Ett inlägg i debatten om TV-avgift för datorer kommer nu från KTH. Det är professorn i teletrafiksystem, Gunnar Karlsson, som höjer rösten och säger att antagandet att bara för att vi har en dator med uppkopplingsmöjlighet mot internet och därmed också en teoretisk möjlighet att ta in TV-sändningar innebär det inte att vi med automatik KAN se TV i datorn. Det är endast med hjälp av speciella program som installeras in i våra operativsystem som det blir möjligt.
Närmare bestämt Flash player 10.1 och en med detta program kompatibel webbläsare. Det är kravet för att kunna se TV vad gäller videokodningen. Det finns inga egentliga standarder för utsändningen så har man inte detta program måste datorn per definition enligt lagen vara obrukbar för TV-konsumtion. Så Förvaltningsrätten verkar ha gått på en nit när man låtit sej luras av SVTs och Radiotjänsts finter. Eftersom ju SVT har byggt hela sitt system på just flash innebär det att man lurat juristerna att tro att varje dator med internetuppkoppling också kan se TV.
Jag undrar vad högre instans kommer fram till. Kanske det blir en fråga för Europadomstolen?
"You enter the forest
at the darkest point,
where there is no path.
Where there is a way or path,
it is someone else's path.
You are not on your own path.
If you follow someone else's way,
you are not going to realize
your potential."
fredag 28 juni 2013
torsdag 27 juni 2013
Människor jag ogillar (professionellt)
Man kan inte gilla alla människor. Det är en omöjlighet. Vissa är helt enkelt inte kompatibla med varandra. Vissa människor retar man sej på av någon anledning som jag förmodar är ens intuition som blixtsnabbt gjort en bedömning av den andra personen och kommit fram till att den den personen antingen är ett hot eller bara är en skitstövel. Ens intuition är dock inte nåt vetenskapligt verktyg så det gäller att komma på nåt sätt testa andra personer på ett så opartiskt och objektivt sätt som möjligt.
Det är bra om man väntar och ser vad andra personer går för innan man låter intuitionen tala, man kan ju ha fel. Det är också bra om man testar andra människor genom enkla frågor som enkelt avslöjar deras moralsyn och etik. Vilka frågor som ska ställas och hur dessa frågor ska ställas kan variera från person till person. Det som dock torde framgå av dessa frågor är var de står gällande andra människors väl och ve och vad de tycker om sej själva (dvs vilken självbild de har). Nu har vi inte alla samma sorts bild av världen, vilket är väldigt bra för enformighet är värre än kaos.
Jag tänkte därför lista ett antal (kända) människor jag starkt ogillar utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Det är inget påhopp på nån enstaka person, däremot säger det att jag ogillar deras sätt att vara.
Julia Gillard, som nyligen petades som Australiens premiärminister - en människa jag ogillar instinktivt. Inte för att hon är kvinna, inte heller för att hon har åsikter som går stick i stäv med mina, utan för att hon har en framtoning som säger "jag ska nog visa dom där jävlarna". Den attityden, revanschlystnad till varje pris, fungerar säkert i början av ens politiska karriär men inte efter ett antal år. Gillard har suttit några år nu som premiärminister och fortsätter med sin arga, hämndartade attityd gentemot allt och alla som går emot henne. Hon börjar likna en despot. Tagga ner, Julia!
Al Gore - före detta vicepresident till Bill Clinton och ansvarig för större delen av hysterin kring klimatalarmismen. Hans ovilja att bemöta kritik och svara på frågor (inte ens hans anhängare får ställa frågor, verkar det som) och hans många gånger otrevliga sätt när han håller tal är en ständig källa till både ogillande och löje. Han har en attityd som många andra politiker har också att du som lyssnare till hans tal gör bäst i att följa i hans ledband och om du inte gör det är du en dålig människa. Sånt kan jag inte med.
Beatrice Ask - justitieminister i Alliansregeringen. Hon ser jämt så trött och utarbetad ut vilket också märks ibland när hon pratar. Det kan komma rätt elaka saker ur henne när hon ser som tröttast ut. De flesta gånger är hon förstås sammanhängande och resonabel men påfallande ofta uttrycker hon saker som lika gärna hade kunnat komma ur företrädaren Thomas Bodströms mun. De är två sidor av samma mynt. Jag får känslan av att hon egentligen inte alla gånger har just de åsikter hon ger uttryck för i sina manifest men hon går med på det eftersom hon först och främst är en lagspelare.
Som ni märker är det den professionella sidan hos vissa politiker jag ogillar. Partipolitiken bryr jag mej inte om såvida den inte märks i den aktuella personens uttryckta politiska åsikter. Det är egentligen inte åsikterna i sej jag ogillar utan sättet de framförs på. Hur de är som privatpersoner tänker jag inte gå in på eftersom jag inte vet hur dom är då. Jag känner ingen av dom, har aldrig träffat nån av dom och kommer nog aldrig att göra det heller. De är säkert hur trevliga som helst privat. Politiken är deras scen, deras sätt att agera. Frågan är bara vem som är regissören.
"Reader, suppose you were an idiot. And suppose you were a member of Congress. But I repeat myself."
