Myndigheterna är alltid steget efter

Litet kort vill jag bara säga att hur mycket våra myndigheter än anstränger sej för att mjölka oss på pengar och information kommer vi vanliga dödliga, oskyldiga såväl som skurkar, att vara steget före vad gäller sätt att antingen komma undan eller tolka reglerna till våran fördel. Vad gäller fusket på restauranger och andra institutioner är det förkastligt å det grövsta och bör stoppas i görligaste mån men som jag redan sagt går det inte att stoppa eftersom finurligheten hos de giriga som bara tänker på sej själva (krögarna) alltid vinner över finurligheten hos de andra giriga som tänker på oss alla, på ett eller annat vis (staten).

Att fuska med kvitton är att sätta konkurrensen ur spel och är egentligen mer ohederligt mot de andra restaurangägarna än mot staten som helhet. Så sätt åt dom bara. Hade de tolkat skattereglerna istället för att bryta mot dom hade det varit en helt annan sak. Nu får de skylla sej själva.

Myndigheterna kommer som sagt var alltid att tvingas se fuskarna springa iväg i solnedgången vad gäller påhittighet och det är alltid de oförsiktiga som åker dit. De smarta kommer alltid undan, tyvärr. Hur det är med skatteverkets egen moral och etik vad gäller pengar vill jag låta vara osagt...

"If you try to sit
i'll tax your seat"

Bildsöndag

"American beer is like making love in a canoe.
It's fucking close to water!"

Politiker utan hänsyn inför sina väljare

Det är en stor skillnad på politik och politiker. Det märks inte minst i det här fallet. En kvinna i Lund riskerar att få sin utsikt förstörd av grannen, den store, den magnifike, den perfekte Morgan "Mållgan" Johansson, som vill bygga till sitt hus på höjden och därvidlag se till att begränsa hennes tillgång till morgonsol.

 Nu vet vi inte hur den färdiga tillbyggnaden kommer att påverka chanserna till morgonsol för kvinnan i Lund men det är principen bakom som är det viktiga. Hade det varit hon som velat bygga till och Morgan Johansson som känt sej förfördelad vad gäller morgonsol, hur hade det gått då i förvaltningsrätten?

Kan tillägga att Morgan egentligen är ett keltiskt kvinnonamn, Morrigan, som betyder skräckens drottning (jämför vårt besläktade ord mara som i mardröm). Det var en dödsgudinna i keltisk mytologi som kom för att ta för sej av de fallna krigarnas själar efter de stora slagen. Innan slaget kunde hon antingen ingjuta mod eller skräck i krigarna, beroende på vilket humör hon var på. Hon ackompanjerades av eller förvandlade sej till korpar eller två andra gudinnor och alla dessa gudinnors namn är olika beroende på vilken del av det keltiska området vi talar om. Gudar och gudinnor i olika trojkor var vanligt inom den gamla mytologin. Det finns kopplingar här till både valkyriorna och nornorna i denna beskrivning av Morrigan, som verkar vara samlingsnamnet på de tre gudinnorna i en och samma person.

Namnet Morgan verkar i vissa fall ha kopplingar till havet. Framför allt i Wales finns denna koppling men det rör sej troligen om en annan gudom, en havsgudinna som ger och tar visavi de fiskare som lever där.

Inte för att jag vet om Morgan Johansson har nån koppling till en döds- och krigsgudinna. Kände bara för att delge er alla denna kunskap.

"I've got charisma and personality,
then how come everybody's
making it big but me?"

Snöfall i New York i detta nu!

Ta en titt på bilden, gör den gärna större. Den visar New York för några minuter sen från en av stans många webbkameror. Det snöar där i detta nu. Klart intressant att det gör det nu när det klyftan mellan de som tror på AGW-tanken och de som förkastar den är större än nånsin. Där emellan finns alla andra, de som totalt struntar i hela diskussionen. För dom är frågan död, totalt död. Vilket den borde vara eftersom det inte är bevisat att människan är orsaken till den temperaturökning som dominerade stora delar av 1900-talet men som nu har stannat av, vad än klimathotarna säger.

Snöa på bara!

Uppdatering: DN har skrivit om snöstormen. Inte ett pip om AGW. Jag antar att den termen enbart används när det är varmt.

Tack, Per-Erik, för länkarna.

Förresten, vem har sagt att mänsklig påverkan måste vara av ondo? Allt liv påverkar hur atmosfären ser ut kemiskt och strukturellt. Livet är en produkt av planeten och en del av den. Vi kom inte till genom att någon sorts "rymdpappa" viftade med händerna och sade "låt livet finnas till!". Livet är resultatet av en kemisk process som sen har utvecklats till alla varelser som finns här. Mer än så är det inte.


"Du har din taxi, jag har mitt guld"

Ismannens genom kartlagt till fullo

Jag har då och då återkommit till Ismannen, Ötzi, och forskningen kring denna ismumie. Det är ett ämne jag gillar skarpt och som i rätta händer inte kan förstöras av politik, även om det höll på att bli storpolitik av själva upptäckten och var man hittade Ötzi. Det var ett par tyska turister, paret Helmut och Erika Simon, på tur i bergen ovanför Ötztal i Österrike som i september 1991 hittade liket av en man som, det skulle visa sej, hade dött där 5300 år tidigare. Bråket gällde det faktum att österrikare tog med sej kroppen till Innsbruck och att förvarades där när det sen visade sej att han hittats ca 10 meter in på italienskt territorium. Sålunda fördes han till Bolzano där han än idag vistas i deras frysbox.

Efter att allt det där nationalistiska skitsnacket avslutats kunde riktig vetenskap genomföras och genom åren har man kommit fram till att han var från trakten strax söder om berget Similaun där han hittades, att han hade en yxa av koppar med sej, att han hade tatueringar på kroppen precis utanpå områden man konstaterat att han hade ledvärk och annat, att hans sista måltid bestod av bröd och kött, att han dödat eller sårat minst tre andra personer i en häftig strid, att han blivit skjuten i axeln med en flintpil som slet sönder en av de viktigare artärerna så att han sakta blödde ihjäl samt att han verkar ha blivit vänd på mage kort efter att han dött. Dessutom kan tilläggas att det i dalen söder om berget Similaun finns vad som verkar vara en skildring av det som hände på berget inristat på en sten. Den stenen har suttit i väggen till en kyrka i den sydtyrolska staden Latsch i många år innan någon föreslog att en av händelserna som var inristade på stenen, en person som blir skjuten i ryggen med pil av en annan person, kunde vara en skildring av ett mord och kanske t o m vara en skildring av det som hände Ötzi. Stenen är placerad i kyrkan och det är ett indicium på att den redan flyttats en gång så om den stod närmare platsen nedanför där Ötzi en gång blev dödad.

Nu har man alltså till fullo kartlagt Ötzi på genetisk väg och funnit att han genom sin mitokondrie-DNA (den arvsmassa man ärver från modern oavsett kön) hör till haplogruppen K, närmare bestämt undergruppen K1, men inte till någon av de subundergrupper som finns i Italien och Österrike idag vilka är K1a, K1b och K1c, utan han räknas provisoriskt till en egen undergrupp K1ö tills vidare. Han uppvisar närmast släktskap med folk i de allra sydligaste delarna av den italiska halvön samt Sardinien, iberiska halvön och Sicilien. Y-DNA (arvsmassa från far till son) visar att han hör till G2a4, en grupp som också den idag mest återfinns i spridda populationer i södra Europa och Nordafrika. Dessutom verkar det som om han led av Borrelia.

Ska man spekulera, som jag faktiskt gillar att göra trots mitt tjat om att vara försiktig med sånt, kan man säga att den grupp Ötzi hörde till kan ha flyttat på sej och utvecklats vidare längre söderut. Men som sagt, man bör vara försiktig eftersom så få människor i Italien och Österrike än så länge har låtit kartlägga sin DNA. 

Karta över det omedelbara området i Tyrolen där Ötzi hittades. Den röda pluppen märkt A visar var ett hotell vid foten av berget Similaun ligger. Den andra pluppen D visar ett annat hotell drygt 5 km söderut. Det vita strecket som ormar sej fram över mitten av bilden är nationsgränsen mellan Österrike och Italien, en konstlad gräns som delar provinsen Tyrolen i två delar.

"Wiiiiiiilma!!!!!"

Godis eller inte godis

Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är normala tycker jag helt enkelt inte om. Färgämnen gör inte saken bättre. Nötter, kanderade eller bara saltade, är mycket godare och det är godis där choklad är huvudingrediensen också. Nötter, mandlar, jordnötter (som är en baljväxt förresten), puffat ris och dito vete är mycket bättre för magen och tänderna än sånt där gelatin är huvudingrediensen. Inget ont om gelatin, det är ju trots allt naturligt, men sånt godis är tråkigt i längden, segt och blir tradigt väldigt fort om det glöms bort liggande med påsen öppen. Sånt händer inte så lätt med nötter eller choklad.

