Visar inlägg med etikett vårt moderna samhälle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vårt moderna samhälle. Visa alla inlägg

fredag 12 december 2014

Håll huvudet högt

Det har varit intressanta dagar nu. Attacker mot vissa bolags internetservrar vilket fått hela landet att gå på knä rent internetmässigt. Allt detta för att det sitter fjantar med ingående datorkunskaper, samtidigt utan vare sej skrupler eller ånger för vad de gör. En attack mot Telias och andras DNS-servrar är också en attack mot yttrandefriheten. I längden även ett hot mot samhället då vi gjort oss beroende av internet för att fungera normalt.

Den initiala känslan är ju att ge igen men varför skulle man sänka sej till deras nivå? Det bästa man kan göra är att hålla huvudet högt och visa dessa sabbande människor att vi struntar i vad dom håller på med. Dom kan förstöra bäst dom vill men det blir ändå vi som vinner i slutändan eftersom vi står på den moraliska högre nivån. I alla fall gör vi det så länge vi förhåller oss kalla visavi dessa element. Lite arrogans kan vi förstås kosta på oss. Vi är ju trots allt civiliserade - än så länge.




"The purpose of a writer is to keep civilization from destroying itself"

onsdag 17 september 2014

När såg du en trädkoja senast?

Barn ska vara barn. De ska få leka, stoja, göra sej illa och dra lärdom av sina misstag. Bland annat ska de få bygga kojor i skogen om de vill. Men något sådant ser man sällan numera. Allt är så tillrättalagt nu för tiden, företagen öser ut leksaker som är skräddarsydda för barnen, oavsett kön, ursprung eller ekonomiska möjligheter.. Jag kan inte minnas att de vuxna styrde lekarna på detta vis när jag var liten. Visserligen fanns det gott om leksaker då med, men det var inte alls av samma dignitet som dagens utbud.

Det klagas också på att många av de yngre bara sitter med sina datorer och spelar spel eller porrsurfar (det är vi vuxna som ska göra det!). Visserligen får de göra det, de har all rätt i världen att spela om de vill, men de missar ju naturen och att verkligen växa upp som riktiga barn. Jag menar bara, när såg du en trädkoja senast, som inte är ett trädhotell eller ser ut som ett hängande UFO?

Barn som bygger trädkojor ser man väl knappast numera? Det verkar bara vara vuxna som gör det, de som en gång kanske byggde som barn. Men dagens unga, vad gör de? Bygger de hus i virtuella världar? Jag är allvarligt oroad för att det inte finns så mycket för barn att göra i naturen längre. De som bor på landet verkar vara lika skadade i det hänseendet som sina stadsboende fränder. I alla fall de allra flesta. Nu ska det lämnas in en brasklapp här för att småbarnen får tillgång till naturen då och då via dagis. Även i lågstadiet torde det finnas möjligheter till detta.

Men högstadiet då? Vad får de ut av alla studier inomhus och enstaka gympalektioner? Hur många av dom sker i naturen? Inte undra på att så många ungdomar lider av depressioner och andra problem. De får ju aldrig se naturen på riktigt. De får aldrig vara utomhus. Vad ska vi göra åt det? Ge mej förslag på hur vi ska få ut barn och ungdomar, även många vuxna, ut i naturen, till havet, till skogarna, till bergen, till åkrarna och helt enkelt ut i friska luften.



"Tunes for you to play"

tisdag 5 augusti 2014

Människor jag stör mej alldeles extra på

Det finns en typ av människor jag stör mej på alldeles speciellt mycket i vårt samhälle. De bara kommer från alla håll och tränger sej på. De luktar konstigt ibland, ser konstiga ut och uppför sej konstigt. De pratar konstigt och uttrycker sej fel. Alla dessa människor blir irriterande för mej när jag minst av allt vill ha dom i min närhet. Jag talar förstås om - alla andra.

Det är bara jag som är normal.

Det är bara jag som uppför mej som folk.

Det är bara jag som kan uttrycka mej som vanligt folk.

Men varför klaga, ingen förstår mej ju.

Men som sagt, det är bara jag som är normal.
Så normal man kan vara med alla andra omkring sej.



"Late last night, I went for a walk,
Down by the river near my home.
Couldn't believe, with my own eyes,
And I swear I'll never leave my home again.
"

torsdag 10 april 2014

Offren

Vi är offer. Offer för vår egen succé. Vår framgång har gjort att vi har fler förlorare än på länge. Det är en speciell sorts offer jag tänker på nu, nämligen allergiker och överkänsliga. Det är vårt antiseptiska tänkande som har stor skuld i detta. Sen vi upptäckte att bakterier står för många av sjukdomarna som drabbar oss har en skräck för dessa bakterier spridit sej bland många och de vanligaste problemen är astma, allergiska besvär och klåda.
Allergiska besvär visar sej bland annat som nysningar och hosta. Bild från moschinos.se
Vi har förmodligen alltid haft allergiska besvär av olika slag, liksom överkänslighet mot olika sorters mat, men idag finns de spridda bland fler människor än nånsin och i fler grupper. Jag har inga belägg, och ser bara ett mönster (som kanske inte är vad det ser ut som!), men det verkar som om vår jakt på bakterier har gjort att vi drabbas så fort nåt händer i våra kroppar, t ex pollen eller damm. Vi har gjort allt omkring oss antiseptiskt, vi har parfymfri tvål, alkogel och liknande som ska se till att vår tillvaro är så sanitär som möjligt.

