Legogubben i rymden

Internets senaste sensation är att en legofigur blivit rymdfarare. Två ungdomar från Canada skickade upp den tillsammans med en kamera fäst vid en heliumballong och nu är de båda kändisar världen över. Det finns knappt några som är mer värda celebritetsstatus just nu.

Den fantastiska bloggen Populär Astronomi stod för förmedlandet.



"Man kan förstå en person mer efter en timmes lek
än efter ett års konverserande"

Anders eller inte Anders, det är frågan

Jag kan förstå dom som inte vill bli förknippade med terroristen i Norge men man borde faktiskt resonera som så att ju fler som får ett visst namn desto mer drunknar tokstollarna med samma namn i floden av personer som inte är tokstollar. Det är mitt lilla bidrag till debatten om namn. För övrigt vore det kanske dags för tyskarna att börja namnge sina hästar med det populäraste namnet hästar hade före år 1933. Ni vet, Adolf...




"Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du går"

Trakasserier är de rädda människornas sätt

Varsågod, en dumstrut till alla som trakasserar andra människor och sen påstår att deras offer ljuger...

Du är en liten rädd människa. Du är inte värd någonting. Du bör helst gömma dej i en håla nånstans i skogen, jävla nolla!


Detta ovan är mitt budskap till var och en av er som trakasserar andra människor på ett eller annat vis. Ni som slår, förföljer, lämnar elaka lappar och baktalar andra för att dölja era egna tillkortakommanden. Ni är bara avskräde. Jag känner ingen släktskap alls med er.

Själv har jag ingen erfarenhet av vare sej att trakassera eller ha blivit trakasserad. Retas och blivit retad, det har hänt mej ofta genom livet. Sånt får man ge och ta. Det är det livet går ut på. Men att projicera sina egna problem på andra är bara så jävla sjukt. Man måste vara helt störd i huvudet för att göra nåt sånt. Med dagens skolor och arbetsplatser förstår jag hur såna idioter kan komma fram. Det är en perfekt grogrund för såna med problem av något slag hemma. De har inga problem att hitta någon att plåga i sin tur. Många av er verkar vara psykopater också. Känslokalla, makthungriga och i ständigt behov av bekräftelse. Det är synd att samhället ställer upp på er sida mot era offer...




"Death on two legs..."

Jag tänker inte måla fan på väggen - än...

Etanol är för dom som inte vet det en ytterst energirik substans som bara väntar på att få ändra sin kemiska sammansättning. Det är därför den i spritform är så farlig för våra kroppar. Att då göra den till bränsle i våra fordon utan att ordentlig forskning utförts i flera år på hur säker man kan göra motorerna är en skandal. Två bussar som brunnit på kort tid är förstås inget tecken i tiden, således inget att oroa sej för rent vetenskapligt eller ens statistiskt, men man kan ändå börja undra om det inte är nåt som man missat vid framtagningen av motorn för just denna bussmodell.

Det får vara slut på den här lekstugan våra politiker har med våra bilar, tåg, bussar och spårvagnar. Framför allt får det vara slut med myten om etanolens miljövänlighet och förträfflighet som bränsle.





"Hon grät - och domaren torkade hennes tårar med mitt checkblock."

Bildsöndag

Lite gammal skåpmat den här veckan också. Det är vinter och här där jag bor är det för mycket snö för att det ska vara vackert. Få se om jag kommer ut för en promenad under veckan som kommer för att hitta lite bättre vyer.

"Du, jag är inte intellektuell, jag tar bara kort"

Stöd för min syn på BMI

Den här tjejen, Laci Green, har samma syn på BMI som jag har. Hör henne göra processen kort med denna felaktigt använda metod för att se hur vi människor "borde" se ut. Visst finns det alldeles för många feta människor men BMI är inte den rätta metoden för att kategorisera vilka som är feta eller smala. Måttbandet är mycket bättre.

"I stora delar av världen är 800 kalorier den enda
mänskliga rättighet man bryr sej om"

Svåra frågor - men inte för svåra

För ovanlighetens skull kommer här fem svåra frågor på en lördag. Men dessa kommer i en annan skepnad. De är i samma stil som den eminenta engelska kunskaps/komediserien QI, som hyllas av fler. Jag har gått och grunnat på frågorna en längre tid och de är avsedda att vara kluriga men inte helt omöjliga att besvara. Det kluriga ligger i hur frågorna är utformade. Här kommer dom:

1. Vilket är jordens högsta berg?

2. Vad säger Humphrey Bogarts rollfigur till pianisten Sam, spelad av Dooley Wilson, i "Casablanca"?

3. Hur länge varade det hundraåriga kriget?

4. Vem efterträdde Stalin som Sovjetunionens ledare?

5. Varifrån kommer frukten ananas och äter hawaiianer verkligen det på sin pizza?



"Alla klagar över sin glömska, ingen över sin dumhet"