Det är bra om man väntar och ser vad andra personer går för innan man låter intuitionen tala, man kan ju ha fel. Det är också bra om man testar andra människor genom enkla frågor som enkelt avslöjar deras moralsyn och etik. Vilka frågor som ska ställas och hur dessa frågor ska ställas kan variera från person till person. Det som dock torde framgå av dessa frågor är var de står gällande andra människors väl och ve och vad de tycker om sej själva (dvs vilken självbild de har). Nu har vi inte alla samma sorts bild av världen, vilket är väldigt bra för enformighet är värre än kaos.
Jag tänkte därför lista ett antal (kända) människor jag starkt ogillar utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Det är inget påhopp på nån enstaka person, däremot säger det att jag ogillar deras sätt att vara.
Julia Gillard, som nyligen petades som Australiens premiärminister - en människa jag ogillar instinktivt. Inte för att hon är kvinna, inte heller för att hon har åsikter som går stick i stäv med mina, utan för att hon har en framtoning som säger "jag ska nog visa dom där jävlarna". Den attityden, revanschlystnad till varje pris, fungerar säkert i början av ens politiska karriär men inte efter ett antal år. Gillard har suttit några år nu som premiärminister och fortsätter med sin arga, hämndartade attityd gentemot allt och alla som går emot henne. Hon börjar likna en despot. Tagga ner, Julia!
Al Gore - före detta vicepresident till Bill Clinton och ansvarig för större delen av hysterin kring klimatalarmismen. Hans ovilja att bemöta kritik och svara på frågor (inte ens hans anhängare får ställa frågor, verkar det som) och hans många gånger otrevliga sätt när han håller tal är en ständig källa till både ogillande och löje. Han har en attityd som många andra politiker har också att du som lyssnare till hans tal gör bäst i att följa i hans ledband och om du inte gör det är du en dålig människa. Sånt kan jag inte med.
Beatrice Ask - justitieminister i Alliansregeringen. Hon ser jämt så trött och utarbetad ut vilket också märks ibland när hon pratar. Det kan komma rätt elaka saker ur henne när hon ser som tröttast ut. De flesta gånger är hon förstås sammanhängande och resonabel men påfallande ofta uttrycker hon saker som lika gärna hade kunnat komma ur företrädaren Thomas Bodströms mun. De är två sidor av samma mynt. Jag får känslan av att hon egentligen inte alla gånger har just de åsikter hon ger uttryck för i sina manifest men hon går med på det eftersom hon först och främst är en lagspelare.
Som ni märker är det den professionella sidan hos vissa politiker jag ogillar. Partipolitiken bryr jag mej inte om såvida den inte märks i den aktuella personens uttryckta politiska åsikter. Det är egentligen inte åsikterna i sej jag ogillar utan sättet de framförs på. Hur de är som privatpersoner tänker jag inte gå in på eftersom jag inte vet hur dom är då. Jag känner ingen av dom, har aldrig träffat nån av dom och kommer nog aldrig att göra det heller. De är säkert hur trevliga som helst privat. Politiken är deras scen, deras sätt att agera. Frågan är bara vem som är regissören.
"Reader, suppose you were an idiot. And suppose you were a member of Congress. But I repeat myself."
onsdag 26 juni 2013
Välj mellan att rädda miljön eller att minska koldioxidutsläppen!
Om du tvingas välja mellan att rädda miljön eller att minska koldioxidutsläppen, vilket alternativ skulle du då välja? Valet hänger på vad du tycker världens politiker ska göra. Världens politiker med USAs president Obama i spetsen väljer hellre att minska koldioxidutsläppen snarare än att ge miljön en extra chans. För genom att hugga ner skogarna, överexploatera marken som odlas och släppa ut en massa gifter och gödning i sjöar, bäckar och hav har vi människor slagit undan fötterna för oss själva och då kvittar det om man tror på koldioxidens farlighet eller ej för vi har ingen bra mark att leva på i alla fall.
Ta en titt på bilden ovan. Den är från Anthony Watts blogg och visar ön Hispaniola och skillnaden mellan de två länderna som finns på ön. Den bilden illustrerar skillnaden mellan det fattiga Haiti till vänster och Dominikanska Republiken till höger. Enligt den bild som målas upp av dagens "miljövänner" är Haiti en miljöhjälte eftersom man inte släpper ut så mycket koldioxid medan Dominikanska Republiken är en miljöbov som släpper ut en massa koldioxid.
Men som synes av bilden är det i verkligheten tvärtom. Haiti är ett fattigt land med få resurser och få möjligheter att utveckla de resurser som finns. Skogarna huggs ner för att användas som bränsle eftersom man inte kan använda kolfyndigheterna som finns på rätt sätt. Dominikanska Republiken är ett land som kommit längre i utvecklingen och kan kosta på sej att använda skogen till något bättre.
Så vad väljer du, skogsskövling i miljötänkandets namn eller utveckling som i längden leder till en bättre miljö?
"The first time someone shows you who they are, believe them."
![]() |
| Foto: Willis Eschenbach. |
Men som synes av bilden är det i verkligheten tvärtom. Haiti är ett fattigt land med få resurser och få möjligheter att utveckla de resurser som finns. Skogarna huggs ner för att användas som bränsle eftersom man inte kan använda kolfyndigheterna som finns på rätt sätt. Dominikanska Republiken är ett land som kommit längre i utvecklingen och kan kosta på sej att använda skogen till något bättre.
Så vad väljer du, skogsskövling i miljötänkandets namn eller utveckling som i längden leder till en bättre miljö?
