Det cirka 100 år gamla värmerekordet på 56 grader från Death Valley, USA, (som fick världsrekordet sen man börjat ifrågasätta det rekord som tidigare gällt från Libyen år 1922 på 57 grader) är inte hotat på nåt vis. Det är jag tämligen säker på. Visserligen är temperaturen hög men den är runt 52 grader. Folk älskar rekord och hoppas att gamla slås så att de får en bekräftelse på att de lever i spännande tider.
Men, som sagt, det lutar åt att det gamla rekordet fortfarande står sej efter den här värmeperiodens slut. Det är trots allt fyra graders skillnad mot rekordet och det krävs faktiskt ganska mycket energi från både solen och de luftströmmar som finns här på jorden för att höja temperaturen.
Här i Sverige har vi betydligt mer omväxlande väder med 20 grader som bästa resultat hittills.
"It is forbidden to kill; therefore all murderers are punished unless they kill in large numbers and to the sound of trumpets."
söndag 30 juni 2013
lördag 29 juni 2013
Planetröra
Rödgrön röra sa Carl Bildt på 1990-talet om samarbetet mellan S och MP eller S och C. Nu kan vi prata om planetröra sen det visat sej att den minsta stjärnan i trilogin av stjärnor kallad Gliese 667. Denna trojka befinner sej ca 22 ljusår från oss. Det rör sej alltså om Gliese 667 C, en röd dvärg som bara är ca 31 % så stor som vår sol, där totalt fem planeter har hittats varav tre finns inom det område man skämtsamt kallar Guldlockszonen. Se lite mer information om detta i den här videon:
Tidningarna och andra medier har så klart följt detta med så mycket uppmärksamhet de kan ägna denna nyhet. De får en liten guldstjärna för att de försöker i alla fall. Ju fler planeter vi hittar desto närmare en med liv kommer vi. Det är jag säker på. Frågan är bara vilken sorts liv vi kommer att finna. Det är tämligen svårt att se träd och alger härifrån. Det dröjer nog innan vi får svar på undersökningarna av eventuell atmosfär kring dessa planeter.
Gliesesystemet är uppkallat efter Wilhelm Gliese (1915-1993) som kartlade dessa stjärnor.
"Stuart needs "space" and "time," as if this were physics and not a human relationship."
Tidningarna och andra medier har så klart följt detta med så mycket uppmärksamhet de kan ägna denna nyhet. De får en liten guldstjärna för att de försöker i alla fall. Ju fler planeter vi hittar desto närmare en med liv kommer vi. Det är jag säker på. Frågan är bara vilken sorts liv vi kommer att finna. Det är tämligen svårt att se träd och alger härifrån. Det dröjer nog innan vi får svar på undersökningarna av eventuell atmosfär kring dessa planeter.
Så här tänker sej en konstnär att det kan se ut från en av planeterna kring Gliese 667 C. Bild från ESO. |
"Stuart needs "space" and "time," as if this were physics and not a human relationship."
Etiketter:
exoplaneter,
planeter,
rymdforskning,
stjärnor,
universum
Låt ungdomarna spela fritt!
Kan vi likställa Lotteriinspektionen med en terroristorganisation eller åtminstone en skadlig sådan? Deras utspel om att likställa internetcaféer och de datorspel man tillhandahåller med lotterier som går genom automater, som om nätverksspel skulle vara vinstdrivande för spelarna. Lotteriinspektionen skrämmer ju folk med sina dumheter. Vi behöver inte mer myndighetsstyre över samhället, snarare mindre. Men, som en kommentator sa, detta är en möjlig kassako och då måste man håva in pengar. Men varför ligger det på Lotteriinspektionen att göra en sån här tolkning? Vad har den myndigheten med datorspel att göra?
"The only noise now was the rain, pattering softly with the magnificent indifference of nature for the tangled passions of humans."
Spel i alla dess former är tydligen en kassako för Lotteriinspektionen... |
"The only noise now was the rain, pattering softly with the magnificent indifference of nature for the tangled passions of humans."
Ingen mer hockeyklubba
Glöm Michael Manns hockeyklubba (vi kan väl försöka glömma hans elakheter gentemot meningsmotståndare också, va?) och glöm bort alla hockeyklubbor inom klimatvetenskapen för den delen också. Keith Briffa vid CRU har reviderat det material han hämtade från Yamal, Ryssland, för ca 10-15 år sen och kommit fram till att temperaturkurvorna som återspeglas i träden där mer liknar andra dalar och toppar som går upp och ner som en långsam EEG-kurva. Så här ser ett av diagrammen ut:
Nu väntar vi med andakt på att få se detta i de svenska tidningarna. Men vare sej på debatt- eller diskussionssidorna i de stora tidningarna finns nåt sånt. Inte ens alarmisternas texter verkar få nåt större utrymme där längre. Så hockeyklubban är död. Hur ska då SVT kunna vrida och vränga på detta? De kommer förmodligen att ignorera Keith Briffa. Han nämndes aldrig i den dokumentär alarmisten Jens Ergon gjorde för Vetenskapens värld för några år sen då han och redaktionen ville misstänkliggöra hela climategate-skandalen som varande ett verk av hackare. Är det för att Briffa gått sin egen väg hela tiden vilket inneburit att han nu balanserar mellan klimathotsskeptiker och alarmister?
Vem vet?
"Doing nothing for others is the undoing of ourselves."
Bild från Bishop Hill blog. |
Vem vet?
"Doing nothing for others is the undoing of ourselves."
Fotohörnan: 70,000 kr för bilder av tre kärnkraftverk!
Strålsäkerhetsmyndigheten ville visa världen att kärnkraft är en säker energikälla och en pålitlig sådan. Det är den ju också men nu handlar det inte om atomkraft utan om slöseri med pengar. Man ville ha foton och lite annat i samband med sin presentation av verksamheten så man tog kontakt med PR-byrån Intellecta Corporate som i sin tur anlitade en fotograf som tog lite bilder av de olika kärnkraftverken vi har i Sverige. Notan hamnade på över 70,000 kr varav 16,000 av dessa pengar gick till sökande och avtalsskrivande med en fotograf.
Hade de anlitat en vanlig annonsbyrå hade vi skattebetalare inte behövt punga ut med så mycket pengar. För detta är slöseri med pengar. Visst, de hade säkert en vidlyftig budget för såna här saker men det är ändå pengar man hade kunnat använda till annat. Var fotografen verkligen så duktig att det krävdes 70,000 kr för bilderna och avtalet?
Vidare kan sägas att slöseri med skattemedel är ett utbrett fenomen inom myndighetsvärlden. Den artikel i Aftonbladet (även DN har skrivit om detta) jag länkar till handlar egentligen mer om hur Arbetsförmedlingen slösar bort de medel man får från staten men eftersom atomkraften är ett mer "lysande" ämne att tala om får det vara huvudämne. AF använder sej ofta av PR-byråer för att marknadsföra sej och inte verkar denna reklam vara riktad till de som borde vara kunderna, dvs de arbetslösa, utan till andra myndigheter och till företag. De arbetslösa är handelsvaror som kan skyfflas hit och dit inom systemet. Allt medan AF och andra myndigheter leker med statens pengar.
Ge mej 5000 kr på ett bräde, ett avtal att signera så har ni fått ett antal bra exteriörbilder på vilken byggnad som helst i Sverige. Nu kommer förstås vän av ordning påpeka att en bra fotograf vet att ta betalt men då säger jag att girighet inte får gå ut över de gemensamma medel vi har att röra oss med. Det får inte sticka i ögonen på vanligt folk som kanske inte tycker att några foton på en hemsida är värda 70,000 kr. En mer rimlig summa hade varit hälften av dessa pengar.
Men, hur mycket fick fotografen egentligen?
"Youth is wasted on the young."
Hade de anlitat en vanlig annonsbyrå hade vi skattebetalare inte behövt punga ut med så mycket pengar. För detta är slöseri med pengar. Visst, de hade säkert en vidlyftig budget för såna här saker men det är ändå pengar man hade kunnat använda till annat. Var fotografen verkligen så duktig att det krävdes 70,000 kr för bilderna och avtalet?
Vidare kan sägas att slöseri med skattemedel är ett utbrett fenomen inom myndighetsvärlden. Den artikel i Aftonbladet (även DN har skrivit om detta) jag länkar till handlar egentligen mer om hur Arbetsförmedlingen slösar bort de medel man får från staten men eftersom atomkraften är ett mer "lysande" ämne att tala om får det vara huvudämne. AF använder sej ofta av PR-byråer för att marknadsföra sej och inte verkar denna reklam vara riktad till de som borde vara kunderna, dvs de arbetslösa, utan till andra myndigheter och till företag. De arbetslösa är handelsvaror som kan skyfflas hit och dit inom systemet. Allt medan AF och andra myndigheter leker med statens pengar.
Ge mej 5000 kr på ett bräde, ett avtal att signera så har ni fått ett antal bra exteriörbilder på vilken byggnad som helst i Sverige. Nu kommer förstås vän av ordning påpeka att en bra fotograf vet att ta betalt men då säger jag att girighet inte får gå ut över de gemensamma medel vi har att röra oss med. Det får inte sticka i ögonen på vanligt folk som kanske inte tycker att några foton på en hemsida är värda 70,000 kr. En mer rimlig summa hade varit hälften av dessa pengar.
Men, hur mycket fick fotografen egentligen?
"Youth is wasted on the young."
fredag 28 juni 2013
Mer om datorer och TV
Ett inlägg i debatten om TV-avgift för datorer kommer nu från KTH. Det är professorn i teletrafiksystem, Gunnar Karlsson, som höjer rösten och säger att antagandet att bara för att vi har en dator med uppkopplingsmöjlighet mot internet och därmed också en teoretisk möjlighet att ta in TV-sändningar innebär det inte att vi med automatik KAN se TV i datorn. Det är endast med hjälp av speciella program som installeras in i våra operativsystem som det blir möjligt.
Närmare bestämt Flash player 10.1 och en med detta program kompatibel webbläsare. Det är kravet för att kunna se TV vad gäller videokodningen. Det finns inga egentliga standarder för utsändningen så har man inte detta program måste datorn per definition enligt lagen vara obrukbar för TV-konsumtion. Så Förvaltningsrätten verkar ha gått på en nit när man låtit sej luras av SVTs och Radiotjänsts finter. Eftersom ju SVT har byggt hela sitt system på just flash innebär det att man lurat juristerna att tro att varje dator med internetuppkoppling också kan se TV.
Jag undrar vad högre instans kommer fram till. Kanske det blir en fråga för Europadomstolen?
"You enter the forest
at the darkest point,
where there is no path.
Where there is a way or path,
it is someone else's path.
You are not on your own path.
If you follow someone else's way,
you are not going to realize
your potential."
Närmare bestämt Flash player 10.1 och en med detta program kompatibel webbläsare. Det är kravet för att kunna se TV vad gäller videokodningen. Det finns inga egentliga standarder för utsändningen så har man inte detta program måste datorn per definition enligt lagen vara obrukbar för TV-konsumtion. Så Förvaltningsrätten verkar ha gått på en nit när man låtit sej luras av SVTs och Radiotjänsts finter. Eftersom ju SVT har byggt hela sitt system på just flash innebär det att man lurat juristerna att tro att varje dator med internetuppkoppling också kan se TV.