Problemet är att vi är för effektiva i vår kamp mot bakterierna att även de bakterier vi behöver stryker med. Lägg därtill all antibiotika som vi ofta i onödan stoppar i oss så bidrar vi till att göra alla sjuka, trots att vi borde vara hur friska som helst. Pastörisering och andra desinficeringsmetoder, som kom till för att stoppa sjukdomsutbrotten i en tid då de flesta levde närmast intimt med smuts, avföring och äckel, har nu gjort att vi tål vissa produkter lika dåligt igen. Faktum är att opastöriserad mjölk, från kor som fått bra mat och levt i en ren miljö, är det godaste jag druckit av alla sorters mjölk som finns.

Vi är således offer för vår egen framgång, och det får vissa av oss lida specifikt för. Pollenallergier kan nog inte räknas hit för det har med all säkerhet funnits ganska länge, men vår mottaglighet för pollen har säkert ökat med vår moderna livsstil. Alla aspekter av vårt moderna samhälle är uppenbarligen inte perfekta. Det vi kan göra är att återföra en del bakterier in i våra liv igen. Under kontrollerade former förstås. Vi kan börja med att sälja opastöriserad mjölk som ett alternativ till det blask som säljs nu för tiden, högpastöriserad med tillsatta vitaminer av tvivelaktig sort. Har ett modernt samhälle gjort sej förtjänt av att ha så många allergiker och överkänsliga?



"Use the key
and lock the door"

lördag 15 februari 2014

Vad får dagens unga lära sej?

Vad får dagens unga lära sej? Nu menar jag inte den skåpmat vi alla stackars elever har matats med i skolan, ofta till ingen nytta, utan från hemmet och samhället i stort om livet. Det är en sak att lära sej när man lyssnar på andra, men det viktigaste är ju egentligen att observera vad andra gör, göra konklusioner av det man ser och sen jämför med vad som sker i samhället omkring en. Det låter som att sparka in öppna dörrar, men det kanske krävs för att folk ska ta till sej nåt som de inte gjorde under dom åren då man borde ha gjort det.

Lite tankeverksamhet borde man skaffa sej själv också. Man ska inte bara gå i föräldrars och andra äldres fotspår. Ser man att det man gör har en dålig effekt på omgivningen ska man inte fortsätta på det spåret, samt tvärtom om man ser att det man gör har en bra effekt. Det är det stora problemet med många människor. De tänker för enkelspårigt, allt är svart eller vitt för dom. De vet inte att världen består av gråzoner eftersom de aldrig fått lära sej detta.

Jag vill inte påstå att dagens unga inte får lära sej nånting alls. Det är en fysisk omöjlighet. Det jag menar är att det inte finns speciellt mycket nyttigt bland det ungarna tar in idag. Det verkar som om förutom hur man äter, hur man tvättar sej (ibland inte ens det!) och vad man gör i grupp så har dagens unga inte lärt sej nåt nyttigt alls. Jag menar, hur många unga kan baka, laga mat och över huvud sköta sej själva idag? Det är alltså såna "marknaden" skriker efter? Inte undra på att företagen tar in arbetskraft från utlandet när vi har så många bortklemade och okunniga drönare bland många av dagens unga!

Nu pekar jag inte ut de som verkligen tänker efter, har huvudet på skaft och har ordning på loftet. Ni kan nog mer än era jämnåriga, och många gånger mer än vad vi lite äldre kan. Så där, nu har jag rensat ut proffsen. Det är bara de okunniga kvar. Det är såna som går med i stora mobbar som försöker förstöra för folk som verkligen försöker föra samhället vidare.

Jag tror inte vårt samhälle går under, de smarta kommer alltid att vinna, även om de är okunnigare än tidigare. Smarthet och intelligens behöver inte ha med allmän kunskap och hyfs att göra, det handlar mest om att anpassa sej till den rådande situationen på ett så bra sätt som möjligt. Men vill man utnyttja samhället MÅSTE man ha hyfs och kunskap så vårt samhälle är väl inte direkt nån bra grogrund för dagens unga, som inget får lära sej av värde, vare sej hemma, på stan eller i skolan...



"My mother got sick,
my mother died,
that's the story."

torsdag 23 januari 2014

Onödiga tingestar och företeelser i vårt moderna samhälle

Det finns ett antal prylar och företeelser som vårt moderna samhälle har producerat, och som i vissa fall är extremt populära, men som egentligen är totalt onödiga - i mitt tycke. De har inte direkt bidragit till att föra samhällsutvecklingen vidare, utan är snarare ett tecken på konformitet eller stagnation i vissa fall. Jag får ofta en känsla av olust när jag ser en eller flera av dessa saker i aktion för jag tänker på hur annorlunda det kunde varit utan dom. Ska vi titta till den lilla lista jag preparerat för ändamålet?

Paraplyet - Ett mordvapen som bara ger tröst för stunden, ett litet ögonblicks skydd från några få regndroppar, och i ett åskväder tigger man bokstavligt talat om att bli medlem i Darwinklubben.

Korta skohorn - Vem i hela friden kom på att ett skohorn skulle vara kortare än skon den ska få att passa på foten? Man tappar det bara när man ska försöka få på en sko och det är svårt att få på skon på foten med det.

