Ju kallare väder desto större extremer

Ska vi bli oroliga åt det andra hållet nu? Ska vi gräva ner oss eller utvandra?`

En artikel från 1974 som citeras av Anthony Watts tar upp det jag alltid fått lära mej, att ju kyligare vädret blir desto större blir skillnaderna mellan ett varmt och ett kallt klimat. Det fick jag lära mej i skolan, på 1980-talet då klimatfrågan låg x antal år framåt i tiden, innan hjärntvätten av oss elever svängde över till klimatdravlet. Det blir extremer så fort temperaturen går neråt en aning för luftmassorna blir mer rörliga då. Mer värme tvingas uppåt i atmosfären och så fort den kyls av kommer den att sjunka, vilket leder till att den värms upp igen. Så fortsätter det runt, runt.

På tal om extrema händelser och personer så är väl följande nåt i hästväg. Stor utvikning från ämnet: Richard Dawkins skriver att en imam säger att även sexåriga småflickor bör täcka över hela sej, för de kan se sexiga ut. Den som tycker att en sexåring ser sexig ut har allvarliga problem. Han visar också en bild på en imam i Malaysia som utför en ceremoni för det försvunna flygplanet - med kokosnötter! Bild här:

"Far, jag kan inte få upp min kokosnöt..."

Dumheter världen över: När religionen får råda

Extremistiska tokar i Israel tycker inte om att premiärministerns son sällskapar med en utlänning, som till på köpet inte är judinna. Som alla med förutfattade meningar om främlingar går de till attack mot allt de anser skadar den egna kulturen. Extremister är likadana överallt. De ser sej själva som skapelsens krona och vill att allt ska förbli så också. Att deras historia inte är så glamorös eller ens lång struntar de i, har de fått för sej en sak går det inte att ändra på detta. Vi får hoppas att den religiösa knäppgöksfalangen inte får mer makt i Israel än de redan har. Landet får gärna existera, men inte på religiösa grunder utan på reella grunder, dvs politiska och medmänskliga.

I Syrien vill religiösa knasbollar ta över och göra landet till ett lika tokigt land som grannen i sydväst (se stycket ovan). Alla sidor mördar, lemlästar och förgriper sej på det syriska folket, som egentligen inte vill ha vare sej Al-Assad, islamisterna eller några arméer som ser sej som det "rätta" Syrien. Som Howard Bloom säger i videon nedan är det ett proxykrig mellan Saudiarabien och Iran. De vill båda styra islam i riktningar som inte är bra för gemene man, men bra för såna som vill ha makt, och makt är just vad religioner går ut på. Makt över befolkningen, makt över befolkningens tyckande och tänkande samt makt över det ska ske.

För normala människor är det minnesdagen över befrielsen av Auschwitz den här dagen för 69 år sen. Den befrielsen blir i mitt tycke en symbol för all befrielse ur fångläger genom alla tider. Här har det påfallande ofta varit fråga om religiösa tankar bakom dumheterna. Inte minst nazisterna som leddes av en romersk-katolsk österrikare som såg sej själv som utsänd av sin gud att rädda det tyska folket. Att så inte skedde vet vi ju nu. Dom hade klarat sej utan den token och hans anhang. Men så går det när religionen får råda...



"Loyalty is never rewarded. The only way to get a pay rise is to go elsewhere."

Yttrandefrihet

Jag har berört yttrandefrihet många gånger tidigare och kommit fram till att det är den viktigaste aspekten av demokratin. Den får inte tummas på för någons eller någontings skull. Enda gången man kan tänka sej att hålla igen ifråga om yttrandefriheten är när man är orolig över att förolämpa någon. Det är väl där gränsen går men ingen annanstans. Att yttra obehagliga saker, som inte omfattar förolämpningar, hör till rätten att yttra sej fritt.

Principen är att även självcensur är en del av yttrandefriheten, rätten att inte yttra sej. Om man inte vill höra vad någon annan har att säga kan man helt enkelt slå dövörat till. Men det man definitivt inte ska göra är att hindra andra från att säga sin mening, hur klantigt formulerad den än kan tyckas vara. Den viktigaste delen här är information. Man ska informera bort motståndet, inte förbjuda eller förhindra det.

Det är därför förslag som vill begränsa folks rätt till yttrandefrihet är så farliga. Har inte alla människor den demokratiska tanken inbyggd efter så här många år av lovsånger till demokratin? Tyvärr är det ofta från folk som säger sej stödja demokratiska tankar som dessa diktatoriska tankar kommer. Ta t ex Pär Holmgrens fascistiska uttalande för några år sen om att ställa demokratin åt sidan för att införa lagar som främjade hans syn på klimatfrågan. Oavsett vad man tycker i en viss fråga är särintressen inte viktigare än alla andra.