Chokladbaserat godis är alltså att föredra framför gelatinbaserat godis, åtminstone om jag får råda. Men ändå är ren choklad bäst av allt. Det är inte godis per se utan en form av tilltugg för att underlätta matsmältningen. Det kan man inte säga att godis gör.

"I've seen the bridges of the world and they are for real"

Det bästa och vackraste ordet som finns...

Det finns ett ord som mer än något annat beskriver hur man känner sej när man tar emot något. Det är ett ord som också beskriver den tanke andra har när man hjälper dessa med något. Språkvetenskapligt sett är ordet avlett av ordet tanke och det är en vacker betydelse. Med ordet kan man avsluta en konversation smärtfritt och alla känner sej förhoppningsvis nöjda. Ordet jag talar om är...




...tack.


Förresten, på tal om tankar. Khadaffi dog med guldpistol i hand i ett underligt utrymme, enligt ryktet. Var HAN Scaramanga!????







"I don't care"

Repris från tidigare år: Climate Fools day

Idag är det 27 oktober och det är enligt alla klimatrealister Climate Fools day. Detta i enlighet med det beslut som togs av det brittiska parlamentet denna dag 2008 mitt under det att snön föll(!) utanför parlamentet. Därför blir det på sätt och vis en repris på förra årets inlägg. I år väljer jag en hårdare bild än förra året.

"Ring, klocka ring..."

Kan man bygga en gemenskap och en gruppidentitet på andra grunder än nationalism och religion?

Frågan ställer jag därför att jag i uppslagsord efter uppslagsord på Wikipedia läser om människor som bygger sin identitet på just dessa två saker, antingen den ena eller den andra eller båda två samtidigt. Det rör sej om religiös och/eller nationalistisk identitet. Att bygga sin identitet på sådan grund både anser jag och känner jag är fel. De är i mångt och mycket baserade på samma sak: grupptänkande där individen inte har någon annan betydelse än att bidra till kollektivet. Meningen är att man ska tro på SAKEN.

Men vad är då SAKEN? Enklast uttryckt handlar det om gemenskap. Men det är inte den sortens gemenskap man får genom att bara hänga ihop med andra människor och göra saker för varandra i all vänlighet utan att denna gemenskap innebär nåt större än så. Det är den sortens gemenskap som ställer krav på oss alla, den vill tvinga på individen sin kollektiva syn. Det är en syn som innebär att man måste följa en sorts konsensus där man utgår ifrån att nationen/religionen är det enda rätta. I en del fall hänger nationalism och religion ihop och det verkar på mej vara lika dumt som statistikberäkning: dra alla över en kam.

Men där statistikberäkning har sin plats i vetenskapens vindlande korridorer och på annat sätt har sin rättmätiga plats i samhället på ett eller annat vis anser jag att nationalism och religion inte har det, inte nu längre. Det har haft sin plats och sin tid men nu är det dags för reson. Låt oss finna nåt annat som vi kan samlas kring utan att det blir kollektivism av det med konsensus och undertryckande av individens rätt att yttra sej. Låt själva känsla av vanligt samhörighet bli ledstjärnan i framtiden. Gränser mellan länder borde inte betyda så mycket. Smugglare får vi ändå aldrig bukt med och ju friare övergångarna mellan länderna blir desto bättre tror jag att vi blir på att få gemenskap mellan människor och då ökar toleransen mellan olika folk om man får veta mer om världen.

Utopi? Bara så länge terrorister styr våra länder och kallar sej demokrater...

"Jag har rest bort på en måne"

"Tänk om alla skulle göra så?"

Rubriken ansluter till en tankegång jag brottats med ända sen i eftermiddags då jag kom att fundera över scheman och vad dessa innebär. På det hela är scheman bra att ha som en mall för hur en dag ska se ut men att följa dom slaviskt kan aldrig vara hälsosamt för alla i längden. För en så stark individualist som jag är (åtminstone inbillar mej att jag är) är ett schema inget som jag lyder under, snarare ser som en guide i tillvaron. Tolkningen av det är helt upp till alla som har ett. Att följa det slaviskt är att vara slav under ett kollektivistiskt tänkande. Att då bryta ett schema från och till ses ofta av de som skapat det som ett brott mot hela tillvaron.

Då kommer fraser som den i rubriken fram, som en invändning, inte bara mot att en person dristar sej att göra en egen tolkning av det fastslagna utan även mot individualism generellt. Det är i alla fall min personliga tolkning. För mej för tanken på den frasen tankarna vidare till den invändning som soldater gjort i alla krig: "jag lydde bara order". Långsökt jag vet, men båda fraserna hör ihop med kollektivism och ses av mej som ett utplånande av individen likaväl som det är ett utplånande av eget tänkande.

Men som sagt, scheman har jag inga problem med så länge en individuell tolkning är tillåten. När man ska börja är dock schemat allenarådande. Man ska komma i tid, däremot står det en fritt att komma hur tidigt som helst. Komma för sent är en förolämpning mot alla, mot gruppen. Så länge man slipper det kollektiva tänkandet med att ska följa alla tider slaviskt.


"Att ha behov är bara lyx"

Vem eller vilka är det många kvinnor klär upp sej för?

Nån kvinna som heter Eva Mendes. Hon klär helt klart upp sej för att imponera på sin egen "art".

Smink, läppstift, kläder i alla möjliga (och omöjliga!) former och utseenden, accessoarer till tusen. Detta kan omöjligt vara för oss mäns skull som ni kvinnor spökar ut er på det viset. Förr i tiden gjorde många män det också och det såg ju bara för löjligt ut. Tur man inte levde då, på 1600-talet och fram till mitten av 1700-talet, bland överklassen. Min kvalificerade gissning är att ni vill imponera på varandra. För mycket av ert prål är lika med noll vad oss män anbelangar. Jag kan förstås inte tala för alla män, det finns alltid nån som gillar det.

Så, då har det sagts. Ni som vet med er att ni ser normala ut och inte som några spöken behöver inte ta åt er. En ytterligare gissning från min sida är att detta främst gäller människor som har ett behov av att synas. Nästan som om det vore en egen art...


"Jag har slutat tänka. Det stör min hjärnverksamhet"

FN-dagen

Jag gick förbi byns lilla park idag och fick se en massa småbarn i flock där vid parkens scen som underhölls av nån snubbe med gitarr. Det stod ganska snart klart för mej vad det handlade om, det är ju 24 oktober idag, FNs egen dag. Det var på den här dagen 1945 som Förenta Nationerna bildades med ambitionen att få slut på alla krigen som fram till dess hade förstört 1900-talet. Ambitionen var väl bra och tanken var väl god men vad har egentligen blivit resultatet? Fler krig än nånsin, ett säkerhetsråd där fem konstanta medlemmar har rätten att sätta stopp för vilka förslag som än kommer upp till diskussion och enskilda organ som de facto blivit perfekta ställen för pengatvätt för diktatorer och vissa rika familjer. Andra organ, såsom IPCC, WHO eller UNHCR har fått sina arbetsprogram förstörda av politiska ambitioner och ideologier där vetenskap och sunt förnuft har fått stå tillbaka för alarmism, propaganda och tjafs länder och politiker emellan.

Och barnen i parken, vad förstod de av allt detta med FN? Jag tror de mest var nöjda med att få komma ifrån skolorna en stund och få ett avbrott i den trista rutinen. Hur mycket de tog emot av budskapet vet jag inte för det var rätt rått och kallt ute i morse. Det lilla jag såg av ungarna i diset och dimman var hur de stod och huttrade, gjorde åkarbrasor och stampade otåligt i marken. Jag, jag gick vidare i min tillvaro och funderade vidare över hur det ska gå för FN i framtiden. Jag hoppas att FN skrotas ganska snart.

"...And not content with that, with our hands behind our backs,
We pull Jesus from a hat..."

Bildsöndag

"I don't like reggae, oh no,
I love it"

Varför inte lika gärna kaffe?

Ingen mirakelkur men väl ett bra sätt att förebygga vissa sjukdomar.

Kunde bara inte undvika att skriva om detta hemska. En familj som praktiskt taget mördade sitt barn när de hellre använde te som kur mot en svår sjukdom framför att ta honom till en läkare. Sjukdomar som har den effekten på ett levande väsen att man kan dö av dom kan inte behandlas med nåt annat än beprövad etablerad medicin. Alternativa metoder, besvärjelser och annat hokus pokus kan man förstås hålla på med om man vill men det ska inte vara huvudmetoden för att få en person att bli frisk igen. Det är bara modern medicin som klarar av att få folk att bli friska igen.

Te i alla dess former är ingen bot, det är bara ett sätt att hålla sej frisk längre. Nu är det på ett hemskt vis bevisat att vätskor med diverse tillsatser bara är till för hjälpa, inte för att bota. Har ni förstått det nu?



