en varmare värld. Kallare vintrar och varmare somrar är ett tecken på en normal jord, det är varmare vintrar och kallare somrar också.

Så 2010 är ett år som alla andra. Njut av sommaren istället för att sitta inne och läsa strunt från oss klimatdebattörer! Sen kommer en mildare höst och hemsk vinter. Sen börjar det om igen...

tisdag 13 juli 2010

Ingen slump att värmen är på samma plats som kylan var i vintras

Det är varmt, åskan mullrar lite då och då, det är kvavt av all fukt i luften och tidningarna skriver spaltmetrar om det, t o m Aftonbladet har tagit en paus i sitt korståg gentemot f d ministrar i regeringen för att skriva om värmen. Värmen är hög i ungefär samma område som för ca 6-7 månader sen var väldigt kalla och snörika. Det är ingen slump, ändå vältrar sej tidningarna i det som om det vore nåt speciellt. Varje dag letar de fram nån liten by eller stad som enligt statistiken aldrig haft så hög temperatur som nu. Åskan som kommer behandlas som om det vore nåt exceptionellt. Men det är helt naturligt att såna här väderomslag äger rum när fukt stiger från en varm grund. Denna fukt möter en kallare luft en bit upp, bildar stackmoln och några steg senare har de fluffiga små söta stackmolnen förvandlats till monster som vräker ur sej elektricitet och väta, alltså åskmoln.

Det kallas årstider, säsonger och beror på hur vindar och havsströmmar rör sej och jordens lutning visavi solen. Vi lutar just nu med vårt norra halvklot mot solen vilket ger lite extra värme från den lysande plasmabollen ca 150 miljoner km från oss. På vintern lutar vi mer bort från solen och då kommer kallare vindar från norr och nordost att ta över. Är det man lär sej i skolan så tradigt att man måste göra sensation av det?

onsdag 7 juli 2010

Flygplatser inte de bästa platserna för att läsa av temperaturer

Svensk väderstation, är den lika illa placerad som sina amerikanska motsvarigheter?

Återigen hatten av för Anthony Watts och hans lag som kollar meteorologiska stationer, s k väderstationer, i USA och var de är placerade. Igår basunerades det ut att ett värmerekord slagits för 6 juli i Baltimore, som ligger i delstaten Maryland, USA. Man uppmätte då 105 grader Fahrenheit (motsvarande 40,5 grader Celsius) vid Baltimores flygplats. Det tidigare rekordet för denna plats och denna dag var en grad Fahrenheit kallare, ca 40 grader Celsius. Det finns dock ett antal problem med att använda väderstationer vid flygplatser för att mäta temperaturen och annat i luften. Det främsta problemet är att dessa väderstationer är omgivna av asfalt vilket är ökänt för att öka temperaturen omkring med upptill 5 grader jämfört med områdena utanför. Som Harrison Schmitt, en av månfararna på 1970-talet och senare politiker, sade till Anthony Watts efter ett anförande Watts hade hållit om problemen med väderstationer:

"Anthony, jag vill att du ska veta att du har absolut rätt gällande dessa flygplatsstationer. Jag har sett att de visar uppemot 10 grader (Fahrenheit ö anm.) mer än omgivningarna.  Men det är vad de är ämnade att göra. Piloterna behöver veta hur banorna är beskaffade, och dessa stationer mäter av detta. Deras primära uppgift är flygande, inte klimat."

Ett annat problem är just sammansättningen av den luft som mäts vid såna här platser. Den är fylld med allehanda gaser som normalt inte förekommer i sådan mängd i övriga delar av atmosfären. Koncentrationer av diverse gaser på ett ställe gör att temperaturen kan bli helt annorlunda jämfört med bara några kilometer bort. Det är antagligen en av anledningarna till att AGW-folket har gått igång om koldioxid och metan. Det kan påpekas att de varmaste temperaturerna som nånsin uppmätts i Baltimore är från 1930-talet, den period som är den varmaste uppmätta på vår planet i modern tid. På den tiden satt väderstationerna mer fritt från omgivande byggnader och hade enbart grus under sej, inte asfalt.

Det största problemet är asfalten, som tidigare nämnts påverkar luften i och med att den tar emot värme från solen och värmer upp sin omgivning mer än normalt. Även andra väderstationer i USA ligger illa till vad gäller deras placering i förhållande till omgivningen. Asfalt, luftuttag och stora byggnader, som i sej är stora värmekällor även utan uppvärmning, är problem där med. 

Ett annat problem, som Watts inte nämner här men har nämnt i tidigare inlägg, är att antalet stationer världen över är för få för att ge ett statistiskt jämförbart underlag. De flesta stationer finns i USA och då främst i storstadsområdena och på den punkten framför allt i närheten av stora byggnader och ute vid flygplatser. Allt detta går under termen Urban Heat Island Effect (urban värmepunktseffekt eller urban värmeö) och anses påverka temperaturmätningarna menligt.

Vad innebär då detta för klimatforskningen? Jo, att flygplatser inte är speciellt tillförlitliga vad gäller temperaturmätningar. Antingen placerar man stationer precis utanför flygplatserna för att ha som komplement eller så struntar man i att basunera ut värmerekord från flygplatser.

fredag 7 maj 2010

Venus ingen planet att jämföra med

 [ NASA / JPL / Caltech ]

Steven Goddard har skrivit ett gästinlägg på Wattsupwiththat som handlar om hur fel man har haft gällande jämförelser mellan vår egen planet och vår närmaste grannplanet, Venus. Det är inte hur Venus atmosfär är uppbyggd som är orsaken till dess höga temperatur, det är trycket. Molnen är mycket tjocka där, ca 50 km, och det är orsaken till att atmosfärtrycket vid ytan är nästan 100 gånger större än på vår planet. Venus har 96 % koldioxid i sin atmosfär, men det har Mars också men där är temperaturen betydligt lägre. Mars har en sjundedel eller nåt sånt av vårt atmosfärtryck så där når temperaturen sällan högre än ca 20-25 grader och -160 är inte ovanligt där. Venus har i genomsnitt temperaturer på nära 500 grader!

Goddard påpekar också att Venus albedo, alltså hur mycket ljus från solen som reflekteras tillbaka ut i rymden, är dubbelt så stort som jordens, trots att vi är längre bort och således tar emot mycket mindre solljus. Alltså kan inte solen påverka Venus temperatur nåt nämnvärt. Följaktligen har solen mer möjlighet att påverka temperaturen på jorden eftersom vi har ett mycket lägre atmosfäriskt tryck och färre tjocka moln. AGW-anhängarna har allt färre ben att stå på. Man kan undra hur länge de ska hålla på (Se skämtteckning nedan).

Teckning av Josh

Populära inlägg