"The first time someone shows you who they are, believe them."
Etiketter:
klimatdravel,
miljödravel,
miljöfarliga människor
Dialekter, identiteten och livet i stort
Jag är född i Göteborg och bodde där de första decenniet av mitt liv. Då kände jag inte speciellt mycket för att identifiera mej som göteborgare eftersom det var vad jag var. Sen kom jag till Skåne och fann att dialekterna de talar där nere var radikalt annorlunda mot den jag var van vid men ändå fann jag inget större skäl att definiera mej som göteborgare. Det var liksom en del av mej utan att jag behövde säga det. Jag har flackat runt i många år i Sverige men inte heller då känt behovet av att definiera och identifiera mej som nåt annat än en person som kommer från Göteborg.
Det senaste decenniet har jag bott i Dalarna och nu, när jag närmar mej 40, känner jag helt plötsligt ett behov av att visa omgivningen vem jag är dialektalt. I Göteborg skulle min blanddialekt, som är påverkad av dels de områden jag bott i och dels den dialekt morsan pratade med mej när jag var liten, verka udda men här i Dalarna får jag en känsla av att jag måste prata göteborgska för att skilja mej från mängden. Jag märker det på andra som flyttat hit också att de vill utmärka sej genom sin dialekt. Det märks inte minst på "infödingarna" också att de vill visa upp sina respektive särdrag inför oss "ytlänningar".
Dialekter är härliga, även de man själv tycker är konstiga. De är en del av ens identitet, såväl kulturell som rent individuell. Det verkar som om dialekter snart är det enda kulturella särdrag vi har kvar i de olika bygderna för allt annat har slätats ut av det moderna samhällets likriktningsgalenskap. Nej, jag menar inte att det moderna samhället är dåligt. Tvärtom är de allra flesta sakerna med det moderna samhället mycket bättre än det gamla samhället. Men just likriktningen är en dålig sak, att allt ska vara i stort sett identiskt överallt. Därför är det skönt att höra dialekter, ibland även sociolekter, talas lite varstans. Det kvittar om man förstår vad de säger. Jag blir så glad varje gång jag hör nån bräka på sitt regionala språk.
Ta vara på din dialekt eller skapa en ny. Det är snart det enda du har kvar när alla andra särarter försvinner. Det är särarterna som gör oss till människor, det är särarterna som definierar och identifierar oss inför varandra och som gör att vi håller ihop i små grupper. Jag pratar göteborgska med dalfolket för att visa att jag inte är från Dalarna men samtidigt gör jag det på ett sätt så att jag visar att jag är en av dom. Gör samma sak du där du bor.
Vi har fått en del nya dialekter i landet som en följd av immigration från diverse länder som inte tidigare bidragit till den svenska floran och faunan av kulturspråk och sakta men säkert införlivas även dom i det svenska samhället. Dagens immigranter som stannar kvar här kanske inte alla kommer att märka det men deras barn och barnbarn kommer definitivt att bli en del av den svenska myllan och bidra till det svenska språket. Det märker man på jugoslaverna och italienarna som kom hit strax efter kriget för att jobba. De som blev kvar här har nu barn och barnbarn som ibland är mer svenska än infödda svenskarnas barn är. Det är ren och skär psykologi. Man identifierar sej med platsen man bor på och gör allt för att smälta in.
Dagens immigranter och flyktingar som blir kvar här kommer att gå samma väg. Så småningom kommer deras sätt att vara och leva att införlivas med det svenska samhället och deras särarter att försvinna. Det är oemotståndligt. Alla kommer att bli kulturellt likriktade. Det enda som binder dom samman är den dialekt de kommer att skapa. Se på språken i Rosengård, Malmö och Rinkeby, Stockholm. De är dialekter skapade ur önskan att vara en del av det svenska samhället samtidigt som de (förgäves!) kämpar för att behålla sina kulturella särarter.
Dialekten är din att bevara som enda särart. Språket i stort liksom livet vi alla lever följer en undermedveten ström genom samhället och dess utveckling. Om hundra år låter inte dialekterna likadant som de gör idag, liksom de inte lät likadant för hundra år sen som de gör idag. Men de kommer att finnas kvar.
"You don't have to burn books to destroy a culture. Just get people to stop reading them."
Det senaste decenniet har jag bott i Dalarna och nu, när jag närmar mej 40, känner jag helt plötsligt ett behov av att visa omgivningen vem jag är dialektalt. I Göteborg skulle min blanddialekt, som är påverkad av dels de områden jag bott i och dels den dialekt morsan pratade med mej när jag var liten, verka udda men här i Dalarna får jag en känsla av att jag måste prata göteborgska för att skilja mej från mängden. Jag märker det på andra som flyttat hit också att de vill utmärka sej genom sin dialekt. Det märks inte minst på "infödingarna" också att de vill visa upp sina respektive särdrag inför oss "ytlänningar".
Dialekter är härliga, även de man själv tycker är konstiga. De är en del av ens identitet, såväl kulturell som rent individuell. Det verkar som om dialekter snart är det enda kulturella särdrag vi har kvar i de olika bygderna för allt annat har slätats ut av det moderna samhällets likriktningsgalenskap. Nej, jag menar inte att det moderna samhället är dåligt. Tvärtom är de allra flesta sakerna med det moderna samhället mycket bättre än det gamla samhället. Men just likriktningen är en dålig sak, att allt ska vara i stort sett identiskt överallt. Därför är det skönt att höra dialekter, ibland även sociolekter, talas lite varstans. Det kvittar om man förstår vad de säger. Jag blir så glad varje gång jag hör nån bräka på sitt regionala språk.
