Visar inlägg med etikett kåseri. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kåseri. Visa alla inlägg

lördag 12 november 2011

Lördagstankar

Jag väntar med andäktig spänning på dokusåpan "Fru söker bonde". Det vore en trevlig upplevelse att få se vuxna kvinnor på fullt allvar leka med tanken att få vänstra. En annan dokusåpa som borde kunna slå igenom är "Riksdagen". Det går till som så att man röstar på den eller de som man tycker får ut sitt budskap bäst och sen vinner det parti som får flest röster av tittarna. Vad tror ni?

När vi skriver på våra bloggar och det sänds ut i cyberrymden utan att någon läser det, har det någon betydelse då?

TV-kanalerna är fulla av icke-program som vi matas med vare sej vi vill eller inte. De flesta av dessa står SVT och TV4 för. En del bra program finns där också förstås men inget jag skulle ligga sömnlös över ifall jag skulle missa nåt av dom. Exempel på dåliga program är alla dokusåpor, så kallade kulturprogram, Go kväll, Halv åtta hos mig, för att bara nämna några. Är det jag som är en snobb eller är smaken så olika från människa till människa?

Håkan Juholt klagar över att han placeras med SD vid debatterna i SVT. Jag tror skon mer klämmer över det faktum att Socialdemokraterna ännu inte fattat att de är i opposition. Men låt Juholt klaga. Detta förfarande spelar bara Fredrik Reinfeldt & co i händerna. Inte för att Alliansen är ett dugg bättre än de rödgröna men det håller dagens sossar borta från den innersta Makten.

En sista liten tanke: Om det nu finns ett liv efter detta varför kämpar då organismen så hårt för att stanna kvar i detta?

Länge leve tankarna i våra huvuden. Utan dom hade vi inte varit dom vi är.

"Beep!"

lördag 17 september 2011

Världen blir bättre, ändå mår vi sämre

Den moderna utvecklade världen gör att vi har möjlighet att leva längre än nånsin. Den uppväxande generationen ska visst om man får tro vissa forskare kunna bli 100 år. Levnadsstandarden är också bättre än nånsin för de utvecklade länderna. Vi har all materiell lycka vi kan önska oss, inte bara i form av datorer, kommunikation och nöje, utan även om vi behöver ta oss nånstans eller behöver vård. Forskningen har lett fram till fantastiska apparater som gör våra liv lättare. Visst finns det nackdelar men de kan vi nog ändå negligera till största delen. Vi kommer nog över även dessa så småningom.

Ändå hopar sej orosmolnen så fort något är oklart inför framtiden. Är det inte ekonomiska problem så är det imaginära diton skapade av forskare och politiker som vill göra sej viktiga, såsom det som ligger bakom AGW eller ozonhålet. Problem i utvecklingsländerna hör inte hit eftersom deras problem är orsakade av oss i ett tidigare skede av historien. De "problem" vi dras med är våra egna. I-landsproblem om man så vill, triviala saker som blåses upp bara därför att vi har ett behov av att göra det.

Vi kanske inte mår bra om vi inte får oja oss lite och tycka synd om oss själva. Det verkar onekligen så om man får tro den konsensus som verkar styra våra liv. "Det viktigaste är att du mår så bra att du mår dåligt", är det outtalade mantrat som genomsyrar den utvecklade världen. Varför måste det vara så?

En förklaring till det kan vara att vi känner nån form av skuldkänslor för att vi har det bra, den där känslan som framför allt kommer fram inom olika religioner. Religioner och religiösa personer är duktiga på att utnyttja dessa skam- och skuldkänslor och dom lever kvar även i vår upplysta tid där religion egentligen inte borde ha en plats vid det bord som dukats upp för oss alla av forskningen och det moderna samhället.

Jag tror inte längre på såna känslor inför det moderna samhället. Går det så går det, går det inte så går det inte. Svårare än så är det inte.