Jag undrar vad högre instans kommer fram till. Kanske det blir en fråga för Europadomstolen?
"You enter the forest
at the darkest point,
where there is no path.
Where there is a way or path,
it is someone else's path.
You are not on your own path.
If you follow someone else's way,
you are not going to realize
your potential."
torsdag 27 juni 2013
Människor jag ogillar (professionellt)
Man kan inte gilla alla människor. Det är en omöjlighet. Vissa är helt enkelt inte kompatibla med varandra. Vissa människor retar man sej på av någon anledning som jag förmodar är ens intuition som blixtsnabbt gjort en bedömning av den andra personen och kommit fram till att den den personen antingen är ett hot eller bara är en skitstövel. Ens intuition är dock inte nåt vetenskapligt verktyg så det gäller att komma på nåt sätt testa andra personer på ett så opartiskt och objektivt sätt som möjligt.
Det är bra om man väntar och ser vad andra personer går för innan man låter intuitionen tala, man kan ju ha fel. Det är också bra om man testar andra människor genom enkla frågor som enkelt avslöjar deras moralsyn och etik. Vilka frågor som ska ställas och hur dessa frågor ska ställas kan variera från person till person. Det som dock torde framgå av dessa frågor är var de står gällande andra människors väl och ve och vad de tycker om sej själva (dvs vilken självbild de har). Nu har vi inte alla samma sorts bild av världen, vilket är väldigt bra för enformighet är värre än kaos.
Jag tänkte därför lista ett antal (kända) människor jag starkt ogillar utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Det är inget påhopp på nån enstaka person, däremot säger det att jag ogillar deras sätt att vara.
Julia Gillard, som nyligen petades som Australiens premiärminister - en människa jag ogillar instinktivt. Inte för att hon är kvinna, inte heller för att hon har åsikter som går stick i stäv med mina, utan för att hon har en framtoning som säger "jag ska nog visa dom där jävlarna". Den attityden, revanschlystnad till varje pris, fungerar säkert i början av ens politiska karriär men inte efter ett antal år. Gillard har suttit några år nu som premiärminister och fortsätter med sin arga, hämndartade attityd gentemot allt och alla som går emot henne. Hon börjar likna en despot. Tagga ner, Julia!
Al Gore - före detta vicepresident till Bill Clinton och ansvarig för större delen av hysterin kring klimatalarmismen. Hans ovilja att bemöta kritik och svara på frågor (inte ens hans anhängare får ställa frågor, verkar det som) och hans många gånger otrevliga sätt när han håller tal är en ständig källa till både ogillande och löje. Han har en attityd som många andra politiker har också att du som lyssnare till hans tal gör bäst i att följa i hans ledband och om du inte gör det är du en dålig människa. Sånt kan jag inte med.
Beatrice Ask - justitieminister i Alliansregeringen. Hon ser jämt så trött och utarbetad ut vilket också märks ibland när hon pratar. Det kan komma rätt elaka saker ur henne när hon ser som tröttast ut. De flesta gånger är hon förstås sammanhängande och resonabel men påfallande ofta uttrycker hon saker som lika gärna hade kunnat komma ur företrädaren Thomas Bodströms mun. De är två sidor av samma mynt. Jag får känslan av att hon egentligen inte alla gånger har just de åsikter hon ger uttryck för i sina manifest men hon går med på det eftersom hon först och främst är en lagspelare.
Som ni märker är det den professionella sidan hos vissa politiker jag ogillar. Partipolitiken bryr jag mej inte om såvida den inte märks i den aktuella personens uttryckta politiska åsikter. Det är egentligen inte åsikterna i sej jag ogillar utan sättet de framförs på. Hur de är som privatpersoner tänker jag inte gå in på eftersom jag inte vet hur dom är då. Jag känner ingen av dom, har aldrig träffat nån av dom och kommer nog aldrig att göra det heller. De är säkert hur trevliga som helst privat. Politiken är deras scen, deras sätt att agera. Frågan är bara vem som är regissören.
"Reader, suppose you were an idiot. And suppose you were a member of Congress. But I repeat myself."
Det är bra om man väntar och ser vad andra personer går för innan man låter intuitionen tala, man kan ju ha fel. Det är också bra om man testar andra människor genom enkla frågor som enkelt avslöjar deras moralsyn och etik. Vilka frågor som ska ställas och hur dessa frågor ska ställas kan variera från person till person. Det som dock torde framgå av dessa frågor är var de står gällande andra människors väl och ve och vad de tycker om sej själva (dvs vilken självbild de har). Nu har vi inte alla samma sorts bild av världen, vilket är väldigt bra för enformighet är värre än kaos.
Jag tänkte därför lista ett antal (kända) människor jag starkt ogillar utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Det är inget påhopp på nån enstaka person, däremot säger det att jag ogillar deras sätt att vara.
Julia Gillard, som nyligen petades som Australiens premiärminister - en människa jag ogillar instinktivt. Inte för att hon är kvinna, inte heller för att hon har åsikter som går stick i stäv med mina, utan för att hon har en framtoning som säger "jag ska nog visa dom där jävlarna". Den attityden, revanschlystnad till varje pris, fungerar säkert i början av ens politiska karriär men inte efter ett antal år. Gillard har suttit några år nu som premiärminister och fortsätter med sin arga, hämndartade attityd gentemot allt och alla som går emot henne. Hon börjar likna en despot. Tagga ner, Julia!
Al Gore - före detta vicepresident till Bill Clinton och ansvarig för större delen av hysterin kring klimatalarmismen. Hans ovilja att bemöta kritik och svara på frågor (inte ens hans anhängare får ställa frågor, verkar det som) och hans många gånger otrevliga sätt när han håller tal är en ständig källa till både ogillande och löje. Han har en attityd som många andra politiker har också att du som lyssnare till hans tal gör bäst i att följa i hans ledband och om du inte gör det är du en dålig människa. Sånt kan jag inte med.
Beatrice Ask - justitieminister i Alliansregeringen. Hon ser jämt så trött och utarbetad ut vilket också märks ibland när hon pratar. Det kan komma rätt elaka saker ur henne när hon ser som tröttast ut. De flesta gånger är hon förstås sammanhängande och resonabel men påfallande ofta uttrycker hon saker som lika gärna hade kunnat komma ur företrädaren Thomas Bodströms mun. De är två sidor av samma mynt. Jag får känslan av att hon egentligen inte alla gånger har just de åsikter hon ger uttryck för i sina manifest men hon går med på det eftersom hon först och främst är en lagspelare.
Som ni märker är det den professionella sidan hos vissa politiker jag ogillar. Partipolitiken bryr jag mej inte om såvida den inte märks i den aktuella personens uttryckta politiska åsikter. Det är egentligen inte åsikterna i sej jag ogillar utan sättet de framförs på. Hur de är som privatpersoner tänker jag inte gå in på eftersom jag inte vet hur dom är då. Jag känner ingen av dom, har aldrig träffat nån av dom och kommer nog aldrig att göra det heller. De är säkert hur trevliga som helst privat. Politiken är deras scen, deras sätt att agera. Frågan är bara vem som är regissören.
"Reader, suppose you were an idiot. And suppose you were a member of Congress. But I repeat myself."
onsdag 26 juni 2013
Välj mellan att rädda miljön eller att minska koldioxidutsläppen!
Om du tvingas välja mellan att rädda miljön eller att minska koldioxidutsläppen, vilket alternativ skulle du då välja? Valet hänger på vad du tycker världens politiker ska göra. Världens politiker med USAs president Obama i spetsen väljer hellre att minska koldioxidutsläppen snarare än att ge miljön en extra chans. För genom att hugga ner skogarna, överexploatera marken som odlas och släppa ut en massa gifter och gödning i sjöar, bäckar och hav har vi människor slagit undan fötterna för oss själva och då kvittar det om man tror på koldioxidens farlighet eller ej för vi har ingen bra mark att leva på i alla fall.
Ta en titt på bilden ovan. Den är från Anthony Watts blogg och visar ön Hispaniola och skillnaden mellan de två länderna som finns på ön. Den bilden illustrerar skillnaden mellan det fattiga Haiti till vänster och Dominikanska Republiken till höger. Enligt den bild som målas upp av dagens "miljövänner" är Haiti en miljöhjälte eftersom man inte släpper ut så mycket koldioxid medan Dominikanska Republiken är en miljöbov som släpper ut en massa koldioxid.
Men som synes av bilden är det i verkligheten tvärtom. Haiti är ett fattigt land med få resurser och få möjligheter att utveckla de resurser som finns. Skogarna huggs ner för att användas som bränsle eftersom man inte kan använda kolfyndigheterna som finns på rätt sätt. Dominikanska Republiken är ett land som kommit längre i utvecklingen och kan kosta på sej att använda skogen till något bättre.
Så vad väljer du, skogsskövling i miljötänkandets namn eller utveckling som i längden leder till en bättre miljö?
"The first time someone shows you who they are, believe them."
Foto: Willis Eschenbach. |
Men som synes av bilden är det i verkligheten tvärtom. Haiti är ett fattigt land med få resurser och få möjligheter att utveckla de resurser som finns. Skogarna huggs ner för att användas som bränsle eftersom man inte kan använda kolfyndigheterna som finns på rätt sätt. Dominikanska Republiken är ett land som kommit längre i utvecklingen och kan kosta på sej att använda skogen till något bättre.
Så vad väljer du, skogsskövling i miljötänkandets namn eller utveckling som i längden leder till en bättre miljö?
"The first time someone shows you who they are, believe them."
Etiketter:
klimatdravel,
miljödravel,
miljöfarliga människor
Dialekter, identiteten och livet i stort
Jag är född i Göteborg och bodde där de första decenniet av mitt liv. Då kände jag inte speciellt mycket för att identifiera mej som göteborgare eftersom det var vad jag var. Sen kom jag till Skåne och fann att dialekterna de talar där nere var radikalt annorlunda mot den jag var van vid men ändå fann jag inget större skäl att definiera mej som göteborgare. Det var liksom en del av mej utan att jag behövde säga det. Jag har flackat runt i många år i Sverige men inte heller då känt behovet av att definiera och identifiera mej som nåt annat än en person som kommer från Göteborg.
Det senaste decenniet har jag bott i Dalarna och nu, när jag närmar mej 40, känner jag helt plötsligt ett behov av att visa omgivningen vem jag är dialektalt. I Göteborg skulle min blanddialekt, som är påverkad av dels de områden jag bott i och dels den dialekt morsan pratade med mej när jag var liten, verka udda men här i Dalarna får jag en känsla av att jag måste prata göteborgska för att skilja mej från mängden. Jag märker det på andra som flyttat hit också att de vill utmärka sej genom sin dialekt. Det märks inte minst på "infödingarna" också att de vill visa upp sina respektive särdrag inför oss "ytlänningar".
Dialekter är härliga, även de man själv tycker är konstiga. De är en del av ens identitet, såväl kulturell som rent individuell. Det verkar som om dialekter snart är det enda kulturella särdrag vi har kvar i de olika bygderna för allt annat har slätats ut av det moderna samhällets likriktningsgalenskap. Nej, jag menar inte att det moderna samhället är dåligt. Tvärtom är de allra flesta sakerna med det moderna samhället mycket bättre än det gamla samhället. Men just likriktningen är en dålig sak, att allt ska vara i stort sett identiskt överallt. Därför är det skönt att höra dialekter, ibland även sociolekter, talas lite varstans. Det kvittar om man förstår vad de säger. Jag blir så glad varje gång jag hör nån bräka på sitt regionala språk.