Vissa fotosidor på nätet - Det finns en uppsjö av instagramkopior på internet och de allra flesta är bara av typen lägga foton på internet för att det går att göra. Lägg bilderna och filmerna på Instagram istället eller en blogg, eller varför inte i en portfölj hos någon riktigt professionell fotosida, t ex Fotosidan? Har du nåt att visa upp och du tycker att det du gör duger ska du inte visa dina alster på sidor ingen använder, utan gör nåt med det istället.

Rökning - Våra lungor reagerar våldsamt på alla fina småpartiklar som kommer in i dom, så varför drar så många av oss medvetet ner bränt plantmaterial då? Vem kom på idén att göra det? Det är en tankegång lika outgrundlig egentligen som den att inhalera pulvriserade kokablad genom näsan. Det måste ha tänkts ut av människor med en dödslängtan.

Monokeln - Idag är det väl ingen normal människa som använder en dylik, men en gång i tiden ansågs det fint i högreståndskretsar för vissa herrar att ha detta glasöga som fick bäraren att se konstig ut när han knep åt med ansiktsmusklerna. Vanliga glasögon är inte lika ansträngande och fyller en mer normal funktion.

Råsaftcentrifugen - Blev utsedd till årets julklapp förra året. De allra flesta som fick en i julklapp tror jag sålde den direkt eller ställde undan den efter ett tag där den nu samlar dammråttor. Vad är den bra för egentligen? Vi har redan juicepressar sen länge som gör i stort sett samma jobb, och vad är det för fel på att råröra eller koka frukter och/eller bär?

Silikoninlägg - Plastikkirurgi är i mina ögon till för personer som skadats i olyckor eller då tumörer har förstört delar av kroppen. Osäkra människor och exhibitionister som tror att de blir populärare om de pumpar kroppen full med silikon göre sej icke besvär. De får göra det om de vill, men det ser definitivt inte snyggt ut och har ingen betydelse alls för mänskligheten. Men vem har sagt att dessa människor är relevanta?

Det var min lilla lista på saker som inte direkt har fört mänskligheten framåt, snarare fått den att stanna upp. Vilka saker skulle du vilja tillföra? Skriv i kommentarsfältet vad du tycker.



"Det är inte lätt att va´ ödmjuk..."

onsdag 8 januari 2014

Kontrollsamhället är en chimär

Vi lever i en värld där kameror finns lite varstans och övervakar våra steg. Vi får små "söta" kuvert varje år som visar att myndigheterna har hållit koll på oss och varje gång det händer ska de belöna/bestraffa oss för saker de har gjort mot oss. Till och med bankerna, våra arbetsgivare, våra medarbetare och affärerna vi handlar i håller koll på vad vi gör genom dom. Men om man tänker efter är det inte mycket myndigheter och företag egentligen vet om oss. Till exempel, stänger vi av datorn, mobilen och allt annat sånt och lever som före den digitala revolutionen, får kontrollälskarna svårare att hålla koll på oss.

Men man behöver inte ens göra det. Det räcker med att gömma sej i mängden på internet. Mer än hälften av all trafik på internet numera är automatiserad i nån form och det domineras av skräppost som torde vara lätt att gömma sej i, om man har onda avsikter. Men mer onda avsikter än en sekt får man leta efter. Här snackar vi kontrollbehov utöver det normala. All heder åt dom som vågar lämna religiösa förbund för ett liv i det fria.

Men vi ska inte blanda ihop övervakning och kontroll. Kontroll är inte alltid av godo, liksom övervakning inte alltid är av ondo. Vi har alltid haft en samhällelig kontroll och övervakning av individerna i samhället vi lever i. Den kontrollen är naturlig och hör ihop med vårt förflutna som apor på savannen för miljontals år sen. Våra närmaste släktingar gör så också.

Men om det moderna kontrollsamhället verkligen skulle varit effektivt skulle inte alla våldsbrott som nu sker kunna äga rum. Svindlerier skulle upptäckas i fler fall än de blir upptäckta och bedrägerier skulle vara nonexistenta. Kriminalitet förhindras alltså inte av övervakning, den bara flyttar på och anpassar sej. Det kommer dessutom alltid att finnas såna som inte vill vara en del av en grupp eller samhället i stort.

Så nog är kontrollsamhället faktiskt en chimär. Det kan upplevas som att samhället håller koll på en, men egentligen är de bara nyfikna och vill en väl. Det är några få som verkligen vill övervaka och bestämma på avstånd vad andra ska göra. Men ingen vill egentligen oss något ont genom att övervaka oss. Däremot är det bara så tröttsamt att se hur staterna missbrukar övervakningen för att spana på varandra när de kunde hjälpa varandra istället. Spionage och annat larv, som sällan lyckas, håller dom på med. Nu sätter jag punkt här för idag. Detta inlägg kommer jag fortsätta en annan gång.



"Niiiiiice pants!"

onsdag 30 oktober 2013

Spillde kaffet i knät. brände sej och fick miljoner för olyckan

Stella Liebeck brände sina ben sen hon spillt ut hett kaffe i sitt knä. Året var 1992. Hon stämde McDonalds där hon hade köpt kaffet genom en bilserveringslucka, det snabbmatsstället kallar McDrive. Hon fick tredje gradens brännskador på vissa delar av benen och i grenen. Denna händelse har gett upphov till en massa skämt och den är numera en del av den moderna folkloren, inte bara i USA, där det hände, utan även här i Europa.