"You and your dreams,
in a world of fantasy"

Lite förbryllande språkhistoria

Adverbet eaþe (uttalas ungefär äthe) och adjektivet ieþe (uttalas ungefär ithe) var fornengelskans ord för enkel, simpel, lätt. Det fanns i fornfranskan, äldre holländska och äldre tyska men var ordet kommer ifrån vet ingen. När normanderna tog över i England ändrades orden och uttalet till s genom fornfranskans försorg. Ease och easy blev dagens engelska ord för samma sak. Idag är det i stort sett bara engelskan som använder dessa ord och det som är förbryllande är alltså varifrån ordet kommer. I fornnordiskan ska ett liknande ord ha funnits men i skrivande stund är jag osäker på vilket det är.

För att vara ett ord som betyder lätt är det då rakt inte det.

"Words don't come easy..."

Sveriges historia sedd från en annan synvinkel - del tre: Bronsåldern

Ännu en del i min serie om min egen syn på Sveriges och Nordens historia. Som framgår av texten nedan går det ännu inte att tala om nåt Sverige.

Perioden mellan 2300 och 1800 före vår tideräkning kallas ibland för kopparstenåldern eller kalkolitikum. Det är en period i Nordens historia som överenstämmer med övriga Europas övergång från ren flinta till metallarbete. Koppar är känt sen länge ute i världen, äldsta spåren är faktiskt nära 10 000 år gamla men det handlar mest om smycken. Bruksföremål i koppar börjar så smått dyka upp för ca 7000 år sen i Asien och södra Europa. Ismannen är något av de äldsta riktigt påtagliga spåren vi har i Europa av kopparstenåldern. Han levde och dog för ca 5300 år sen i Alperna. Hans kopparyxa visar att koppar var etablerat i åtminstone den här delen av Europa vid den här tiden. Det skulle dock dröja över 1000 år innan detta nådde Norden.

Ett fynd i juni 2010 i Prokuplje, Serbien, har ytterligare skjutit tillbaka tidpunkten för etableringen av koppar i Europa ett par tusen år. Det visar på att man redan för 7500 år sen bearbetade koppar i Europa. Det är möjligt att vi i framtiden kanske kan hitta spår av koppar i Noden som är äldre än de som hittills hittats.Ändå skulle flintan kvarstå som huvudmaterialet i många tusen år till.

Den definitiva övergången från koppar till brons kom när tekniken för att framställa den legering som brons är togs fram. Bronsåldern är namnet på en period i historien som börjar så smått ca 1800 före vår tideräkning (alltså för 3800 år sen) i Norden med att bronset så sakteliga börjar ersätta sten och ren koppar i de vardagsobjekt man använde. Brons-användningen påbörjades lite drygt 1500 år tidigare i Fjärran Östern, närmare bestämt i Thailand med omedelbar omnejd och spred sej därifrån västerut och norrut med den tidens handelsvägar. Till Europa nådde bronset första gången ca 2500 f v t och Östeuropa och Balkan blev snabbt ett centrum för arbete med framtagning och tillverkning av brons liksom det hade varit tusentals år tidigare med koppar och guld.

Brons är en legering av nio delar koppar och en del tenn plus en del spårämnen t ex arsenik. Framför allt är det yxor och svärd man tillverkade av bronset men som vi ska se en del del religiösa och andra kultiska objekt också. Det var en relativt stabil period i Europa och Mellanöstern med få krig med med ett starkt uppdelat samhälle med för första gången klara skillnader mellan hövding och vanlig arbetare, framför allt i sättet att bli begraven på. Fram emot mitten av bronsåldern skulle detta komma att ändras drastiskt när man i östra Europa och Mellanöstern började göra vapen av järn. Men vapen av järn ligger långt fram i tiden här uppe i Norden. På sin höjd använde man järn till smycken eller liknande.

De som skrev dokument något senare än denna tid beskrev den här tiden som guldåldern och silveråldern, framför allt för att de tycks ha längtat tillbaka till den här mer behagliga tid utan alla krigen och hoten. Se mer om detta i nästa stycke. Bronsåldern är en beteckning som dansken Christian Jürgensen Thomsen hittade på i början av 1800-talet när han ville katalogisera och kategorisera de fynd man gjort på dansk mark. Han lade nämligen märke till att de objekt man fann ihop med bronssvärd och andra saker generellt sett låg lite högre upp i jordlagren och såg lite annorlunda ut jämfört med andra fynd längre ner i jordlagren. Det var dock främst stilarna på olika keramikkrukor och liknande som han fäste sej vid. Det ska tilläggas att Thomsen var myntexpert och dito samlare och utgick från detta när han kategoriserade objekten i jorden äldre än den tid då man hade börjat med mynt.

Thomsen föll, liksom många andra vid denna tid, för frestelsen att använda beteckningar från greken Hesiodos diktcykel om de fem mansåldrarna, Arbeten och dagar, som beskriver hur människorna och deras värld förändras i takt med tiden och utvecklingen av samhället i stort. Guldåldern, silveråldern, bronsåldern, den heroiska åldern och järnåldern är de beteckningar som används i de här dikterna. Det intressanta är att många kulturer talar om fyra, fem eller några fler stadier i människans historia på liknande sätt. Det verkar onekligen som att många kulturer drömmer sej tillbaka till en tid då det var enklare och mer behagligt. Det kan inte bara bero på att man målar upp en idealisk bild av det förflutna (det var bättre förr) utan det kanske var en skönare tid förr. Klimatet var inte minst bättre under stora delar av stenåldern och första delen av bronsåldern och man behövde inte ta lika stor hänsyn till gränser mellan länder som idag. Odlingsmöjligheterna var förmodligen bättre också. Det är inte förrän i vår tid som vi kunnat odla bättre och få ut mer av marken.

Bara för den sakens skull ska vi inte gräva ner oss i dessa drömmar om en bättre forntid. Sjukdomar, naturkatastrofer och krig decimerade ofta befolkningarna kraftigt. Ofta var sjukdomar och krig en följd av naturkatastroferna eftersom man tog det som hänt som en följd av gudarnas vrede riktad gentemot människorna och då var man tvungen att hitta en syndabock och fann den i grannstammen som fick sota för detta, om inte grannstammen redan kommit fram till samma sak förstås.

Bronsåldern är i stort sett en fortsättning på både jägarstenåldern och bondestenåldern, med den skillnaden att nu började samhällsskiktningarna synas alltmer. De syns i de kulturer som börjat skriva ner sina tankar och andra dokument och det syns även i arkeologin. Flinta skulle komma att fortsätta användas, vilket faktiskt är fallet än idag eftersom vi har användning av denna sten fortfarande. Ben användes som tidigare till krokar och nålar, sten för att mala säd med och trä användes för att bygga hus med och de stora långhus som började byggas ca 2000 år tidigare, under den tidiga bondestenåldern, är fler än nånsin.

Så här kunde ett långhus se ut, i det här fallet från neolitikum, sen stenålder. Den här typen av hus skulle komma att existera i nån form ända fram till slutet av medeltiden. Så här kunde en eller flera generationer bo, med djuren i en separat del om nätterna och under vintrarna. Mitt i husets huvuddel, i taket, fanns vindögat där röken från den stora eldstaden ringlade ut. Eldens värme var stark nog för att värma hela huset.

Bronsåldern når sin höjdpunkt i Norden för ca 3200 år sen. I Danmark har då redan den här fina artefakten begravts i en mosse:

Detta är Trundholmsvagnen, även kallad Solvagnen. Den anknyter till en i Europa och Asien väl utbredd samtida religion där solen dras över himlen i en vagn av en häst, närmare bestämt en märr. Varför man placerade även hästen på hjul vid skapandet av denna vagn är okänt. Kanske ville man visa på hjulets stora betydelse. Den är gjord i brons och själva solplattan är förgylld. Den har en mörk sida, den som inte syns på fotot. Den tros representera mörkret om natten. Förmodligen leddes den vagnen i en procession vid olika högtider för att visa på både dag och natt. Det finns tecken på att vagnen tillverkades i sydöstra Europa och transporterades upp till Danmark.

Man bör akta sej för att tolka in senare tiders gudar och gudinnor kända från Norden eftersom man vet från andra områden att det hänt att nya religioner kommit in med andra namn på gudomarna. Sånt vet man har hänt på kontinenten så det är inte omöjligt att så skett här också. Dock finns det en intressant berättelse från Grekland, som är känd från tiden direkt efter bronsålderns slut, om ynglingen Phaeton som fick låna solguden Helios vagn och körde som en vettvilling över himlen tills Zeus tappade tålamodet och sköt ner den unge vilden med sina blixtar. Allt detta kan direkt kopplas till soldyrkan och en syn på himlavalvet som varande gudarnas boning. Tidigare verkade det som om man kopplade gudarna till naturen omkring dom. Nu flyttade gudarna ut till universum omkring dom. Vi vet att man dyrkade solen som en gudinna, Sol, eftersom det var vad många gjorde långt in på tidig medeltid i Norden.

Det mest magnifika exemplet på att människan definitivt började titta uppåt är himmelsdisken eller -skivan från Nebra i Tyskland:

Den hittades 1999 av gravplundrare och kom till vetenskapens kännedom några år senare. Den är från ca 1600 f v t och visar månen i olika faser från full till skära. Den verkar vara gjord i brons och guld från Karpaterna, vilket är en bergskedja inte långt från det ställe i Tyskland där disken hittades.