Ta vara på din dialekt eller skapa en ny. Det är snart det enda du har kvar när alla andra särarter försvinner. Det är särarterna som gör oss till människor, det är särarterna som definierar och identifierar oss inför varandra och som gör att vi håller ihop i små grupper. Jag pratar göteborgska med dalfolket för att visa att jag inte är från Dalarna men samtidigt gör jag det på ett sätt så att jag visar att jag är en av dom. Gör samma sak du där du bor.
Vi har fått en del nya dialekter i landet som en följd av immigration från diverse länder som inte tidigare bidragit till den svenska floran och faunan av kulturspråk och sakta men säkert införlivas även dom i det svenska samhället. Dagens immigranter som stannar kvar här kanske inte alla kommer att märka det men deras barn och barnbarn kommer definitivt att bli en del av den svenska myllan och bidra till det svenska språket. Det märker man på jugoslaverna och italienarna som kom hit strax efter kriget för att jobba. De som blev kvar här har nu barn och barnbarn som ibland är mer svenska än infödda svenskarnas barn är. Det är ren och skär psykologi. Man identifierar sej med platsen man bor på och gör allt för att smälta in.
Dagens immigranter och flyktingar som blir kvar här kommer att gå samma väg. Så småningom kommer deras sätt att vara och leva att införlivas med det svenska samhället och deras särarter att försvinna. Det är oemotståndligt. Alla kommer att bli kulturellt likriktade. Det enda som binder dom samman är den dialekt de kommer att skapa. Se på språken i Rosengård, Malmö och Rinkeby, Stockholm. De är dialekter skapade ur önskan att vara en del av det svenska samhället samtidigt som de (förgäves!) kämpar för att behålla sina kulturella särarter.
Dialekten är din att bevara som enda särart. Språket i stort liksom livet vi alla lever följer en undermedveten ström genom samhället och dess utveckling. Om hundra år låter inte dialekterna likadant som de gör idag, liksom de inte lät likadant för hundra år sen som de gör idag. Men de kommer att finnas kvar.
"You don't have to burn books to destroy a culture. Just get people to stop reading them."
Det senaste decenniet har jag bott i Dalarna och nu, när jag närmar mej 40, känner jag helt plötsligt ett behov av att visa omgivningen vem jag är dialektalt. I Göteborg skulle min blanddialekt, som är påverkad av dels de områden jag bott i och dels den dialekt morsan pratade med mej när jag var liten, verka udda men här i Dalarna får jag en känsla av att jag måste prata göteborgska för att skilja mej från mängden. Jag märker det på andra som flyttat hit också att de vill utmärka sej genom sin dialekt. Det märks inte minst på "infödingarna" också att de vill visa upp sina respektive särdrag inför oss "ytlänningar".
Dialekter är härliga, även de man själv tycker är konstiga. De är en del av ens identitet, såväl kulturell som rent individuell. Det verkar som om dialekter snart är det enda kulturella särdrag vi har kvar i de olika bygderna för allt annat har slätats ut av det moderna samhällets likriktningsgalenskap. Nej, jag menar inte att det moderna samhället är dåligt. Tvärtom är de allra flesta sakerna med det moderna samhället mycket bättre än det gamla samhället. Men just likriktningen är en dålig sak, att allt ska vara i stort sett identiskt överallt. Därför är det skönt att höra dialekter, ibland även sociolekter, talas lite varstans. Det kvittar om man förstår vad de säger. Jag blir så glad varje gång jag hör nån bräka på sitt regionala språk.
Ta vara på din dialekt eller skapa en ny. Det är snart det enda du har kvar när alla andra särarter försvinner. Det är särarterna som gör oss till människor, det är särarterna som definierar och identifierar oss inför varandra och som gör att vi håller ihop i små grupper. Jag pratar göteborgska med dalfolket för att visa att jag inte är från Dalarna men samtidigt gör jag det på ett sätt så att jag visar att jag är en av dom. Gör samma sak du där du bor.
Vi har fått en del nya dialekter i landet som en följd av immigration från diverse länder som inte tidigare bidragit till den svenska floran och faunan av kulturspråk och sakta men säkert införlivas även dom i det svenska samhället. Dagens immigranter som stannar kvar här kanske inte alla kommer att märka det men deras barn och barnbarn kommer definitivt att bli en del av den svenska myllan och bidra till det svenska språket. Det märker man på jugoslaverna och italienarna som kom hit strax efter kriget för att jobba. De som blev kvar här har nu barn och barnbarn som ibland är mer svenska än infödda svenskarnas barn är. Det är ren och skär psykologi. Man identifierar sej med platsen man bor på och gör allt för att smälta in.
Dagens immigranter och flyktingar som blir kvar här kommer att gå samma väg. Så småningom kommer deras sätt att vara och leva att införlivas med det svenska samhället och deras särarter att försvinna. Det är oemotståndligt. Alla kommer att bli kulturellt likriktade. Det enda som binder dom samman är den dialekt de kommer att skapa. Se på språken i Rosengård, Malmö och Rinkeby, Stockholm. De är dialekter skapade ur önskan att vara en del av det svenska samhället samtidigt som de (förgäves!) kämpar för att behålla sina kulturella särarter.
Dialekten är din att bevara som enda särart. Språket i stort liksom livet vi alla lever följer en undermedveten ström genom samhället och dess utveckling. Om hundra år låter inte dialekterna likadant som de gör idag, liksom de inte lät likadant för hundra år sen som de gör idag. Men de kommer att finnas kvar.
"You don't have to burn books to destroy a culture. Just get people to stop reading them."
tisdag 25 juni 2013
Det vanliga försvarstalet
SVT och Radiotjänst vann första ronden. Även vi som inte har TV men har dator måste betala därför att det finns tillgängligt. Det vanliga försvarstalet på kritiken mot att vi med datorer måste betala är att man jämför med skolgången och med elektriciteten. Skillnaden här är att skola är en nödvändighet för att barn och unga ska lära sej nåt om samhället och världen och elektricitet är nåt vi gjort oss beroende av för vår vällevnad men TV och liknande kultur är definitivt inget nödvändigt. Det är ett nöje, en fritidssysselsättning.
Jag betalar gärna för programmen, men enbart för de program jag vill se och tänker se. Betala för det du vill se, inget annat. Pay-per-view heter det på engelska och är relativt populärt i sport-TV. Alternativt på skattesedeln, vilket inte behöver betyda att SVTs påstådda position som oberoende blir svår att behålla. Tvärtom kan det innebära att man från SVTs sida tvingas tänka efter hur man gör sej oberoende. Man sitter ju redan i knät på sina politiskt styrda journalister (Erika Bjerström för att bara nämna en, hennes politiska bakgrund står att läsa på Wikipedia).
SVT är redan idag reklamfinansierat. Man kallar det sponsring och det visas i korta snuttar före och efter framför allt sportevenemang. Varför inte löpa linan ut och köra reklam som kan anses vara korrekt för verksamheten?
"Seeing a murder on television... can help work off one's antagonisms. And if you haven't any antagonisms, the commercials will give you some."
Jag betalar gärna för programmen, men enbart för de program jag vill se och tänker se. Betala för det du vill se, inget annat. Pay-per-view heter det på engelska och är relativt populärt i sport-TV. Alternativt på skattesedeln, vilket inte behöver betyda att SVTs påstådda position som oberoende blir svår att behålla. Tvärtom kan det innebära att man från SVTs sida tvingas tänka efter hur man gör sej oberoende. Man sitter ju redan i knät på sina politiskt styrda journalister (Erika Bjerström för att bara nämna en, hennes politiska bakgrund står att läsa på Wikipedia).
SVT är redan idag reklamfinansierat. Man kallar det sponsring och det visas i korta snuttar före och efter framför allt sportevenemang. Varför inte löpa linan ut och köra reklam som kan anses vara korrekt för verksamheten?
"Seeing a murder on television... can help work off one's antagonisms. And if you haven't any antagonisms, the commercials will give you some."
måndag 24 juni 2013
Det är midsommarafton idag!
Den 21 juni var det sommarsolståndet och i natt vänder solen åter söderut, mot mörkret. Men det tar tid för inte förrän i slutet av september blir nätterna längre än dagarna. Det är slutet på ett solstånd som är helgdagen ifråga. Att stora delar av Sverige firade midsommar i fredags och lördags beror på att politikernas propaganda har lyckats. Man ville att arbetarna inte skulle vara lediga för mycket på sommaren eftersom det fasta firandet av midsommar hotade deras inkomster i form av skatt. Därför såg man till att göra den närmaste tiden före den verkliga helgen till midsommarhelg. Därmed har man rubbat traditionen som hör ihop med solens position på himlen.
"Hope is the thing with feathers
That perches in the soul
And sings the tune without the words
And never stops at all."
Ales stenar, från hemsida om denna fornlämning. |
"Hope is the thing with feathers
That perches in the soul
And sings the tune without the words
And never stops at all."
Etiketter:
festligheter,
firande,
midsommar,
sommarsolståndet
Ännu ett exempel på miljövännernas rovdrift
Är du fortfarande övertygad om att miljötänkandet som förs fram av våra politiker och tyckare i medierna är det bästa sättet att hjälpa vår miljö och vår natur? Läs och gråt stora tårar, gott folk: Giriga rika afrikaner svälter ut våra bilar.
Rubriken är förstås provokativ av bara helvete. Det handlar om det jag skrivit om tidigare, att stora delar av världens åkermarker används till odling av grödor som ska bli bränsle i våra bilar. Det är ett enormt slöseri med resurser som kunde ha gått till att föda stora delar av världens befolkning. Även om svälten och fattigdomen minskar i världen så sker det långsamt vilket gör att det blir plågsamt för de som lider.
Svälten har vi skapat. Inte så mycket genom utarmning av jordarna eller förstörelse av skogar utan genom att vi inte låter alla människor få tillgång till mat och möjlighet att arbeta på marken som finns. Vi tillåter inte heller att alla människor får tillgång till vatten så det räcker åt alla. Dessa människor som svälter och på annat sätt lider för att de inte får leva var de vill har haft mycket emot sej. Men även i rikare länder lider folk för att biobränsle ska få göras. Att i det läget kräva mat åt världens fattiga ses tydligen som ett hot mot miljötänkandet som råder nu.
Biobränsle är det mest miljöfarliga vi kan tänka oss. Det kommer att sluka stora delar av våra resurser, såväl mat som ekonomi. De som förordar biobränsle kommer att få ångra sej, verkligen ångra sej. Det värsta är att vi andra också kommer att få ångra oss. Vi är så illa tvungna eftersom vi tvingats in i den här karusellen.
Förresten, Norra ishavet smälter inte för att vi är den främsta orsaken. Det ingår nämligen i en cykel som observerats flera gånger av de som åkt upp till Nordpolen med atomubåtar.
"Valfrihetens diktatur - du måste välja!"