Ta vara på din dialekt eller skapa en ny. Det är snart det enda du har kvar när alla andra särarter försvinner. Det är särarterna som gör oss till människor, det är särarterna som definierar och identifierar oss inför varandra och som gör att vi håller ihop i små grupper. Jag pratar göteborgska med dalfolket för att visa att jag inte är från Dalarna men samtidigt gör jag det på ett sätt så att jag visar att jag är en av dom. Gör samma sak du där du bor.
Vi har fått en del nya dialekter i landet som en följd av immigration från diverse länder som inte tidigare bidragit till den svenska floran och faunan av kulturspråk och sakta men säkert införlivas även dom i det svenska samhället. Dagens immigranter som stannar kvar här kanske inte alla kommer att märka det men deras barn och barnbarn kommer definitivt att bli en del av den svenska myllan och bidra till det svenska språket. Det märker man på jugoslaverna och italienarna som kom hit strax efter kriget för att jobba. De som blev kvar här har nu barn och barnbarn som ibland är mer svenska än infödda svenskarnas barn är. Det är ren och skär psykologi. Man identifierar sej med platsen man bor på och gör allt för att smälta in.
Dagens immigranter och flyktingar som blir kvar här kommer att gå samma väg. Så småningom kommer deras sätt att vara och leva att införlivas med det svenska samhället och deras särarter att försvinna. Det är oemotståndligt. Alla kommer att bli kulturellt likriktade. Det enda som binder dom samman är den dialekt de kommer att skapa. Se på språken i Rosengård, Malmö och Rinkeby, Stockholm. De är dialekter skapade ur önskan att vara en del av det svenska samhället samtidigt som de (förgäves!) kämpar för att behålla sina kulturella särarter.
Dialekten är din att bevara som enda särart. Språket i stort liksom livet vi alla lever följer en undermedveten ström genom samhället och dess utveckling. Om hundra år låter inte dialekterna likadant som de gör idag, liksom de inte lät likadant för hundra år sen som de gör idag. Men de kommer att finnas kvar.
"You don't have to burn books to destroy a culture. Just get people to stop reading them."
tisdag 25 juni 2013
Det vanliga försvarstalet
SVT och Radiotjänst vann första ronden. Även vi som inte har TV men har dator måste betala därför att det finns tillgängligt. Det vanliga försvarstalet på kritiken mot att vi med datorer måste betala är att man jämför med skolgången och med elektriciteten. Skillnaden här är att skola är en nödvändighet för att barn och unga ska lära sej nåt om samhället och världen och elektricitet är nåt vi gjort oss beroende av för vår vällevnad men TV och liknande kultur är definitivt inget nödvändigt. Det är ett nöje, en fritidssysselsättning.
Jag betalar gärna för programmen, men enbart för de program jag vill se och tänker se. Betala för det du vill se, inget annat. Pay-per-view heter det på engelska och är relativt populärt i sport-TV. Alternativt på skattesedeln, vilket inte behöver betyda att SVTs påstådda position som oberoende blir svår att behålla. Tvärtom kan det innebära att man från SVTs sida tvingas tänka efter hur man gör sej oberoende. Man sitter ju redan i knät på sina politiskt styrda journalister (Erika Bjerström för att bara nämna en, hennes politiska bakgrund står att läsa på Wikipedia).
SVT är redan idag reklamfinansierat. Man kallar det sponsring och det visas i korta snuttar före och efter framför allt sportevenemang. Varför inte löpa linan ut och köra reklam som kan anses vara korrekt för verksamheten?
"Seeing a murder on television... can help work off one's antagonisms. And if you haven't any antagonisms, the commercials will give you some."
Jag betalar gärna för programmen, men enbart för de program jag vill se och tänker se. Betala för det du vill se, inget annat. Pay-per-view heter det på engelska och är relativt populärt i sport-TV. Alternativt på skattesedeln, vilket inte behöver betyda att SVTs påstådda position som oberoende blir svår att behålla. Tvärtom kan det innebära att man från SVTs sida tvingas tänka efter hur man gör sej oberoende. Man sitter ju redan i knät på sina politiskt styrda journalister (Erika Bjerström för att bara nämna en, hennes politiska bakgrund står att läsa på Wikipedia).
SVT är redan idag reklamfinansierat. Man kallar det sponsring och det visas i korta snuttar före och efter framför allt sportevenemang. Varför inte löpa linan ut och köra reklam som kan anses vara korrekt för verksamheten?
"Seeing a murder on television... can help work off one's antagonisms. And if you haven't any antagonisms, the commercials will give you some."
måndag 24 juni 2013
Det är midsommarafton idag!
Den 21 juni var det sommarsolståndet och i natt vänder solen åter söderut, mot mörkret. Men det tar tid för inte förrän i slutet av september blir nätterna längre än dagarna. Det är slutet på ett solstånd som är helgdagen ifråga. Att stora delar av Sverige firade midsommar i fredags och lördags beror på att politikernas propaganda har lyckats. Man ville att arbetarna inte skulle vara lediga för mycket på sommaren eftersom det fasta firandet av midsommar hotade deras inkomster i form av skatt. Därför såg man till att göra den närmaste tiden före den verkliga helgen till midsommarhelg. Därmed har man rubbat traditionen som hör ihop med solens position på himlen.
