fredag 10 februari 2012

Specialeffekter i var mans hand...


DN återger en artikel från brittiska The Sun om vad som uppges vara en mammut som korsar en rysk flod någon gång i somras. En film finns på YouTube (se ovan) där man ser något som en del anser vara en björn med en stor lax i munnen medan andra ser en mammut. Jag ser en inklippt figur som lagts på en vanlig film av en forsande flod i ett helt vanligt videoredigeringsprogram. Kolla gärna hur vattnet verkar helt ostört av varelsens rörelser.

Ett antal frågor som man borde ställa i sammanhanget:

1) Om detta filmades i somras varför dröjde det ett halvår innan det dök upp på nätet?

2) Varför filmades varelsen på så långt avstånd? Elefantdjur är inte speciellt skygga av sej jämfört med andra djur, dels för att de är så stora. Inte ens dvärgelefanterna i Himalaya skulle röra sej så här långt från kameran och de anses vara skygga.

3) Varför avslutas filmen innan varelsen når andra stranden?

4) Varför verkar inte vattnet skvalpa kring varelsens kropp som man borde förvänta sej av ett djur som korsar en flod?

5) Om det är ett elefantdjur varför släpar den då "snabeln" i vattnet? Det skulle ingen elefant göra.

6) Om det är en björn med en lax i munnen varför släpar den laxen tvärs över en flod på detta vis? Skulle den inte ta sej till närmaste strand (alltså den bakom sej) för att äta sitt byte?


"Det finns inget värre än aktiv dumhet"

torsdag 9 februari 2012

Klimatvampyren


Rajendra Pachauri (bilden ovan), chefen för FNs klimatorgan IPCC, har varit i blåsväder förr. Framför allt förra året då han anklagade sina meningsmotståndare i klimatdebatten (dvs oss som är skeptiska till tanken att människan påverkar det globala klimatet så att medeltemperaturen stiger) för att komma med voodoovetenskap när det framkom att glaciärerna i Himalaya inte skulle smälta bort till 2035 som han och hans gelikar påstått. Det uttrycket fick han ta tillbaka senare. Nu har den gamle tågingenjören verkligen fått igen för gammal ost. Det visar sej nämligen att glaciärerna i Himalaya och Karakorum inte smälter av negativt från år till år utan i de flesta fall t o m växer.

Nu förstår man nog bättre känslan den tyske klimatforskaren Fritz Vahrenholt fick när han insåg att han blivit lurad att tro på AGW-tanken. Pachauri är en klimatvampyr, han suger ut all vetenskap från forskningen och förstör den för all framtid. Samma sak gäller för Al Gore, Michael Mann och, här i Sverige, Johan Rockström samt Erika Bjerström. Ju mer de öppnar sina käftar desto mer ser man huggtänderna. Jag fattar inte hur de kan vara så säkra på sin sak när forskningen visar att vi bara skrapat på ytan vad gäller förståelsen av samverkan mellan jorden och dess atmosfär.

Uppdatering 2012-02-10: Per Welander har skrivit en artikel om denne tågingenjör.


"Den vise vill veta, den dåraktige vill tala"

Diskrimineringen av den största minoriteten


Alla minoriteter har blivit diskriminerade genom seklerna. Det kan bero på rädsla inför något man inte förstår, det kan bero på överföring där man själv tillhör en viss minoritet men förnekar detta faktum, eller helt enkelt okunnighet. Men det finns en minoritet som länge varit diskriminerad och som man mer eller mindre försökte utrota med slag och förmaningar. Det var t o m mer stigmatiserande att tillhöra den här minoriteten än att vara homosexuell, dyslektisk eller rödhårig i vissa delar av världen. Man sågs som ondskan själv av kyrkan för att man inte följden majoritetsmönstret. Jag talar förstås om vänsterhänthet.

Precis som allt annat är vänsterhänthet ett tillstånd skapat i kroppen, i hjärnan, för att det helt enkelt passar bäst  att vara det för den individen. Kroppen kan ändras till högerhänthet ganska lätt och vice versa. Vad det beror på är oklart men det verkar ha med ögonen att göra. Det är hur ögonen styr kroppen som gäller. Ca 10 % av världens befolkning är vänsterhänta vilket har inneburit ett problem för de styrande genom historien.