Vad med svenska förhållanden då? Skulle det inte handla om Sveriges historia? Nåt Sverige fanns ju inte då och det vi kallar stater fanns inte ö h t så det är lönlöst att se på saken med nationalistiska ögon. Några fina objekt har vi dock på svensk mark, som den här trumman i brons från Balkåkra i södra Skåne:

Den är gjord helt i brons och påträffades 1847. Kanske är det ingen trumma för det ser ut som en massa hjul undertill och ovansidan kan mycket väl tolkas som en solskiva. Kanske är det en representation av det eviga kretsloppet där solen går runt på himlen och alltid kommer tillbaka? Vi vet inte och får nog aldrig veta heller eftersom det inte finns något nedskrivet från den här tiden och fanns det något är det sen länge borta. Men vi har ändå en sorts nedskrivna dokument från den här tiden, i form av ristningar och karvanden på stenhällar runtom i Norden. Den kanske mest kända i Sverige är lokalen i Tanum, Bohuslän, där man började rista redan innan bronsåldern tog sin början.

Så här kan hällristningarna se ut:

Det som slår en när man tittar på såna här avbildningar är vilket tålamod de måste ha haft när de karvade in figurerna i graniten och gnejsen, dessa två väldigt hårda bergarter. Skepp, människor med uppsträckta händer och vapen, ibland även med diverse könstillhörande kännetecken. Hundar och hjortar är också med liksom en och annan fågel. En del människor tycks lyfta skeppen över hinder vilket antyder att man ibland drog dessa vattenfarkoster kortare sträckor över land för att komma förbi vattenfall och uttorkade flodbäddar. Förmodligen var de som var starka nog att lyfta en båt vid kölen den tidens mest hyllade atleter.

En del intressanta figurer tycks, trots min varning ovan, kunna tolkas som en del av den fornnordiska mytologin. Tor med sin hammare, Tyr med ett spjut och Ullr med skidor och båge. Samtliga dessa gudomar vet man numera var på plats redan innan den så kallade asatron kom in för ca 1400 år sen. Vi rör oss i det här inlägget i en tid som var för mer än 3000 år sen.

Nu till det som är min personliga tolkning av allt detta. Under bronsåldern utvecklades de första riktiga smårikena i Norden och inom dessa växte det fram en känsla som liknar den samhörighetskänsla man ser i skrivna dokument från de riken och stammar som fanns samtidigt med rikena i Norden. En känsla för vad som är ditt och mitt växer fram på allvar bland människorna. Man ser det i gravarna vars gåvor blir alltmer personliga och i vissa fall överdådiga. Gränser verkar stakas ut mellan olika stammar på ett sätt man inte gjorde innan och en känsla för vilket folk man tillhör växer så sakteliga fram.

Det är nu vi för första gången ser hur olika samhällsskikt växer fram med klara distinktioner för hur de uppfattas i samhället. Politiker kallar dessa skikt för klasser, en beteckning som får stå för dom. Det handlar alltså om att inte alla längre antingen jägare/samlare eller bönder utan även krigare och präster. Det är också nu vi har de första beläggen för slavar. De syns inte i de arkeologiska spåren men väl indicier för dom finns i DNA-spår som tyder på att antingen har en elit gjort sej till herrar över stora delar av befolkningen i Norden eller så är det tvärtom att folk från andra områden i Europa har tvingats hit genom slavhandel eller krig. Det är bara att välja och vraka bland dessa alternativ.

Det finns bevis för slavar från de områden som har skrift vid denna tid. De skulle komma att bli fler ju längre fram i tiden vi kommer. Detta allteftersom bönderna och krigarna vägrade göra grovjobbet som dittills hade gjorts när gravar och tempel skulle byggas. Och gravar byggdes minsann under denna tid. Den här i Västra Vram utanför Kristianstad är bara ett exempel:

Den typen av gravplatser skulle komma att dominera sättet att gravlägga folk på. Men till skillnad från vanföreställningen att bara en blev begravd visar det sej att många blev begravda i samma hög, oavsett vilket samhällsskikt man tillhörde. Ibland verkar det som om flera generationer lades här i olika delar av högen. Bossen, hövdingen, blev förstås lagd längst in och av experiment i vår tid att döma verkar högbyggande ha varit ett stort arbete.

Begravningssätten skiftar ganska starkt från början av bronsåldern till dess slut. I början begravdes den döde i en kista av trä eller inramad av stenar, vare sej det rörde sej om en storman eller en vanlig bonde. Men sen började nåt hända mot mitten av bronsåldern, som alltid influerat av det som hände på kontinenten. Det är nämligen från Centraleuropa en sed att bränna sina döda för att sen placera dom i krukor eller urnor kommer ca 1000 f v t. Den hade uppstått på kontinenten nästan 300 år tidigare och även om själva seden att placera krukorna med den döde i längs långa rader på ett gravfält inte nådde upp hit till Norden så nådde seden att kremera sina döda hit. De lades i högarna istället, precis som seden med urnorna på kontinenten en gång hade börjat med. Mot slutet av bronsåldern övergav man så urngravarna igen till förmån för en typ av gravar som vi ända sen dess haft för våra döda, med olika varianter.

Allt detta sammanfaller med att klimatet blir mycket bättre med temperaturer så höga att vinrankor växte vilt i Norden ända upp till Mälardalen och sköldpaddor levde här också. Det var den sista av de riktigt varma perioderna i Nordens historia. Bronsåldern tog mer eller mindre slut i och med att detta klimat blev sämre igen, för ca 2600 år sen. Hur många riken som då fanns i Norden är okänt men det verkar som om varje dalgång hade sitt eget rike. Slätterna verkar ha varit skådeplatser för både tidiga slag och gravplatser förutom åkerlapparna. Man har hittat skelett med olika skador som från just fälttåg. Fast det kan förstås bero på offerriter. Man kan tolka fynden hur som helst.

Nästa gång blir det om tidig järnålder.

"Den som inte kan sin historia är dömd att förlora sin framtid"

Ozonhålet har troligtvis funnits där hela tiden

Kommer ni ihåg ozonhålsdebatten på 1980-talet och framåt? Man sände upp satelliter i slutet av 1970-talet och början av efterföljande decennium för att mäta atmosfären och fann att det vid polerna fanns en form av hål i ozonlagret på en viss höjd över jordytan. Man sade då (föga förvånande) att det måste vara vi människor som är orsaken, att nåt i våra utsläpp måste skapa dessa hål. Man fann då kylvätskor i kylskåp och annat, så kallade freoner, och kom i laboratorietester fram till att dessa bryter ner ozon. När man så fann freoner och liknande ämnen uppe i atmosfären ansåg man att saken var klar. Freonerna måste bort!

Men hade man gjort rätt? Freoner kan nämligen bildas naturligt när ultraviolett strålning stångas med ozonet i atmosfären. Dessutom visste man sedan tidigare att ozonet är tunnare vid polerna men mycket tunnare visste man inte förrän de moderna satelliternas intåg på scenen. Senare mätningar visar att ozonskiktet växlar ganska mycket med säsongerna. Det är som störst precis efter vintern.

Nu kommer rön som tyder på att hålen vid polerna troligtvis funnits där hela tiden. Kylan spelar tydligen en viktig roll här. Hålet är som störst där det är som kallast och ozon förstörs totalt vid -78 grader. Den temperaturen når luften lätt under vintern i Antarktis. Över Arktis är hålet inte lika stort men tillräckligt och det växer när det är kallare.

Jag ska tillägga det jag påpekat tidigare i andra inlägg att jag aldrig varit nöjd med förklaringen att hålet i ozonskiktet skulle ha orsakats av våra utsläpp av freoner. Då skulle ju ozonskiktet över städerna, som är placerade i varmare delar av världen, vara nästintill obefintligt. Men det är ju som bekant tvärtom. Vi lider av för mycket ozon i städerna. Där är utsläppen av bilavgaser och liknande en bov eftersom ozon bildas i en sån miljö. Så, nej, även oss utan direkta kunskaper i ämnet kan vara skeptiskt inställda till rön från forskare. Alla alternativ måste vara med i beräkningen när man formulerar en vetenskaplig hypotes. Man får inte försöka hitta svaret innan alla alternativ granskats. Det verkar man inte ha gjort.


"You'd better not spend it, you rat!"

Han vars namn kan stavas hur som helst...

Khadaffi, Qaddafi, Gaddafi, hur han än stavas och hur det än står till med hans fysiska person, så är hans tid vid makten över. Låt oss hoppas att han inte får komma tillbaka och att uppgifterna om hans död verkligen stämmer. Vad gott han än gjorde under sin tid vid makten så överskuggas det ordentligt av hans paranoia, hans förföljelser av oliktänkande och kväsande av demokratin i Libyen. Risken är väl att övergångsregeringen också kommer att producera despoter och diktatorer. Makt har den effekten på folk så fort de får den minsta chans att grabba åt sej den.