"Hope is the thing with feathers
That perches in the soul
And sings the tune without the words
And never stops at all."
![]() |
| Ales stenar, från hemsida om denna fornlämning. |
"Hope is the thing with feathers
That perches in the soul
And sings the tune without the words
And never stops at all."
Etiketter:
festligheter,
firande,
midsommar,
sommarsolståndet
Ännu ett exempel på miljövännernas rovdrift
Är du fortfarande övertygad om att miljötänkandet som förs fram av våra politiker och tyckare i medierna är det bästa sättet att hjälpa vår miljö och vår natur? Läs och gråt stora tårar, gott folk: Giriga rika afrikaner svälter ut våra bilar.
Rubriken är förstås provokativ av bara helvete. Det handlar om det jag skrivit om tidigare, att stora delar av världens åkermarker används till odling av grödor som ska bli bränsle i våra bilar. Det är ett enormt slöseri med resurser som kunde ha gått till att föda stora delar av världens befolkning. Även om svälten och fattigdomen minskar i världen så sker det långsamt vilket gör att det blir plågsamt för de som lider.
Svälten har vi skapat. Inte så mycket genom utarmning av jordarna eller förstörelse av skogar utan genom att vi inte låter alla människor få tillgång till mat och möjlighet att arbeta på marken som finns. Vi tillåter inte heller att alla människor får tillgång till vatten så det räcker åt alla. Dessa människor som svälter och på annat sätt lider för att de inte får leva var de vill har haft mycket emot sej. Men även i rikare länder lider folk för att biobränsle ska få göras. Att i det läget kräva mat åt världens fattiga ses tydligen som ett hot mot miljötänkandet som råder nu.
Biobränsle är det mest miljöfarliga vi kan tänka oss. Det kommer att sluka stora delar av våra resurser, såväl mat som ekonomi. De som förordar biobränsle kommer att få ångra sej, verkligen ångra sej. Det värsta är att vi andra också kommer att få ångra oss. Vi är så illa tvungna eftersom vi tvingats in i den här karusellen.
Förresten, Norra ishavet smälter inte för att vi är den främsta orsaken. Det ingår nämligen i en cykel som observerats flera gånger av de som åkt upp till Nordpolen med atomubåtar.
"Valfrihetens diktatur - du måste välja!"
Rubriken är förstås provokativ av bara helvete. Det handlar om det jag skrivit om tidigare, att stora delar av världens åkermarker används till odling av grödor som ska bli bränsle i våra bilar. Det är ett enormt slöseri med resurser som kunde ha gått till att föda stora delar av världens befolkning. Även om svälten och fattigdomen minskar i världen så sker det långsamt vilket gör att det blir plågsamt för de som lider.
Svälten har vi skapat. Inte så mycket genom utarmning av jordarna eller förstörelse av skogar utan genom att vi inte låter alla människor få tillgång till mat och möjlighet att arbeta på marken som finns. Vi tillåter inte heller att alla människor får tillgång till vatten så det räcker åt alla. Dessa människor som svälter och på annat sätt lider för att de inte får leva var de vill har haft mycket emot sej. Men även i rikare länder lider folk för att biobränsle ska få göras. Att i det läget kräva mat åt världens fattiga ses tydligen som ett hot mot miljötänkandet som råder nu.
![]() |
| Ska det här verkligen behöva gå till biobränsle istället för till mat? |
Förresten, Norra ishavet smälter inte för att vi är den främsta orsaken. Det ingår nämligen i en cykel som observerats flera gånger av de som åkt upp till Nordpolen med atomubåtar.
"Valfrihetens diktatur - du måste välja!"
söndag 23 juni 2013
Våra kroppar och våra kläder
| Klädlusen, en av orsakerna till att vi vet hur länge vi har haft kläder av den typ vi har idag. Bild från WIkipedia. |
Som jag har förstått det klär vi oss lite annorlunda gentemot varandra när det är parningstid. Det är en observation jag har gjort och inget vetenskapligt bevisat, än. Det vore kul om det kunde bevisas eller vederläggas i en vetenskaplig studie. Om inte annat så för att visa att vi människor inte slipper från naturens grepp hur vi än gör för att förneka detta.
![]() |
| Kläder har funnits med oss i minst 100,000 år. Bild från Linköpings kommuns hemsida. |
Man kan tänka sej att prydheten utvecklades från och med den femte eller sjätte generationen som bar kläder. Tidigare än så vill i alla fall inte jag sträcka mej. På sätt och vis är de olika skapelseberättelserna ett gemensamt folkminne från den tid vi började använda kläder och vi blev medvetna om skillnaden mellan att vara nakna och att vara påklädda. Kanske vi blev människor när vi började klä oss?
"Any idiot can face a crisis; it's this day-to-day living that wears you out."
lördag 22 juni 2013
Sökandet i livet
Vi är nog alla nån form av sökare. En del struntar dock i sökandet efter något högre och lever sina liv utan vare sej sökande eller hittande. För dessa är strävan efter att bli bättre ett bra alternativ. Ett sorts sökande utan att leta efter något, bara vilja bli bättre. De som aktivt söker verkar sakna något i sitt liv. Vissa, som Eva Wrige-Larsen, verkar ha hittat vad dom sökt efter. Åtminstone anser hon det. Men om man inte vet vad man söker efter, hur ska man då veta om man funnit något?