Genom historien har alltså vänsterhänta setts som sämre människor. Slag på fingrarna, glåpord och hot var vanligare. I många länder fick man inte ens använda vänsterhanden till annat än att torka ändan med. Detta gäller fortfarande i Indien bland vissa samhällsgrupper. Orden för vänster har i många språk varit nedsättande, väldigt nedsättande i många fall. De nordiska språken är undantaget som bekräftar regeln med ett ord som kan härledas, i alla fall om man får tro språkforskarna, från vän, vänlig. Frågan är om det stämmer. Det finns ett ord, vin, hvin, i de nordiska språken som betyder ängsmark, sumpmark och som i fornspråken uttalades precis likadant som vänster (fornsvenska vinster). Det är släkt med vång, ett idag sällan brukat ord som betyder flodkrök, ängsmark, sankmark. Det låter mer troligt än att det skulle komma från en ironisk variant av adjektivet vänlig.

Det finns dominans i andra delar av kroppen också, främst fötterna. Det är likadant där att man favoriserar en viss fot framför den andra när man springer, hoppar, sparkar boll eller går. Påfallande ofta är man raka motsatsen i sina ben jämfört med vilken hand använder. Det är dock inte lika uttalat som för händernas del. Vi använder händerna till finmotorik vilket vi sällan gör med fötterna.

Intressant är att vänsterhänta har fått sin egna dag, precis som alla andra minoriteter. Det är den 13 augusti så om du är vänsterhänt boka in den dagen och känn dej stolt. Känner du någon som är vänsterhänt tipsa henne/honom om denna dag.

Jag tillhör en än mindre minoritet, jag är i stort sett dubbelhänt, dvs jag kan skriva med båda händerna (sämre på vänster dock vilket jag bortförklarar med att alla i min familj är högerhänta), men vissa saker klarar jag bäst med vänster, andra med höger. Skära bröd gör jag bäst med höger, smöra och skära ost bäst med vänster. Att ha händerna specialiserade så här kallas på engelska för cross-dominance och syftar på att hjärnan delar in händerna i olika zoner efter vad som uppenbarligen är bäst. Någon bra svensk term har jag inte sett men dubbelhänthet passar bra så länge.




"Anatomi är något som alla människor har,
men som ser bäst ut på flickor"

onsdag 8 februari 2012

Pyrrhusseger för staten och filmindustrin?


120 dagsböter för fildelning är straffet för fildelning i dagsläget. Skulle det stå sej får polisen svårt att spana på och våldgästa fildelare då nuvarande lagstiftning endast ger dom tillåtelse att braka in om brottet ger fängelse. Det är då i praktiken en pyrrhusseger för svensk rättvisa som i detta fall är i händerna på girigbukarna i USA som lyckats med sitt uppsåt att få fildelning jämställt med piratkopiering.

För den som undrar var Pyrrhos (den egentliga stavningen, vi använder vanligtvis den latinska stavningen), en grekisk kung på 300-talet före vår tideräknings början (f v t) som under en kampanj i Italien besegrade romarna i två slag men till ett så högt pris att han till slut höll på att förlora allt. Han förlorade ännu mer i kriget mot karthagerna.


Uppdatering 2012-02-16: Politikerna försöker råda bot på detta problem genom att ge polis och åklagare möjlighet att våldgästa folks hem även om det handlar om ett brott som bara ger böter. Det låter mer som en polisstat och 1984 än en demokrati. Det var inte sånt här vi ville ha när vi röstade i de olika valen.



"En sådan seger till, och jag är förlorad!"

Ingen fast pensionsålder, tack!

Liksom allt annat är orken individuell. En del klarar säkert av att jobba tills de stupar medan andra knappt kan röra vid en sak förrän de blir trötta. Därför är statsministerns idé att höja pensionsåldern till 75 år både oroande och tillfredsställande. Låt mej gå igenom de olika känsloyttringarna innan ni far ut mot mej i diverse haranger, oavsett sida ni står på.

Oroande:
Jag vet inte riktigt vad Reinfeldt & co har tänkt sej (vet dom det själva fullt ut, tro?) att folk som varit utan arbete länge ska kunna tillföra på arbetsmarknaden när denna marknad helt klart tagit avstånd från (nästan) alla äldre människor. Jag hoppas inte att de som är alltför sjuka och skadade för att arbeta, oavsett ålder, ska tvingas in i arbetslivet för att utföra de arbeten som kanske gjorde dom sjuka från början. Vill man arbeta, oavsett hur skadad eller sjuk man är, bör man få göra det men då i sin egen takt.

Tillfredsställande:
Det är dock kul att se att en del politiker insett det många andra kommit på för länge sen, nämligen att man inte bör jobba med samma sak hela sitt yrkesaktiva liv. En höjd pensionsålder borde dock inte vara absolut. Det borde vara mer eller mindre flytande mellan 55 och 75 år. Kan vi bara lära oss att respektera äldre människor skulle detta inte vara något problem. Problemet sitter hos de som bara klagar hela tiden.