Det största hotet nu mot frihet i Libyen kommer från religiösa tokar och de som vill fortsätta befästa landet. Så länge man tror att religion och personkult är svaret på alla problem kommer landet fortsätta vara i diktaturens klor.


"He's dead, Jim!"

Drastisk men effektiv lösning på Billströms problem

Både Billström och Reinfeldt anser att det är ett ekonomiskt problem att låta anhöriga till människor som redan har uppehållstillstånd i Sverige också få bo här. I det läget har jag en lösning på detta problem. Den lösningen är drastisk men effektiv och har testats många gånger genom historien av kolleger till herrarna i regeringen. Det handlar alltså om avrättning.

Avrättningar har använts genom historien för att antingen utrota oliktänkande, misshagliga folk eller helt enkelt för att man tycker om att plåga andra till döds. Så, vad säger ni herrar Billström och Reinfeldt? Är det inte billigare att avrätta folk än att låta dom stanna kvar? För det är ju en sorts avrättning att skicka bort dementa från deras familjer och vänner.

Notera, det står här ovan är sarkasm, ironi och satir. Det kan omöjligen vara billigare att chartra ett plan än att låta en dement kvinna stanna kvar.


"Nej, det är omöjligt. Det är sköldpaddor hela vägen ner!"

Starka kvinnor (i min närhet)

Det heter ju inom den rörelse som felaktigt kallas feminism idag (ett begrepp kidnappat av vissa personer som vill ha del av Makten, inget annat) att kvinnor är starka. De menar nog psykologiskt och mentalt främst men det första jag kommer att tänka på när jag hör ordet stark är främst det fysiska. Inte bara för att jag gillar kvinnor som är fysiskt starka utan även för att jag gillar sport och jag ogillar också att ordet styrka används metaforiskt. Det borde finnas nåt annat ord för att beskriva förmågan att ta sej ur en kris.

Som sagt, när jag tänker på starka kvinnor (och män naturligtvis!) är det fysisk styrka jag associerar till först. Förmågan att dra, släpa, lyfta, slå, stå emot osv är vad jag tänker på. I min närhet finns det gott om sådana kvinnor och har funnits genom åren också. Jag har redogjort för hur jag förlorade en kamp om en dörr med en ett år yngre tjej när jag var 10 år gammal. När jag var 16 år blev jag lyft av en tjej som jag själv inte klarade av att lyfta. Det berodde inte på att hon var för tung, bara för tung för mej eftersom jag hela mitt liv varit svag.

Sånt gillar jag av någon anledning. Jag är inte ensam om att gilla starka kvinnor. Frågan är vad det beror på. Är det samhället, uppväxten eller nåt genetiskt. Jag tror svaret är enklare än så. Som man gillar man att bli utmanad och vad är då bättre än att en kvinna står för den utmaningen och om hon vinner i nåt fysiskt över en desto bättre. Det är inget skamligt i att bli slagen av en kvinna, om vi inte talar om att bli SLAGEN. Då är det en annan diskussion vi är inne på och den tar vi inte här, inte nu.

För att bli lite mer anekdotisk igen kan jag berätta från en gympagrupp jag var med i fram till i våras. Minst två av tjejerna i den gruppen var med all säkerhet starkare än mej. Jag vet inte hur många gånger jag fått sänka inställningarna på apparaterna när dom varit klara med dessa redskap. Synd bara att de inte gillar visa det men det har väl sina orsaker i diverse fysiska skador vi alla har ådragit oss genom åren vilket lett till att vi hamnat i samma grupp.

Det leder mej till en annan sak; vi har blivit svagare såväl kvinnor som män. Det beror till största delen på den högre levnadsstandarden som gör att vi inte behöver ta i lika mycket vilket lett till att våra ben och muskler inte längre är lika starka som vår föregångare. Vi tränar på gym och springer men det är ändå inte tillräckligt för att ens vara i närheten av folket för hundra år sen i styrka. En kvinna för hundra år sen och bakåt lär ha varit lika stark som en vuxen man är idag, i genomsnitt. Vi har egentligen bara en fördel jämfört med våra föregångare, nämligen att vi har en högre levnadsstandard och klarar sjukdomar bättre vilket ger en längre livslängd. Vi skulle kunna ta i lite hårdare och ändå leva längre än folk för länge sen.

Så bered er på ännu fler starka kvinnor...

"It's my way or the highway"

IPCC avslöjas definitivt i ny bok

Canada är inte bara hockey, stora skogar, Rush och Leonard Cohen. Det är Donna LaFramboise också. Hon har nu skrivit en bok som enligt uppgift ska avslöja IPCC definitivt. Hon kallar de forskare som utan att egentligen bry sej om den vetenskapliga andan när de skrev sina rapporter för IPCCs räkning för tonåringar. Bokens titel, om än lång, är "The Delinquent Teenager Who Was Mistaken for the World's Top Climate Expert". Jag har inte läst den, än, och det verkar inte vissa andra ha gjort heller men det hindrar dom tydligen inte från att skriva en sågande recension av den. Till skillnad från denna "recensent" tänker jag läsa boken i nån form.

Vad boken tar upp? Jo, att många av IPCCs medarbetare inte hade de rätta kvalifikationerna för att skriva inom ämnet klimatologi. Andra var helt och hållet utan vetenskapliga meriter utan var mer politiskt betingade och lät således sin ideologi och övertygelse bestämma riktningen på den rapport eller uppsats man skrev. Mycket av det som är skrivet av "färdiga" forskare är också det suspekt. Suspekt därför att det material som man bidragit med aldrig genomgått den vetenskapliga skärseld som på engelska kallas peer review, alltså att ens kolleger gått igenom det skrivna materialet och gett sina synpunkter på verifieringar av källor och att hypoteserna duger för att bli kallade vetenskapliga teorier. Sådana sessioner kan inom historievetenskapen bli ganska fräna när respondent och opponent går in i ringen, så att säga. Det sista nämner jag för det är det jag har personlig erfarenhet av. Det ska jag nog berätta mer om nån annan gång. Det kräver ett inlägg för sej.

En kvalificerad gissning är att svensk press inte kommer att ta upp den här boken till debatt, trots att LaFramboise är en av Canadas mest kända feminister. Tror ni feministerna kommer att bli klimatrealister nu?

"Anerriphtho kybos"

En intressant föreläsning

Mietek Grocher, polskfödd fd arbetare vid ABB i Västerås, var i kväll på besök i obygden för att föreläsa om sin tid i koncentrationslägren under andra världskriget. Hans upplevelser stämmer överens med många andras berättelser om övergrepp och våld under andra världskriget från dessa hjärntvättade människors sida.

Det kom rätt många för att se och höra Grocher berätta. Hans berättelse var ibland lite svår att uttyda eftersom han i första hand talar polska men sextio år i Sverige har onekligen satt sina spår för hans ordföljd var svensk och han kunde översätta ledigt från tyska till svenska. Hans mission är att berätta för så många unga människor som möjligt om fasorna han såg och utsattes för i koncentrationslägren.

För den som vill höra honom medan han fortfarande finns kvar (han är trots allt 85 år) är det väl värt ett besök varthän han än styr kosan nästa gång.

"Piiiip!"

Morgan Johansson (S) visar prov på dåligt omdöme

Morgan Johansson, ordförande i justitieutskottet, vill att man utreder ett förbud mot att bära MC-västar på krogar och andra platser. Inte nog med att ett sådant förbud skulle vara svårt att efterleva, det tvingar MC-gängen än mer under jord. Dessutom öppnar det för att fler symboler hamnar i farozonen. Förresten, en väst avgör inte om man är kriminell eller ej, det är ens handlingar.

Varför ska man över huvud taget förbjuda en massa saker hela tiden? Är det inte bättre att visa upp dessa element så att alla får se hur de ser ut och då kunna undvika dom än att förbjuda deras utseende? Nej, detta är ett dumt förslag. Politiker har en tendens att komma med ogenomtänkta saker ibland. Hoppas ingen tar detta på allvar.

"Det susar i säven..."

Bildsöndag

Dags för ännu en bildkavalkad!

"Den totala mänskliga intelligensen är konstant,
men den mänskliga populationen ökar..."

Bhagavad gita - en studie i psykopati

Krishna manipulerar Arjuna vid slagfältet.

Indien har länge fascinerat oss här i väst, mestadels för att kulturen är så diametralt annorlunda jämfört med vår. Jag är inte så säker på att deras fascination för europeisk kultur varit lika stor men det är en annan femma. Bland alla dessa kulturyttringar är väl yoga och det som detta för med sej mest intressant för oss. Ett av de verk som fascinerat alla utövare av yoga mest är Bhagavad Gita, ett verk som fick Robert Oppenheimer att citera en fras ur det när han såg verkningarna av den första atombombssprängningen i Nevadaöknen 1945. Citatet ifråga handlar om hur guden Vishnu, i sin mest kända avatar (version av sej själv med ett annat utseende) Krishna visar sin oerhörda makt som varande gud jämfört med människan.

