Vintern - en betraktelse utifrån de som drabbas av den

Så smög sej vintern på oss igen. Som puder eller fjun här i södern till en början. Det stora artilleriet kommer väl senare. För oss som blir fast här året runt och inte har råd att festa på Playa del alcohol blir det att fira julen i mörkret och kylan. För även om snön kanske inte ligger över jul, det är faktiskt väldigt ovanligt att man får vita jular söder om Sundsvall i Sverige(!), så kommer kylan att vara med oss. Det vita på marken bryr jag mej inte speciellt mycket om, den är rätt fin när den väl ligger. Det är när den kommer ner som jag ryser inombords. Den piskar en i ansiktet och får en att gå böjd som en gammal man och möter man nån ser vi båda ut som om all världens sorger låg i en container på våra ryggar.

Men jag ska väl inte klaga. Vintrarna här i södra Mellansverige är inte så extrema. Det har bara varit två gröna jular här sen jag flyttade upp hit. I Skåne är det ovanligare med vita jular. Två eller tre har jag varit med om under jag bodde där. Jag hör folk här i Dalarna klaga på att det är för lite snö, men statistiken (så länge det endast handlar om snö på marken i sej och inte hur mycket snö där ligger är statistiken korrekt!) talar emot de som klagar. Vintrarna här i Dalarna är i regel uppdelade på tre zoner och flera omgångar. Snön i fjällen är garanterad från slutet av oktober till början av maj. Det går inte att undgå den där uppe. I skogsområdena söder om fjällen är det annorlunda. Där kommer snön i genomsnitt inte förrän i månadsskiftet november-december och stannar "bara" till april.

De ska alltså inte klaga så mycket. Den kommer när den kommer. Några klimatförändringar orsakade av oss har ingen skuld i att vintern kommer senare en säsong och tidigare en annan. Det kallas väder, rätt och slätt.




"Om du ser ut som ditt passfoto 
är du inte frisk nog att resa"

Mina betraktelser & dumheter världen över

Jag såg idag en tjej med en mörk tröja på vilken det stod "Fuck cancer", på hennes rygg. Det var det bästa budskapet jag läst idag. Så starkt och distinkt. På vilket sätt hon hade med cancer att göra vet jag inte, hon såg inte sjuk ut, inte heller såg hon ut att ha lidit av någon form av cancer, men det gladde mej väldigt mycket att se en sån tröja.

Det skummaste i hela valrörelsen, det att vinster i välfärden inte får förekomma, har nu nått vägs ände i mina ögon. S, MP med stöd av V och, inte alls förvånande, SD tänker försöka få igenom en kompromiss där vinster i vården inte ska uppmuntras. Vi har redan företagsformen SVB (särskild vinstbegränsning) som sociala företag använder sej av, där eventuell vinst återinvesteras i verksamheten. Tänker ingen längre än näsan räcker inom politiken?

Medan Daesh (de där tokarna i Mellanöstern som tror de går Allahs ärenden genom att mörda utan urskillning) gör sitt bästa för att skapa problem för normala människor, Ukraina och Ryssland leker 1930-talet mellan sej och en del europeiska länder låtsas att de är demokratier, fortsätter naturen i form av ebolaviruset sitt segertåg och har nu nått Europa. Ett enda fall än så länge, men det är nog för att skrämma folk från vettet. Än på länge är det säkert ingen fara för våra liv här uppe i Norden, men det är nog en fara för de som arbetar där nere med att lindra de sjukas plågor.

Unga människors nyfikenhet på sex är föremål för en studie som nu kommit fram till att bilder och meddelanden dom emellan inte är något problem. Det är ett tecken på en hälsosam utveckling hos ungdomar. När ska forskarna också komma på att jorden cirklar runt solen?



"Many have I loved - Many times been bitten
Many times I've gazed along the open road."

Dimmig semester

Jag är på minisemester, på dop, och har knappt märkt av vad som skett i världen. Det har varit skönt att slippa politiken, morden, övergreppen och alla andra överdrifter som sker på vår planet, bland de tvåbenta apor vi kallar människor. Det är dimmigt här just nu, men den håller på att lätta. Förhoppningsvis minskar min inre dimma också. Detta är tredje dagen som jag känt en oresonlig oro för min tjejkompis, som jag pratat om här på bloggen på sistone.

Min förhoppning är att allt blir lika bra med henne som det blev igår på dopet. Det var en mäkta härlig tillställning, framför allt festen efteråt. Jag återkommer med bilder på min fotoblogg senare under veckan. Tills dess får ni hålla till godo med mina tradiga texter.




"Also sprach Zarathustra"

Bildsöndag

Så här såg det stora fågelhuset i Slottsskogen ut i början av 1980-talet. Skulle vara kul att få se hur det ser ut idag. Jag får väl ta tag i det och åka hem igen nån gång.