Det känns otryggt att se hur särintressenas advokater ofta får som de vill. Lite för ofta. Det sätter demokratin, och framför allt yttrandefriheten, ur spel när hjärtefrågor får fritt spelrum. Det är inte demokrati, det är parasitism. Det kan vi sannerligen undvara!



"Demokrati är diskussion"

Våld i EU-tankens namn (Festung Europa)

Läste detta och sen detta, funderade lite och följande inlägg kom ut:

Jag har alltid varit en anhängare av EU-tanken, vilket jag skrivit många gånger i förbigående eller i långa haranger, och det har inte ändrats av de många skandaler kring euron och de många turer som varit kring Lissabon-fördraget. Men dock hyser jag allt större tvivel vad gäller de som styr i EU. De verkar inte ha förstått vad EU borde vara: en löslig union där alla medlemsstaterna ska kunna diskutera frågor som berör kontinenten som helhet. Regler för handel, transporter och ekonomin i stort mellan dessa länder bör vara så enkla som möjligt. Bara de allra nödvändigaste byråkratiska vindlingarna bör få vara med, för att säkerställa att vi inte blir sjuka av dåligt kött, dåliga grönsaker eller får dåliga produkter i andra sektorer.

Vad jag inte vill se i EU är det som EU har utvecklats till nu: ett Europas Förenta Staterna. Vi har en militär organisation vars enda syfte är att hindra flyktingar från att nå EU, vi har ett parlament som stiftar lagar i samråd med ett högre råd som i slutändan gör att de enskilda ländernas lagar måste anpassas efter dessa internationella lagar, vi har en konstitution som ska gälla i samtliga medlemsländer och framför allt har vi regler för handel, transporter och annat som styrs av byråkrater vars enda skäl för sin existens är att de får leka Risk med oss alla.

Vad vi får är ett veritabelt Festung Europa. Vi brukar fysiskt våld genom Frontex, vi brukar ekonomiskt våld på fildelare och fritänkare genom att låta skiv-och filmbolagen göra som de vill i Europaparlamentet och vi brukar emotionellt våld på EU-tanken genom att låta politiker och byråkrater helt bestämma hur EU ska utvecklas. Jag skriver vi eftersom VI bara har låtit detta ske. Invändningen "vad ska vi göra för att stoppa detta?" är förstås giltig i sammanhanget men vi kunde ha låtit de som kan läsa byråkratiska granska texterna från början och stoppat hin håle vid grinden i början av 1990-talet då man pockade på uppmärksamheten första gången.

Så vad kan vi vanliga EU-medborgare göra? Vi har ju genom att rösta på diverse skurkar gett dessa möjligheten att bestämma i vårt namn. Dessa tillsätter sen sina kompisar på poster vi inte kan rösta om, än mindre få full insyn i eftersom det för "vårt bästa" inte bör vara fullt synligt hur dessa poster tillsätts. Sen leker de i sandlådan dag ut och dag in medan parlamentarikerna i Europaparlamentet i stort sett tvingas följa de direktiv som kommer från de stora politikerna.

Jag har alltid sett EU som ett sätt att komma ifrån nationalismen och patriotismen inom de olika länder som är medlemmar i EU. Att få bukt med nationalism och patriotism på personligt plan är nog svårare men om man kan få dessa att bli provinsialister istället vore det bättre. Men på ett nationellt plan har jag sett EU som ett bra medel för att få bort dessa falska sätt att se på folk och fä i världen. Nu är jag inte så säker. Det verkar finnas en rörelse inom byråkratin där som vill att vi ska se EU som ett land, en nation med olika federala delstater. Jag hoppas innerligt att den rörelsen inte vinner mark. Att bryta upp de befintliga länder som funnits i Europa de senaste seklerna till förmån för mindre stater som är lättare att handskas med är mitt mål. Då får provinserna mer giltighet och jag tror också att folk känner sej mer som deltagare ju mindre ett land är.