Att nu dottern till den som brände sej för över 20 år sen berättar sin syn på vad som hände ändrar ingenting. Man ska inte dricka kaffe i en bil, inte i nåt fordon med trångt sittutrymme alls. Det är fel att göra så, även om det inte borde göras förbjudet. Det vore att gå för långt. Det är fel av McDonalds att sälja till folk som sitter i bilar. Det uppmanar till en stillasittande livsstil mer än den som blir av att man går in på restaurangen och äter på normalt vis.

Jag vill faktiskt gå så långt som att säga att servering till bilar från ett öppet fönster är en tokig idé. Inte den tokigaste, men väl så tokig att den starkt bidragit till fetmaepidemin i Västerlandet. Tokigare idéer finns förstås, som den på den översta bilden nedan, men att sitta i sin bil och bli serverad mat, som man sen oftast äter i bilen medan den körs, är farligare för hälsan än många riktigt tokiga, om än relativt harmlösa, idéer.

Riktigt tokig men harmlös idé.
Tokrolig situation. Hur undgår man att spilla nåt här?



"If a man comes to the door of poetry untouched by the madness of the Muses, believing that technique alone will make him a good poet, he and his sane compositions never reach perfection, but are utterly eclipsed by the performances of the inspired madman."

tisdag 15 oktober 2013

Hälsofreak och Avigbladet gör hönsfarm av en fjäder

Alarmosfären behöver en fallstudie till att gotta sej åt, så här kommer överdrifternas överdrift år 2013. En hamburgare som ser likadan ut efter fem år i torrt klimat, dvs en källare!

Ett hälsonöt vid namn Karin Haglund köpte en hamburgare på McDonalds för fem år sen för att bevisa sin sak, att ett bröd och en bit malet kött som steks ser likadant ut efter fem år i en källare. Det är faktiskt inte så konstigt eftersom bröd som lämnas ute, och som redan rostats lätt en gång såsom McDonalds ansvariga säger i artikeln, ju behåller sin form och sitt utseende då bakterier och svampar inte kommer åt brödets struktur och kan äta upp det.

Köttet har också torkat vilket inte är så konstigt. En påse av den typ en måltid kommer i är inte gjord för att hålla nåt färskt speciellt länge. Den är gjord för att transportera mat i från en plats till en annan. Punkt slut.

Men det finns dom som alltid ska spela på alarmismens tuta och säga att det måste vara nåt konstigt med mat som inte förändras i utseende på ett antal år. De borde lära sej lite om biologi, fysik och kemi, vilket hade hjälpt dom förstå hur det kommer sej att hamburgaren ser ut som den gör efter fem år. Att den sen inte smakar speciellt bra beror på att den ändock har fått en typ av nedbrytande bakterier på sej, de arbetar dock långsammare än alla andra. Nu har de hamburgaren för sej själva så de kan i lugn och ro bryta ner hamburgaren under flera decennier.

Det är faktiskt ganska tröttsamt att se såna här alarmistiska påståenden yttras hela tiden. För egen del äter jag inte på McDonalds (inga andra snabbmatställen heller om jag får slippa) eftersom jag föredrar att göra mina egna. Men hellre att jag äter hos dom än på nåt förment hälsoställe med underliga dofter och många gånger tveksam konsistens i det man ska äta. Ät vad du känner för att äta, det är mitt råd. Men vad du gör, lägg inte undan maten för att bevisa en ståndpunkt. Mat ska ätas, inte lekas med.




"Be careful about reading health books. You may die of a misprint."

torsdag 3 oktober 2013

Banker, banker, banker...


Har kanske bankerna spelat ut sin roll som förvaltare av vanliga människors pengar? Jag hörde i skrivande stund i radion (programmet Karlavagnen i P4) alldeles nyss en historia om en man vars fru, som hade en kennel, dog och i bouppteckningen fanns inga pengar kvar för nån på banken hade med stor förmodan försnillat dom (vilket tyvärr inte kan bevisas men jag säger det ändå eftersom all bevisbörda ligger på banken, inte mej!) och sen hävdade de på banken att det fanns skulder som måste betalas, trots att det före hustruns död fanns pengar som täckte alla skulder, inklusive den skuld som dök upp flera månader efter bouppteckningens slutförande.

Visst, det är lätt att sluta upp bakom den enskilda människan mot det stora bankväsendet. Men det är svårt att få rätt mot en bank för de som jobbar på en bank har alla möjligheter att dels förstöra alla eventuella bevis, dels sno åt sej pengarna för egen del så att banken som organisation får den kollektiva skulden i medierna och bland vanligt folk.

Men enskilda bankanställda i all tvivelaktig ära, det är bankerna som helhet jag vill diskutera helt kort, och jag är tveksam till att bankerna verkligen behövs i samma utsträckning som de hittills har funnits för folk. Låt bankerna hålla på med sina företagsaffärer och lämna oss vanliga dödliga i fred. För jag undrar om vi betyder nåt för bankerna. De borde ställa upp mer för oss. Eller så får vi starta en helt ny uppsättning med banker som kan börja om från början för vanligt folk. En sån bank är JAK, men för dom som gillar räntor är denna bank inte aktuell eftersom de inte sysslar med ränta.