Skurup i slutet av 1980-talet. Solnedgång över området Munkaholm. Skurup är en härlig by att bo i, men det är väl dyrt att bo där.

Lisebergsloopen, en klassisk attraktion som inte längre finns. Jag var för ung när den först kom, vågade inte sen när jag hade åldern inne och när jag väl vågade var den borta.

Södra Skurup, strax söder om kyrkan. Vägen leder bort åt väster, mot Saritslöv, ett av bostadsområdena i Skurup. 

Fyra kort med fyra olika berättelser. Nån som finner dom intressanta och vill läsa mer?



---------------------------------------------------
Sveriges näst högsta punkt är Kebnekaises nordtopp, vilken når 2097 meter över havet. Det näst högsta berget i Sverige är Sarek, vars högsta topp når 2090 meter över havet.

Isbrytarna behövs med full styrka i Östersjön - även Oden

Nu är det slut på lyxkryssningarna (Jonny Fagerströms ord, inte mina), Oden ska hjälpa till med isbrytningen här hemma under nästa vinter istället för att leka med klimatklåparna nere i Antarktis. Faktiskt tror jag klimatforskningen klarar sej bra utan Oden. Den klarar nog allt utom att producera hållbara resultat som ger stöd för AGW-tanken.

Så nog är det väldigt bra att Oden får komma tillbaka. Den behövs, även om nästa vinter skulle bli mildare än de senaste tre. Isen är lika tjock ändå.

Det polariserade samhället

För en tid sen skrev jag om "Det autistiska samhället" där jag beskrev oss alla som levande i vår egen lilla bubbla där vi struntar i världshändelserna, lokalhändelserna är ändå viktigare. Med internet och andra medier håller detta sakta på att förändras, som tur är, men fortfarande innebär de olika sociala medierna PÅ internet att man håller fast vid det lokala utan att egentligen ägna de stora händelserna mer än en flyktig tanke i förbigående när man ojar sej över hemskheter.

Nu vill jag tala om nåt jag kallar "Det polariserade samhället". Med det menar jag förstås att man delar upp sej i olika läger och är antingen för eller emot något. Alla mittemellan blir hånade av respektive sida, på sätt och vis. Antingen är du för eller emot:

RUT- och ROT-avdragen
sexköpslagen/prostitution
monarkin

för att bara nämna tre exempel på saker man "måste" ta ställning till. Väljer man en medelväg blir man antingen hånad, förlöjligad eller ignorerad. För då anser många att man ändå väljer fel. Men den överlägset största frågan som verkligen gör oss alla polariserade i Sverige är den om immigrationen. Folk kommer hit, av olika skäl som vi inte behöver gå in på här och nu,och får i tur och ordning plats på nåt ställe, följt av uppehållstillstånd och efter ett tag kanske man får medborgarskap. Detta sker efter många turer och mycket byråkrati, många gånger är den byråkratin människofientlig eftersom de som tolkar regler och lagar bara ser det tryckta på pappret, aldrig människan bakom formulären för vem denna är.

Men det är inte byråkratin hos Migrationsverket jag vill ta upp för de som jobbar där är påfallande ofta ansiktslösa misantroper. Nej, det är denna polarisering som sker hos många vanliga människor, i tysthet. Ett sådant exempel på denna fördomsfulla syn finns här i Malung där en representant för Kristdemokraterna vill stoppa den lokala somaliska föreningen från att få ett rum i den kommunala hyresvärdens lokaler. Han säger det inte rakt ut men det märks att han är skrämd av allt snack om terrorister från Somalia. Men istället för att sätta sej in i somaliernas situation går han på krigsstigen och försöker polarisera Malung. Han lyckas säkert få några med sej men han är, efter vad jag har förstått, marginaliserad även i sitt parti.

Samma sak sker nationellt där Sverigedemokraterna (SD) som parti ger sken av att vara i mittfåran ändå försöker, och tyvärr i en del fall också lyckas, föra in sin polariserade åsikt om immigrationen. Men på en punkt har de i alla fall rätt: vi måste kunna diskutera dessa saker. Immigrationen, assimileringen och integrationen bör kunna tas upp till diskussion. Inte debatt för debatten är över. De som kommer hit ska också stanna här, så länge de vill. Den kriminella aspekten lämnar vi därhän eftersom den är försumbar i sammanhanget. Det vi bör diskutera är hur vanligt folk ska kunna lämna sina polariserade åsikter och kunna mötas om en gemensam ståndpunkt gällande just immigrationen.

Hur ökar vi acceptansen för de som kommer utifrån och hur får vi de utifrån komna att acceptera sin belägenhet? Hur får vi immigranter och deras belackare att mötas?