Har en man från Lille (norra Frankrike) nåt gemensamt med en annan man från Bayonne (södra Frankrike)? Inte mycket. Förutom att de säkerligen kan göra sej förstådda på franska, om än med vissa besvär, så har de inte mycket gemensamt. De har ingen gemensam historia förrän för några hundra år sen då centralmakten med utgångspunkt från Paris tvingade sej på dom båda. Likadant är det med en kvinna från Gladsax (sydöstra Skåne) och en annan kvinna från stränderna kring Malgomaj (nordvästra Lappland). De har ingen gemensam historia förrän de senaste fyra seklerna. Egentligen borde alltså alla staterna i EU brytas upp i mindre, självstyrande provinser med klart definierade namn och gränser, utan att gränserna ska vara ett hinder för något, snarare en information om att man nu har kommit till ett annat land. Språk borde inte vara en gemensam nämnare för ett land, snarare kulturell tillhörighet. Detta sista får bli ämnet för ett annat inlägg. Goddag på er!

"Vissa saker måste man vara fackman för att inte förstå."

Snart är allt extremt

Extremväder, extremister inom politik och religion, kostextremism. Är extrem ett modeord för tillfället? Ska verkligen det extrema alltid ska få uppmärksamheten på bekostnad av vardagen och det vi uppfattar som normalt? Finns det god extremism precis som det finns elak extremism, vilken är den vi oftast talar om när vi menar extremism? Vem avgör vad som ska anses vara extremt? Är det du eller jag, vi eller någon annan grupp?

Sånt här kan vi diskutera tills vi blir blåa i ansiktet. Men huvudsaken är att vi diskuterar istället för att låta de våldsamma extremisterna få utlopp för sina förstörelselustar. Ju mer jag funderar över extremism och extremer desto mindre övertygad blir jag om att allt är av ondo, åtminstone om vi talar om extremism utanför politik och religion. Såna extremer är i alla fall inte bra för någon. De bygger på övertygelse snarare än kunskap, intolerans snarare än tolerans och baseras mer på rädsla inför det okända än på direkt vetande. Kom ut ur mörkret, mina vänner inom politiken och religionen!

Det finns en extrem som vi inte kommer ifrån och som verkligen kan det sägas vara bra, nämligen det extrema universum. Där kan vi alltså snacka extremer. Om vissa teorier stämmer lever vi i tre av totalt elva dimensioner. Låter inte det intressant?

Extremismens hatiska ansikte

Norge har så drabbats av terrorismens fasor dom också. En extremist med hat i sinnet (vilken extremist har inte det?) har sett till att minst 80 människor mist livet, att tusentals andra fått sina liv förstörda samt att byggnader viktiga för Norges styre förstörts för många månader framöver. Den psykologiska barriären som nu byggts upp hos de som drabbats och som i vissa fall kanske får dom att inte vilja komma tillbaka till sina arbeten i respektive byggnad kommer att sitta i länge än.

Jag har tidigare skrivit om extremism och om hur farlig den kan vara, oavsett politisk eller annan åskådning. Nu har vi bevis för det, på ett ohyggligt sätt. Tro mej, det känns inte bra att ha rätt en sån här dag. Extrema åsikter leder aldrig till något produktivt och många gånger är det tvärtom destruktivt, som i det här fallet. Frågan är nu varför denne extremist valde att ge sej på Arbeiderpartiet som rörelse just nu så kort efter samme extremist skrivit åsikter om islam och muslimer. Var tanken kanske att skrämma Arbeiderpartiet från att fortsätta samarbetet med diverse muslimska rörelser så är den förfelad för alla normala partier har en sån agenda.

Vi får väl se vad Nordens främlingsfientliga rörelser tycker om detta hemska dåd, vars enda resultat kommer att bli att Norge förmodligen blir lika fyllt med paranoia som alla andra länder. Behöver jag nämna att den misstänkte extremisten ser sej som kristen? Jag undrar vad Jesus hade haft att säga om alla som mördar och lemlästar i hans namn. Samma sak med Muhammed och andra figurer som skapat religioner genom tiderna. Utan att dra för stora växlar och att dra alla över en kam så kan jag bara konstatera att ännu har inget bombdåd eller annat hemskt inträffat för att någon sett sej som ateist, agnostiker eller sekulär. Men till syvende och sist handlar det trots allt ändå om en störning i huvudet, en störning som behöver ett alibi. Ofta är religion och/eller politik detta alibi.

Uppdatering: En diskussion om detta hemska på humorsidan Pundit Kitchen utvecklades snabbt till en konstig diskussion om både muslimer, kvinnor som våldtar män och vice versa samt de vanliga påhoppen på varandra.

Vulkanutbrott, klimatbluff och extremism

Jag avrundar dagen med att ta upp tre stora händelser.

