Detta är ett problem jag nyligen har upptäckt och vill diskutera. Det rör sej om att jag vid halvlång slutartid (ca 1/30 s), utan att ha tillgång till stativ, avslutar fotograferingen för tidigt, vilket ger svag suddighet på fokusområdet. Det syns inte så noga när man har hela bilden uppe men är väldigt tydligt när man zoomar in i bilden och tittar på det man fokuserat på.
Jag gör allt rätt: Jag står stadigt, håller armarna mot bröstet och trycker av. Men i min iver att få se vad jag har tagit för bild släpper jag fokus i det ögonblick jag hör ljudet från bilden som tas och resultatet blir då att bilden blir en aning störd. Lite rörelseoskärpa blir det mitt i, vilket som sagt inte syns förrän man zoomar in.
Jag vet, jag borde kanske ha ett stativ med i alla lägen, men det är inte alltid så lätt att få det med sej överallt. Så det gäller att ha tålamod. Dessutom når jag inte överallt med ett stativ vilket man gör på fri hand.
Så gör inte mitt misstag, vilket jag försöker tänka på att inte göra. Håll kvar ungefär en sekund efter fotot tagits. Jag håller på med den där andningsgrejen också som det har talats om i diverse instruktionsfilmer på YouTube, men det är inte alltid lätt att komma ihåg allt. Det handlar om att man andas in djupt, sen andas ut för att innan man andas in igen tar fotot. Då är man lugn och relativt stilla vilket minskar risken för rörelseoskärpa.
"Tänk om man säger nåt dumt i TV!"
Visar inlägg med etikett bilder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bilder. Visa alla inlägg
lördag 27 december 2014
söndag 19 januari 2014
Fotohörnan: Fotografering och lagen
Det är inte alltid lätt att fota människor. Oftast bryr de sej inte om att man plåtar dom. De bara tittar till och snabbt bort igen. De vill kanske inte vara med men hoppas samtidigt att de inte visar sej från sin sämsta sida, om de skulle hamna med. Men så finns det situationer där folk verkligen tar illa vid sej att bli fotade. På platser som är offentliga men som nominellt kräver tillstånd för att fotografering ska få äga rum har nyligen en sådan situation inträffat. En ung kvinna irriterade sej på klädseln hos två andra kvinnor och plåtade dom, vilket inte mottogs väl av de fotograferade som anmälde henne för kränkande fotografering.
Nu ska detta upp i rätten och den nya lag jag skrev om för ett halvår sen ska nu prövas på allvar för första gången. Man kan förstå de som inte gillade att bli plåtade, men deras ansikten var inte med i bilden, endast de kläder de hade på sej. Utifrån denna information tycker i alla fall inte jag att det rörde sej om kränkande fotografering, snarare en dokumentation av anonyma personer som har en viss typ av klädsel. Det andra exemplet, som redan avgjorts, är när en kille tog bilder av en duschande mamma och hennes son på en campingplats. Han borde ha frågat först, helt i enligt med god sed. Detta eftersom det var en privat situation och han smygfilmade. Så svårt ska det väl inte vara att fråga?
"Han sitter under de korkades ek och han är så lycklig!"
Nu ska detta upp i rätten och den nya lag jag skrev om för ett halvår sen ska nu prövas på allvar för första gången. Man kan förstå de som inte gillade att bli plåtade, men deras ansikten var inte med i bilden, endast de kläder de hade på sej. Utifrån denna information tycker i alla fall inte jag att det rörde sej om kränkande fotografering, snarare en dokumentation av anonyma personer som har en viss typ av klädsel. Det andra exemplet, som redan avgjorts, är när en kille tog bilder av en duschande mamma och hennes son på en campingplats. Han borde ha frågat först, helt i enligt med god sed. Detta eftersom det var en privat situation och han smygfilmade. Så svårt ska det väl inte vara att fråga?
"Han sitter under de korkades ek och han är så lycklig!"
Etiketter:
bilder,
fotografering,
fotografi,
Fotohörnan,
lagar,
tolkning av lagar
torsdag 13 juni 2013
Fotohörnan: Vad är en bra bild?