Själva historien handlar om en ung prins, Arjuna, som är stridslysten men hejdar sej när det visar sej att på andra sidan slagfältet står en armé där bland andra hans släktingar och vänner finns. Nominellt handlar det alltså om att man ska stilla sitt inre så att man blir en bättre människa.

Nedan visas en sammanfattning av de arton kapitel detta verk består av.

1. Arjuna låter Krishna dra hans vagn till en plats mitt mellan de bägge arméerna. Då Arjuna ser sina släktingar på den motsatta sidan av Kurus, förlorar han sin motivation och beslutar sig för att inte slåss.
2. Krishna förklarar för Arjuna att hans oro över attt strida mot sina släkingar och gurus är obefogad, eftersom endast kroppen kan bli dödad, medan det eviga jaget är odödligt. Krishna påminner Arjuna om att han som krigare har en plikt att följa sin dharma och föra krig.
3. Arjuna frågar varför han är tvungen att slåss ifall kunskap är viktigare än handling. Krishna betonar att det rätta sättet att agera är att genomföra sina plikter för det godas skull, men utan att fästa sig vid resultaten.
4. Krishna berättar att han har levt genom många födslar och alltd undervisat yoga för att skydda de rättfärdiga och för att utplåna de icke rättfärdiga. Han betonar hur viktigt det är att lägga sin tillit till en guru.
5. Arjuna frågar Krishna om det är bättre att avstå från handling eller att utföra handlingar. Krishna svarar att bägge sätten kan vara av godo, men att handling, karmayoga, är det högsta.
6. Krishna beskriver den korrekta ställningen för meditiation och processen för att uppnå samadhi.
7. Krishna lär ut kunskapens väg, jnanayoga.
8. Krishna definierar termerna brahman, adhyatma, karma, atman, adhibhuta och adhidaiva, samt förklarar hur man kan minnas honom i dödsögonblicket och uppnå ett högre tillstånd.
9. Krishna beskriver panenteism, "alla varelser är i mig", som ett sätt att minnas honom under alla omständigheter.
10. Krishna förklarar att han är den yttersta källan till alla materiella och andliga världar. Arjuna erkänner Krishna som den högsta varelsen, och citerar berömda lärde som gjort detsamma.
11. På Arjunas förfrågan visar Krishna in en teofani sin "universella form", Viśvarūpa, en skräckinjagande varelse som är vänd åt alla håll samtidigt, som sprider strålningen från tusen solar kring sig, och som innehåller alla andra varelser och all materia som existerar.
12. Krishna beskriver processen för hängivenhet, bhaktiyoga.
13. Krishna beskriver natur (prakriti), avnjutning (purusha) och medvetande.
14. Krishna berättar om de tre tillstånd, guna, som tillsammans utgör allt varande.
15. Krishna beskriver ett symboliskt träd, som representerar den materiella existensen, dess rötter i himlen och dess lövverk på jorden. Krishna förklarar att detta träd ska fällas med "likgiltighetens yxa" så att man kan gå vidare till ett högre tillstånd.
16. Krishna beskriver de mänsliga dragen hos gudomliga och demoniska varelser. Han ger rådet att det högre tillståndet kan uppnås genom att avstå från lust, vrede och girighet; och genom att särskilja rätta handlingar från felaktiga handlingar genom Buddhi och råd från skrifter; och därigenom handla riktigt.
17. Krishna berättar om tre varianter av tro, av vetande, av handlingar och till och med av matvanor, vilka är länkade till de tre guna.
18. Som avsutning ber Krishna Arjuna att överge all dharma och enbart underkasta sig honom. Han beskriver detta som livets slutgiltiga perfektion.

Sammanfattningen av Bhagavad Gita på Wikipedia är fullödig, även för den som bara är ytligt intresserad av detta behövs inte hela verket. Det visar klart och tydligt vad jag menar med att detta är en studie i psykopati, eller snarare hur man blir manipulerad av en psykopat. Det som följer nu är alltså min tolkning av detta verk. Psykopaten är förstås guden Vishnu, som Krishna, och hans offer är den obeslutsamme prinsen Arjuna. Guden lär alltså ut det bästa sättet att döva sina känslor inför utsikten att döda sina släktingar och vänner. Han manipuleras av guden att medelst meditation göra just detta. Resten av berättelsen handlar således om att skyla över övergreppen med ännu mer meditation och bortförklaringar.

Det är ett genomgående tema inom de flesta religioner, det att en ohygglig handling rättfärdigas genom att en gudom har sanktionerat den. Den religiösa formen av moral och etik känns människofientlig, rentav farlig. Den som följer de "gudomliga" råden kan ju göra vilka hemskheter som helst i en guds namn och sen rättfärdiga det med att handlingen var tillåten enligt gudens lag. Detta har ju bevisligen hänt för många gånger i historien över hela världen. Jag personligen får en känsla av obehag när jag läser sånt här. Etik och moral utgår alltid från oss människor. En gud är bara ett alibi för just såna här tillfällen. Att då höra folk som höjer det här verket till skyarna för att det visar på hur man finner sitt inre jag och allt annat sånt gör mej äcklad. Fast det är klart, alla gör inte samma koppling som jag gör här. Hur tolkar du Bhagavad Gita?

"Om det finns en gud skulle han finna ateism mer tilltalande än religion"

Occupy internet!

Ser just nu på rapport i SVT, för ovanlighetens skull, om den där occupy-rörelsen, alltså att man vill ockupera informationsflödet och protestera mot bankernas girighet världen över i en situation där länder, företag och vanligt folk lider för att just girigheten förstört för oss alla. Protester mot girigheten stöder jag helhjärtat även om jag ogillar de ideologiska strömningar som genomsyrar slagorden som hörs i olika städer världen över. Kanske är det dags att ockupera internet för att se till att verklig demokrati, äkta omtanke om vår nästa och en normal syn på världen kommer fram. Det låter möjligen aningen kontradiktoriskt att tala om att ockupera i demokratins namn men jag är tämligen säker på att ska man bli fin får man lida pin. Nu är turen kommen till internet och nu måste vi se till att politiken och ideologierna hålls borta från proteströrelserna. Det viktigaste är nämligen att låta bankernas representanter höra vad folk tycker om deras sätt att hantera allas våra pengar. Det är bankerna som är orsaken till den ekonomiska krisen över hela världen.

Samtidigt börjar jag fundera på om såna här gatuaktioner verkligen är det rätta sättet att uppnå sina mål på. Samma saker skedde under 1960- och 1970-talen och många av de ledande profilerna då är de som leder många av våra länder nu på ett eller annat vis, antingen som politiker eller i diverse företag. Många, alltför många, har låtit sej förföras av Makten och glömt bort sina ideal till förmån för egoism och kollektivism, på ett heltokigt sätt. Så håll ögonen på de ledande profilerna i occupy-rörelserna världen över, de är potentiellt framtidens ledare på olika plan. Men budskapet, att girighet är fel i en tid när mångas ekonomi går på knä, är bra att ta till sej. Det är till viss del fel personer som ropar bara. De som borde ropa högst, alla vanliga knegare, gör det inte. De fortsätter knyta sina knytnävar i fickan och mumla nåt oförståeligt.

"Om jag någon gång ser en leende joggare ska jag överväga saken."

Kroppsmålning redan för 100 000 år sen

Kvinnan i bilden ovan har kopplingar 100 000 år tillbaka i tiden. Det är en del arkeologer tämligen säkra på. Man har hittat ett tråg i sten som enligt en tolkning har använts för att blanda ockra för att måla väggar men också sej själva med. Smink i ansiktet och på kroppen finns beskrivet redan i de äldsta skrifterna från Egypten och Mesopotamien så detta med att vi har sminkat oss i 95 000 år innan dess låter inte helt otroligt.

"I see a line of cars and they're all painted black
With flowers and my love both never to come back"

Visst kan sagokungarna ha existerat

(Redigerat vissa fakta efter att jag upptäckt en del sakfel i min text samt lagt till en del länkar eftersom jag ju kan detta men ni läsare kanske inte alltid hänger med på allt.)

Dick Harrison skriver i sin senaste krönika att han inte finner skäl för att man ens kan tänka sej att de kungar som nämns i de fornnordiska sagorna ska ha existerat. Harrison är ju från Lund, bröderna Weibulls högborg, de där med extrem tolkning av den källkritiska doktrinen, nämligen att så länge det inte finns absoluta bevis för att något ska ha existerat, vare sej händelse eller person, så har det aldrig hänt heller. I och för sig är detta en sund inställning. Det tyder på god vetenskaplig ton. Dock kan man inte helt avfärda dessa berättelser utan vidare för även om de inte kan bevisas vara genuina personer och händelser innebär det inte att det aldrig hände.

En viktig invändning i kommentarerna är att det som skrivits om dessa personer och händelser är starkt påverkat av det sätt de är nedskrivna på. Man kan fråga sej varför dessa berättelser kommit till om avsikten endast var att skildra helt påhittade personer och händelser. Man hade inget behov av att hitta på historier förr. Det är i vår tid man gör sånt. Oavsett om de existerat eller inte är det ett ofrånkomligt faktum att en eller flera källor har skrivit om dessa personer och händelser. Bara detta är väl en indikation på att det hänt något för länge sen, var det nu än skedde och vilka dessa personer som var involverade var för några. Inget är gripet helt ur luften för inte ens en bok i vår tid är helt och hållet påhittad.