Allt detta är helt och hållet förbehållet individer och individnivå. Båda sidor av saken gör felet att klumpa ihop alla till en grupp utan att se de individer som finns bakom.

Så, nu lämnar jag immigrationen och övergår till min vanliga käpphäst, klimatdebatten. Det är en väldigt polariserad fråga på global skala, om uttrycket tillåts. Här får man uppfattningen att forskare står mot forskare samt att politiker och tyckare gör sitt bästa för att köra över ena sidan av debatten med propaganda och felaktiga påståenden. Skolorna och eleverna i dom har blivit ett slagträ i debatten. Man uppmuntrar visserligen eleverna till att tänka själva men så fort de gör det blir de tystade. Det gäller inte bara i den här frågan utan i det mesta. Sen odlas också myten om att elever inte bryr sej om saker som inte direkt berör dom.

Hur kan en fråga göra folk så arga på varandra? Det har t o m talats om stämningar i USA för förtal i denna fråga. I andra fall sätter man olika diagnoser på varandra. Undertecknad gjorde det för två år sen men jag tar nu avstånd från det, till viss del, eftersom jag tycker det är fel att dra alla över en kam. De som känner sej träffade gäller det förstås fortfarande för.

Extremism gillar polarisering av åsikter. Den som inte är med är emot. På så vis demoniserar man alla som inte håller med en i en viss åsikt. Men att hålla med till viss del eller inte ha en åsikt är faktiskt inte att vara emot eller för alls. Det handlar om att man faktiskt TÄNKER. Vi som är i mittfåran tänker faktiskt. Det är det som realism och skepticism går ut på.

Så här anser jag i frågorna jag antingen antytt ovan eller skrivit om väldigt mycket. RUT- och ROT-avdragen vet jag inte tillräckligt mycket om för att ha en åsikt, vare sej för eller emot. Jag får läsa på men då vill jag inte läsa partsinlagor, enbart fakta. Sexköpslagen är fel eftersom man då bara kriminaliserar ena änden av prostitutionen. Antingen ska båda sidor vara kriminaliserade eller så ska båda vara tillåtna. Som det är nu är det varken hackat eller malet. Monarkin anser jag bör vara kvar i samma utsträckning som hittills för dels fungerar det och dels vill jag inte ha en statschef som har makt. Att sen monarkin ses som gammaldags har ingen betydelse. Republik som företeelse är faktiskt äldre än den monarki vi har här i Sverige.

Immigrationen är som sagt något som vi bör diskutera men debatten om immigranternas vara eller inte vara är död. Debatten inom klimatfrågan är dock i högsta grad levande. Det är den enda frågan jag kan sägas vara riktigt polariserad i. Här gäller för min del att människan INTE påverkar klimatet genom utsläpp av koldioxid eftersom den gasen inte påverkar klimatet utan snarare tvärtom, gasen påverkas av fluktuationerna i vädret.

Klimatfrågan och genusfrågan har en sak gemensamt - det som inte kan bevisas

Jag har följt klimatfrågan sen många år och först förhållit mej frågande till vad som höll på att hända eftersom jag inte förstod konklusionerna som gjordes, senare skeptisk och nu på senare tid realistiskt övertygad om att ena sidan, de som proponerar för AGW-hypotesen, har helt uppåt väggarna fel. Sen några månader tillbaka har jag även börjat följa en annan debatt, genusfrågan, och slås då av samma inställning från ena sidan av frågan, nämligen den att det är fastslaget faktum och att debatten borde blåsas av.

I det ena fallet är det en del av mänskligheten som är en skurk, nämligen den rikare delen av världen. Det andra fallet utgår också från att en del av mänskligheten är en skurk, nämligen det ena könet. Båda dessa sätt har väldigt stora likheter med den fascism som förordades i Italien och Tyskland på 1930-talet. På sikt är den lika skadlig också eftersom den redan förstört förtroendet för många politiker och andra makthavare som köper in sej i endera synen på människor och människan som art. Det är synd att såna här idéer alltid slår klorna i folk som har förmågan att få andra med sej. Det leder alltid till att en missuppfattning om konsensus bildas. De behandlar dissidenter som lägre stående, andra kritiker ska till varje pris tystas eller förlöjligas.

Som påpekas i det här inlägget saknas bevis för att AGW-hypotesen skulle stämma. Det har påpekats många gånger. Vad för bevis för så kallade maktstrukturer bland män som inte släpper in kvinnor finns det då? Ta en titt på företags- och myndighetsstyrelser av idag. Det finns kvinnor där och de verkar då inte förtryckta eller känna sej utestängda av några strukturer. Att det finns så kvinnor i styrelser tror jag själv beror på många olika faktorer men diskriminering och maktstrukturer är inte med där. Det här är inget bevis på "gubbvälde", tvärtom. Det visar bara att Belinda Olsson är en avundsjuk liten människa som tror sej vinna poäng på att göra män generellt till sina motståndare för att kunna få in SINA vänner på posterna. Det kallas megalomani och nepotism, Belinda! Kanske lite hyckleri där också.

