Världen blir bättre, ändå mår vi sämre

Den moderna utvecklade världen gör att vi har möjlighet att leva längre än nånsin. Den uppväxande generationen ska visst om man får tro vissa forskare kunna bli 100 år. Levnadsstandarden är också bättre än nånsin för de utvecklade länderna. Vi har all materiell lycka vi kan önska oss, inte bara i form av datorer, kommunikation och nöje, utan även om vi behöver ta oss nånstans eller behöver vård. Forskningen har lett fram till fantastiska apparater som gör våra liv lättare. Visst finns det nackdelar men de kan vi nog ändå negligera till största delen. Vi kommer nog över även dessa så småningom.

Ändå hopar sej orosmolnen så fort något är oklart inför framtiden. Är det inte ekonomiska problem så är det imaginära diton skapade av forskare och politiker som vill göra sej viktiga, såsom det som ligger bakom AGW eller ozonhålet. Problem i utvecklingsländerna hör inte hit eftersom deras problem är orsakade av oss i ett tidigare skede av historien. De "problem" vi dras med är våra egna. I-landsproblem om man så vill, triviala saker som blåses upp bara därför att vi har ett behov av att göra det.

Vi kanske inte mår bra om vi inte får oja oss lite och tycka synd om oss själva. Det verkar onekligen så om man får tro den konsensus som verkar styra våra liv. "Det viktigaste är att du mår så bra att du mår dåligt", är det outtalade mantrat som genomsyrar den utvecklade världen. Varför måste det vara så?

En förklaring till det kan vara att vi känner nån form av skuldkänslor för att vi har det bra, den där känslan som framför allt kommer fram inom olika religioner. Religioner och religiösa personer är duktiga på att utnyttja dessa skam- och skuldkänslor och dom lever kvar även i vår upplysta tid där religion egentligen inte borde ha en plats vid det bord som dukats upp för oss alla av forskningen och det moderna samhället.

Jag tror inte längre på såna känslor inför det moderna samhället. Går det så går det, går det inte så går det inte. Svårare än så är det inte.


"My home is where my heart is
but my heart is not at home"