Dagens foto

En liten bild så här på morgonkvisten innan allvaret börjar.




"Om min rumpa inte är för stor för att bli fotograferad, borde den inte vara för stor för mig heller."

Ledarlös ledare i DN

Medan jorden fortsätter sin svagt elliptiska cirkel runt solen fortsätter cirkelresonemanget kring klimatdebatten på de stora drakarnas ledarsidor. Ett cirkelresonemang som går ut på att människan är en stor bov för det vi gör mot klimatet, vilket är konstigt eftersom klimatet är en skrivbordsprodukt framtagen för att återge den cykel vädret beskriver från år till år. Så hur kan vi skada en skrivbordsprodukt?

Här är det DN som cirklar hej vilt i klimatdansen. Det som mest slår slint är beskrivningen av alla satsningarna på vad som kallas klimatkamp. Vad det egentligen handlar om är det dåliga samvete vissa har för att vi har det bra samtidigt som vi förstör vissa ekologiska samband med vår moderna livsstil. Artikeln går på i samma stil hela tiden med den samvetstyngda undertonen att vår ekonomi ska rädda oss ur situationen. Vi har pengar och vi ska satsa dom - kosta vad det kosta vill. Det är vad man anser.

Problemet är ju att vi nu har en ekonomisk situation som inte tillåter några såna här extravaganser utan att vi allvarligt skadar vårt samhälle. Men om man är konspiratoriskt lagd kan man kanske säga att det är dithän de vill ta oss med sina avtal och påbud. Har vi råd att rädda världen från ett problem som har sitt ursprung i ett misstag begånget av folk som blandat ihop klimat och miljö?

Uppdatering dagen efter: Läs Lars Kamëls inlägg i samma ämne och om samma ledare. Det är uppfriskande läsning.


"Den som uppträder som en åsna får inte ta illa upp om folk börjar rida på honom."

Vetenskapshörnan: Egyptisk prinsessgrav funnen

En del av graven prinsessan Shert Nebti ligger i.

För 4500 år sen begravdes hon, välkänd av sin samtid, med fulla regalier som det anstod en prinsessa i Egypten. Hennes namn var Shert Nebti och hon var ungefär samtida med de faraoner som lät bygga de största pyramiderna vid Giza. Det var ett tjeckiskt arkeologilag som grävde ut graven.

För övrigt är det egyptiska ordet för kung inte farao utan nesoe eller heqa. Ordet farao (pr-Aa) betyder det stora huset och syftar på det palats den egyptiske kungen bodde i, senare även som benämning på släkten. Det var Thutmose III som ändrade på detta då han talade om sej själv som varande huset.




"If a man speaks in the woods, and there isn’t a woman around to hear him, is he still wrong?"

Bildsöndag

Lite bilder från mitt valv:

"The human intelligence is constant, the human population is however growing."

Lite humor?

Såg dessa bilder alldeles nyss:

"Dramat är en episk knut som ska lösas upp."

Du kan borsta tänderna när du vill

Expertisen inom tandvård, tandläkare och tandhygienister, säger oss vanliga dödliga att vi gör bäst i att borsta tänderna enligt mönstret nedan:

2  2  2

vilket står för 2 cm tandkräm på borsten, 2 minuter varje gång samt 2 gånger per dag. Det är ett enkelt råd att följa för det tar ju inte upp speciellt mycket av ens tid alls. Varför glömmer vi då bort detta så enkelt? I mitt fall har det varit lättja. Jag har resonerat som så att jag kan ta det senare. Vilket lett till att jag, med mitt huvud fullt av allt möjligt, glömt bort denna lilla procedur, denna återkommande ritual. Inte ens bilden av en vacker kvinna med vackert dekolletage som borstar sina tänder har kunnat få mej att komma ihåg. Så disträ kan man vara.

Men så kom då informationen om 2 2 2 i våras och sen dess har det blivit bättre. Men klassikern, borsta efter första måltiden på morgonen och innan läggdags, går jag inte på. Det är i så fall bättre att borsta tänderna det första man gör när man stiger upp om morgnarna och att den andra borstningen äger rum nån gång på eftermiddagen. Det kvittar nämligen när man borstar dom eftersom munnen inte är lika styrd av tider som kroppen i övrigt är.

Om man borstar tänderna först av allt på morgonen får man bort allt som samlats i munnen sen gårdagen och natten vilket ger en behagligare frukost faktiskt. Under eftermiddagen tar man hand om det som samlats i munnen under dagen. Sen repeterar man dagen efter. Men som sagt, man kan borsta tänderna när man vill, bara det är 2 2 2.