"My home is where my heart is
but my heart is not at home"

fredag 19 augusti 2011

Ett allvarligt fel med klimatet

Jag tror mej ha upptäckt ett allvarligt fel med hur vi människor ser på vädret och dess långtida kamrat, klimatet. Vår hjärna har ju ett behov av att skapa mönster av allting och att då indela den tid vi tycker oss skönja i år, månader, dagar etc ger vår hjärna lite ro. Det blir då lite lättare att hålla reda på tillvaron samtidigt. När vi väl skapat en dylik indelning är steget inte långt till att para ihop det med vår upptäckt att det sker säsongsförändringar varje år. Dessa förändringar är återkommande och ger ännu mer ro i tillvaron för det hjälper oss att planera vårt förråd av mat.

Som jag tidigare skrivit är ordet klimat en skrivbordsprodukt skapad på ett ord av grekiskt ursprung som egentligen betyder lutning. Det beskriver årligt återkommande vädermönster, vilket är ett bättre ord för hela företeelsen förresten, som sällan eller aldrig förändras speciellt mycket, beroende på diverse yttre och inre faktorer.

Nu till problemet jag tror jag har upptäckt. När man slog fast dessa klimatzoner och klimatbeskrivningar över huvud taget utgick man ifrån att dessa årligt återkommande mönster var fasta. Man gjorde alltså samma misstag människor alltid har gjort, nämligen att världen är oföränderlig! Helt klart har kaosteorin en poäng här eftersom det är just vad världen är - föränderlig. Allt ändras hela tiden. Har ni tänkt på att sen man kidnappade ordet klimat från geograferna (de använde ordet klimat för att beskriva hur jorden som sfär påverkade vädret i en viss zon, ännu tidigare användes ordet för att beskriva jordens lutning från ekvatorn till polerna) för ca 100-150 år sen har t ex Sverige som geologisk landmassa höjts mellan 30-100 cm på grund av den fjädringseffekt marken känner av påverkan av efter istidens slut för ca 10 000 år sen? Dessutom har sprickan mellan Europa och Afrika å ena sidan och Nordamerika å den andra vidgats med mer än 5 meter sen dess.

Det största felet i hela klimatbeskrivningen är alltså att vi utgår från att naturen skulle rätta sej efter VÅR indelning av tid och rum. Bara för att vi bestämde att januari skulle vara den första månaden på ett år och att månaden skulle indelas i veckor och dagar innebär det inte att vädret skulle rätta sej efter vår indelning. Det är alltså fel att säga att "vädret är ur led nu för tiden". Snarare är det vår indelning som är ur led. Om vädret har förändrats beror det mindre på påverkan från oss eller vår indelning av tid och rum än på det faktum att jorden är föränderlig.

Förstås är detta ingen upptäckt som är ny, det är bara jag som först nu har förstått hur detta hänger ihop. Ta det som det kommer, flickor och pojkar!

måndag 15 augusti 2011

Varför?

Varför känner jag mej så illa till mods när jag har sagt min mening men blivit arg samtidigt?

Varför finns det inte ett enda kort för allting, ett allt-i-ett-kort (ID-handlingar, medlemskort till klubbar, poängkort till Hemköp, ICA etc, bibliotekskort), den tekniken ligger väl inte för långt fram i tiden?

Varför bantar sjuåriga flickor i Sverige?

Varför använder vissa nedsättande ord i en debatt och kommer undan med det?

Varför inte bara acceptera dåligare, dåligast när det funnits i språket så länge?

Varför regnar det alltid när man bestämmer sej för att gå ut utan jacka?

Varför är det alltid kö till pantautomaten när man har mycket att panta?

Varför tjatas det om respekt överallt men så lite om tolerans och vänlighet, som ju ger respekt?

Varför skriver vi folk på näsan utan att för en sekund reflektera över att det är en själv man beskriver?

Varför kallas kvinnor det svagare könet när jag aldrig vunnit en enda fysisk kamp mot en kvinna?

Varför säger vi att vi ska skriva upp något när vi i själva verket nästan alltid skriver ner?

Varför säger alltid småbarn varför det?

Varför skriver jag allt detta?

fredag 12 augusti 2011

Vargen kommer - varje dag!

Dags för ett litet fredagskåseri.