Rubriken är förstås provokativ av bara helvete. Det handlar om det jag skrivit om tidigare, att stora delar av världens åkermarker används till odling av grödor som ska bli bränsle i våra bilar. Det är ett enormt slöseri med resurser som kunde ha gått till att föda stora delar av världens befolkning. Även om svälten och fattigdomen minskar i världen så sker det långsamt vilket gör att det blir plågsamt för de som lider.
Svälten har vi skapat. Inte så mycket genom utarmning av jordarna eller förstörelse av skogar utan genom att vi inte låter alla människor få tillgång till mat och möjlighet att arbeta på marken som finns. Vi tillåter inte heller att alla människor får tillgång till vatten så det räcker åt alla. Dessa människor som svälter och på annat sätt lider för att de inte får leva var de vill har haft mycket emot sej. Men även i rikare länder lider folk för att biobränsle ska få göras. Att i det läget kräva mat åt världens fattiga ses tydligen som ett hot mot miljötänkandet som råder nu.
Ska det här verkligen behöva gå till biobränsle istället för till mat? |
Förresten, Norra ishavet smälter inte för att vi är den främsta orsaken. Det ingår nämligen i en cykel som observerats flera gånger av de som åkt upp till Nordpolen med atomubåtar.
"Valfrihetens diktatur - du måste välja!"
söndag 23 juni 2013
Våra kroppar och våra kläder
Klädlusen, en av orsakerna till att vi vet hur länge vi har haft kläder av den typ vi har idag. Bild från WIkipedia. |
Som jag har förstått det klär vi oss lite annorlunda gentemot varandra när det är parningstid. Det är en observation jag har gjort och inget vetenskapligt bevisat, än. Det vore kul om det kunde bevisas eller vederläggas i en vetenskaplig studie. Om inte annat så för att visa att vi människor inte slipper från naturens grepp hur vi än gör för att förneka detta.
Kläder har funnits med oss i minst 100,000 år. Bild från Linköpings kommuns hemsida. |
Man kan tänka sej att prydheten utvecklades från och med den femte eller sjätte generationen som bar kläder. Tidigare än så vill i alla fall inte jag sträcka mej. På sätt och vis är de olika skapelseberättelserna ett gemensamt folkminne från den tid vi började använda kläder och vi blev medvetna om skillnaden mellan att vara nakna och att vara påklädda. Kanske vi blev människor när vi började klä oss?
"Any idiot can face a crisis; it's this day-to-day living that wears you out."
lördag 22 juni 2013
Sökandet i livet
Vi är nog alla nån form av sökare. En del struntar dock i sökandet efter något högre och lever sina liv utan vare sej sökande eller hittande. För dessa är strävan efter att bli bättre ett bra alternativ. Ett sorts sökande utan att leta efter något, bara vilja bli bättre. De som aktivt söker verkar sakna något i sitt liv. Vissa, som Eva Wrige-Larsen, verkar ha hittat vad dom sökt efter. Åtminstone anser hon det. Men om man inte vet vad man söker efter, hur ska man då veta om man funnit något?
Själv vet jag inte om jag söker efter något eller ens om jag hittat något utan att veta om det. Jag är på hela nöjd med mitt liv och söker inte efter nåt speciellt. Jag har funnit min plats i tillvaron och om det är nåt jag söker så inte är det nåt högre än mej själv. Främst för att det inte finns något högre än mej själv som jag behöver bry mej om. Speciellt finns det inget högre som kan kallas spiritistiskt. Spiritism handlar inte om gudar eller ens andar utan om ens eget sinne. Därför är organiserad religion inte nåt som borde handla om gudar och andar utan om ens erfarenheter av det gemensamma tänkandet människor emellan.
Gudar och andar är mänskliga påhitt, företeelser vi upplever i naturen och från början inte riktigt förstått och följaktligen gett egenskaper som liknar de vi människor har men med mycket större förmågor än oss. Det är denna insikt som gör mej till ateist. Att vara ateist innebär att man underkänner existensen av gudar och gudomar, inte att man underkänner sitt inre och det spiritistiska. Tänk på det ni som ogillar ateism. Det handlar inte om att störta gudarna, det handlar om att förneka deras existens.
"Don't cry because it's over, smile because it happened."
Själv vet jag inte om jag söker efter något eller ens om jag hittat något utan att veta om det. Jag är på hela nöjd med mitt liv och söker inte efter nåt speciellt. Jag har funnit min plats i tillvaron och om det är nåt jag söker så inte är det nåt högre än mej själv. Främst för att det inte finns något högre än mej själv som jag behöver bry mej om. Speciellt finns det inget högre som kan kallas spiritistiskt. Spiritism handlar inte om gudar eller ens andar utan om ens eget sinne. Därför är organiserad religion inte nåt som borde handla om gudar och andar utan om ens erfarenheter av det gemensamma tänkandet människor emellan.
Gudar och andar är mänskliga påhitt, företeelser vi upplever i naturen och från början inte riktigt förstått och följaktligen gett egenskaper som liknar de vi människor har men med mycket större förmågor än oss. Det är denna insikt som gör mej till ateist. Att vara ateist innebär att man underkänner existensen av gudar och gudomar, inte att man underkänner sitt inre och det spiritistiska. Tänk på det ni som ogillar ateism. Det handlar inte om att störta gudarna, det handlar om att förneka deras existens.
"Don't cry because it's over, smile because it happened."
Staten är inte i samma båt som kapitalet - ej heller i lag med folket
Blå tåget hade fel. Staten och kapitalet har inte med varandra att göra så mycket som de ville göra gällande. Det bevisar ju skandalen med övervakningen av internet inte minst. Det visar bara att staten, som en svartsjuk maka/make, vill veta vad kapitalet har för sej. Oss vanliga dödliga är man från statens sida bara sekundärt intresserade av därför att vi nominellt inte är nåt hot för staten. Det bevisar samtidigt att befolkningen och staten är två olika identiteter. Vi är inte i lag med varandra. För om det ligger i statens intresse att säkerheten upprätthålls men vi vanligt folk inte har rätt att se vad det är vi ska skyddas från har vi inget med varandra att göra. I alla fall inget som är relevant för samhällets väl och ve.
Det är en kombination av paranoia, svartsjuka, avundsjuka och nyfikenhet som är orsaken till övervakningen, inte nån koll av eventuella terrorister. Det är bara en förevändning. Tjänstemännen i statens tjänst är avundsjuka på oss för vårt härliga liv. Ett liv de saknar då de tvingas sitta på sina kontor hela tiden. Kanske de skulle bli bättre människor om de fick se vad vi gör på riktigt?
"My soul is full of longing
for the secret of the sea,
and the heart of the great ocean
sends a thrilling pulse through me."
Nyfiken i en strut... |
"My soul is full of longing
for the secret of the sea,
and the heart of the great ocean
sends a thrilling pulse through me."
fredag 21 juni 2013
Lite mer om peer review
För ett antal inlägg sen skrev jag om peer review och dess olika principer. Jag kom nu på en sak till rörande forskare och deras önskan att bli publicerade. Många gånger går de in så mycket för ett enda arbete som de vill ha publicerat att forskningen kring detta arbete blir lidande. Det blir viktigare att bevisa sin ståndpunkt, sin tes, än att verkligheten skildras. Jag vet, det låter som en paradox, men de fyller sitt arbete med så fina formuleringar för att dölja sina tillkortakommanden att de som ska recensera detta arbete bara ser dessa och kanske inte ser att själva forskningen kan vara dålig.
Så nästa gång du stöter på sentensen peer review tänk då på att systemet är bara så bra som ett vetenskapligt arbete och de som ska recensera det är. Ett vetenskapligt verk, skrivet av en människa och närmast godtyckligt gås igenom av en grupp andra människor, kan omöjligt vara bra hela tiden.
"If more of us valued food and cheer and song above hoarded gold, it would be a merrier world."
För en noggrann granskare ser det ofta ut så här när en forskare vill bevisa sin hypotes. Teckning av Sidney Harris. |
"If more of us valued food and cheer and song above hoarded gold, it would be a merrier world."
torsdag 20 juni 2013
Den lilla blå bleka punkten - igen
För oss som är någorlunda vetenskapsintresserade var Carl Sagans bok från 1994 "Pale blue dot" en väldigt fascinerande upplevelse. Han baserade den lilla dikten som gett namn åt boken på ett foto Voyager 1 tog 1990 av jorden sedd från det yttre av vårt solsystem. Nu har Cassini gjort samma sak, fast genom Saturnus ringar. I skrivande stund är förmodligen fotot på väg till jorden med ljusets hastighet, vilket på det stora avstånd som sonden befinner sej från oss gör att vi lekmän inte får se fotot i sin helhet förrän om ett par månader. Bilden måste redigeras och "tvättas" så att inga störande pixlar finns kvar. Dessutom måste UFOn och astronauter som ger varandra kaninöron tas bort från bilden.
Jag ser verkligen fram emot detta foto. Med lite tur kan vi få ett fantastiskt foto av samma slag som det som togs av Saturnus med solen bakom för några år sen. Synd att Carl Sagan inte får uppleva detta.
Cassinis hemsida hos NASA
Cassinis hemsida hos JPL
"Look again at that dot. That's here. That's home. That's us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every "superstar," every "supreme leader," every saint and sinner in the history of our species lived there-on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
The Earth is the only world known so far to harbor life. There is nowhere else, at least in the near future, to which our species could migrate. Visit, yes. Settle, not yet. Like it or not, for the moment the Earth is where we make our stand.
It has been said that astronomy is a humbling and character-building experience. There is perhaps no better demonstration of the folly of human conceits than this distant image of our tiny world. To me, it underscores our responsibility to deal more kindly with one another, and to preserve and cherish the pale blue dot, the only home we've ever known."
Jag ser verkligen fram emot detta foto. Med lite tur kan vi få ett fantastiskt foto av samma slag som det som togs av Saturnus med solen bakom för några år sen. Synd att Carl Sagan inte får uppleva detta.
Cassinis hemsida hos NASA
Cassinis hemsida hos JPL
"Look again at that dot. That's here. That's home. That's us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every "superstar," every "supreme leader," every saint and sinner in the history of our species lived there-on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
The Earth is the only world known so far to harbor life. There is nowhere else, at least in the near future, to which our species could migrate. Visit, yes. Settle, not yet. Like it or not, for the moment the Earth is where we make our stand.
It has been said that astronomy is a humbling and character-building experience. There is perhaps no better demonstration of the folly of human conceits than this distant image of our tiny world. To me, it underscores our responsibility to deal more kindly with one another, and to preserve and cherish the pale blue dot, the only home we've ever known."
Etiketter:
astrofotografi,
astronomi,
planeter,
rymden,
solsystemet
Vindkraftsförespråkarna vill tillbaka till medeltiden (alternativt barocken)
Bild av Josh. |
Men man struntar (förstås) i att vindkraft inte generar speciellt mycket energi och är allt annat än vänligt mot sin omedelbara miljö. Man bara tjatar om koldioxiden och dess "farlighet". Det senaste från vindkraftsföretagens sida är en sorts ballong som fångar vindar högt upp. Ska de verkligen upp i fåglarnas och de flygande insekternas domän på allvar? Allra högst upp håller gamar och örnar till. Mänskliga gamar ska hålla sej på marken, punkt slut.