Ja, vad är en bra bild? Är det en superskarp sådan med motivet helt i fokus? Är det en bra komponerad bild där uppmärksamheten direkt dras till motivet? Är det en bild där man ser varenda por i ansiktet på den person man porträtterar? Är det kameran eller fotografen som ska styra vad som är en bra bild? Jag anser att det är helt upp till en själv vad som är viktigast. Är det en fluga som pollinerar en maskros är skärpan på detta viktig, mycket viktig. Är det ett karnevalståg som drar fram är det inte så viktigt att man har skärpa, inte mer än nödvändigt så att man ser vad det handlar om.
Svaret på frågan är att det är väldigt subjektivt. En bra bild är olika för olika personer. Vi har helt olika smak men oftast sammanfaller den i några enstaka bilder. Månen gillar alla, liksom bilder på människor som ler.
När jag läser på fotografforum som Fotosidan får jag intrycket att det finns dom som hellre satsar på bra objektiv än en innehållande bild. Tekniken blir viktigare än motivet. Många gånger sammanfaller dessa två saker hos proffsfotografer, förstås, men påfallande ofta är det en känsla jag får att vissa hellre offrar innehållet för skärpan och lystern i objektivet. Jag har ingen hejdundrande bra kamera, ej heller några fantastiska objektiv. Jag håller på att lära mej hur man komponerar en bild, vilket jag försökt lära mej i ca 30 år, och jag tror jag vet hur man ska ta ett bra porträttfoto och få till en någorlunda bra ögonblicksbild av nåt som bara susar förbi.
Ändå anser jag mej vara en ganska bra fotograf. De bilder jag tagit gillas av de allra flesta. De med konstnärliga anspråk på foton gillar väl inte alltid mina bilder, inte heller de som vill se hyperskarpa bilder hela tiden. De som förespråkar det konstnärliga i ett foto är fler än de som förespråkar skarpa foton framför innehållet och även där kan man fråga sej vad som är en bra bild. Än så länge har jag inte stött på så många som öppet visat förakt för den typen av foton jag gillar att ta, vardagsfoton. Det är en typ av foton som brukar kallas gatufotografering när det sker utomhus och jag har behandlat den typen i ett inlägg för en tid sen.
Ovan syns ett antal exempel på mitt fotande, vad jag gillar att plåta. Det är inte absolut perfekt hela vägen. Jag väljer ut i mitt huvud vissa osynliga linjer i det motiv jag har framför mej och som jag följer och sen hoppas jag att bilden blir som tänkt mej. De är inte hyperskarpa, inte heller konstnärligt utformade utan de följer mitt sätt att resonera. Jag vill inte ha motivet i bildens centrum utan en bit åt höger eller vänster om centrum. Jag föredrar också vardagen framför studion. Dels för att jag varken har en studio eller ens har tillgång till en men också för att studior ofta ger en konstlad bild av ett motiv. Men detta sista beror nog mest på att jag inte har så stor erfarenhet av studiofoto.
Nu har jag som vanligt svävat ut i en massa extrapladder när jag har ett ämne framför mej. Jag hoppas ändå att någon gillar det jag har haft att komma med, inklusive bilderna.
"I should say: the house shelters day-dreaming, the house protects the dreamer, the house allows one to dream in peace."
Svaret på frågan är att det är väldigt subjektivt. En bra bild är olika för olika personer. Vi har helt olika smak men oftast sammanfaller den i några enstaka bilder. Månen gillar alla, liksom bilder på människor som ler.
När jag läser på fotografforum som Fotosidan får jag intrycket att det finns dom som hellre satsar på bra objektiv än en innehållande bild. Tekniken blir viktigare än motivet. Många gånger sammanfaller dessa två saker hos proffsfotografer, förstås, men påfallande ofta är det en känsla jag får att vissa hellre offrar innehållet för skärpan och lystern i objektivet. Jag har ingen hejdundrande bra kamera, ej heller några fantastiska objektiv. Jag håller på att lära mej hur man komponerar en bild, vilket jag försökt lära mej i ca 30 år, och jag tror jag vet hur man ska ta ett bra porträttfoto och få till en någorlunda bra ögonblicksbild av nåt som bara susar förbi.
Ändå anser jag mej vara en ganska bra fotograf. De bilder jag tagit gillas av de allra flesta. De med konstnärliga anspråk på foton gillar väl inte alltid mina bilder, inte heller de som vill se hyperskarpa bilder hela tiden. De som förespråkar det konstnärliga i ett foto är fler än de som förespråkar skarpa foton framför innehållet och även där kan man fråga sej vad som är en bra bild. Än så länge har jag inte stött på så många som öppet visat förakt för den typen av foton jag gillar att ta, vardagsfoton. Det är en typ av foton som brukar kallas gatufotografering när det sker utomhus och jag har behandlat den typen i ett inlägg för en tid sen.
