Lag och rätt: Gör om gör rätt!

En dom i Högsta Domstolen har tydligen retat upp en lagexpert så mycket att hon nu skriver en insändare om det i DN. Hon klagar på att en lagexpertkollega ska ha skrivit ett utlåtande som går ut på att man ska vara extra noggrann gällande målsägaren och dennes hågkomst. Men man får komma ihåg att när det gäller mål som det aktuella, dvs sexövergrepp, är det ofta ord som står mot ord. Fysisk bevisning är sällsynt om det inte skett inom de närmaste 24 timmarna. Det framgår också av kommentarerna att målet rör saker som hände för ca 10 år sen vilket komplicerar saken eftersom minnen kan blekna och förvrängas. Man kan vara bombsäker på en sak men ändå stämmer det inte med verkligheten. Om jag går igenom saker jag skrivit i en kalender kan jag bli förvånad över att finna vissa saker på vissa datum för jag minns inte att jag skrivit ner detta eller så minns jag fel datum för vissa saker. Ändå är det min skrivstil. Mer säkra än så behöver inte våra minnen vara att man kommer ihåg allt rätt.

Sen är ju frågan vad som bör kallas sexuella övergrepp. Med dagens lagbetydelse verkar det, om man ska tolka det väldigt vitt och brett (hmm, tautologi där), som om en vanlig beröring ska kallas övergrepp om den ena personen inte vill bli berörd.

Lagarna bör i mitt tycke skrivas om så att sexuella övergrepp får den betydelse det alltid har haft, alltså att använda sexualrelaterat våld mot någon annan. Allt annat bör strykas. Beröring är inget övergrepp även om det i mycket sällsynta fall kan leda till det. Jag skriver sällsynta eftersom vi berör varandra varje dag och inget av fallen jag varit med om har lett till nåt övergrepp.

Vill man inte bli berörd ska det dock inte ropas på lag och ordning. Man går helt enkelt därifrån och skulle den andra parten försöka förhindra det så får det väl bli handgemäng då. Tillhyggen finns överallt som kan användas till att försvara sej med. Vi bör inte ha en lagstiftning som bygger på orsak och verkan för då är steget till lagar som förbjuder en att tänka på en viss sak inte långt borta. Thought crime kallas det på engelska. Jag är osäker på den svenska benämningen så jag använder den engelska termen tills vidare.

Innan ordmärkningskråkorna börjar yla om definitioner av ordet beröring säger jag att jag med ordet beröring enbart menar en klapp på axeln, i ryggen eller kramande av sagda delar. Att utdela skamgrepp eller liknande ingår inte där, ej heller i vardagen. Vill man inte bli berörd på det vanliga viset är det nåt fel på en, antingen genom att man tolkar andra människors intentioner fel eller att man är skygg. I båda fallen kan man komma överens om att antingen inte vidröra igen eller försöka komma fram till vad som är orsaken till felet. Är man mycket för att tafsa på andra är det också ett fel på en men det har säkerligen inget med övergrepp att göra utan mer med ett behov av att vidröra. Det ska kunna gå att behandla.

Så, nu har jag skrivit lite om mina tankar kring lag och rätt och jag är inte nöjd med det jag förstått av det hittills. Mitt inlägg utvecklades också i en annan riktning än jag tänkt mej från början. Jag vet inte om målet handlade om beröring eller ej men det är just att beröring har kommit att införas i lagarna i diverse former som jag reagerat på eftersom vi ju berör varandra varje dag. Lagar är tydligen inte skrivna med ALLA människor i åtanke, inte heller alla situationer. Nåväl, ingen är perfekt.