Den gamla historien känner väl många till, den om pojken som ropar "vargen kommer!", där detta budskap upprepas dagligen - med resultatet att nästan alla kommer rusande för att se till sina får och getter. När de kommer fram ser de att pojken bara drivit med dom och de går arga hem efter att ha hudflängt honom. Så fortsätter det. Så kommer då vargen till slut men nu tror ingen honom för de har hört den visan förut. Vargen tar vad den vill ha och pojken står maktlös.

Inom klimatforskningen har "varg" blivit synonymt med smältande isar, hot om kommande översvämningar och varmare klimat och likväl har inget hänt. För mer än 20 år sen ropade den amerikanske spektakulär-forskaren James Hansen* "varg" så det ekade över hela jorden då haven skulle stiga över sina breddar på tjugo år i samband med isarnas smältning vid polerna. Så här tjugo år senare, har ni märkt av någon avsmältning än? Nej, och det beror på att hans utrop bara var ett sätt för honom att få uppmärksamhet till sin egen person och sitt arbete, som helt och hållet gick ut på att människan var en stygging som skulle förstöra världen.

Har då världens politiker och andra spektakulär-forskare lärt sej något av hans utrop? Ja, de har lärt sej att strunta i forskning som visar på andra orsaker till uppvärmningen av vår planet, de har lärt sej ignorera svält, uttorkning av floder, nedskräpning och utsläpp av gifter i vår natur till förmån för påhittade hot som bara kan ha kommit från såna som den där pojken som ropar "varg". Forskare har lärt sej att flytta fram sina prognoser så långt fram i tiden att ingen av oss nu levande kommer att få uppleva om de eventuellt får rätt eller fel. Men vargen har hittills inte kommit och inte mycket tyder på att den skulle göra det heller. Möjligen en fjällräv eller en fennek.


*Ett intressant faktum är att om man slår orden "Hansen" och "warmist" samtidigt på Google är uppslagsordet om James Hansen i Wikipedia ett av de första som kommer upp i förslagen. För den som undrar, warmist är en nedsättande beteckning på de som skriker högst om att människan skulle orsaka en uppvärmning på jorden. 

Inom finansvärlden skriker alla "varg" hela tiden men till skillnad från den politiska och spektakulär-forskarvärlden kommer vargen hela tiden, med ojämna mellanrum. Man kan spåra början till dessa ekonomiska kriser redan i arkeologiska fynd, där satsningen på vissa grödor eller en viss typ av jakt lett svåra problem när torka och påföljande svält tvingade folk att flytta. Mönstret upprepas hela tiden.

Bland de som kallar sej genusforskare, ännu ett av dessa pseudovetenskapliga områden som upphöjts till äkta vetenskap av de med politisk korrekthet på sin agenda, ropas det också "varg", men här är vargen oss män. När de ropar "vargen kommer!" står deras medhjälpare beredda med alla möjliga vapen för att fördumma oss män, det på ett sätt som aldrig hände mot kvinnor på den tiden kvinnor knappt hade nåt att säga till om. En undersökning som visade att kvinnor i gemen är sämre än män på att parkera (en sak som har med spatial förmåga att göra, inget annat!) avfärdades av en av dessa guruer inom genusforskningen. Denna "guru" sa att det nog berodde på brösten. Typiskt sexistiskt och chauvinistiskt snack från någon som är rädd att förlora en debatt att dra upp kroppsdelar i en sån diskussion.

Bland fanatiker inom främlingsfientlighetslegionen ropas det också "varg" och vargen är då alla immigranter. Så fort nån med utländsk härkomst dabbar sej är dessa hatare, som aldrig vill lära sej tolerans och fördragsamhet (se tidigare inlägg på min blogg om detta), framme och ropar "varg!" De drar då alla över en kam och ser helst att de "sköter sej". Väldigt intressant att de flesta som är fientligt inställda till utlänningar som bosätter sej här i Sverige många gånger själva är ättlingar till icke-svenskar. Det är ett psykologiskt faktum dock att generationerna efteråt blir väldigt patriotiska gentemot det land de är födda i och glömmer gärna bort sitt utbölingsursprung. Blekinge och Skåne har gott om såna människor. När blev dessa regioner svenska? Nån som vet?

Med upploppen i Storbritannien i färskt minne kan man undra vem som ropade "varg" där. Precis som med immigrantdebatten finns tyvärr risken att man drar alla över en kam när man utmålar internet och all övrig kommunikation som medskyldiga i dramat.