Ovan syns ett antal exempel på mitt fotande, vad jag gillar att plåta. Det är inte absolut perfekt hela vägen. Jag väljer ut i mitt huvud vissa osynliga linjer i det motiv jag har framför mej och som jag följer och sen hoppas jag att bilden blir som tänkt mej. De är inte hyperskarpa, inte heller konstnärligt utformade utan de följer mitt sätt att resonera. Jag vill inte ha motivet i bildens centrum utan en bit åt höger eller vänster om centrum. Jag föredrar också vardagen framför studion. Dels för att jag varken har en studio eller ens har tillgång till en men också för att studior ofta ger en konstlad bild av ett motiv. Men detta sista beror nog mest på att jag inte har så stor erfarenhet av studiofoto.
Nu har jag som vanligt svävat ut i en massa extrapladder när jag har ett ämne framför mej. Jag hoppas ändå att någon gillar det jag har haft att komma med, inklusive bilderna.
"I should say: the house shelters day-dreaming, the house protects the dreamer, the house allows one to dream in peace."
tisdag 4 juni 2013
De verkliga immigranterna
Titta på den här bilden ovan en stund och fundera över dess budskap. Tänk sen på hur fördomsfulla många av oss är och hur gärna vi vill dra alla över en kam. Det är dags att vi integrerar de människor som kommer hit i, in i samhället och den vägen skapar ett multikulturellt samhälle för som det är uppbyggt nu är det en perfekt grogrund för extremism och utanförskap lite varstans. Det så kallade multikulturella samhället som får tillåtas existera nu är inte bra för någon. Det leder enbart till undergång för många som drabbas av det. Varje samhälle har mått bra av att assimilera utifrån kommande kulturers olika särdrag. Det är vad som byggde de stora imperierna och som gör Sverige så bra idag. Men istället för att hylla detta sliter vi länderna i stycken över några få inkommande människor.
Det är klart att det finns rötägg överallt men ska vi verkligen låta rötäggen få representera alla som kommer? Nej, vi ska separera rötäggen från de vanliga, normala människorna och se till att behålla de senare. Vi gör som när vi silar bär för att göra saft. Vi tar det bästa och slänger bort det sämsta. Ingen mer byråkrati om att det första land i EU man kommer till också är det land man ska utgå ifrån. Ingen mer byråkrati över huvud taget. Vi tar istället in människor på provbasis och efter ett tag ser vi vilka rötäggen är.
Jag oroar mej inte speciellt mycket för de främlingsfientliga krafterna, Muslimska brödraskapet eller någon övrig politisk åsikt gällande immigrationen och integrationen alls. Det är den opolitiska extremismen, den som handlar om hur folk verkligen har det, som jag är orolig för. Främlingsfientlighet och rasism, två rätt olika saker faktiskt, är bara nåt som finns på ytan till det som skrämmer mej. Det verkliga hotet är den känsla av att inte få vara med som många känner av idag. Det som skulle kunna ske är att de politiska krafterna försöker påverka de opolitiska. Vilket också sker här och var. Så fort kravallerna i Husby satte igång gick också politikerna igång, som vanligt enligt Groucho Marx maxim: "Politik är konsten att leta efter problem, finna det överallt, feldiagnosticera det och applicera fel botemedel".
![]() |
Om all utbildning gick till så här skulle nog samhället falla samman ännu snabbare. Bild från Uninet.se |
Jag kan till sist säga att jag lyfte bilden från den brittiska glamourmodellen Fiona Sicilianos twitterkonto. Hon är produkten av ett möte mellan en brasilianare och en engelska i England. Så det så.
"The whole aim of practical politics is to keep the populace alarmed (and hence clamorous to be led to safety) by menacing it with an endless series of hobgoblins, all of them imaginary."
lördag 3 november 2012
fredag 2 mars 2012
Mobiltillverkarna luras med megapixlar
Rubriken är ett påstående jag har fått från folk som kan det där med bildkvalitet och även genom personlig erfarenhet. Men det är inte bara tillverkare av mobiltelefoner som luras. Kameratillverkare gör det också, framför allt när det gäller kompaktkameror. Det som betyder nåt är sensorn som tar emot ljuset. Precis som i ett teleskop eller en analog kamera är det viktigt att denna sensor är så stor som möjligt.