Min egen syn på arbete och arbetsmarknaden:
Det borde vara lättare att kunna byta ett arbete mot ett annat. Fackföreningarna är på den punkten alltför lika de gamla skråväsendena varur uttrycket "skomakare, bliv vid din läst" till viss del kom. Jag vet att det står en fritt att gå från vilket arbete man vill och byta mot ett annat men det borde gå att byta med en annan som vill ha ens eget arbete, rakt av. De som vill byta med en själv kanske har samma utbildning eller så har företaget man jobbar på en liten intern utbildning för den som vill komma in istället för en själv. Så svårt ska det väl inte vara att byta jobb, eller hur?

Det borde inte heller alla gånger behövas en massa högskole- eller gymnasieutbildningar innan man får ta ett jobb. Det borde dessutom vara en individuell pensionsålder som anpassas år för år allteftersom individen utvecklas fysiskt och mentalt. Orkar man inte längre än kanske till 55 års ålder ska man kunna få prova på arbeten, utan en massa projekt inom AF och andra instanser. Staten får stå för kostnaden. Det är ju trots allt politikernas fel att vi har det som vi har det i dagens samhälle. De fingrade på saker som inte behövdes ändras på, annat än att uppdatera det då och då.

Vi människor är av naturen varelser som vill göra saker, oavsett om vi klarar av dom eller ej. Prova på allt åtminstone en gång, som ett ordspråk säger. Som jag skriver ovan är arbetstakten viktig. Pressen på folk att jobba hårdare och snabbare bör inte vara universell utan individuell. Alla är inte klara med 3000 fakturor på en dag eller kan lyfta 1000 kg stål för hand.

Det jag vill ha en flytande, individanpassad pensionsålder som verkligen gör skäl för namnet. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska kunna komma överens om när tagaren ska sluta. Framför allt inom den kommunala sfären bör man ta tillvara den kompetens som finns hos de som jobbat där länge. Som det är nu klipper man av alla band med arbetstagaren så fort pensionsdagen kommer, ofta utan pardon. Detta är en uppfattning jag fått av diverse diskussioner jag haft med människor som arbetat inom den kommunala sektorn.

Till sist har vi det där med lönen. Kan man  - ska man - verkligen jämföra yrken och deras respektive löner med varandra? Företagen får själva bestämma grundlönen (inom rimliga gränser förstås!) till sina anställda och sen kommer de och facken överens om resten. Det enda som borde gälla är att man får en så dräglig lön att man kan leva på den från månad till månad, kunna unna sej och sin familj en redig semester då och då, kunna spara ihop till vad man nu vill ha - utan att behöva pussla med slantarna. När man sen sitter på gungstolen och tänker tillbaka på sitt liv borde inte pensionen vara lägre än den lön man fått under sitt yrkesverksamma liv. Dessutom borde pensionen vara skattefri. Det är ju ens egna skatter man får tillbaka!

Jag hoppas att jag gjort mej förstådd trots att jag klippt och klistrat ihop den här texten i mitt huvud från många olika tankar jag haft de senaste dagarna om detta förslag. Detta är, som många andra av mina inlägg i den här debatten, inget färdigt arbete utan ett som ständigt uppdateras. Meningen från min sida är inte att presentera ett färdigt koncept utan peka på för- och nackdelarna. Lösningarna får vi komma på tillsammans.




"Den siste idioten är inte född än"

Första världskriget är slut

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f5/Royal_Irish_Rifles_ration_party_Somme_July_1916.jpg/220px-Royal_Irish_Rifles_ration_party_Somme_July_1916.jpg 
Den sista brittiska deltagaren i första världskriget har dött. Florence Green hade blivit 111 år om två veckor. Därmed är alla som deltog i det kriget borta. Den siste som deltog i striderna dog förra året. En era är över. Vi kommer dock aldrig att sluta kriga. Det ligger i oss alla att se andra som potentiella fiender om de uppför sej aggressivt. Vad vi skulle kunna göra är att se till att krigen inte drabbar vanligt folk. Trenden har tyvärr gått genom seklerna mot att förgripa sej mot civila. Första världskriget var det första stora kriget där nästan lika många ur civilbefolkningen dog som bland de stridande.

Låt oss hoppas att krigen blir mer en angelägenhet för arméerna och att vanligt folk lämnas utanför, som det en gång var, före nationalismens och trögtänkhetens tidevarv...