Det är mitt lilla råd för den som vill må bra överallt. Nu gäller det bara att bli lite mer vig i kroppen också. Finns det kroppsborstar för sånt?




"Många svin går på två ben."

Ur arkivet: Intressant läsning om alla helgons dag

För fyra år sen skrev jag första gången om verkligheten bakom det som okunniga människor försöker göra till en tradition även här i Sverige. Vi har ALDRIG haft den traditionen med skallar och ljus! Förmodligen var inte heller kelternas traditioner så våldsamma som historien bakom pumporna antyder.  Det var nog mer dans och gamman för att hålla andarna borta snarare än att skrämma folk från vettet. Såna var inte vi på våra breddgrader. Däremot var vi här i Norden lika väl medvetna om det där med andar och deras hyss. Det gällde att hålla dom borta och med ett ljus av nåt slag kunde man göra just det. Det berörde jag lite lätt för ett år sen.

Dans och gamman, inte skallar och död.

Problemet med Samonios, Samon eller liknande namn och dess betydelse i samband med festen är nåt jag inte tog upp vid något av tillfällena då jag skrev. Samon betyder sommar och är släkt med vårt ord sommar, vilket är ett ord som ursprungligen betyder halv och i det här fallet syftar på det ljusa halvåret. Som jag skrev i första inlägget så kan det egentligen ha varit det keltiska ordet för samling som åsyftas. Sommaren firade man i juli och augusti under festen Lughnasa, med diverse stavningsvarianter, (det som senare förvrängdes till Lammas i vissa anglosaxiska trakter) men det här är ju en vinterfest där hösten tar slut enligt kelterna. 

Samling och sommar kommer inte från samma indoeuropeiska ursprung men kan ändå blandats ihop på grund av ljudlikheten. Kanske man ville fira för att få sommaren tillbaka, eller minnas den.

Vinterns slut och övergång i våren firades för övrigt 1 februari och kallades av många kelter för Imbolc, en fest för de kommande lammen och allmän fruktbarhet. Beltane (det finns många stavningsvarianter på detta ord) var sommarfest och firades 1 maj. Det ska jag skriva om till våren, 30 april för att vara exakt, och avslöja varför vi borde fira naturen snarare än arbetarna den här dagen.

"Bara en dygdig människa kan älska och hata människor."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del fem - Balkanproblemet

Illyrier på marsch, från ett monument i nuvarande Albanien.

För två tusen år sen skulle ett besök på Balkan ha inneburit en chock för de som är vana vid hur språken och dialekterna låter idag. Grekiskan hade förstås varit relativt igenkännlig och möjligen albanskans föregångare, vilken det nu än var, men de övriga är okända för de som är vana vid dagens slaviska och liknande språk. Närmast norr om grekiskan talades förutom albanskans föregångare även makedoniskan, diverse illyriska språk, en del keltiska språk, dakiska, latin, thrakiska och en hel del andra språk som vi kanske aldrig får ordentlig koll på vilka det var.

Saken är den att det fortfarande finns spår i dagens språk av de gamla språken, spår som de nyare språken inte har kunnat utplåna. Tyvärr vet vi inte tillräckligt om de gamla språken för att nöjaktigt kunna säga hur de såg ut rent morfologiskt och hur de förde sej semantiskt. Allt vi har är fraser inristade på objekt såsom bägare och keramikfat, samt ortnamn spridda över hela Balkan. Illyrierna dyker upp som några av de tidigaste av alla folken norr om Grekland och de omnämns av samtidens skrivkunniga som stolta krigare och duktigt sjöfolk.

Albaner anser sej i mångt och mycket vara ättlingar till illyrierna och även om det språkliga materialet från de gamla folken är magert är det tänkbart att det är så. Det mesta illyriska materialet är från gränstrakterna mellan Grekland, Albanien och Makedonien. Det sistnämnda landet är för övrigt platsen där makedonierna, mest kända för Filip II och Alexander den store, höll till. Makedonierna var ett indoeuropeiskt folk som talade ett språk närbesläktat med såväl grekiskan som de illyriska språken, av allt att döma.

Här ska inflikas att illyrierna inte var en beteckning på alla folken som idag kommit att kallas illyrier utan förmodligen var namnet på ett enda folk som bodde grannar med grekerna. Grekerna hörde sen andra folkslag tala samma eller liknande språk och sen har beteckningen förts över på alla dessa folk också.