Kirishima är ett bergsmassiv med ett antal koner varav den högsta når 1700 meter. Foto: Ichio Moriya (Kanazawauniversitet)

1. Vulkanen Kirishima (se bild ovan) har vaknat upp ur en dryga 50 år lång sömn och upplever just nu en rejäl eruption. Askplymen når i skrivande stund mer än 7 km upp i luften. Bergsmassivet har varit aktivt sen strax före senaste istidens slut och har under den tiden byggt upp en imponerande sköldvulkan med inalles 20 olika vulkankratrar som alla haft utbrott i modern tid.

2. Svensk Bilprovning har deltagit i klimatbluffen och försöker nu dölja sina misstag. Klart intressant hur folk tagna på bar gärning med händerna i kakburken försöker dölja det genom att gömma materialet bakom lösenord. Det är så tråkigt att se hur många myndighetspersoner och politiker som gått på den sämre delen av klimatforskningen. De skulle behöva läsa lite Roy Spencer och Richard Lindzen.

3. Birgitta Ohlsson vill slå ett slag för kampen mot extremismen. Bra gjort. Det behövs i kampen mot såväl terroristisk extremism som politisk dito. SD är bara ett exempel på extremism som tyvärr lyckats komma in i politikens finrum pga sin generaliserande politik och fördomsfulla attityd gentemot de man utsett till sina huvudmotståndare, de svaga bland immigranterna i vårt land. Hur svensk är Åkesson egentligen om vi ska gå på den fördomsfulla linje de själva valt?

Hinduistisk fundamentalism farligare än muslimsk dito

Rahul Gandhi, son till Rajiv Gandhi och sonson till Indira Gandhi, ger sej in i indisk politik och säger att hinduiska fundamentalister är värre än sina muslimska motsvarigheter. Det har förstås retat upp de nationalistiska hinduerna i BJP, det största oppositionspartiet i Indien som kallar detta för "en produkt av en sjuk hjärna".

Man kan undra vilka som har en sjuk hjärna när man yttrar sej så om en politisk motståndare. Det bevisar än en gång att religion allvarligt skadar ens förmåga att tänka klart för normalt hyfs säger att man kommer med konstruktiv kritik snarare än mothugg och påhopp. Men vad annat kan man förvänta sej av religiösa människor? Egentligen är samtliga religiösa människor såna här om man pressar dom. De vill inte behöva tänka logiskt, allt tänkande är gjort för dom i form av böcker och traditioner. Gå ut och prata med en religiös människa och säg dom att religion är farligt för den mänskliga hälsan och se deras reaktion. Återkom sen här och återge era intryck.

Extremism är en del av vår natur

Självmordsdåd är inte förenligt med islam, dundrar en imam i Sverige som respons på det bombdåd som ägde rum i förra veckan i Stockholm. Men den som undersöker den mänskliga naturen lite närmare finner snart att extremism, som är den främsta orsaken till att folk spränger sej själva i luften, är en del av den, på mycket ont och väldigt lite gott. Det är en form av reaktion på stress av olika slag. Det bör bekämpas men jag är inte övertygad att några böner eller fatwor kan hjälpa. Eftersom en extremist, vilken sort kvittar nog, inte är direkt mottaglig för logik måste man lirka med honom eller henne. Det är samma sorts stress som fick buddhistmunkar i Vietnam och andra ställen att tända eld på sej själva i protest mot kriget. Den sortens extremism är lika destruktiv psykiskt den men det drabbade ingen annan fysiskt.

Medan säkerhetstjänsterna nu med ljus och lykta söker efter orsaken till att självmördaren gjorde som han gjorde glömmer de bort just den här aspekten, att extremister inte har samma sorts logik som vi andra har. Om vi försöker tänka oss in i hur de resonerar kanske vi kan komma dom närmare och kunna stoppa dom. Det var så man stoppade andra terrorister, t ex knasbollarna i Baader-Meinhof och Schakalen. Men idag är man så inriktade på avlyssning och spaning att man troligen glömt bort psykologin. I Storbritannien erkänner premiärministern att de misslyckats med just detta, att komma dom nära och se till att stävja extremismen från början. Det gäller förstås inte bara religiösa extremister, som det tyvärr finns tretton på dussinet av världen över, utan lika mycket politiska tokar som de där maoistiska knarklangarna i Peru, Sendero Luminoso.

Jag vill gå så långt som att säga att extremism är en psykisk sjukdom, en ytterligt farlig version av såväl psykisk som fysisk stress som hos vissa individer kan gå så långt som till självmordsdåd som detta eller att skjuta ihjäl en massa elever på en skola och sen sej själv. Att kalla det posttraumatiskt stressyndrom är att blunda för vad det är, nämligen något potentiellt farligt. Sen kan vi jämföra med hur många dåd vi vill. De är alla hemska och även om psykologer och psykiatriker kan få vatten på sina kvarnar gällande sina teorier och hypoteser om den mänskliga naturen så är det ändock människor vi talar om, människor vars kopplingar i hjärnan har gått sönder på nåt vis.