Jag vill se en programledare som är bra som ledare för ett program. Belinda är ingen bra programledare för hon avbryter bara de som talar och stressar fram för att hinna med så mycket som möjligt på de ynka 45 minuter hennes program har i tablån. Att det bara är trekvart är inte hennes fel, det är SVTs och de ska de ha ett stort ris för. Dock är hennes stil helt fel. Belinda är över huvud taget helt fel i rutan. Flänger hit och dit och stör och förstör för de som talar. Hon får säga vad hon vill om at "fel" kön dominerar i rutan men jag tror inte de har valts på grund av sitt kön för att de är starka personligheter.

En person som ska leda ska nämligen göra det på sin personlighet, inte sitt kön. Att välja det senare över det förra är som att spänna vagnen för hästen och lägga piskan på marken. Individens jämställdhet framför könets, det är min paroll. Vi ska inte ha någon smygfascism som leder till ännu mer kamratskapsledarskap och mygel.

Ju mer saker förändras desto mer förblir de detsamma

Rubriken är en översättning av ett franskt ordspråk myntat av den franske poeten och kritikern Jean-Baptiste Alphonse Karr (1808-1890). Anledningen till att jag tar upp detta uttryck är att jag nyss läst två saker som fått mej dels lite förvånad, dels ganska arg och dels lite förvirrad. Förvånad därför att jag inte trodde att SVT kunde hysa såna okunniga och inskränkta figurer som Erica Bjerström. Arg därför att såväl Bjerströms artikel och hela tanken som hon återger (än en gång utan att egentligen ha satt sej in i vetenskaperna bakom) att ett ökat antal bränder, så kallade extremväder eller 160 rapporter från diverse (politiskt intresserade) forskare skulle bevisa att jorden blivit varmare får en att himla med ögonen. Journalister är och förblir journalister. De vädrar ett scoop och då får inget, inte ens verkligheten, stå i vägen. Kanske Bjerström borde se sej om efter fler källor gällande temperaturmätningar för de är många och inte alla visar på en uppåtgående trend, faktiskt tvärtom i många fall. Men det får hon själv leta reda på. Jag skriver bara namnet Roy Spencer.

Bjerström skriver om klimatförändringar som om det vore ett nytt fenomen. Vilket det alltså INTE är. Som Lars Kamël skriver på sin blogg:

"OK, alla som har ifrågasatt att klimatförändringarna är på riktigt räcker upp en hand. Hallå? Varför räcker ingen upp handen?
Klimatförändringar har varit på riktigt sedan vår värld fick ett klimat. Om det är några som har inbillat sig att klimatförändringar är något nytt och märkligt som inte fanns för några hundra år sedan, så inte är det klimathotskeptiker." Det är Europa och Nordamerika som visar upp en uppvärmning och det är också i dessa områden som de flesta väderstationer finns. Ryssland, som nämns i Bjerströms "artikel", har knappt några kvar och de som finns är precis som i väst oftast placerade i storstäderna eller på platser där man redan vet att det blir varmt om somrarna.

Förvirrad blir jag för att Miljöpartiet kommer med ett väldigt orimligt förslag. Det stammar från Almedalsveckan och går ut på att stormarknader utanför städerna ska förbjudas till förmån för små lokala butiker. Kan vi inte få ha båda företeelserna, som vi redan har det? Det gör mej lite arg också eftersom man sparar mer bensin genom att ta sej ut till en stormarknad än att ta sej runt i innerstan i jakten på en parkeringsplats för att sen gå runt i butikerna. Bor man i förstäderna går ju apostlahästarna bra förstås men vill man storhandla går inte småbutikerna. Ogenomtänkt av Miljöpartiet där. Bondens egen Marknad fungerar ju jättebra för den som vill ha alternativ.

Så då återkommer vi till rubrikens betydelse, ju mer saker förändras desto mer förblir de detsamma. En parallell till detta uttryck i detta fall är det enda som inte förändras är förändringen själv. Jag kan ta upp hur mycket filosofi som helst för att förklara kopplingen mellan dessa två saker ovan men jag nöjer mej med att skriva att dessa synsätt ingår en pågående utveckling av vårt sinne. Vi kanske måste ha tålamod med de som ständigt ser undergång och fördömelse, inte gillar det stora och enkla, inte vill ha utveckling utan inveckling.