"All agitation för krig börjar med ett påstående
att motparten hotar freden"

tisdag 7 februari 2012

Mjau!

 
Liverpool och Tottenham möttes igår i Premier League. En katt blev matchens behållning. Varför kan inte katter eller hundar komma in till svenska matcher på samma vis? De flesta svenska matcher är ju lika tråkiga som den här var.



"Meow!"

måndag 6 februari 2012

Mitt möte med Per Oscarsson


Det här inlägget skulle ha skrivits för länge sen men det blev aldrig av då när Per Oscarsson nyligen hade dött. Det får bli nu istället.

Det var någon gång i början av 1990-talet. Min mamma och jag var på väg hem till Skurup där vi bodde då. På Malmös lokalstation (numera borttagen) fanns ett mysigt litet kafé där man kunde sitta och vänta på sitt tåg samtidigt som man kunde titta på alla "vackra" människodjur som hastade till och från de stora plåtmonster som kom och gick. Vid ett av fönsterborden satt han uppflugen på en sån där hög stol som var så populär på 1980-talet, och som har hållit i sej på vissa ställen ända sen dess. Han satt där vitklädd och såg lika dåsig och disträ ut som han gjorde i den där polisserien som utspelar sej i Strömstad. Vad han gjorde i Malmö har jag inte en aning men kanske han arbetade vid stadsteatern då, vem vet. Han var ett exempel på en känd person som såg absolut likadan ut i verkligheten som på TV eller foto. Jag har mött och sett andra kända personer men Per Oscarsson såg verkligen ut som han gjorde på TV.

I vilket fall som helst hade ett av pågatågen kommit in till lokalstationen, det spår man först möttes av när man kom från huvuddelen av stationen. Pågatågen var först i landet (vad jag vet) med att namnge sina tågsätt efter olika kända personer och just detta tåg hade namnet "Gabriel Jönsson". Oscarsson visste inte riktigt vem det var men han tyckte sej känna igen namnet så eftersom vi var de enda i lokalen förutom expediten (som inte visste alls) frågade han oss. Jag visste naturligtvis vem det var eftersom jag bara några år tidigare hade varit på klassresa till Ven och sett Backafall, vilket ju gett honom inspirationen till dikten som sen tonsattes som "Flicka från Backafall".

Jag talade om detta och han blev väldigt intresserad. Jag berättade det jag visste om Jönsson och om Ven.  Man kan undra om han använde denna kunskap någon gång, någonstans. Någon recitation av Jönssons alster från hans sida har jag aldrig hört. Nu går det alltså inte...




"Flicka från Backafall, briggen Tre Bröder,
kryssar i kväll i Karibiska sjön"

söndag 5 februari 2012

Bildsöndag

Lite fler bilder från arkiven. Kylan var lite för svår att tackla veckan som gått.








"Vi talar innan vi tänker,
det är roligare så"

lördag 4 februari 2012

Åsiktsregistrering och desperation

För er som gillar/ogillar åsiktsregistrering kommer här en liten karamell att suga på: Meteorologer i USA blir registrerade om de uttrycker sitt tvivel på tanken om mänsklig påverkan av det globala klimatet©. Det verkar onekligen som om de klimattroende är desperata efter uppmärksamhet. Hoppas det slår tillbaka på dom för såna här stasimetoder behövs verkligen inte. Jag slås hela tiden av tanken att de som kallar oss förnekare och annat snarare själva har något de förnekar, nämligen att det finns andra människor som inte har samma åsikt. Yttrandefriheten är tydligen något man kan rucka på när det passar dom som har Makten i sin hand. Eller åtminstone tror att de har den.

Förutse fakta blir den sidans namn på svenskan och precis som en kommentar till Anthony Watts inlägg om detta säger är det svårt att förutse fakta, praktiskt taget är det omöjligt. En delvis relaterad nyhet är den om ACTA, som varit med i nyheterna i bakgrunden (jag säger bakgrunden eftersom gammelmedia knappt velat ta i frågan med tång förrän nu). Den är relaterad då den i grund och botten handlar om yttrandefrihet och rätten att vara den man vill.