Som avslutning kommer här en väldigt rolig beskrivning av hur folk inom forskarvärlden ser på varann:

Bild hämtad från Wattsupwiththat. Klicka på den för att se den i större format.

lördag 30 juli 2011

Klimat är det man väntar sej, väder är det man får

Jag tänkte skriva ett litet kåseri helt utan vetenskapliga ambitioner om vad vi vet om vädret som det utvecklats de senaste decennierna.

Året är 1987. Jag är 13 år gammal och det är sommar, precis som nu. Jag bor i Skurup, Skåne. Solen skiner och det är relativt varmt. Friden störs dock av oväder som kommer in, ofta ett på förmiddagen och ett på kvällen. Klart intressant utveckling. Så fortsätter det in på hösten ända tills kylan sätter in. När väl den har tagit över blir vintern hård och lång. Den vintern ska man enligt uppgift kunna gå från Estland till Sverige över isen. Det är senaste gången hela Östersjön är igenfrusen.

Senaste vintern var det nära att så skedde igen. Vädret är vad man får när man förväntar sej att klimatet ska bli något helt annat. För vissa förväntar sej nämligen att vädret ska uppföra sej som datorernas program har sagt att det ska göra. Med vissa menar jag förstås de där alarmisterna, en vid det här laget ganska undanskymd grupp människor om endast hålls om ryggen av journalister och politiker men där även dessa håller en ganska låg profil i ämnet sen debaclet vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009. Vädret där i Köpenhamn var inte heller det bästa. En snöstorm tog alla på sängen, vilken surpris för klimathotarna, eller hur?

Låt oss gå tillbaka några år igen. Det är 1997. Juni månad och jag bor i Malmö. Ett skyfall utan dess like kommer in från öster och på drygt två timmar faller enorma mängder regn och säkerligen 4000 blixtar slår ner överallt i staden. Detta oväder hade tidigare under dagen varit något längre norröver och drabbat Karlshamn i Blekinge. Ett liknande oväder drabbade Göteborg i juli 1985. Halva staden stod ett tag under vatten.

Anledningen till att jag nämner dessa händelser är att de ingalunda är unika i svensk väderhistoria. De är en del av svenskt väder. Vi kan förvänta oss sånt oavsett vad som händer med det så kallade klimatet. Vädermönstren bryr sej inte om vad vi människor släpper ut (eller in). Alarmisterna vill att vi ska tro att det är nåt unikt som häller på att hända. De som lyssnar på sånt kan lika gärna gå till spådamer och på seanser för man får höra lika mycket svammel där också.

För vädret och planeten i övrigt vägrar samarbeta med datormodellerna som tagits fram och som säger att vi borde ha fått det varmare över hela planeten redan vid det här laget. Mildare vintrar i norra och nordvästra Europa sades det. I vilken dimension då?
T o m naturen ger klimathotarna fingret numera...
Nu rasar alltså taket in på det gistna fuskbygge som kallas AGW. Al Gore framhärdar förstås men frågan är vem utanför Gorejugend som lyssnar på honom. Den forskare som försåg Gore med informationen om drunknande isbjörnar har fått sin gärning ifrågasatt. Det är som om hela den vetenskapliga modellen, som Sir Karl Popper var den förste att ta fram, har åsidosatts för att upprätthålla idén om AGW igång.

Hittills har AGW-tanken kostat oss alla miljarder dollar världen över och politiker har fått sitt anseende i folks ögon förstört därför att dessa har gått på klimatbluffen. Då är det på sin plats att fråga sej detta: är det värt att förstöra stora delar av ekonomin för att rädda nåt som inte behöver räddas? För inte behöver planetens klimat räddas. Klimat är som sådan en skrivbordsprodukt, en närmast statistisk anomali skapad av människor som vill hålla ordning på hur vädermönstren utvecklas från år till år.