Som Lars Kamël ofta påpekar i sina blogginlägg om vindkraft så är detta en energialstrande form som är hopplöst uråldrig. Den var väl passande för ca 400 år sen som ett alternativ till vattenkraft och ren muskelkraft men när ångkraften kom in på scenen blev vindkraften redan då helt och hållet gammaldags. Dessutom är gamla tiders väderkvarnar, de riktiga möllorna, mycket snyggare och hade bättre användningsområden (mala mjöl och flytta vatten) än dagens fula fågelmördare. Till och med där är dagens arkitektur ful...
"Some people walk in the rain, others just get wet."
onsdag 19 juni 2013
Monarki eller republik kvittar - det är samma skrot och korn
All makt ska utgå från folket. Vilka tomma ord det är. Makten lämnar folket och hamnar i samma sorts händer som ända sen sen stenålder innehaft den. Vare sej vi har en envåldshärskare med sitt råd, en demokratiskt vald regering eller en diktatorisk grupp av militärer så ligger makten i den sortens händer. I praktiken är det samma sak som händer när det går dåligt såväl som bra.
Jag tänker inte argumentera vare sej för eller emot något av statsskicken. Jag ser för- och nackdelar med såväl monarki som republik. Den största nackdelen med monarki är att statschefen i en arvsmonarki inte kan väljas och därmed är utanför den demokratiska ordningen. Här har vi i Sverige ordnat det rätt bra genom att kungen i det närmaste är maktlös. All beslutande makt ligger nominellt hos vårt parlament, Riksdagen. Den största nackdelen med republik är att statschefen kan få för mycket makt, makt som nästan helt borde sitta hos regeringen och dess statsminister. Här har USA ordnat det rätt bra med en tredelad struktur som håller presidenten i schack. All beslutande makt ligger nominellt hos Senaten och Kongressen. I teorin åtminstone.
Saken är att det kvittar vilket statsskick vi har i Sverige. Det slutar ändå med att samma sorts elit styr landet, på olika nivåer. Republikanerna är vår tids uppåtsträvande och blivande elit, om dom får som de vill. Monarkisterna är gårdagens elitister, de som styrde för 200 år sen. Påfallande ofta är som hyser en önskan för en republik idag såna som själva har makt. Motsatta förhållandet gäller för monarkister. Det växlar fram och tillbaka i ett sorts politiskt mode. Frågan är vad som verkligen är bäst när det kommer till kritan. Skulle man inte kunna ha en sorts kombination? En totalt maktlös statschef som fungerar som en landsfader för alla samtidigt som en president finns i parlamentet (samma funktioner som talmannen som således inte längre behövs som titel). Den verkliga makten finns förstås hos hela parlamentet. Den sortens magna charta skulle nog många skriva under på.
Aftonbladet har gjort stor affär av kungens göranden och låtanden den senaste tiden, till och med lagt det på bästa plats på hemsidan om hans ekonomiska förehavanden rörande ett slott hovet fått ärva och hans användande av regeringsplanet i samband med en fest. En del av granskningarna är av den bättre sorten som visar att ingen står över en granskning. Andra granskningar är mer av den desperata sorten, sensation till varje pris även där en skandal egentligen inte finns. På Aftonbladet finns den där häpnadsväckande blandningen av monarkihatande och monarkikrypande som även finns i Riksdagen, på SVT och på många andra platser i media.
Vi får dras med den här eliten, som haft makten i samhället ända sen neolitikum och bara ändrat form på ytan. Vilket statsskick vi än väljer får vi ändå den där eliten med på köpet och vanligt folk sitter som alltid med Svarte Petter.
"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree"
Jag tänker inte argumentera vare sej för eller emot något av statsskicken. Jag ser för- och nackdelar med såväl monarki som republik. Den största nackdelen med monarki är att statschefen i en arvsmonarki inte kan väljas och därmed är utanför den demokratiska ordningen. Här har vi i Sverige ordnat det rätt bra genom att kungen i det närmaste är maktlös. All beslutande makt ligger nominellt hos vårt parlament, Riksdagen. Den största nackdelen med republik är att statschefen kan få för mycket makt, makt som nästan helt borde sitta hos regeringen och dess statsminister. Här har USA ordnat det rätt bra med en tredelad struktur som håller presidenten i schack. All beslutande makt ligger nominellt hos Senaten och Kongressen. I teorin åtminstone.
Saken är att det kvittar vilket statsskick vi har i Sverige. Det slutar ändå med att samma sorts elit styr landet, på olika nivåer. Republikanerna är vår tids uppåtsträvande och blivande elit, om dom får som de vill. Monarkisterna är gårdagens elitister, de som styrde för 200 år sen. Påfallande ofta är som hyser en önskan för en republik idag såna som själva har makt. Motsatta förhållandet gäller för monarkister. Det växlar fram och tillbaka i ett sorts politiskt mode. Frågan är vad som verkligen är bäst när det kommer till kritan. Skulle man inte kunna ha en sorts kombination? En totalt maktlös statschef som fungerar som en landsfader för alla samtidigt som en president finns i parlamentet (samma funktioner som talmannen som således inte längre behövs som titel). Den verkliga makten finns förstås hos hela parlamentet. Den sortens magna charta skulle nog många skriva under på.
Aftonbladet har gjort stor affär av kungens göranden och låtanden den senaste tiden, till och med lagt det på bästa plats på hemsidan om hans ekonomiska förehavanden rörande ett slott hovet fått ärva och hans användande av regeringsplanet i samband med en fest. En del av granskningarna är av den bättre sorten som visar att ingen står över en granskning. Andra granskningar är mer av den desperata sorten, sensation till varje pris även där en skandal egentligen inte finns. På Aftonbladet finns den där häpnadsväckande blandningen av monarkihatande och monarkikrypande som även finns i Riksdagen, på SVT och på många andra platser i media.
Vi får dras med den här eliten, som haft makten i samhället ända sen neolitikum och bara ändrat form på ytan. Vilket statsskick vi än väljer får vi ändå den där eliten med på köpet och vanligt folk sitter som alltid med Svarte Petter.
"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree"
tisdag 18 juni 2013
Roland-hållningen
Roland-hållningen är en informell benämning på en sorts lealös positionering av armarna utmed sidorna av kroppen, gärna i samband med gruppfoto. Förmodligen beror hållningen på att att man är osäker på hur man ska ha armarna att de liksom drar med sej hela överkroppen i denna nästan lealösa position. Benämningen kommer från en skiva med Ludgo-Pelles band där en man vid namn Roland stod så här. Det hela började med Herr Drycks genomgång av den här skivan:
Eftersom den här hållningen har förekommit så många gånger på Herr Drycks blogg tänkte jag att man nog skulle kunna hitta den lite varstans i världen, inte bara på skivomslag utan även andra sorters foton. Minsann hittade jag en massa såna bilder. Den här bilden från Försäkringstandläkarna är väldigt intressant ur den synvinkeln:
Båda kvinnorna har en antydan till rolandhållning, den blåklädda till höger allra mest. Här nedan har vi ett gruppfoto där nästan samtliga har denna hållning. Bäst är killen längst till höger i bakre raden.
Även i utlandet har denna hållning kunnat hittas. I detta foto från University of Michigan ser vi hur två av tjejerna längst fram har placerat sina händer medvetet på sina lår för att undvika att de hamnar lite hur som helst i geografin men den rödhåriga tjejen i kofta och grå blus till vänster om dessa har inte riktigt lyckats få till detta och får istället till en närmast perfekt rolandhållning.
Jag tänker fortsätta leta efter flera såna här bilder. Förhoppningsvis kan jag själv ta några när jag tar gruppfoton nån gång.
"I base most of my fashion sense on what doesn't itch"
Notera Roland längst till höger, mot trädet. Bild från Katastrofala omslag. |
Båda kvinnorna har en antydan till rolandhållning, den blåklädda till höger allra mest. Här nedan har vi ett gruppfoto där nästan samtliga har denna hållning. Bäst är killen längst till höger i bakre raden.
Även i utlandet har denna hållning kunnat hittas. I detta foto från University of Michigan ser vi hur två av tjejerna längst fram har placerat sina händer medvetet på sina lår för att undvika att de hamnar lite hur som helst i geografin men den rödhåriga tjejen i kofta och grå blus till vänster om dessa har inte riktigt lyckats få till detta och får istället till en närmast perfekt rolandhållning.
Jag tänker fortsätta leta efter flera såna här bilder. Förhoppningsvis kan jag själv ta några när jag tar gruppfoton nån gång.
"I base most of my fashion sense on what doesn't itch"
måndag 17 juni 2013
Dumheter världen över
Vi börjar hemmavid. Här har tokar utan vett och etikett fått för sej att bara för att man blir omkörda så måste man ge igen genom att preja den tidigare omkörande bilen av vägen. Det finns idioter till allt verkar det som. Folk kör om varandra dagligen. Är det så svårt att acceptera för vissa?
Vidare har Aftonbladet presenterat Jurij Gagarins död som om det vore en nyhet. Men man lyfte faktiskt på förlåten redan för några år sen, inofficiellt, i en fransk dokumentär om Gagarin där folk som kände honom fick komma till tals. Så den officiella versionen bara bekräftar det som framkommit. Men sensationer framför allt, eller hur?
I Turkiet går man till överdrifter från myndigheternas sida, precis som om ett uppdämt behov av våld nu släppts löst. Det kvittar om man som premiärminister Tayyip Erdogan och hans anhang stärkt ekonomin när det sker på befolkningens bekostnad. Populasens frihet ska stärkas samtidigt som man förbättrar ekonomin, inte den ena av två saker!
Att britterna skulle ha spionerat på sina allierade förvånar mej inte ett dugg. Det har ju varit Storbritanniens paradgren genom sin 300-åriga historia, spioneri. Syftet ska ha varit att skaffa sej fördelar i de förhandlingar som ägde rum i landet 2009. Det är ju vad spioneri egentligen handlar om, att skaffa sej fördelar vad gäller ekonomin. Allt det där som förekommer i romanerna och filmerna är bara den "glamorösa" ytan med topphemliga handlingar som stjäls hit och dit. I verkligheten är det simpla handelskontrakt och hur folk resonerar som är spionernas riktiga mål.
Det här var kanske inte så mycket dumheter som misstag men det är dumt nog. Håll till godo, gott folk.
"If you don't read the newspaper, you're uninformed. If you read the newspaper, you're mis-informed"
Vidare har Aftonbladet presenterat Jurij Gagarins död som om det vore en nyhet. Men man lyfte faktiskt på förlåten redan för några år sen, inofficiellt, i en fransk dokumentär om Gagarin där folk som kände honom fick komma till tals. Så den officiella versionen bara bekräftar det som framkommit. Men sensationer framför allt, eller hur?
I Turkiet går man till överdrifter från myndigheternas sida, precis som om ett uppdämt behov av våld nu släppts löst. Det kvittar om man som premiärminister Tayyip Erdogan och hans anhang stärkt ekonomin när det sker på befolkningens bekostnad. Populasens frihet ska stärkas samtidigt som man förbättrar ekonomin, inte den ena av två saker!