"Bry dej inte om att turbanen är vit
såpan kan vara köpt på kredit"

fredag 3 februari 2012

Ironi i DN

Notera ringen och det understreckade. Skärmdump från DN.
Ironin flödar i dagens DN. Man skriker ut om kylan samtidigt som det på raden ovanför snackas om klimatdravlet, framför allt vilka konsekvenser de så kallade klimatmålen fått för flygandet. De troende kommer förstås att mumla nåt om att kylan är ett bevis på människans påverkan på klimatet. Mer dravel i den fåran kommer säkert att yttras. Klen tröst för alla de som frusit ihjäl den här vintern för att politikerna slagit undan fötterna för dom med sina avtal och sin undfallenhet för svindlande banktjänstemän och företagare som tror att kapitalism är detsamma som röveri och profit. Samtidigt verkar det vara kallare än normalt, åtminstone var det så i januari.

Till alla er blåögda och naiva drömmare som tror att en förändring av utsläppsmängderna av en gas, som egentligen är det naturliga resultatet av förbränning, vill jag bara säga detta: Tror ni på tomten och den där guden som talade till en ökenfjant från en buske också?








"Det finns egentligen inte något bra väder, bara olika former av dåligt väder."

Guldlock slår till igen

Bild från Guillem Anglada-Escudé, Carnegie Institution.
En planet som cirklar en stjärna i ett trippelstjärnesystem på "rätt" avstånd, kan det vara något? Det rapporterar Universe Today om. Den finns 22 ljusår bort från oss och kretsar visserligen väldigt nära sin stjärna men i gengäld är stjärnan den cirklar runt mycket mindre än vår sol. Planeten har fått benämningen GJ667Cc och den är 4,5 gånger större än vår jord, om vi talar om massa.

Vi tar hela tiden steg som leder mot liv på andra planeter, även om de är teoretiska steg. Frågan är när vi kan se syre kring andra planeter. Det är ett andra steg.



" Vidskeplighet är för religion vad astrologi är till astronomi: den galna dottern till en vis mor."

torsdag 2 februari 2012

Svåra frågor

Dags för lite svåra frågor. Ingen har svarat på mina frågor från i lördags så jag återkommer med dom nu. Nån som känner sej hågad att besvara dom? De är inte så enkla som man skulle kunna tro.

1. Vilket är jordens högsta berg?

2. Vad säger Humphrey Bogarts rollfigur till pianisten Sam, spelad av Dooley Wilson, i "Casablanca"?

3. Hur länge varade det hundraåriga kriget?

4. Vem efterträdde Stalin som Sovjetunionens ledare?

5. Varifrån kommer frukten ananas och äter hawaiianer verkligen det på sin pizza?










"Känn till dina begränsningar men acceptera dom aldrig"

onsdag 1 februari 2012

Vårt solsystem rör på sej


Se där ett påstående som är lika självklart som att gräset gror eller att hästen gnäggar åt en när man passerar hagen. Bloggen Rymdsonder rapporterar nämligen att det område vårt solsystem befinner sej i just nu inte verkar ha mycket gemensamt med oss. Syremängden och andra ämnen stämmer nämligen inte så väl överens. Det finns mindre syre utanför vårt solsystems gränser jämfört med innanför.

Det väcker en del frågor som möjligen kan få väldigt intressanta svar. Varifrån kommer vårt system då från början? Var i Vintergatan befann sej vårt system när livet uppkom? Har andra system i samma område också spritts ut (förutsatt att panspermi är en korrekt teori)? Man kan till sist fråga sej vilken konsekvens det kan få för vår förståelse för hur yttre rymden påverkar vår planets väderhistoria och liknande.





"Space flights are merely an escape, a fleeing away from oneself, because it is easier to go to Mars or to the moon than it is to penetrate one's own being"

Penna OCH läsplatta, tack!


Jag håller med ansvarig minister Björklund i att eleverna ska lära sej skriva med penna först och främst. Läsplattor får de hålla på med vid sidan om. Att lära sej skriva med penna mot papper är viktigt för att man ska kunna få en känsla för varje bokstav. Ett tangentbord ger inte samma känsla, även om det är lättare att korrigera misstag vid skrivande på dator. Men att skriva en bokstav på ett papper innebär att man vet vad denna bokstav är för något och man känner den inom sej. Prova själv med att ta en penna, ett papper och sen skriva en bokstav, vilken som helst. Det är nåt helt annat att skriva för hand. Det är svårare men man får en helt annan förståelse för bokstäver och ord. Nu kan jag bara tala för egen del. Jag har en excellent skriv- och läsförståelse så jag vet inte hur det är när bokstäverna flyter ihop eller börjar dansa, som en med dyslexi beskrev det.

Men samtidigt kan jag inte komma ifrån tanken att läsplattor är framtidens inlärningsmedium. Så länge pennan är första mediet man får lära sej skriva med i skolan är det okej med utvecklingen som den är.






"Att undervisa är att lära två gånger."

Populära inlägg