Med detta tar jag adjö för idag. Väl mött i morgon då det är bildsöndag.
Inga drunknande isbjörnar pga global uppvärmning men väl en tsunami av fakta som talar emot Al Gore och hans vänner.
MET Office, Storbritanniens motsvarighet till SMHI har gjort bort sej flerfaldigt de senaste decenniet sen man skaffade en stordator som skulle hjälpa dom att bevisa att det blivit varmare. Vintrarna 2008-2009, 2009-2010 samt 2010-2011 har gått till historien som de kallaste och bistra på mycket länge.
Den här texten är tillägnad minnet av Hal Lewis, han som vågade gå emot strömmen och säga vad han ville angående påståendet att människan i stort sett ensam skulle vara orsaken till uppvärmningen av planeten Tellus under 1900-talet.

fredag 14 januari 2011

Lag och rätt: Gör om gör rätt!

En dom i Högsta Domstolen har tydligen retat upp en lagexpert så mycket att hon nu skriver en insändare om det i DN. Hon klagar på att en lagexpertkollega ska ha skrivit ett utlåtande som går ut på att man ska vara extra noggrann gällande målsägaren och dennes hågkomst. Men man får komma ihåg att när det gäller mål som det aktuella, dvs sexövergrepp, är det ofta ord som står mot ord. Fysisk bevisning är sällsynt om det inte skett inom de närmaste 24 timmarna. Det framgår också av kommentarerna att målet rör saker som hände för ca 10 år sen vilket komplicerar saken eftersom minnen kan blekna och förvrängas. Man kan vara bombsäker på en sak men ändå stämmer det inte med verkligheten. Om jag går igenom saker jag skrivit i en kalender kan jag bli förvånad över att finna vissa saker på vissa datum för jag minns inte att jag skrivit ner detta eller så minns jag fel datum för vissa saker. Ändå är det min skrivstil. Mer säkra än så behöver inte våra minnen vara att man kommer ihåg allt rätt.

Sen är ju frågan vad som bör kallas sexuella övergrepp. Med dagens lagbetydelse verkar det, om man ska tolka det väldigt vitt och brett (hmm, tautologi där), som om en vanlig beröring ska kallas övergrepp om den ena personen inte vill bli berörd.

Lagarna bör i mitt tycke skrivas om så att sexuella övergrepp får den betydelse det alltid har haft, alltså att använda sexualrelaterat våld mot någon annan. Allt annat bör strykas. Beröring är inget övergrepp även om det i mycket sällsynta fall kan leda till det. Jag skriver sällsynta eftersom vi berör varandra varje dag och inget av fallen jag varit med om har lett till nåt övergrepp.

Vill man inte bli berörd ska det dock inte ropas på lag och ordning. Man går helt enkelt därifrån och skulle den andra parten försöka förhindra det så får det väl bli handgemäng då. Tillhyggen finns överallt som kan användas till att försvara sej med. Vi bör inte ha en lagstiftning som bygger på orsak och verkan för då är steget till lagar som förbjuder en att tänka på en viss sak inte långt borta. Thought crime kallas det på engelska. Jag är osäker på den svenska benämningen så jag använder den engelska termen tills vidare.

Innan ordmärkningskråkorna börjar yla om definitioner av ordet beröring säger jag att jag med ordet beröring enbart menar en klapp på axeln, i ryggen eller kramande av sagda delar. Att utdela skamgrepp eller liknande ingår inte där, ej heller i vardagen. Vill man inte bli berörd på det vanliga viset är det nåt fel på en, antingen genom att man tolkar andra människors intentioner fel eller att man är skygg. I båda fallen kan man komma överens om att antingen inte vidröra igen eller försöka komma fram till vad som är orsaken till felet. Är man mycket för att tafsa på andra är det också ett fel på en men det har säkerligen inget med övergrepp att göra utan mer med ett behov av att vidröra. Det ska kunna gå att behandla.

Så, nu har jag skrivit lite om mina tankar kring lag och rätt och jag är inte nöjd med det jag förstått av det hittills. Mitt inlägg utvecklades också i en annan riktning än jag tänkt mej från början. Jag vet inte om målet handlade om beröring eller ej men det är just att beröring har kommit att införas i lagarna i diverse former som jag reagerat på eftersom vi ju berör varandra varje dag. Lagar är tydligen inte skrivna med ALLA människor i åtanke, inte heller alla situationer. Nåväl, ingen är perfekt.

Populära inlägg