Att britterna skulle ha spionerat på sina allierade förvånar mej inte ett dugg. Det har ju varit Storbritanniens paradgren genom sin 300-åriga historia, spioneri. Syftet ska ha varit att skaffa sej fördelar i de förhandlingar som ägde rum i landet 2009. Det är ju vad spioneri egentligen handlar om, att skaffa sej fördelar vad gäller ekonomin. Allt det där som förekommer i romanerna och filmerna är bara den "glamorösa" ytan med topphemliga handlingar som stjäls hit och dit. I verkligheten är det simpla handelskontrakt och hur folk resonerar som är spionernas riktiga mål.
Det här var kanske inte så mycket dumheter som misstag men det är dumt nog. Håll till godo, gott folk.
"If you don't read the newspaper, you're uninformed. If you read the newspaper, you're mis-informed"
söndag 16 juni 2013
Fotosalongen: Blandad komplott
Det är söndag och dags för en en bildkavalkad. Sommaren är vacker!
"Pain is temporary, film is forever!"
"Pain is temporary, film is forever!"
Skogsmulle
Är det nån bland de äldre läsarna av bloggar som kommer ihåg ordet och figuren samt beteckningen skogsmulle? Skogsmulle var en figur påhittad och tecknad av Gösta Frohm med syftet att låta barn lära känna naturen. Det var främst riktat till barn som växt upp i städerna och således tappat kontakten med naturen. Tanken var, och är fortfarande, god och många barn som annars bara vuxit upp med betong och asfalt som bakgrund har fått en chans att se lite fler fåglar än helstekt kyckling, korvstjälande fiskmåsar och sparvar som matas av gamla gubbar och tanter i parken.
Att sen folk ser på naturen på samma sätt som turister gör i Afrika, dvs som om de vore på safari, är en sak. Det gör inget att man resonerar som i Povel Ramels "Hej på dej naturen!"för det innebär ju bara att man förblir en del av naturen, snarare än att avskärma sej från den. Så visst, jag instämmer i sentensen "Hurra vad det är bra med natur!". Men tyvärr har folk med tvivelaktiga ideologier slagit klorna även i den här tanken. Förmodligen var de som barn med på såna här vandringar, sen förläst sej på "Tyst vår" och liknande böcker för att i nästa steg övertolka det dom sett ute i naturen.
Det finns problem i vår natur, det ska inte sägas nåt annat, men mycket av det orsakas av vårt miljötänkande, tyvärr. Se bara på hur kalkningen av sjöarna måste fortgå för att vi ska kunna reglera sjöns surhet. Vad leder kalkningen till i längden? Vad skulle hända om vi slutade kalka sjöarna? Vi har försatt oss i en situation där det blir problem hur vi än gör.
Minns ni skogsdöden? Den skulle ta död på alla skogar i Europa och orsakades av utsläppen i Tyskland och Östeuropa. Det visade sej handla om felplanterade träd, sjukdomar som drabbade andra sorters träd och direkta kolutsläpp. Levande ting tycker nämligen inte om kol i sin renaste form. En intressant parallell till klimatfrågan liksom den om ozonhålet.
Jag tycker vi ska gå tillbaka till Skogsmulle. Det är ett bättre projekt än att försöka rätta till problem vi inte kan rätta till. Vi kan sanera tungmetaller samt se till att dom plus kemikalier inte kommer ut i naturen. Men vi behöver inte plantera träd som inte tål klimatet eller kalka sjöar i onödan. Ta bort arseniken, kvicksilvret, kloren och alla östrogentabletter ur vår användning som riskerar att hamna i naturen. Vi behöver inte sånt, inte plantor och rävar heller. Fortsätt att gå ut och mata mullvadar, myror och älgar. Dom kan behöva all mat dom kan få tag på. Vi människor har en förmåga att som få andra djur sätta oss in i hur andra har det. Det ska vi utnyttja.
"Nationalism is an infantile disease. It is the measles of mankind."
Att sen folk ser på naturen på samma sätt som turister gör i Afrika, dvs som om de vore på safari, är en sak. Det gör inget att man resonerar som i Povel Ramels "Hej på dej naturen!"för det innebär ju bara att man förblir en del av naturen, snarare än att avskärma sej från den. Så visst, jag instämmer i sentensen "Hurra vad det är bra med natur!". Men tyvärr har folk med tvivelaktiga ideologier slagit klorna även i den här tanken. Förmodligen var de som barn med på såna här vandringar, sen förläst sej på "Tyst vår" och liknande böcker för att i nästa steg övertolka det dom sett ute i naturen.
Det finns problem i vår natur, det ska inte sägas nåt annat, men mycket av det orsakas av vårt miljötänkande, tyvärr. Se bara på hur kalkningen av sjöarna måste fortgå för att vi ska kunna reglera sjöns surhet. Vad leder kalkningen till i längden? Vad skulle hända om vi slutade kalka sjöarna? Vi har försatt oss i en situation där det blir problem hur vi än gör.
Minns ni skogsdöden? Den skulle ta död på alla skogar i Europa och orsakades av utsläppen i Tyskland och Östeuropa. Det visade sej handla om felplanterade träd, sjukdomar som drabbade andra sorters träd och direkta kolutsläpp. Levande ting tycker nämligen inte om kol i sin renaste form. En intressant parallell till klimatfrågan liksom den om ozonhålet.
Lauterbrunnertal i Schweiz. Bild från Wikipedia. |
"Nationalism is an infantile disease. It is the measles of mankind."
lördag 15 juni 2013
Vad är en man?
Som varande man borde jag veta vad det innebär att vara man. Åtminstone biologiskt och socialt borde det vara klart vad jag är och vem jag är i den kontexten. Men det verkar inte så klart vad en man BORDE vara, åtminstone inte om man får tro de som kallar sej feminister idag. Vad är en karlakarl och vad ska han göra enligt "experterna"?
Som det sägs i första länken jag bidrar med så är manlighet ett svar på kvinnlighet och vice versa. Det kanske är tydliga könsroller som saknas i den här eran av likgiltighet, kollektivism och dödande av identiteten som drabbar oss alla? I följande länk får vi se exempel på äkta hygglighet som dessa män visar sin omvärld. Inlägget talar om äkta män och det är det kanske, men framför allt är det hyggliga människor som hjälper folk och fä. Kanske en riktig man är en som visar världen lite vänlighet och omtanke. Är det nåt som dagens så kallade feminister är intresserade av? Jag hoppas det. Människan som art är inte avhängig sitt kön enbart utan förmågan att samarbeta är viktigare.
"Let us read, and let us dance; these two amusements will never do any harm to the world."
Som det sägs i första länken jag bidrar med så är manlighet ett svar på kvinnlighet och vice versa. Det kanske är tydliga könsroller som saknas i den här eran av likgiltighet, kollektivism och dödande av identiteten som drabbar oss alla? I följande länk får vi se exempel på äkta hygglighet som dessa män visar sin omvärld. Inlägget talar om äkta män och det är det kanske, men framför allt är det hyggliga människor som hjälper folk och fä. Kanske en riktig man är en som visar världen lite vänlighet och omtanke. Är det nåt som dagens så kallade feminister är intresserade av? Jag hoppas det. Människan som art är inte avhängig sitt kön enbart utan förmågan att samarbeta är viktigare.
"Let us read, and let us dance; these two amusements will never do any harm to the world."
fredag 14 juni 2013
Nytt kort
Bankerna inför nya kort för oss användare. Dessa nya kort ska man kunna hålla mot en mottagare/läsare av kortets egen signal och vips är det man vill ha betalt. Smart och snabbt. Det finns redan på kontinenten och verkar funka rätt bra utan större skavanker. De problem som finns är att signalen som skickas mellan kort och läsare kan folk utan skrupler koppla in sej på och använda för egna syften (de får gärna sätta in pengar till mej om de vill!). Ett annat problem, som dock är gravt överdrivet, är att pengar har råkat bli dragna från ens konto när man hållit på med andra kort i affärerna.
Jag ser personligen inte några större problem med såna här kort. Det är såna jag velat se hela tiden ända sen jag första gången såg ett kontokort. Aftonbladet ska förstås blåsa upp riskerna med dessa nya kort, som allt annat ju dras med barnsjukdomar eftersom det är en ny teknik som bara precis håller på att etableras på marknaden. När väl tekniken är inarbetad tror jag inte det blir några större problem med dessa kort.
Det stora problemet i samhället är som alltid bankdirektörerna och deras underhuggare som, till skillnad mot vad Tomas Ledin sjunger, mycket väl vet vad dom gör. Det dom inte vet är vilka skador deras små aktioner gör på oss, bankkunderna. Eller så struntar de i dessa skador. Det goda med banker borde inte få innehålla det onda också. Så fort nåt elakt dyker upp borde dom som ligger bakom detta elaka få sparken, inte belönas. Fast vem avgör vad som är elakt?
"Who is rich? He that is content. Who is that? Nobody."
torsdag 13 juni 2013
Fotohörnan: Vad är en bra bild?
Ja, vad är en bra bild? Är det en superskarp sådan med motivet helt i fokus? Är det en bra komponerad bild där uppmärksamheten direkt dras till motivet? Är det en bild där man ser varenda por i ansiktet på den person man porträtterar? Är det kameran eller fotografen som ska styra vad som är en bra bild? Jag anser att det är helt upp till en själv vad som är viktigast. Är det en fluga som pollinerar en maskros är skärpan på detta viktig, mycket viktig. Är det ett karnevalståg som drar fram är det inte så viktigt att man har skärpa, inte mer än nödvändigt så att man ser vad det handlar om.
Svaret på frågan är att det är väldigt subjektivt. En bra bild är olika för olika personer. Vi har helt olika smak men oftast sammanfaller den i några enstaka bilder. Månen gillar alla, liksom bilder på människor som ler.
När jag läser på fotografforum som Fotosidan får jag intrycket att det finns dom som hellre satsar på bra objektiv än en innehållande bild. Tekniken blir viktigare än motivet. Många gånger sammanfaller dessa två saker hos proffsfotografer, förstås, men påfallande ofta är det en känsla jag får att vissa hellre offrar innehållet för skärpan och lystern i objektivet. Jag har ingen hejdundrande bra kamera, ej heller några fantastiska objektiv. Jag håller på att lära mej hur man komponerar en bild, vilket jag försökt lära mej i ca 30 år, och jag tror jag vet hur man ska ta ett bra porträttfoto och få till en någorlunda bra ögonblicksbild av nåt som bara susar förbi.
Ändå anser jag mej vara en ganska bra fotograf. De bilder jag tagit gillas av de allra flesta. De med konstnärliga anspråk på foton gillar väl inte alltid mina bilder, inte heller de som vill se hyperskarpa bilder hela tiden. De som förespråkar det konstnärliga i ett foto är fler än de som förespråkar skarpa foton framför innehållet och även där kan man fråga sej vad som är en bra bild. Än så länge har jag inte stött på så många som öppet visat förakt för den typen av foton jag gillar att ta, vardagsfoton. Det är en typ av foton som brukar kallas gatufotografering när det sker utomhus och jag har behandlat den typen i ett inlägg för en tid sen.