Själv vet jag inte om jag söker efter något eller ens om jag hittat något utan att veta om det. Jag är på hela nöjd med mitt liv och söker inte efter nåt speciellt. Jag har funnit min plats i tillvaron och om det är nåt jag söker så inte är det nåt högre än mej själv. Främst för att det inte finns något högre än mej själv som jag behöver bry mej om. Speciellt finns det inget högre som kan kallas spiritistiskt. Spiritism handlar inte om gudar eller ens andar utan om ens eget sinne. Därför är organiserad religion inte nåt som borde handla om gudar och andar utan om ens erfarenheter av det gemensamma tänkandet människor emellan.
Gudar och andar är mänskliga påhitt, företeelser vi upplever i naturen och från början inte riktigt förstått och följaktligen gett egenskaper som liknar de vi människor har men med mycket större förmågor än oss. Det är denna insikt som gör mej till ateist. Att vara ateist innebär att man underkänner existensen av gudar och gudomar, inte att man underkänner sitt inre och det spiritistiska. Tänk på det ni som ogillar ateism. Det handlar inte om att störta gudarna, det handlar om att förneka deras existens.
"Don't cry because it's over, smile because it happened."
Själv vet jag inte om jag söker efter något eller ens om jag hittat något utan att veta om det. Jag är på hela nöjd med mitt liv och söker inte efter nåt speciellt. Jag har funnit min plats i tillvaron och om det är nåt jag söker så inte är det nåt högre än mej själv. Främst för att det inte finns något högre än mej själv som jag behöver bry mej om. Speciellt finns det inget högre som kan kallas spiritistiskt. Spiritism handlar inte om gudar eller ens andar utan om ens eget sinne. Därför är organiserad religion inte nåt som borde handla om gudar och andar utan om ens erfarenheter av det gemensamma tänkandet människor emellan.
Gudar och andar är mänskliga påhitt, företeelser vi upplever i naturen och från början inte riktigt förstått och följaktligen gett egenskaper som liknar de vi människor har men med mycket större förmågor än oss. Det är denna insikt som gör mej till ateist. Att vara ateist innebär att man underkänner existensen av gudar och gudomar, inte att man underkänner sitt inre och det spiritistiska. Tänk på det ni som ogillar ateism. Det handlar inte om att störta gudarna, det handlar om att förneka deras existens.
"Don't cry because it's over, smile because it happened."
Staten är inte i samma båt som kapitalet - ej heller i lag med folket
Blå tåget hade fel. Staten och kapitalet har inte med varandra att göra så mycket som de ville göra gällande. Det bevisar ju skandalen med övervakningen av internet inte minst. Det visar bara att staten, som en svartsjuk maka/make, vill veta vad kapitalet har för sej. Oss vanliga dödliga är man från statens sida bara sekundärt intresserade av därför att vi nominellt inte är nåt hot för staten. Det bevisar samtidigt att befolkningen och staten är två olika identiteter. Vi är inte i lag med varandra. För om det ligger i statens intresse att säkerheten upprätthålls men vi vanligt folk inte har rätt att se vad det är vi ska skyddas från har vi inget med varandra att göra. I alla fall inget som är relevant för samhällets väl och ve.
Det är en kombination av paranoia, svartsjuka, avundsjuka och nyfikenhet som är orsaken till övervakningen, inte nån koll av eventuella terrorister. Det är bara en förevändning. Tjänstemännen i statens tjänst är avundsjuka på oss för vårt härliga liv. Ett liv de saknar då de tvingas sitta på sina kontor hela tiden. Kanske de skulle bli bättre människor om de fick se vad vi gör på riktigt?
"My soul is full of longing
for the secret of the sea,
and the heart of the great ocean
sends a thrilling pulse through me."
![]() |
| Nyfiken i en strut... |
"My soul is full of longing
for the secret of the sea,
and the heart of the great ocean
sends a thrilling pulse through me."
fredag 21 juni 2013
Lite mer om peer review
För ett antal inlägg sen skrev jag om peer review och dess olika principer. Jag kom nu på en sak till rörande forskare och deras önskan att bli publicerade. Många gånger går de in så mycket för ett enda arbete som de vill ha publicerat att forskningen kring detta arbete blir lidande. Det blir viktigare att bevisa sin ståndpunkt, sin tes, än att verkligheten skildras. Jag vet, det låter som en paradox, men de fyller sitt arbete med så fina formuleringar för att dölja sina tillkortakommanden att de som ska recensera detta arbete bara ser dessa och kanske inte ser att själva forskningen kan vara dålig.
Så nästa gång du stöter på sentensen peer review tänk då på att systemet är bara så bra som ett vetenskapligt arbete och de som ska recensera det är. Ett vetenskapligt verk, skrivet av en människa och närmast godtyckligt gås igenom av en grupp andra människor, kan omöjligt vara bra hela tiden.
"If more of us valued food and cheer and song above hoarded gold, it would be a merrier world."