Man bör alltså se Ynglingatal, dess avläggare Ynglingasagan, Njals saga m fl sagor som starkt vinklade versioner av något som hände i verkligheten. Det gäller alltså att skala av all onödig propaganda. Problemet här är att vi enbart har med dessa versioner att göra. Vad det beror på är oklart men det verkar som om en falang fått dominera vid nedskrivandet av dessa händelser. Denna falang verkar ha varit negativt inställd till just dessa kungar som beskrivs i Ynglingatal. Möjligen var det konkurrenter om makten som fått sin version nedtecknad, först muntligt och till slut fanns bara deras version kvar när berättelserna skulle skrivas ner.

Dessutom användes inte skrift vid den tid som händelserna ska ha utspelats till att bevara händelserna utan mer för kortare inskriptioner för att visa på det religiösa livet i samtiden. Runstenarna och arkeologiska undersökningar visar mer på att kungarna hade en religiös betydelse. Någon reell makt var det inte från deras sida så berättelserna vi idag får oss till livs kan vara beskrivningar av rituella handlingar och försök från deras sida att skaffa sej mer makt. Kan det vara så att det vi idag upplever som två folk (svear och götar) i själva verket är beskrivningen av kungarnas släkt (svearna) vars maktbas helt och hållet var religiös, utan reell makt, samt götarna vilket var namnet på folket som bebodde landet. Det är möjligt att alla var götar i hela den del vi idag kallar Sverige och att detta var en benämning på ett kultförbund av samma ursprung som goternas förbund på kontinenten.

Svearna skulle alltså vara en kungasläkt på samma vis som merovingerna i Frankerriket, karolingerna senare i samma rike med den skillnaden svearna inte tycks ha fått sitt namn efter en grundare utan efter sin religion. Nu kanske den mer historiskt bevandrade säger Jordanes och Prokopios. De skrev om folk och fä bland germanerna i norr på 500-talet.Vad med beskrivningen av minst 25 olika stammar i Norden vid just den här tiden? Mot det kan invändas att germanerna var närmast ökända för att byta namn efter vem som för tillfället styr. Det är möjligt att det som benämns som stammar är namn på kungasläkter som i en del fall fått namn efter området de styr över.

Problemet för min tanke är att göter hos Jordanes nämns som en stam bland alla andra. Även om han och Prokopios inte fanns på plats i Norden och kunde se förhållandena där och således fick förlita sej på andrahandsuppgifter, ibland inte ens det, kan det de skriver om inte avfärdas hur som helst. Det är möjligt att han blandat ihop den information han fått vilket ju är lätt hänt. Om man utgår från att de båda skribenterna missuppfattat det man hört och läst kan kanske min tanke få bättre plats igen. Det ska tilläggas att Jordanes inte nämner några svear utan använder sej av två olika beteckningar, suehans och suetidi. Prokopios nämner ingetdera. Det är bara goter, gautoi, hos honom och en del andra folk, framför allt herulerna. Nämnvärt i sammanhanget är informationen vi får att danerna, ursprunget till dagens danskar, då bodde grannar med göterna. En legend talar nämligen om att danerna flyttade från Sverige till öarna i samband med Vikingatidens början.

Det kan förstås vara tvärtom, att göter var namnet på kungasläkten och svearna namnet på folkslagen i hela den del som idag kallas Sverige. Men det alternativet tänker jag inte ta upp, i alla fall inte nu. Det får någon annan göra. Jag kan tillägga att folket i det som skulle bli Sverige inte kom att kalla sej svear eller ens svenskar förrän på 1200-talet och att benämningen Svealand uppkom så sent som i mitten av 1400-talet.

Min tanke är alltså att ett förbund växte fram mellan olika folkslag i Norden vid ungefär vår tideräknings början som en följd av att ett liknande förbund växte fram på kontinenten bland nära befryndade folk. De såg väl hur romarna fungerade och insåg att samarbete var bäst för att motverka dessas expansion norrut och österut. Precis som överallt annars i tid och rum var det väl religionen och nån form av övertalande som var den springande punkten. Efter ett tag föll dock detta förbund samman och enda gemensamma nämnaren var fortsatt religionen och traditionerna som vuxit fram. Hunner, goter och annat påverkade livet här i Norden och på 300- och 400-talen tog diverse återvändande legosoldater från krigen i Europa makten över olika områden. Det är dessa släkters historia som återberättas i sagorna, om än i poetisk form. Det var från början det bästa sättet att hålla släktens historia vid liv. Så vi får väl ursäkta att det blir väldigt mycket underliga ordval. Det är tur att de som skrev ner sagorna inte tog sej före att rimma. Det hade varit alldeles för mycket.

Sagorna borde strippas på sitt innehåll, analyseras utifrån såväl psykologisk som historisk-analytisk synvinkel och på allvar jämföras med samtida berättelser från andra håll och framför allt, arkeologiskt material. Det får bli mitt projekt, att läsa igenom Ynglingatal och Ynglingasagan. Den första har jag läst men det är väldigt länge sen så min hågkomst är rätt suddig här. Vad jag får hålla i minnet nu är att inte tolka dessa texter för bokstavligt. Germanerna var mästare på att linda in händelser i liknelser. Det som står i en text behöver inte nödvändigtvis vara just det som beskrivs utan en allegori eller en aforism för något helt annat.

Vi får se om min tanke håller måttet. Kanske jag får orsak att revidera den eller helt och hållet förkasta den. Väl mött i denna sak vid ett senare tillfälle.

"Deyr fé, 
deyja frændur, 
deyr sjálfur ið sama. 
En orðstír 
deyr aldregi 
hveim er sér góðan getur."

Skoluniform?

Vad sägs om att införa skoluniform i svenska skolor? Eleverna får en uniform eller två som de får sköta om själva och det gör att ingen sticker ut. Det ger också en känsla av att de har nåt att ta hand om. Böter går ut till den som förstör sin uniform. Visst, rötäggen kommer vi inte åt men vi kan entusiasmera de som verkligen vill gå i plugget.

För övrigt ska vi inte tvinga de som inte vill gå i skolan att göra det. Skolplikten ska förstås vara kvar men de som är skoltrötta ska man respektera och bemöta som individer, inte bestraffa eller jaga. Vill de spela spel eller bara slagga ska de få göra det. Vill de studera vid ett senare tillfälle i livet bör de få all hjälp att göra så. Vi bör se alla utifrån hur de är som individer, inte klumpa ihop alla en ansiktslös massa som vi kallar skolklasser. Vilket för mej åter till skoluniform. Kritiker kommer nu att säga uniformer gör alla elever till en ansiktslös massa men jag hävdar tvärtom. Att klä sej fritt på skoltid gör snarare varje elev till en i mängden. Det är mycket möjligt att individen kommer fram bättre i själva skolan om man gör kroppen till en i mängden.

För det är ju för studiernas skull vi går i skolan. Delvis är vi där också för att skapa oss en identitet men det kommer på köpet. Allt det andra är bara fritid och har inget med skolan att göra. Uniformer skulle då på ett bättre sätt skilja skolarbetet från fritiden. Vad tycks?


"Bapelsin!"

På många vis har vi realister förlorat (idag)

Teckning av Josh

Nackdelen med demokrati är att dåliga beslut ofta tas av beslutsfattare som egentligen borde ha hållits borta från all form av maktutövande. Men så är det med demokrati. Makten lockar de sina och i våra tider är det pseudovetenskap som är mest tongivande vad gäller besluten på miljöområdet. Idag har Australien i sann demokratisk anda bestämt sej för att göra som vi i Sverige har gjort i tjugo år, nämligen taxera en beståndsdel av atmosfären. Närmare bestämt våra egna utsläpp av denna beståndsdel. Jag talar förstås om koldioxid. De 500 företag och andra organisationer som släpper ut mest av denna gas blir nu offer för denna demonstration i galenskap. Vill man inte ha entreprenörskap och företagande i Australien?

Ni som tror på koldioxidmyten, tror ni att snömannen finns också? Faktum är att det nog är troligare att det finns en släkting till oss på vidderna och i bergen i det inre av Asien än att AGW-tanken besannas.


"Auurghh!"

På sätt och vis har vi realister vunnit

Den här artikeln gjorde mej glad alldeles nyss. Den handlar om att miljöfrågorna inte är intressanta för resenärer. Här ska med ordet miljöfråga förstås klimatfrågan för den andra aspekten av miljöarbetet, den riktiga, har försvunnit för länge sen in i allt larv med koldioxid, metan, Michael Mann, Al "love machine" Gore och Miljöpartiet som istället poppat upp som kantareller ur jorden. Men ändå vill inte resenärerna veta av såna här frågor. De har kanske läst The Climate Scam, WUWT eller kanske t o m min blogg. Så på sätt och vis har vi realister vunnit. Men det finns ett steg kvar, den religiösa andan som vuxit fram hos klimathotarnas skara.