Ovan syns ett antal exempel på mitt fotande, vad jag gillar att plåta. Det är inte absolut perfekt hela vägen. Jag väljer ut i mitt huvud vissa osynliga linjer i det motiv jag har framför mej och som jag följer och sen hoppas jag att bilden blir som tänkt mej. De är inte hyperskarpa, inte heller konstnärligt utformade utan de följer mitt sätt att resonera. Jag vill inte ha motivet i bildens centrum utan en bit åt höger eller vänster om centrum. Jag föredrar också vardagen framför studion. Dels för att jag varken har en studio eller ens har tillgång till en men också för att studior ofta ger en konstlad bild av ett motiv. Men detta sista beror nog mest på att jag inte har så stor erfarenhet av studiofoto.
Nu har jag som vanligt svävat ut i en massa extrapladder när jag har ett ämne framför mej. Jag hoppas ändå att någon gillar det jag har haft att komma med, inklusive bilderna.
"I should say: the house shelters day-dreaming, the house protects the dreamer, the house allows one to dream in peace."
Svaret på frågan är att det är väldigt subjektivt. En bra bild är olika för olika personer. Vi har helt olika smak men oftast sammanfaller den i några enstaka bilder. Månen gillar alla, liksom bilder på människor som ler.
När jag läser på fotografforum som Fotosidan får jag intrycket att det finns dom som hellre satsar på bra objektiv än en innehållande bild. Tekniken blir viktigare än motivet. Många gånger sammanfaller dessa två saker hos proffsfotografer, förstås, men påfallande ofta är det en känsla jag får att vissa hellre offrar innehållet för skärpan och lystern i objektivet. Jag har ingen hejdundrande bra kamera, ej heller några fantastiska objektiv. Jag håller på att lära mej hur man komponerar en bild, vilket jag försökt lära mej i ca 30 år, och jag tror jag vet hur man ska ta ett bra porträttfoto och få till en någorlunda bra ögonblicksbild av nåt som bara susar förbi.
Ändå anser jag mej vara en ganska bra fotograf. De bilder jag tagit gillas av de allra flesta. De med konstnärliga anspråk på foton gillar väl inte alltid mina bilder, inte heller de som vill se hyperskarpa bilder hela tiden. De som förespråkar det konstnärliga i ett foto är fler än de som förespråkar skarpa foton framför innehållet och även där kan man fråga sej vad som är en bra bild. Än så länge har jag inte stött på så många som öppet visat förakt för den typen av foton jag gillar att ta, vardagsfoton. Det är en typ av foton som brukar kallas gatufotografering när det sker utomhus och jag har behandlat den typen i ett inlägg för en tid sen.
Ovan syns ett antal exempel på mitt fotande, vad jag gillar att plåta. Det är inte absolut perfekt hela vägen. Jag väljer ut i mitt huvud vissa osynliga linjer i det motiv jag har framför mej och som jag följer och sen hoppas jag att bilden blir som tänkt mej. De är inte hyperskarpa, inte heller konstnärligt utformade utan de följer mitt sätt att resonera. Jag vill inte ha motivet i bildens centrum utan en bit åt höger eller vänster om centrum. Jag föredrar också vardagen framför studion. Dels för att jag varken har en studio eller ens har tillgång till en men också för att studior ofta ger en konstlad bild av ett motiv. Men detta sista beror nog mest på att jag inte har så stor erfarenhet av studiofoto.
Nu har jag som vanligt svävat ut i en massa extrapladder när jag har ett ämne framför mej. Jag hoppas ändå att någon gillar det jag har haft att komma med, inklusive bilderna.
"I should say: the house shelters day-dreaming, the house protects the dreamer, the house allows one to dream in peace."
onsdag 12 juni 2013
Eva Franchell. Aftonbladet. Klimatdravlet. Behöver man skriva mer?
Eva Franchell på Aftonbladet är i farten igen och med det menas förstås att hon spyr ur sej orimliga påståenden om vår natur och klimatet. Det hade kunnat räcka med dessa rader men på nåt vis känns det fel att bara skriva kort om hennes påhitt. Det måste till nåt längre för okunskapen (ignorans med ett finare ord) i det slabbiga och slemmiga hon vågar kalla krönika är så stor att det är förvånande att så många håller med.
För det första, vad som händer med vår miljö har inget med den förda politiken att göra. Hade hon varit lika fördomsfull om det varit en socialdemokratisk regering vid makten nu? För det andra, det är överfiskning och övergödning som är orsaken till att algblomningen är så stark. Östersjön är ett starkt begränsat hav till såväl ytan som volymen. Inte bara så att bottnarna nära kusten håller på att stryka med på grund av att fisken försvinner och övergödningen, utan det har redan från början funnits stora döda områden i Östersjön pga detta innanhav inte får så mycket syre som andra innanhav. Det är endast genom regnen, floderna men framför allt bälten mellan Jylland och Skåne som syret tillförs och det är inte alltid tillräckligt.
För det tredje har detta absolut inget med klimatet att göra. Algerna blommade på 1800-talet också när det var kallare än nu. Det blommade för 80 år sen också när det var varmare än nu. Problemet är som redan beskrivits, övergödning och överfiskning. Kommer de att trivas i ett varmare klimat? Det vet vi faktiskt inte. De kan komma att konkurreras ut av andra som gillar varmare väder mer. Det kallas anpassning. Att anpassa sej eller dö ut är en av grundpelarna i Darwins version av evolutionen.
Faktum är att skulle isen i Arktis smälta i sån mängd som alarmisterna tror skulle det vara bra för Östersjön men mindre bra för algerna eftersom syre tillförs i större mängd, på sikt.
Kanske hör Eva Franchell till de gröna rötterna som beskrivs i den här artikeln? Det verkar onekligen så. Man får en uppfattning att det egentligen inte är en kamp om och för planeten som sådan utan en kamp för herraväldet på den. Det är viktigare med makt och att få in så billiga och skadliga poäng på de politiska motståndarna som möjligt. Gärna med associationer av det slag Franchell kommer med här, att antyda att det är den moderatstyrda politiken som ligger bakom algblomningen. Snacka om dösnack, Franchell!
Jag avslutar med ett antal väl valda ord av George Carlin. Han hade en hel del kloka ord att säga om både det ena och det andra.
"Oh Beautiful for smoggy skies, insecticided grain,
For strip-mined mountain's majesty above the asphalt plain.
America, America, man sheds his waste on thee,
And hides the pines with billboard signs, from sea to oily sea."
För det första, vad som händer med vår miljö har inget med den förda politiken att göra. Hade hon varit lika fördomsfull om det varit en socialdemokratisk regering vid makten nu? För det andra, det är överfiskning och övergödning som är orsaken till att algblomningen är så stark. Östersjön är ett starkt begränsat hav till såväl ytan som volymen. Inte bara så att bottnarna nära kusten håller på att stryka med på grund av att fisken försvinner och övergödningen, utan det har redan från början funnits stora döda områden i Östersjön pga detta innanhav inte får så mycket syre som andra innanhav. Det är endast genom regnen, floderna men framför allt bälten mellan Jylland och Skåne som syret tillförs och det är inte alltid tillräckligt.
För det tredje har detta absolut inget med klimatet att göra. Algerna blommade på 1800-talet också när det var kallare än nu. Det blommade för 80 år sen också när det var varmare än nu. Problemet är som redan beskrivits, övergödning och överfiskning. Kommer de att trivas i ett varmare klimat? Det vet vi faktiskt inte. De kan komma att konkurreras ut av andra som gillar varmare väder mer. Det kallas anpassning. Att anpassa sej eller dö ut är en av grundpelarna i Darwins version av evolutionen.
Faktum är att skulle isen i Arktis smälta i sån mängd som alarmisterna tror skulle det vara bra för Östersjön men mindre bra för algerna eftersom syre tillförs i större mängd, på sikt.
Kanske hör Eva Franchell till de gröna rötterna som beskrivs i den här artikeln? Det verkar onekligen så. Man får en uppfattning att det egentligen inte är en kamp om och för planeten som sådan utan en kamp för herraväldet på den. Det är viktigare med makt och att få in så billiga och skadliga poäng på de politiska motståndarna som möjligt. Gärna med associationer av det slag Franchell kommer med här, att antyda att det är den moderatstyrda politiken som ligger bakom algblomningen. Snacka om dösnack, Franchell!
Jag avslutar med ett antal väl valda ord av George Carlin. Han hade en hel del kloka ord att säga om både det ena och det andra.
"Oh Beautiful for smoggy skies, insecticided grain,
For strip-mined mountain's majesty above the asphalt plain.
America, America, man sheds his waste on thee,
And hides the pines with billboard signs, from sea to oily sea."
Etiketter:
Aftonbladet,
dumheter,
ignorans,
klimatdravel,
okunskap
tisdag 11 juni 2013
Inga fler katter för Apple.
Här sitter man (hemma i alla fall) med ett lejon i burken samtidigt som Apple har lanserat ett nytt projekt för sitt operativsystem. Man kallar det Mavericks vilket syftar på omärkt boskap som gick sin egen väg därför att ägaren ville ha det så. Maverick hette han och det kom att ge upphov till en benämning på människor som vågar göra saker på egen hand, vågar göra det lite annorlunda, mot strömmen. Och strömmar är orsaken till namnet Mavericks för det är en surfarplats i Californien som heter så. Så det blir inga nya katter. Åtminstone inte på ett tag.
Det hade varit kul med servaler, genetter, fiskarkatter, lodjur och karakal.
Istället möts vi nu av vatten på Apples hemsida:
Jag tror det här blir nåt riktigt bra. Nu är Apple på gång med nåt helt nytt. Detta gillar jag skarpt. Jag ser fram emot att få följa med på resan. Tills dess får jag skaffa bergslejonet först så jag får en inblick i steget fram emot detta vattensystem.
"The sea has never been friendly to man. At most it has been the accomplice of human restlessness"
Det hade varit kul med servaler, genetter, fiskarkatter, lodjur och karakal.
Mac OS X Genett? |
Mac OS X Karakal? |
Skärmdump av Apples startsida om det kommande operativsystemet. |
"The sea has never been friendly to man. At most it has been the accomplice of human restlessness"
måndag 10 juni 2013
Klimatfrågan självdog - fast ändå inte
Klimatfrågan är död, länge leve klimatfrågan!
Det är en fråga som vägrar lämna förståsigpåares och viktigpettrars sinne. Den vägrar dö för dessa människor. Men i svensk media har den dött sotdöden sen de stora drakarna lagt den åt sidan och endast refererar till den i förbigående, mest för att politiker tar tag i den då och då för att blidka just förståsigpåare och viktigpettrar. Vanligt folks åsikter är inte intressant, vare sej för media eller politiker.
Vilken roll har då media spelat i den här fråga? Talar vi om de stora tidningarna har frågan hanterats av folk med en tydlig miljönisseagenda med anor från 1970-talets början, då miljöflummet satte igång på allvar. Ni vet när miljöarbetet började sabbas av folk med tydliga politiska ambitioner och de viktiga frågorna inom miljöarbetet så småningom "glömdes" bort till förmån för sånt som man kunde påverka samhällets konstruktion med. Med denna agenda i bakhuvudet har klimatfrågan misskötts i mina och många andras ögon och den verkliga vetenskapen, forskningen har kommit i skymundan till förmån för sensationer av samma typ som befolkar de stora tidningarna i övrigt.