Österut fanns thrakerna, ett indoeuropeiskt folk dom med, som var uppdelade i många olika folkslag med ett språk (eller flera språk) som talades i ett område från nuvarande norra Grekland, genom Bulgarien, Rumänien och upp till Ukraina. De levde till skillnad från grannarna i väster, söder och öster sällan i städer utan levde i små byar på toppen av en kulle eller inne i de stora skogarna.

Rörigt? Inget mot hur det måste ha varit för en utomstående som kom dit första gången vid den här tiden. Ett folk jag inte nämnt hittills är frygierna, ett folk som till viss del tidigt flyttade över sundet vid Hellesponten till Anatolien och där försvinner ut ur historien på 600-talet efter vår tideräknings början (fvt). En intressant sak för alla grekälskare kan sägas att gudinnan Cybele egentligen är en anatolisk gudinna med namnet Kubileya hos frygierna. Varifrån frygierna ursprungligen kom är föremål för debatt eftersom de flesta avvisar tanken att frygierna ska ha kommit från Balkan till Anatolien då det inte finns några direkta bevis för ett balkanförflutet. Det fanns säkerligen grupper och enskilda personer som flyttade, som alltid har hänt, men det tycks inte ha varit hela populationer.

I vilket fall verkar Balkan ha varit ett hopkok av folk och språk, vilket är fallet än idag. Inflyttningen av slavisktalande folk har inte förändrat detta speciellt mycket. Förmodligen bytte folk bara språk utan att för den sakens skull ha bytt traditioner och kultur. Det leder oss till nästa del i serien om de indoeuropeiska språken.

Nästa gång handlar det om språkens koppling till traditioner och kulturen.




"Det är meningslöst att prata om gruppens intressen, om man inte förstår individernas intressen."

Är ordet vetenskap värt namnet numera?

Äkta vetenskap ska vara förutsättningslös, det vill säga att den inte ska föregås av vare sej förutfattade meningar eller teorier som ska bevisas. Man ska gå in i ett ämne med inställningen att man har fel. Man ska helt enkelt tänka tvärt emot vad man själv anser. Såna är de principer Sir Karl Popper lade fram och de ska väl inte vara så svåra att följa. I övrigt kan sägas att forskning inte ska styras av vare sej rådande moden eller påtryckningar från företag och stater som kan tänkas vilja styra forskningsresultaten i en viss riktning.

Så när Vetenskapens värld säger att Mitt Romney (vars politik i alla fall inte är ett vitten värt) går emot vetenskapen blir jag mer än förtvivlad. Politiker ska man definitivt inte lyssna på när det gäller vetande, och journalister är av allt att döma inte mycket bättre. Vems vetenskap är det han går emot? Ja, det är en giltig fråga i sammanhanget. Det kan inte vara den Popper drog upp riktlinjerna till för klimatvetenskapen som den förs av dagens största profilerna är i praktiken i samma liga som new age, homeopati, organiserad religion och UFO-forskning.

Romney har säkert blivit övertalad att tala i en viss riktning och när han säger att "vi inte vet vad som orsakar klimatförändringar" har han alldeles säkert fått höra det från folk som förstått forskarna fel. Vi vet mycket väl vad som orsakar dom, men det mänskliga är försvinnande litet i jämförelse med den övriga naturen. Det framgår av båda sidors forskning, med skillnaden att de jag och andra kallar alarmister anser att det är det mänskliga tillskottet som är droppen som fått bägaren att rinna över.

Det är inte bara inom klimatvetenskapen denna ovetenskapliga hållning är i svang. Inom arkeologin och historieforskningen håller man på sina hävdvunna kunskaper och många gånger accepterar man sällan nya rön utan strid. Det är därför svensk historieskrivning stagnerat som den gjort. Sen har vi problemet med att så många forskare är styrda i sin forskning av företag och regeringar, som ställer krav på resultat i vissa riktningar.

Det kanske inte är så konstigt då att de forskare som syns och hörs mest inom klimatforskningen är de som är sponsrade av medel de får från regeringar och företags fonder/stiftelser. Vad vore t ex Johan Rockström utan de pengar han får från riksdagen och stiftelser? Han verkar strunta i att beakta Poppers tankegång, att utgå från att han har fel, för hur än vädret gestaltar sej upprepar han sitt mantra att världen är på väg att gå under för att vi släpper ut så mycket växthusgaser.

Så frågan huruvida vetenskapen som beteckning är värd namnet går att besvara med ett rungande NEJ!



"Då får man en väldigt mild och god smak"

Planetlistan

Tänk dej att hitta en planet utanför vårt solsystem med liv. Tänk dej att kunna höra tecken på civilisation ute i rymden, att förverkliga alla science fictionförfattares drömmar om att möta utomjordingar. Man kan undra vad de tycker om oss, om de händelsevis redan vet om vår existens.