![]() |
| För en noggrann granskare ser det ofta ut så här när en forskare vill bevisa sin hypotes. Teckning av Sidney Harris. |
"If more of us valued food and cheer and song above hoarded gold, it would be a merrier world."
torsdag 20 juni 2013
Den lilla blå bleka punkten - igen
För oss som är någorlunda vetenskapsintresserade var Carl Sagans bok från 1994 "Pale blue dot" en väldigt fascinerande upplevelse. Han baserade den lilla dikten som gett namn åt boken på ett foto Voyager 1 tog 1990 av jorden sedd från det yttre av vårt solsystem. Nu har Cassini gjort samma sak, fast genom Saturnus ringar. I skrivande stund är förmodligen fotot på väg till jorden med ljusets hastighet, vilket på det stora avstånd som sonden befinner sej från oss gör att vi lekmän inte får se fotot i sin helhet förrän om ett par månader. Bilden måste redigeras och "tvättas" så att inga störande pixlar finns kvar. Dessutom måste UFOn och astronauter som ger varandra kaninöron tas bort från bilden.
Jag ser verkligen fram emot detta foto. Med lite tur kan vi få ett fantastiskt foto av samma slag som det som togs av Saturnus med solen bakom för några år sen. Synd att Carl Sagan inte får uppleva detta.
Cassinis hemsida hos NASA
Cassinis hemsida hos JPL
"Look again at that dot. That's here. That's home. That's us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every "superstar," every "supreme leader," every saint and sinner in the history of our species lived there-on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
The Earth is the only world known so far to harbor life. There is nowhere else, at least in the near future, to which our species could migrate. Visit, yes. Settle, not yet. Like it or not, for the moment the Earth is where we make our stand.
It has been said that astronomy is a humbling and character-building experience. There is perhaps no better demonstration of the folly of human conceits than this distant image of our tiny world. To me, it underscores our responsibility to deal more kindly with one another, and to preserve and cherish the pale blue dot, the only home we've ever known."
Jag ser verkligen fram emot detta foto. Med lite tur kan vi få ett fantastiskt foto av samma slag som det som togs av Saturnus med solen bakom för några år sen. Synd att Carl Sagan inte får uppleva detta.
Cassinis hemsida hos NASA
Cassinis hemsida hos JPL
"Look again at that dot. That's here. That's home. That's us. On it everyone you love, everyone you know, everyone you ever heard of, every human being who ever was, lived out their lives. The aggregate of our joy and suffering, thousands of confident religions, ideologies, and economic doctrines, every hunter and forager, every hero and coward, every creator and destroyer of civilization, every king and peasant, every young couple in love, every mother and father, hopeful child, inventor and explorer, every teacher of morals, every corrupt politician, every "superstar," every "supreme leader," every saint and sinner in the history of our species lived there-on a mote of dust suspended in a sunbeam.
The Earth is a very small stage in a vast cosmic arena. Think of the endless cruelties visited by the inhabitants of one corner of this pixel on the scarcely distinguishable inhabitants of some other corner, how frequent their misunderstandings, how eager they are to kill one another, how fervent their hatreds. Think of the rivers of blood spilled by all those generals and emperors so that, in glory and triumph, they could become the momentary masters of a fraction of a dot.
Our posturings, our imagined self-importance, the delusion that we have some privileged position in the Universe, are challenged by this point of pale light. Our planet is a lonely speck in the great enveloping cosmic dark. In our obscurity, in all this vastness, there is no hint that help will come from elsewhere to save us from ourselves.
The Earth is the only world known so far to harbor life. There is nowhere else, at least in the near future, to which our species could migrate. Visit, yes. Settle, not yet. Like it or not, for the moment the Earth is where we make our stand.
It has been said that astronomy is a humbling and character-building experience. There is perhaps no better demonstration of the folly of human conceits than this distant image of our tiny world. To me, it underscores our responsibility to deal more kindly with one another, and to preserve and cherish the pale blue dot, the only home we've ever known."
Etiketter:
astrofotografi,
astronomi,
planeter,
rymden,
solsystemet
Vindkraftsförespråkarna vill tillbaka till medeltiden (alternativt barocken)
![]() |
| Bild av Josh. |
Men man struntar (förstås) i att vindkraft inte generar speciellt mycket energi och är allt annat än vänligt mot sin omedelbara miljö. Man bara tjatar om koldioxiden och dess "farlighet". Det senaste från vindkraftsföretagens sida är en sorts ballong som fångar vindar högt upp. Ska de verkligen upp i fåglarnas och de flygande insekternas domän på allvar? Allra högst upp håller gamar och örnar till. Mänskliga gamar ska hålla sej på marken, punkt slut.
Som Lars Kamël ofta påpekar i sina blogginlägg om vindkraft så är detta en energialstrande form som är hopplöst uråldrig. Den var väl passande för ca 400 år sen som ett alternativ till vattenkraft och ren muskelkraft men när ångkraften kom in på scenen blev vindkraften redan då helt och hållet gammaldags. Dessutom är gamla tiders väderkvarnar, de riktiga möllorna, mycket snyggare och hade bättre användningsområden (mala mjöl och flytta vatten) än dagens fula fågelmördare. Till och med där är dagens arkitektur ful...
"Some people walk in the rain, others just get wet."
onsdag 19 juni 2013
Monarki eller republik kvittar - det är samma skrot och korn
All makt ska utgå från folket. Vilka tomma ord det är. Makten lämnar folket och hamnar i samma sorts händer som ända sen sen stenålder innehaft den. Vare sej vi har en envåldshärskare med sitt råd, en demokratiskt vald regering eller en diktatorisk grupp av militärer så ligger makten i den sortens händer. I praktiken är det samma sak som händer när det går dåligt såväl som bra.