Såna människor verkar inte vara intresserade av opposition och kritik. Kritik gillar väl egentligen ingen att få men man ska kunna ta den utan att gå på kritikern med glåpord eller hitta på saker. Man har bundit ris åt egen rygg genom att misstänkliggöra sina meningsmotståndare. När sen skandalen bakom Climategate dök upp var måttet rågat (eller råget måttat som vissa skämtare säger). Vanligt folk litar nog ändå inte fullt ut på att medierna levererar sanningen om en händelse så med Climategate dog väl det förtroendet. Så nog har media skuld i att klimatfrågan är död alltid. De har ju själva dödat sin medverkan genom att så entusiastiskt tagit ställning i frågan.
Men samtidigt som de stora tidningarna tagit sin hand från frågan har de ändå inte velat släppa in oppositionen i sina nummer. Det vore att ge upp för mycket mark. Nej, man upplåter plats åt tyckare med samma åsikter man själv har och låter kritiker och skeptiker vara med i kommentarsfälten - närmast på nåder. Inte alltid heller längre låter man artiklarna och partsinlagorna länkas till bloggar för det kan ju hända att kritikerna kommer in den vägen.
Ytterligare en spik i mediernas kista där. Men även politiker och myndigheter har satsat på detta med samma resultat som för medierna, eftersom det ofta sitter samma sorts människor på dessa poster. Samtidigt har den verkliga vetenskapen struntat i att göra karriär. De verkliga forskarna sitter inte och gör narr av meningsmotståndare eller anklagar dom för att gå i storföretagens ledband. De verkliga forskarna håvar heller inte in pengar från folk som Al Gore eller Bill Gates i syfte att bevisa en tes, även om det innebär att saker som motbevisar ens tes förkastas. Här kan vi snacka om att sälja sin själ!
De som satsat sin själ på den här frågan har gjort det genom att komma med påståenden som snabbt svalts av tidningarnas representanter utan att någon form av ifrågasättande har förekommit. Men, som det har sagts, extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis. Det är dags att presentera dessa bevis nu. De finns inte i det väder vi observerat hittills, endast i de datamodeller man anser vara mer sanning än att titta ut genom fönstret.
Därmed rör vi oss inte längre på vetenskapens område utan populismens. Där passar klimatfrågans nuvarande inriktning in perfekt. Den är inte vetenskaplig längre. Den upphörde vara det när Michael Mann och hans mannar gjorde sin hockeyklubba på ett ganska så ohederligt sätt. Just det, i dessa tider när herr Mann från USA stämmer alla som han anser gör narr av honom drar jag mej inte för att verkligen säga att han är ohederlig. Hans sätt att försvara sin skapelse, hockeyklubban, påminner mer om en tjurig unge som till varje pris ska ha rätt än en ordentlig man som kan acceptera att det finns fel i slutresultatet.
Inte undra på att man blir orolig för dagens unga när dagens medelålder uppför sej så här...
Självklart är det ju så här Mad Men ser ut:
"Weather forecast for tonight: dark"
Det är en fråga som vägrar lämna förståsigpåares och viktigpettrars sinne. Den vägrar dö för dessa människor. Men i svensk media har den dött sotdöden sen de stora drakarna lagt den åt sidan och endast refererar till den i förbigående, mest för att politiker tar tag i den då och då för att blidka just förståsigpåare och viktigpettrar. Vanligt folks åsikter är inte intressant, vare sej för media eller politiker.
Vilken roll har då media spelat i den här fråga? Talar vi om de stora tidningarna har frågan hanterats av folk med en tydlig miljönisseagenda med anor från 1970-talets början, då miljöflummet satte igång på allvar. Ni vet när miljöarbetet började sabbas av folk med tydliga politiska ambitioner och de viktiga frågorna inom miljöarbetet så småningom "glömdes" bort till förmån för sånt som man kunde påverka samhällets konstruktion med. Med denna agenda i bakhuvudet har klimatfrågan misskötts i mina och många andras ögon och den verkliga vetenskapen, forskningen har kommit i skymundan till förmån för sensationer av samma typ som befolkar de stora tidningarna i övrigt.
Såna människor verkar inte vara intresserade av opposition och kritik. Kritik gillar väl egentligen ingen att få men man ska kunna ta den utan att gå på kritikern med glåpord eller hitta på saker. Man har bundit ris åt egen rygg genom att misstänkliggöra sina meningsmotståndare. När sen skandalen bakom Climategate dök upp var måttet rågat (eller råget måttat som vissa skämtare säger). Vanligt folk litar nog ändå inte fullt ut på att medierna levererar sanningen om en händelse så med Climategate dog väl det förtroendet. Så nog har media skuld i att klimatfrågan är död alltid. De har ju själva dödat sin medverkan genom att så entusiastiskt tagit ställning i frågan.
Men samtidigt som de stora tidningarna tagit sin hand från frågan har de ändå inte velat släppa in oppositionen i sina nummer. Det vore att ge upp för mycket mark. Nej, man upplåter plats åt tyckare med samma åsikter man själv har och låter kritiker och skeptiker vara med i kommentarsfälten - närmast på nåder. Inte alltid heller längre låter man artiklarna och partsinlagorna länkas till bloggar för det kan ju hända att kritikerna kommer in den vägen.
Ytterligare en spik i mediernas kista där. Men även politiker och myndigheter har satsat på detta med samma resultat som för medierna, eftersom det ofta sitter samma sorts människor på dessa poster. Samtidigt har den verkliga vetenskapen struntat i att göra karriär. De verkliga forskarna sitter inte och gör narr av meningsmotståndare eller anklagar dom för att gå i storföretagens ledband. De verkliga forskarna håvar heller inte in pengar från folk som Al Gore eller Bill Gates i syfte att bevisa en tes, även om det innebär att saker som motbevisar ens tes förkastas. Här kan vi snacka om att sälja sin själ!
Brittiska MET Office har verkligen satsat hela sin själ på klimatfrågan och fått lida för det, år efter år efter år... |
Därmed rör vi oss inte längre på vetenskapens område utan populismens. Där passar klimatfrågans nuvarande inriktning in perfekt. Den är inte vetenskaplig längre. Den upphörde vara det när Michael Mann och hans mannar gjorde sin hockeyklubba på ett ganska så ohederligt sätt. Just det, i dessa tider när herr Mann från USA stämmer alla som han anser gör narr av honom drar jag mej inte för att verkligen säga att han är ohederlig. Hans sätt att försvara sin skapelse, hockeyklubban, påminner mer om en tjurig unge som till varje pris ska ha rätt än en ordentlig man som kan acceptera att det finns fel i slutresultatet.
Inte undra på att man blir orolig för dagens unga när dagens medelålder uppför sej så här...
Självklart är det ju så här Mad Men ser ut:
Bild av Josh. |
"Weather forecast for tonight: dark"
söndag 9 juni 2013
Väder är väder...
Det regnar, åskar och dånar i Sverige idag, på kontinenten svämmar floderna över. Det är den sortens oväder som drar fram över Europa precis som det gjort de senaste årmiljonerna. Det lär inte ändras i första taget. Det ser floderna, Alperna och andra bergskedjor till. Så varför ses då detta som ett tecken på det vi människor ska ha ändrat på? Därför att det hänger ihop med att journalister liksom många andra utbildade inom olika värv inte längre bryr sej om att forska i historien. Men det är inget vi behöver bry oss om heller eftersom ingen längre är intresserad av vad gårdagen har att komma med. Vi blir alltmer ohistoriska. Synd...
"Give them pleasure. The same pleasure they have when they wake up from a nightmare."
"Give them pleasure. The same pleasure they have when they wake up from a nightmare."
lördag 8 juni 2013
Fotohörnan: Gatufotografering
Mitt eget försök till gatufotografering. |
Så när EU-tanken och USA förstörs av politiker med ambitioner som får Hitler och Stalin att verka amatörer i jämförelse får vi andra glädjas åt att än så länge får vi leva någorlunda fritt.
"Hellre rik och bortglömd
än fattig och utdömd"
fredag 7 juni 2013
Övervakningen på nya höjder(?)
EU vill kunna registrera vårt resande. Vad som ska göras med denna data efteråt är lite luddigt men uppenbarligen är det som vanligt rädslan för terrorister och knarklangare som spökar. Här kan du få information om hur du protesterar mot detta förslag, som kallas EU-PNR (retention of passenger data). Som det står i den närmaste länken finns det inga bevis för att listor över terrorister och andra elaka människor har haft någon effekt när det gäller att stoppa deras verksamhet.
Men krav på bevis betyder ingenting i den världen. Man vränger bara ut och in på verkligheten så har man "bevis". Ungefär som när USA under först Bush, sen Obama, hittade på krigen i Afghanistan och Irak för att kunna behålla ansiktet. Får man månne "bevis" genom övervakning av den här typen? Själv tror jag inte på konspirationer av typen spana på medborgarna för att de styrande är paranoida, utan man har värre motiv än så. Man vill helt enkelt kunna hålla dom i schack genom att låta folk veta att man håller koll på dom, samtidigt som man i maskopi med stora företag ser till att sälja produkter till dom. Jag är tämligen säker på att de stora företagen i slutändan kommer att få ta del av den information man samlat in. Det är ju dom som äger allt, t o m politikerna.
Det är inte paranoia som är ledstjärnan utan falsk kapitalism, dvs en rövarekonomi av den typ påvarna använde sej av i Rom under vissa delar av medeltiden för att hålla befolkningen i schack. Man skrämmer eller lurar folk att spendera mer pengar vilket lämnar tydliga spår efter sej som man kan utnyttja. För det är alltså pengar det handlar om, inget annat.
"Honesty is the best policy - when there is money in it."
Men krav på bevis betyder ingenting i den världen. Man vränger bara ut och in på verkligheten så har man "bevis". Ungefär som när USA under först Bush, sen Obama, hittade på krigen i Afghanistan och Irak för att kunna behålla ansiktet. Får man månne "bevis" genom övervakning av den här typen? Själv tror jag inte på konspirationer av typen spana på medborgarna för att de styrande är paranoida, utan man har värre motiv än så. Man vill helt enkelt kunna hålla dom i schack genom att låta folk veta att man håller koll på dom, samtidigt som man i maskopi med stora företag ser till att sälja produkter till dom. Jag är tämligen säker på att de stora företagen i slutändan kommer att få ta del av den information man samlat in. Det är ju dom som äger allt, t o m politikerna.
Bild från Enhetsblogg. |
"Honesty is the best policy - when there is money in it."
torsdag 6 juni 2013
Ledig!
Idag torsdag är det stora ledighetsdagen. Bara att sitta hemma och ta det lugnt, grilla katter i trädgården, spränga grannens uthus i luften, mata dinosaurierna i parken, hoppa baklänges på motorvägen, gå på okokta ägg som du lagt ut på fina mattan, dricka te ur din kompis kopp, läsa en bok upp och ner, se en sorgsen film och skratta hejdlöst, ta fram dina gamla skolkataloger och rita skägg på alla dina klasskompisar, läsa hela romanserien om Elric av Melniboné och hans elaka svärd Stormbringer på en eftermiddag, måla fan på väggen, ignorera allt du hör och ser oavsett vilken betydelse det har för dej och ditt fortsatta liv, äta allt experterna säger är farliga för dej. Kort sagt, det är en perfekt dag för att vara ledig.
"Goodnight Irene"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...