Frågan är om vi kan reintegrera extremister i vårt samhälle om de inte vill det. Vad tror ni?

Bombdådet i Stockholm - en uppföljning

Signaturen Morgan skrev nåt klokt till HAX blogginlägg tidigare idag: "Vithyad man skjuter dussintals i Malmö = ensam galning. Mörkhyad man dödar sig själv i #sthlmbomb = terrorist."

Självklart är en person som terroriserar sin omgivning under en viss tid eller vid ett visst tillfälle en terrorist. Jag tror att poliser och säkerhetsfolk liksom medier har en för snäv tolkning av ordet terrorism. Framför allt är det nog medier som har skulden till detta. Som jag sa i natt: Extremism är extremism. De som är extremister söker efter nåt de kan ta till sej och agera utefter. Logik och vanligt resonerande fungerar inte på dessa människor. Här är det faktiskt rätt att dra alla över en kam för som kategori är extremister, oavsett vilken kamp de engagerar sej i, väldigt homogena till sin natur.

Tyvärr kommer nu de främlingsfientliga partierna och organisationerna att få fler sympatisörer och det på helt ologisk grund. Vi har ingen anledning att misstro människor från andra länder vare sej mer eller mindre nu än tidigare. Det var inte deras tro som ledde fram till denna händelse, det var deras fanatism och känsla för extremism. Tron är deras alibi, deras snuttefilt. Se bara på alla terrordåd som ägt rum genom tiderna med religion eller politik som alibi. Vad det egentligen handlar om är en kombination av uppmärksamhetsbehov, en vilja att förstöra för de man upplever som fienden, en ovilja att lyssna på vad andra säger samt en önskan att få vara ledare, om än bara för en kort stund.

Jag får känslan att detta är en isolerad händelse, att det är nåt man hittat på inom en ganska snäv tidsram. Man har rafsat ihop saker på en vecka ungefär och sen försökt sej på nåt som bara blev mer av en större fyrverkeripjäs. Som sagts här har Sverige varit med om värre dåd. Sprängningen av Västtysklands ambassad, Amalthea osv men vi har väldigt kort minne. Det är väl därför vi tycker att det är värre allting nu. Det förändrar dock inte faktum, att extremister är dumma som spån!

Dumskallarnas afton i Stockholm

Två bomber, en människa död och många uppskrämda samt en del skadade också. Det är facit av vad som i nuläget ser ut som ett misslyckat terroristdåd i Stockholms innerstad. Återigen verkar det som om Lars Vilks och hans rondellhundar är i centrum för uppmärksamheten. Åtminstone vad man får tro av de artiklar som skrivits hittills. Under dagen som kommer får vi nog mer grepp om saken och då får vi nog veta mer men jag tänker sticka ut hakan och säga att detta är ett verk av amatörer. Det luktar klantskallig extremism lång väg. Vittnen uppger att mannen som dog i den första bomben bar nåt när det small. Ett tänkbart scenario är således att puckot ifråga var på väg för att göra nåt dumt, antingen mot Lars Vilks eller nån av hans kompisar, när han snubblade och bombmaterialet han bar på fick för sej att byta kemiskt läge.

Den andra bomben gick då av för att hans kumpan trodde att den förste hade uppnått sitt mål. Sök i så fall den skyldige bland de första vittnena på plats.

Märk väl, extremism har inget med religion eller ens religiös övertygelse att göra. Extremism är extremism och förekommer i många läger, t ex politiska eller t o m i vardagliga. Extremister söker efter nåt de kan utnyttja för att få utlopp för sitt raseri. Det är inte ens säkert att de ens tror på den sak de kämpar för. De vill bara kunna få sin åsikt sagd. I det här fallet är det vanliga klantskallar som blivit extremister. Vi borde utgå från att de är just klantskallar och således vara extra försiktiga för det är just fumliga människor som är farligast. De kan inte göra nåt rätt och därför kan resultatet bli värre än om de hade vetat vad de gjorde.

Jag avslutar med ett antal tankeväckande ord om oss människor och varje fred, frid och fröjd samt omväxling är bättre än krig, död och extremism:

Även om alla har samma åsikt kan alla ha fel.  Bertrand Russell
Oroa dig inte. Det ordnar sig i alla fall aldrig. Jan E. Vold
Sår av svärd kan botas, inte sår av ord.  
Onormal är den människa, som aldrig byter åsikt. / Barthélemy