Det ska nu sägas att jag bara går på de stora bankerna här, och då specifikt de element inom varje bank som utnyttjar sin position inom respektive organisation för att göra rent ut sagt elaka saker för att berika sej själva på bankens och kundernas bekostnad. Men det verkar göras med vissa personers goda minne och är det nån som klagar har de advokater som skyddar dom.

Vi kanske ska göra mot bankerna vad deras anställda gör mot oss. Men får vi göra det? Får vi verkligen lura dom, skinnflå dom och tvinga dom att gå från hus och hem när de inte kan betala?



"All religion, my friend, is simply evolved out of fraud, fear, greed, imagination, and poetry"

lördag 1 juni 2013

Att vara rik är tydligen ingen dans på rosor

Det räcker tydligen inte att vara rik som ett troll, man måste vara superrik. Men inte ens det är utan sina bekymmer. De allra, allra rikaste har tydligen drabbats av paranoia för att de har så mycket pengar. De oroar sej för att bli av med dom och ser uppenbarligen folk omkring sej som större problem än politiker och myndigheter. De är bortom diskussionerna om mat för dagen för de verkar inte äta pga sina problem med att behålla sin rikedom.

Man kan fråga sej varför man skulle vilja ha så enormt mycket pengar. Att ha tillräckligt för att slippa oroa sej för dagen är en sak, men att ha så mycket att ens eventuella avkomlingar i femte led inte skulle ha några problem att leva gott är nog inte bra. Det blir som i legenden om kung Midas, han som ville ha förmågan att förvandla allt han ville till guld. Men när han försökte äta blev maten till guld så rikedomar sågs även förr som nåt farligt.

Jag ser inte rikedom i sej som nåt fel. Det är bra att vilja sträva mot att bli bättre än det man redan är och har. Har man mycket kan man dela med sej till mindre lyckligt lottade så att de får möjligheten att få det bättre också. Men ekonomiska rikedomar ses nästan alltid med avundsjuka och många politiker önskar nog att de hade befogenheter att skära ner de rikas tillgångar och dela ut dom bland sina egna. Glöm att vi vanligt folk skulle få vara med och dela på det om så skulle kunna ske. Vi borde kunna kanalisera avundsjukan till nåt som gör att vi vill bli rika vi med, inte att försöka ta ifrån de rika sina rikedomar.

Hur man än har fått sina rikedomar är det inte konstruktivt att vilja ta den ifrån dom. Det tyder på hämndbegär och inget bra kan komma av hämnd. Här kan förstås inflikas att har man byggt sina rikedomar på t ex knarklangning har man förstås ingen rätt att behålla dessa om man blir påkommen. Där går gränsen för rättvisetänkandet. Riktigt oärligt ansamlande av rikedomar ska inte kunna belönas. I övrigt ska det bli belönat, anser jag. All ärlig strävan mot succé ska belönas.

Citatet längst ner här i inlägget av Konfucius passar in på många länder i världen. Här i Sverige skäms vi för välstånd och rikedomar. Betyder det då att Sverige styrs dåligt?



"In a country well governed, poverty is something to be ashamed of. In a country badly governed, wealth is something to be ashamed of."

fredag 24 maj 2013

SEX!

Svensken vill inte ha sex längre, enligt Aftonbladet. Så tidningen lanserar nu en kampanj kallad Sverige ligger, uppenbarligen med syftet att få fler att göka. Anledningen är solklar: vi stressar för mycket, lever inte livet längre utan lever som arbetsmyror och drar ett alldeles för stort strå till stacken, som aldrig tycks växa. Sen när sex kommer på tal finns det bara på internet eller TV och det är ju ofta bara fejkad sex som är lika rolig att se på som torkande färg.

Dessutom är sex tabubelagt idag. Vi får knappt ens tala om sex, samtidigt som det förekommer i sån riklig mängd i media. Ska media få tala om och visa sex medan vi vanligt folk inte får göra det? Mitt problem är inte artikeln eller studien om att sexvanorna ändrats, mitt problem är att vi inte pratar så mycket om det alls. Vi borde prata om det i skolorna, på arbetsplatserna och utan mediernas hjälp. Inga filmer om hur det går till, inga foton på den och den kroppsdelen utan det borde handla om känslorna som uppkommer när vi har sex, när vi lever oss in i tanken på sex. Låt oss strunta i moralpredikanterna och alla hö-hö-höare som bara börjar fnittra så fort sex kommer på tal.

Nä, tacka vet jag Laci Green, sexrådgivaren från San Francisco. Hennes råd är alltid värda att lyssna på. Hon försöker inte hyckla, hon försöker få oss att tala om sex i vardagen.




"Just for the record, the weather today is calm and sunny, but the air is full of bullshit"

torsdag 16 maj 2013

Människor ÄR dumma!

Det är inte bara den här samlingen idioter som gör mej besviken, rent av arg, på att vi har demokrati ibland. Jag bifogar en del bilder här nedan, för er som inte har lust att följa länken ovan. Det är den stora nackdelen med yttrandefriheten och demokratin, att idioter och klantskallar får göra sina röster hörda. Samtidigt, den stora fördelen med detta är att vi ser dom och kan lära oss undvika eller ignorera dom. Fast vad är det man säger, mot dumheten kämpar gudarna förgäves.