Så långt kommer vi nog inte under min livstid men drömma kan man ju. För att så ska kunna ske måste följande saker uppfyllas; i tur och ordning hoppas man finna planeter cirklande runt stjärnor, att planeterna ska vara någorlunda lik jorden i massa, sen att dessa planeter ska cirkla på rätt avstånd från sin stjärna, följt av att temperaturen ska vara den rätta för vatten, sen att det ska finnas liv här och så vidare. Stjärnan i sej ska också vara "den rätta". Det verkar nämligen som om stjärnor som liknar vår sol i storlek och ljusstyrka passar bäst för att ha planeter med liv. De ska också cirkla kring Vintergatan på ett visst avstånd från dess centrum, ca 30,000 ljusår.

De amerikanska astronomerna Jill Tarter och Margaret Turnbull har skapat en lista över stjärnor där de hoppas att ovanstående saker ska stämma in. Varje år får deras projekt tid att kolla upp de stjärnor de har på sin lista och teleskopen går då varma. De stjärnor man har på sin lista kallas på engelska habstars, efter engelskans habitable stars (beboeliga stjärnor), eller bostjärnor på svenska om man vill.

Än så länge har de inga högre civilisationer eller ens liv att föra in på sin lista men de har bidragit till att öka på vår kunskap om dessa stjärnor man granskar. Jill Tarter är för övrigt inspirationskällan till Carl Sagans hjälte i boken "Kontakt".

"Beviset för att intelligent liv finns i rymden, är att de inte kontaktat oss"

Vad har hänt i den stora stygga världen?

Jordbävningar, sexskandaler i Storbritannien, stormar i USA och de vanliga stridigheterna i Mellanöstern. Samtidigt har klimatet äntligen blivit en ickefråga i USAs val. Aftonbladet och liknande tidningar blåser upp en solstorm till jordens undergång samtidigt som man granskar fettsnusket vid margarinproduktionen på ett betydligt bättre sätt.

Världen är alltså som den alltid varit, en enda sörja. Kul, va?




"Den moderna kvinnan är som en landsväg i bergen - smal, kurvig och farlig."

Bildsöndag

Bildsöndag idag handlar om skojiga objekt. Eller vad sägs om:

"Tur att det alltid finns något att klaga på. "

Språkhörnan: Fvt istället för f Kr

Mitt i min serie om de indoeuropeiska språken kommer detta lilla inlägg om språk och religion.

Det är så att det norska företaget bakom ett lexikon, Det store leksikon, har ändrat stil, subtilt men ändå märkbart. Det handlar om att skriva före vår tideräkning istället för före Kristus. Detta kan synas vara politisk korrekthet från såväl lexikonskaparnas som min sida men det är faktiskt nödvändigt att göra det så neutralt som möjligt eftersom alltfler är sekulära i denna delen av världen och de flesta människorna på jorden är faktiskt inte kristna, hur konstigt det än kan låta för alla dessa korstroende.

Det är ett bra beslut som gör att man hänger med sin tid. "Vår tideräkning" är faktiskt bättre beskrivande också eftersom vi ju inte vet när Jesus föddes. Då är det bättre att utgå från ett fixt årtal så är alla nöjda och belåtna, tills vidare. Var glada att man inte valde andra sätt att räkna från, t ex från Roms traditionella grundande. För egen del har jag hela tiden skrivit fvt på min blogg.




"När man är tjugo år gammal, har man löst världsgåtan; vid trettio börjar man att tänka över den och vid fyrtioårsåldern finner man den olöslig."

Dagens foto

Interiör från en stuga i hembygdsgården i Malung.

"Ansträngning är inte ansträngning förrän det börjar göra ont."

Ett litet inlägg om religion

Camilla Grepe tipsar om utträde ur svenska kyrkan vilket i år måste göras senast sista oktober så du slipper bidra till vad som borde ha blivit marginaliserat för länge sen. Åtminstone borde det ha skett saker när stat och kyrka gick skilda vägar för 12 år sen. Vi som är religionskritiska, ateister, agnostiker eller vill byta religion borde ha fått en förfrågan vid den tiden om vi ville fortsätta vara medlemmar eller ej. Men inget sånt hände. Istället får man ansöka om utträde medelst en blankett. Ingen övrig information kommer ut till folket. De vill väl förstås från kyrkans sida inte bli av med sin födkrok men från myndigheternas sida är det obegripligt att man inte fick frågan om man ville vara kvar eller ej.

Jag blir bara så trött ibland...



"Whom the gods would destroy, they first make mad…"