Jag tänker inte argumentera vare sej för eller emot något av statsskicken. Jag ser för- och nackdelar med såväl monarki som republik. Den största nackdelen med monarki är att statschefen i en arvsmonarki inte kan väljas och därmed är utanför den demokratiska ordningen. Här har vi i Sverige ordnat det rätt bra genom att kungen i det närmaste är maktlös. All beslutande makt ligger nominellt hos vårt parlament, Riksdagen. Den största nackdelen med republik är att statschefen kan få för mycket makt, makt som nästan helt borde sitta hos regeringen och dess statsminister. Här har USA ordnat det rätt bra med en tredelad struktur som håller presidenten i schack. All beslutande makt ligger nominellt hos Senaten och Kongressen. I teorin åtminstone.
Saken är att det kvittar vilket statsskick vi har i Sverige. Det slutar ändå med att samma sorts elit styr landet, på olika nivåer. Republikanerna är vår tids uppåtsträvande och blivande elit, om dom får som de vill. Monarkisterna är gårdagens elitister, de som styrde för 200 år sen. Påfallande ofta är som hyser en önskan för en republik idag såna som själva har makt. Motsatta förhållandet gäller för monarkister. Det växlar fram och tillbaka i ett sorts politiskt mode. Frågan är vad som verkligen är bäst när det kommer till kritan. Skulle man inte kunna ha en sorts kombination? En totalt maktlös statschef som fungerar som en landsfader för alla samtidigt som en president finns i parlamentet (samma funktioner som talmannen som således inte längre behövs som titel). Den verkliga makten finns förstås hos hela parlamentet. Den sortens magna charta skulle nog många skriva under på.
Aftonbladet har gjort stor affär av kungens göranden och låtanden den senaste tiden, till och med lagt det på bästa plats på hemsidan om hans ekonomiska förehavanden rörande ett slott hovet fått ärva och hans användande av regeringsplanet i samband med en fest. En del av granskningarna är av den bättre sorten som visar att ingen står över en granskning. Andra granskningar är mer av den desperata sorten, sensation till varje pris även där en skandal egentligen inte finns. På Aftonbladet finns den där häpnadsväckande blandningen av monarkihatande och monarkikrypande som även finns i Riksdagen, på SVT och på många andra platser i media.
Vi får dras med den här eliten, som haft makten i samhället ända sen neolitikum och bara ändrat form på ytan. Vilket statsskick vi än väljer får vi ändå den där eliten med på köpet och vanligt folk sitter som alltid med Svarte Petter.
"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree"
Jag tänker inte argumentera vare sej för eller emot något av statsskicken. Jag ser för- och nackdelar med såväl monarki som republik. Den största nackdelen med monarki är att statschefen i en arvsmonarki inte kan väljas och därmed är utanför den demokratiska ordningen. Här har vi i Sverige ordnat det rätt bra genom att kungen i det närmaste är maktlös. All beslutande makt ligger nominellt hos vårt parlament, Riksdagen. Den största nackdelen med republik är att statschefen kan få för mycket makt, makt som nästan helt borde sitta hos regeringen och dess statsminister. Här har USA ordnat det rätt bra med en tredelad struktur som håller presidenten i schack. All beslutande makt ligger nominellt hos Senaten och Kongressen. I teorin åtminstone.
Saken är att det kvittar vilket statsskick vi har i Sverige. Det slutar ändå med att samma sorts elit styr landet, på olika nivåer. Republikanerna är vår tids uppåtsträvande och blivande elit, om dom får som de vill. Monarkisterna är gårdagens elitister, de som styrde för 200 år sen. Påfallande ofta är som hyser en önskan för en republik idag såna som själva har makt. Motsatta förhållandet gäller för monarkister. Det växlar fram och tillbaka i ett sorts politiskt mode. Frågan är vad som verkligen är bäst när det kommer till kritan. Skulle man inte kunna ha en sorts kombination? En totalt maktlös statschef som fungerar som en landsfader för alla samtidigt som en president finns i parlamentet (samma funktioner som talmannen som således inte längre behövs som titel). Den verkliga makten finns förstås hos hela parlamentet. Den sortens magna charta skulle nog många skriva under på.
Aftonbladet har gjort stor affär av kungens göranden och låtanden den senaste tiden, till och med lagt det på bästa plats på hemsidan om hans ekonomiska förehavanden rörande ett slott hovet fått ärva och hans användande av regeringsplanet i samband med en fest. En del av granskningarna är av den bättre sorten som visar att ingen står över en granskning. Andra granskningar är mer av den desperata sorten, sensation till varje pris även där en skandal egentligen inte finns. På Aftonbladet finns den där häpnadsväckande blandningen av monarkihatande och monarkikrypande som även finns i Riksdagen, på SVT och på många andra platser i media.
Vi får dras med den här eliten, som haft makten i samhället ända sen neolitikum och bara ändrat form på ytan. Vilket statsskick vi än väljer får vi ändå den där eliten med på köpet och vanligt folk sitter som alltid med Svarte Petter.
"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree"
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...