"I see dumb people!"

måndag 22 april 2013

Noterbart från veckan som gått

Jag läser om värdetransportföretaget Panaxia, som konkade i höstas. Dess ägare kan åka i fängelse för förskingring om det vill sej illa för dom. Ironin är den att ett värdetransportbolag har i uppdrag att skydda pengar från rånare och nu kan Panaxias ägare hamna tillsammans med just såna rånare. Om det vill sej illa förstås.

Knasbollar har hängt upp nazistflaggan i den kommunala flaggstången i Ljungby. Knasbollar kallar jag dom därför att de som gjort det inte verkar bry sej om hur andra reagerar inför denna felaktiga symbol. Nazisterna vände på hakkorset så det pekar åt ett helt annat håll än det brukar göra, och satte in den i en flagga tillsammans med en blodröd färg. Hakkorset är en symbol för den återkommande solen men nazisterna förstörde det. Därmed har denna symbol stigmatiserats för all framtid i Europa, Amerika och västra Asien. Synd för det är en stilren och enkel symbol att förstå. I Europa blev det ofta förr i tiden jämförd med ett hjulkors eftersom det egentligen är en variant av detta kors, som också kallas solkors.

Ännu fler stollar i farten. Den här gången verkar det som om ett gäng galningar som stannade sina bilar på Essingeleden och började slåss. Det är vad framgått av polisrapporterna. Vad som än hände är det nog ett tecken på att en del människor lever ett för tråkigt liv.

Bostonbombningarna i all "ära", det är ändå fabriksexplosionen i Texas, USA, och jordbävningen i Kina jag känner mest för. I det första fallet verkar det handla om nån form av slarv och i det andra om en naturkatastrof. Missförstå mej inte, jag vill inte göra ner det som hände i Boston på nåt vis men det internationella mediauppbådet kring Kina och Texas har inte direkt varit av den storlek som terrordådet i Boston fått. Terrordåd är nåt som vissa använder sej av för att tvinga sej på vanligt folk och skrämma dom till tystnad eller underkastelse på ett eller annat vis. Slarv är ändå egentligen värre eftersom olika faktorer bidrar till att skapa nåt som skrämmer folk. Naturen rår vi inte på, vad som än sägs.



"Att vara slav under rädslan är det värsta slaveriet"

torsdag 4 april 2013

Skillnaden mellan rasism och främlingsfientlighet

Inspirerad av den eminente skribenten Peter Harolds genomgång av den här artikeln började jag skriva en kommentar till Peters inlägg men insåg sen att det borde bli ett ordentligt inlägg på min blogg först. Det kan synas som att jag med detta inlägg sparkar in öppna dörrar men jag tycker folk borde veta skillnaden mellan rasism och främlingsfientlighet.


Rasism är i sin ursprungliga form när man skiljer på folkslag (ordet ras betyder egentligen folk) och katalogiserar och kategoriserar dom efter karaktärsdrag och utseende med ens egna folk överst. Så har nog människor gjort i alla tider. Det blev en norm under 1800-talet då frenologin sågs som en vetenskap och utseendet ansågs vara en viktig faktor för hur människor var skapta och vilken förmåga till utveckling man hade.

Det där att se på andra människor med glasögon av svartaste ondska är egentligen inte rasism utan mer åt främlingsfientlighetshållet. Jag skiljer nämligen på främlingsfientlighet och rasism. Det SD ger uttryck för är varken eller. Det är främlingsmisstänksamhet, möjligtvis osäkerhet inför det okända. Det har vi väl alla med oss på ett eller annat vis, innan vi lär känna andra människor. Skillnaden är att SD gör politik av det, vilket egentligen inte är nödvändigt. Det som är nödvändigt är att vi lär oss av varandra så vi slipper gå på pumpen som vi hela tiden tycks göra i immigrations- och flyktingpolitiken.

Jag ser inga rasister nånstans i svensk politik eller nån annanstans. Många med främlingsmisstänksamhet och en del med latenta xenofobiska (främlingsrädda) åsikter, men ingen rasist som sagt.

Äkta rasism är således mer av typen "jag är bättre än dej för jag har utvecklats längre i min kultur och du kan aldrig bli lika bra". Främlingsfientlighet är när man går till angrepp, antingen verbalt eller fysiskt för att störa de man inte gillar, just för att de är främlingar. Man ser inte individerna i gruppen. Man bör vara tillräckligt öppen för andra människor så att man kan se det positiva i dom.

Vår offentliga immigrationspolitik är i mångt och mycket ett skämt. För de som etablerar sej här är det förstås inget skämt. Det är när det INTE funkar som det är ett skämt. Påfallande ofta fallerar den politiken, tyvärr. Men jag antar att det beror på byråkratin och den latenta xenofobin mer än något annat...



"Man förlorar mer tid när man försöker vinna tid"

torsdag 28 februari 2013

Kritik av vårt moderna samhälle, är det värt mödan?

Det hör till det moderna, fria samhället att föra fram kritik mot saker man upplever felaktiga. Är kritiken obefogad eller förs fram på fel sätt står det andra fritt att kritisera en tillbaka och i vissa fall korrigera de felaktigheter man själv skulle "råka" komma med. Är kritiken befogad, ja det säger sej självt att man då bland de som känner sej träffade ska ta till sej kritiken och använda den för att som talesättet säger; göra om, göra rätt.