Arbetet med att få bort kvicksilver, bly, kadmium, klor, asbest och annat märks inte så mycket i debatten längre. Visst är koldioxid farligt men bara i trånga utrymmen och i för hög koncentration. Dess förekomst i atmosfären är egentligen alldeles för liten för att man ska kunna säga att den har någon reell påverkan på temperaturen. Växthuseffekten är egentligen fel benämning på fenomenet som äger rum hela tiden där uppe. Det verkar ju snarare vara så att dess roll är att se till att temperaturen inte sjunker. När temperaturen stiger stiger också koldioxidhalten efter ett tag. Det beror på att den frigörs ur hav, sjöar och från land allteftersom temperaturen går upp. Man kanske skulle titta på vilka temperaturer som krävs för att frigöra en viss mängd CO2. Främsta temperaturhållaren är dock vattenånga. Det kan vi ta en annan gång.

Men tillbaka till miljöpolitikens värld där sånt här är omöjligt eftersom man bestämt sej för att människan är en ond varelse i sann religiös anda. Vi kommer inte ifrån det religiösa tänkandet hur vi än vrider och vänder på vårt sätt att resonera. Vi intalar oss själva att det inte finns några gudar och att vi borde kunna tänka logiskt. Ändå behandlar vi denna fråga som om det vore nåt religiöst. Ja,  så resonerar de som tror på tanken att koldioxiden som vi släpper ut påverkar atmosfärens temperatur så mycket att vi nu får betala för vad vi gör.

Just det som jag skrivit i sista meningen i stycket ovan är grundvalen i varje religion: att vi människor har gjort något fel och nu får vi betala för detta. Det stämmer i fråga om utsläppen av tungmetaller, atombombssprängningar och läkemedel men inte vad gäller koldioxid och metan. Visst, vi kan hävda att på sikt sönderfaller ju dessa gaser i sina beståndsdelar och då bildas ett lager kol på marken som kan ha konsekvenser för allt levande men det allra mesta av koldioxiden tas om hand av plantor, i haven och på land.

Men det var nu den religiösa och filosofiska aspekten jag ville åt. Tanken att vi människor är onda och får betala går tillbaka ända till religionens ursprung. Det hör ihop med vår syn på oss själva. Vi är små här på jorden och utsatta. Det enda vi har som vår tillgång är vår hjärna. Den skapar och förstör men framför allt ger den oss orealistiska rädslor. Det är som om vi behöver nåt att oroa oss över. Är det vår dödlighet som spökar igen, tro?

Vad är då bästa sättet att ta hand om sin miljö, dvs sin närmaste omgivning? Jo, att se till att allt levande där mår så bra som möjligt. Vi borde inte se oss som offer för vår evolution utan som en produkt av den. Så åk ni på semester i lugn och ro. Det värsta som kan hända er är att planet störtar...


"Miljörörelsen kännetecknas av blind tro"

Problemet med Håkan Juholt och socialdemokratin generellt

Jag har på min blogg ofta uttalat en stark motvilja gentemot partipolitik och att låta ideologier styra agendan när ett land ska skötas. Jag får nu vatten på min kvarn när detta med Håkan Juholt seglar upp. Det kvittar nämligen om karln hade brottsligt uppsåt eller bara var dåligt informerad, han hör till de besuttna, de som anser sej ha rätten att göra vad de vill på folkets bekostnad bara för att de är politiker. De är vår tids bortskämda adel. Från socialist till borgerlig leker alla Monopol, fast med riktiga ekonomiska medel. Här har nu Juholt fått ett "stå över en omgång-kort" och han utnyttjar inte situationen speciellt väl, ej heller hans parti. De far runt som yra höns och låtsas som det regnar medan de utåt sett ger honom sitt fulla förtroende.

Dock såg man i gårdagens intervju på TV med Carin Jämtin att hon dolde, om än tämligen väl, ett raseri över att dels detta blivit så stort och dels för att Juholt varit så klantig. Vari klantet består, obetänksamhet eller kriminalitet, visar sej så småningom.

Om vi ser på hela det socialdemokratiska partiet så är det idag långt från det parti som var med och byggde upp Sverige på 1920- och 1930-talen. Det var på den tiden politiker hade ryggrad nog att stå emot byråkratin och verkligen göra nåt för fattiga, utslagna människor som bara ville ha ett arbete och en bostad. Att de fick sej en hjärntvätt av politik på köpet räknade de kanske inte med men såna är politiker, deras främsta önskan är inte att kunna förändra utan att bli omvalda så de får ta del av Makten. Förändringarna sker trots politikers arbete. Förändringar kommer sej av att grupper av människor, eller enskilda individer, med ett gemensamt intresse av förbättring i åtanke slår sej samman för att genomföra dessa förändringar. Ett sådant exempel är Lubbe Nordström på 1930-talet som i en serie radioprogram skildrade "Lort-Sverige". Dessa program fick till följd att standarden i svenska lägenheter höjdes dramatiskt från de smutsiga helveteskammare de en gång var.

Socialdemokratin av idag är en splittrad rörelse med egentligen alldeles för många inriktningar. Huvudinriktningen, liberalismen, kastade man överbord för länge sen till förmån för en sorts socialism i lättmajonnäs-form. Detta innebär att man kör både marknadsekonomi och planekonomi i en salig röra som bara funkade när den svenska ekonomin var på uppgång. Svagheterna i detta sätt att sköta pengarna syntes när andra nationer kom ikapp och gick förbi i lönsamhet och standard för sina medborgare. Vad många inte tycks förstå är att politiska teorier och ideologier som skapades på 1800-talet inte passar in på dagens situation. Det är lätt att applicera dessa teorier på det som händer men då blir det bara som i psykologin. En sjuk person kan vara både det ena och det andra beroende på vilket synsätt (jungianskt, freudianskt, adlerskt) man än väljer.

Om vi skulle ta och strunta i ideologierna från politikens stenålder och satsa på helt nya sätt att förklara varför samhället inte fungerar så tror jag att vi kommer sanningen närmare. För sanningen är den att oavsett om vi använder konservatism, liberalism, socialism eller vilken annan ism som helst kommer vi inte ifrån denna maxim: Makt korrumperar och absolut makt korrumperar absolut. Så fort en politiker, oavsett parti eller nivå, får tag på den minsta gnutta makt blir han eller hon korrumperad. Heder således åt alla er som hoppat av politiken! Ni har inte låtit er luras av Maktens frestelse.

Socialdemokraterna hade makten i 40 år, nästan oavbrutet, mest tack vare Tage Erlander som framstod som en mysgubbe överallt där han kom. Då hade också sossarna lite mer att komma med rent politiskt för de bevarade den andan som grupperingarna och individerna hade skapat för att förbättra samhället. Men man kan inte leva på ord allena. Det måste till en förändring också för det är nyckelordet. Vi kan inte låta saker och ting bero och därmed tro att allt är bra hela tiden. Förändringen måste komma hela tiden. Stagnation är vad som ledde till att Öststaterna halkade efter och till slut föll. De trodde nämligen att teorier var gott nog. Samma sak är på väg att hända med USA och stora delar av Europa. Förändring är som sagt nyckelordet. Ideologier och teorier hör forntiden till. Det är här och nu vi lever, inte i Lockes, Marx och andra stofilers sekler.

Vad än Juholt har gjort så är det för att hans parti står helt fel i dagens samhälle. Misstag, bedrägeri eller klanteri, det bottnar i att partiet inte lärt sej följa med sin tid. Han gör då fel som han borde informerats om från början. Det är kanske dags att splittra det partiet i de inriktningar som idag vill dra åt olika håll.


"Welcome back my friends to the show that never ends,
We're so glad you could attend, come inside, come inside."

Ekonomipriset, det tar verkligen priset

När 2 + 2 = 5 talar vi om nån som antingen driver med oss eller inte kan räkna men för en ekonom verkar detta vara helt normalt. Eller som ett skämt jag läste för en tid sen:

En ekonom, en matematiker och en vanlig person fick frågan vad svaret på en svår mattenöt var. Matematikerna räknade snabbt ut det korrekta svaret medan den vanlige snubben hade det svårare. Ekonomen svarade bara: Vad vill du att det ska bli?

Nu har två ekonomer fått priset till Alfred Nobels minne "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin”, vilket säger mej nada. 


Men de kan nog inte vara lika tokiga vad gäller verklighetens ekonomi som de som sitter på världens banker och slarvar bort miljarder varje dag och sen förväntar sej att vi ska hjälpa dom ur krisen. Nej, jag tror att bankerna får ta konsekvenserna av att ha förstört den äkta kapitalismen till förmån för sin version av "Hela havet stormar" och klara sej själva. 



"Stå inte här och kasta pärlor – försvinn!"

Bildsöndag

Välkommen till min hörna för bilder. Idag bjuder jag på skämtteckningar förutom de vanliga fotona.

"He was the wizard of a thousand kings"