Det är därför jag är ute efter en systemkamera, vilken som helst. En sådan, t o m den billigaste och/eller förment sämsta kameran, är bättre än vilken inbyggd kamera i en mobil som helst. Visst, man kan få ordinära bilder med ganska bra bildkvalitet i en modern mobil eller kompaktkamera, men vill man ha riktigt bra kvalitet vid sämre ljus eller om motivet rör på sej extra mycket måste man välja en systemkamera. Det finns inte utrymme för kompromisser.
Mer än en gång har jag blivit besviken på bilder jag själv tagit och som sett normala ut på håll men som vid närmare inspektion varit oskarpa och med fokus på allt istället för enbart motivet. De bilder jag lägger ut varje söndag är tagna med kompaktkameror och långzoomare. Bilderna ser bra ut på håll men vid en närmare titt ser man bristerna i kamerorna. En mobils inbyggda kamera är ännu sämre..Bilderna ser bra ut på visst avstånd men på nära håll ser man alla kompromisser som gjorts för att få det att se bra ut. Framför allt hur komprimerat allt är och färgåtergivningen är ofta rena skämtet.
Så gör dej en tjänst, gör som jag tänker göra, och köp en systemkamera om du vill ha bra bilder för utskrift.
"Den som gifter sej med konsten får kritikerna till svärmor"
söndag 14 augusti 2011
Bildsöndag
Nu är det dags igen för lite bilder från mina gömmor, gamla som nya. Vassego!
![]() |
Längs järnvägen mellan Malmö och Staffanstorp. Bilden tagen i maj 1992. |
![]() |
Skor hängande från gatlyktor i maj 2009. Jag undrar om det inte är nåt stundentikost skämt. |
Västerdalälvens strand. |
![]() |
Min mamma speglad i en ruta. |
![]() |
Gamla Stan i Stockholm, maj 2011. |
fredag 10 juni 2011
Jag gör reklam för mina egna foton
Helt utan skam i kroppen är jag och således tänker jag göra reklam här för mina egna foton. Det är bara att gå på följande adress som länkas i dessa ord, sen klicka på "Album" för att se några av de foton jag tagit genom åren. Den samlingen kommer förstås att växa allteftersom. Väl mött!
onsdag 26 januari 2011
Mystiska bilder inte så mystiska
PC för alla gör stor affär av 15 bilder som tagits för användning i Google Earth och man kallar dessa bilder mystiska pga innehållet i dom som är rätt underliga vid en snabb titt. Men så är nu inte fallet. Första bilden i bildspelet är bara löjlig. En kille med en ansiktsmask formad som ett hästhuvud står vid sidan av vägen i Aberdeen, Skottland. Han var uppenbarligen medveten om att det filmades och fotades i området så han ville ha uppmärksamhet. En annan bild är från Tyskland där en nästintill naken man halvligger i bakutrymmet till sin bil och en hund ligger på marken bredvid. För det första, hundar ligger så väldigt ofta när de sover. För det andra var det säkert varmt den här dagen så killen tog vara på alla solstrålar som erbjöds och passade väl samtidigt på att rengöra sin bil. Smuts är enklare att tvätta av från en naken kropp än från kläder.
Utöver det är spåren på havsbottnen utanför Kanarieöarna väldigt intressanta. Det visar sej alltså att de är resultatet av ekolod, alltså att man med sonar har undersökt bottnen i syfte att veta dess topografi och eftersom ljudvågorna är ganska kraftiga bildas spår på bottnen där sonaret har gått fram över den.
Med lite undersökningar och lite extra tankeförmåga (plus en önskan att få utlopp för en arrogant och överlägsen attityd) kan man alltså komma långt och sänka de flesta mysterier i en djup och mörk brunn.
Utöver det är spåren på havsbottnen utanför Kanarieöarna väldigt intressanta. Det visar sej alltså att de är resultatet av ekolod, alltså att man med sonar har undersökt bottnen i syfte att veta dess topografi och eftersom ljudvågorna är ganska kraftiga bildas spår på bottnen där sonaret har gått fram över den.
Med lite undersökningar och lite extra tankeförmåga (plus en önskan att få utlopp för en arrogant och överlägsen attityd) kan man alltså komma långt och sänka de flesta mysterier i en djup och mörk brunn.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...