Ingen står ovanför kritik, allt går att kritisera. Det finns inga heliga kor (förresten är kon inte helig i Indien!) och kan man inte ta kritik ska man inte yttra sej heller. Det är en maxim så god som någon. Har du nåt att säga, tänk efter hur du vill ha det sagt och vilka konsekvenser ditt yttrande kan få. Men när vi kritiserar vissa aspekter av vårt samhälle får vi höra dels att vi är politiskt färgade, dels att vi bara vill sko oss själva, dels att vi har fel utan att man preciserar vad vi har fel i när vi kritiserar samt dels att ingen lyssnar på oss.

Vilka är då "vi"? Vi är alla människor som har något vettigt att säga. Det är subjektivt sagt, det medges, men säg så här: Om man kan ändra på ett samhälle eller delar av det utan att skada det och på vägen mot denna förändring kan ge kritik och synpunkter som mynnar ut i någon förbättring, vilken som helst, har man en sund inställning till det här med diskussion och olika former av diskussioner. Det anser i alla fall jag. De som bara vill skrika otidigheter, hotar med gud och fan åt alla håll eller bara säger att det man har att komma med inte betyder något, såna lyssnar jag inte på och det tror jag inte många andra gör heller.

Jag tänker nu kritisera en specifik aspekt av vårt samhälle. En som jag retar mej på och har gjort rätt länge, nämligen biståndspolitiken till fattigare länder. Det är ingen stor del, det är struntsummor, ungefär som att ge bort en hundring av ens egen lön. Problemet är att ge bort biståndspengar som vi gör idag är som att ge pengar till välgörenhet. De går påfallande ofta ner i fickorna på människor som har med hanteringen av ekonomiska medel. Korruption finns överallt i alla delar av samhället men det är väldigt frapperande att just biståndspengar, pengar som ska gå till att undervisa människor, hjälpa fattiga att skaffa vatten osv, blir kapade av mindre nogräknade personer så där lättvindigt samtidigt som ansvariga politiker och tjänstemän bara slår ifrån sej med ord som "vi ska se över det här" eller "så här får det inte gå till, vi ska gå till botten med det här".

Vårt moderna samhälle är till stora delar byggt på andras bekostnad, det kan inte förnekas. Jag tänker nu på Europas utsugning av framför allt Afrika och Sydamerika. Dock kan vi inte göra det ogjort och det bästa (faktiskt det enda) vi kan göra är att be om ursäkt å våra föregångares vägnar. Men vi ska INTE behöva betala en massa pengar till de länder vi var med om att skapa bara för att de som nu innehar dom inte kan sköta dom. Vad vi ska göra är att ordna de problem vi varit med om att skapa genom att undervisa folk i Afrika och Asien så att de inte gör samma misstag vi en gång gjorde. Pengar i form direkt bistånd är det sista de ska ha. De får pengar ändå genom att vi köper varor av dom.

Vad vi borde göra mer specifikt är dels att låta de länder som ser ut att klara sej ekonomiskt och kulturellt vara ifred och bara hjälpa de som har en benägenhet att vilja skapa diktaturer att komma ur envåldshärskarnas klor, samt dels finansiera undervisning i sånt som är relevant; skogsvård, skötsel av vattendrag, byggen som är anpassade efter rådande klimat är exempel på sånt vi borde finansiera. Att ge pengar till politisk och ekonomisk verksamhet blir ofta precis som i citatet jag skrivit längst ner.

Det jag nu har sagt kan sägas om många andra aspekter i samhället. Biståndspolitiken inom landet föder påfallande ofta avundsjuka bland de som får dessa pengar, många gånger riktas avundsjukan mot immigranter trots att den svenska staten har pengar nog för att kunna föda säkert 10 miljoner människor utan problem. Allt annat är bara falsk propaganda. Men så långt kan sägas att biståndspolitiken inte har hjälpt folk ur krisen. Man måste som individ själv göra nåt åt sin situation. Jag var i det träsket själv en gång men tog mej ur det, delvis med hjälp av andra och delvis för att jag såg i vilken rävsax jag satt i. Det verkar inte som om alla gör det tyvärr. De vill hellre spela martyrer och skylla på andra för sina egna tillkortakommanden.

Det är just det martyrskapet som ger anhängare åt missnöjespartier som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. De lever gott på att folk blir trötta på betongpartiernas världsfrånvända syn. Det är lätt att då hamna i dessa partier. Miljöpartiet är kanske inte direkt målet för socialfall men det är ett parti för alla de som inte känner att de får gehör för sina kvasifascistiska åsikter om att miljön borde reformeras efter hur de ser på den.

Ett samhälle där dessa två partier är störst vill inte jag leva i. Då får vi antingen en värdekonservativ syn på samhället där religionen och en alltför trångsynt syn på andra människor får råda, eller så får vi en politik där vi mer eller mindre tvingas avstå vårt moderna liv till förmån för ickefungerande energikällor. Huga!



"Att ge politiker makt och pengar är som att ge tonåringar whisky och nycklar till bilen"

fredag 15 februari 2013

Är arbetslöshet en lyxfråga?

Jag var arbetslös i många, många år och kände mej då som en skurk som tog pengar från FK trots att jag egentligen inte behövde gå hos dom, vilket också konstaterades senare. Men jag antar att de utgick ifrån felaktiga uppgifter och fortsatte i den villfarelsen eftersom det inte fanns några jobb inom den sektor jag tillhör, fotografering och arkivering. Jag å min sida drog mej undan för jag ville inte ha med dom på FK och AF att göra. Det löste sej dock och nu är det avklarat sen ett antal år tillbaka. Nog om mej.

Alla verkar inte se arbetslöshet som ett socialt och fysiskt hinder. Vissa tar det som en ursäkt för att driva omkring som lodisar och supa sej fulla mitt i veckan. Jag har nog sett många såna på sistone. De går från småjobb till att driva omkring redlösa. De är bara patetiska varelser som driver omkring i universum utan mål. Det finns annars en grupp arbetslösa som verkar ta det med en ännu större klackspark. De åker runt i sina bilar och gör en sorts informell inspektionsrunda i byarna. De finns i hela Sverige och inte alla är väl arbetslösa men påfallande många verkar vara det. De är inte hopplösa men många av dom kör hopplöst dåligt. Det är bara rena turen att ingen olycka med nån av dom involverad har skett än.

Det leder mej till frågan jag ställer mej idag, är arbetslöshet en lyxfråga? Har en del verkligen råd att vara arbetslösa? Än en gång, inte alla i ovanstående rörande bilkörandet verkar vara arbetslösa och jag pekar inte ut nån. Det är främst alkoholisterna jag pekar på. Har de verkligen råd att vara utslagna? Hur länge kan de hålla på? Det borde finnas hem för såna dit de kan, mer eller mindre tvångsmässigt, föras om de stör samhällets dagliga funktioner för mycket. Den sortens tvång skulle jag gärna skriva under på...



"Det finns inget sorgligare än att förlora en illusion."

onsdag 6 februari 2013

Ja till samkönade äktenskap

Som nån lär ha sagt för länge sen, visst ska homosexuella få gifta sej. De har all rätt att vara lika olyckliga som alla andra. Nu har det brittiska parlamentet sagt att så också ska vara fallet i Storbritannien. Åtminstone har en första omgång kommit fram till detta i en omröstning där 400 röstade ja och 175 nej.

Jag förstår inte varför äktenskapet ska vara en ensak för heterosexuella. Det måste vara religionen som spökar igen, som i Ryssland där tokstollarna har infört en lag som förbjuder homosexuell "reklam". Den där religionen som alltid ska ha rätt. Jag är trött på att organiserad religion hela tiden ska bestämma. Vi får se om den nu kan få ett rejält bakslag. Jag hoppas det i alla fall.

Kärlek är kärlek, oavsett i vilken form den än kommer. Det är en följd av evolutionen. Inget som har med religion eller annat sånt flum att göra. Att vi ser sånt som avvikande beror på att vi av samma evolutionära verksamhet har kommit att se det som inte är normalt förekommande som nåt hemskt. Vi avskyr det som skrämmer oss och det skrämmer oss för vi inte förstår oss på det.

Vi kan alltid hoppas att alla människor får rätten att bli olyckliga i sina respektive förhållanden i framtiden. Det är inte bara vi heterosexuella som har ensamrätten på olycka...



"Den som tar barnets hand, tar moderns hjärta."

måndag 28 januari 2013

Måndag...


Dags igen för ännu en vecka fylld av jobb. Foton, foton, foton. Nej, det handlar inte om de partiklar vi kallar ljus utan om resultatet av fotonernas verksamhet tillsammans med diverse ämnen, fotografier således. Måndag är inte min favoritdag precis men absolut inte den hemska dagen den målas ut som. Den värsta dagen för min del är torsdagen. Jag har inga skräckdagar men väl dagar jag anser är trista och torsdagen är klämd mellan sköldarna. Man har precis passerat mitten på arbetsveckan och ser fram emot fredagen vilket gör hammargudens dag till en ytterligt seg dag.

Men på det hela taget är veckorna inget att bry sej om. Det är bara att jobba på. Kameran ger mej jobb, skannern likaså. Tittar man bara ut genom fönstret finns det alltid nåt kul att fästa ögonen på. De jag har omkring mej är också roliga att ha å göra med. Kanske torsdagen ska bli "femprocentaren" istället?



"Att arbeta är bra så länge man inte glömmer bort att leva."

torsdag 24 januari 2013

Efter digital teknik kommer DNA-teknik?

I framtiden kanske vi kan spara filmer, bilder och musik på DNA-strängar som vi har med oss, såväl bokstavligt som bildligt. Till en början blir det väldigt dyrt, vi kanske kan se det i nån actionfilm där det spelar en stor roll för handlingen. För det är inte längre science fiction. Det kanske skrämmer vissa människor men många andra kommer vilja ta del av detta. Man skulle kunna tänka sej att information nu kan föras fritt över hela världen utan att förbudsivrare som MPAA, RIAA och IFPI skulle kunna stoppa den. Det blir enklare att betala också. Man betalar via sin skattsedel för vi bor ju nånstans och då kommer det upphovsrättsinnehavare till del i alla fall. Snacka om fildelning och internet! Envar blir sin egen dator och server för vidarebefordran av information. Frågan är bara, var pluggar jag in minnet nånstans?



"Datorn är det senaste tekniska framsteget när det gäller att försinka kontorsarbetet."

Populära inlägg