Vågad fredag

Tänk vad lite nakenhet kan få för konsekvenser. Bara för att den iranska aktrisen Golshifteh Farahani visade behagen i en fransk tidskrift liksom i en fransk kortfilm är hon inte längre välkommen i hemlandet. Utviket var en protest mot förtrycket i Iran gentemot kvinnor som vill uttrycka sej kulturellt. Så här ska en person som sade sej vara företrädare för den iranska regimen ha sagt till henne: "Iran does not need any actors or artists. You may offer your artistic services somewhere else".

Tänk att det i vårt moderna samhället finns såna mossiga idéer som förtryck pga kön, utseende, hat gentemot kulturyttringar. Det ligger nog en stor portion avundsjuka i botten hos såna som förtrycker andra. De förtrycker därför att våld och psykisk terror är deras enda sätt att uttrycka sej på. Det är en sak att vi i västvärlden har en dubbelmoral rörande sex, nakenhet och bilder på de båda sakerna. Men det man har i Iran är bara äckligt att se. Hoppas verkligen det händer nåt snart med den regimen som ett folkligt uppror eller liknande. T o m en militärregim hade varit att föredra framför denna fördomsfulla, bakåtsträvande och människofientliga regim som inte ens kan sin koran ordentligt!




"Å nu jävlar..."

Massgrav från forntiden

Illerup Ådal där fynden gjorts. Bild från Panoramio.

För drygt 1500 år sen invaderade en armé ett område nära dagens Aarhus på Jylland bara för att bli slagna och liken efter de fallna blev sen offrade i sank mark invid en å, då var det en mindre sjö här, tillsammans med sina vapen. Hela scenen upptäcktes 1950 under dräneringsarbete och har sen dess varit föremål för kontinuerliga utgrävningar. Sakta men säkert släpper området ifrån sej sina hemligheter. Nu har man kunnat utröna att området blivit anfallet många gånger. Hittills har man kunna tidsbestämma fyra anfall åren 200, 225, 375 och 450, alla årtalen approximativa. Samtliga har misslyckats och offren med sina vapen har lagts i sjön. Förmodligen har slagen stått på ängarna och kullarna runtomkring sjön.

De som kom över Kattegatt och Skagerack kom från Skåne i söder ända till Oslofjorden i norr och verkar ha varit samlade för att ta itu med folket i Jylland en gång för alla. Var kanske Jyllandriket en miniversion av Romarriket här uppe i Norden?

Detta skedde under den del av järnåldern vi kallar Folkvandringstiden. Det var en synnerligen turbulent tidsperiod i Europas historia. Romarriket var på fallrepet eftersom det var alldeles för stort, något som romarna själva inte ville se. Fler och fler från utsidan ville in i riket för att ta del av rikedomarna, få mat och skydd från andra som ville in. Andra ville bara erövra och slåss. Ett tredje skäl var att man ansåg sej vara bättre än romarna och ville ersätta dom som världens medelpunkt.

Här uppe i Norden var man väl medvetna om vad som skedde ca 100 mil söderut och många av de som knackade på porten till Rom kom härifrån, antingen direkt eller så stod deras ättlingar i de arméer som drog fram över den europeiska kontinenten. Germaner var även legionärer i den romerska armén så det kunde hända att bröder slogs mot varandra i slagen. Men långt ifrån alla höll på med attacker på Rom. De flesta höll sej här uppe och slogs sinsemellan, vilket var vad romarna ville att man skulle göra från början. Romarna köpte järn och hudar från germanerna och gav mycket annat i retur.

Tyvärr för romarnas del lärde man även germanerna att slåss som romare, t o m bättre än dom till slut, och från 400-talet hade germanska arméer och folk utvecklat nya metoder och taktiker för att slåss vilket ledde till Västroms nedgång och gradvisa fall under det seklet och följande sekel. Östrom bestod till 1204 då det fjärde korståget krossade Konstantinopel. Det bestod - på papperet - till 1453 då turkarna intog staden och gjorde den till sin huvudstad men det var i praktiken ett dött rike redan på 1200-talet.

En liten sidogren men det händer lätt när jag skriver om mitt favoritämne. Vad som hände i ådalen på 200-talet och framåt vet vi. Vem som anföll och vilka som försvarade sej är dock fortfarande en gåta.

Det får mej att dra följande konklusioner:

1) Vi vet inget om eventuella lyckade anfall under den här perioden, eller åtminstone inte mycket eftersom det inte finns mycket skrivet från detta område och framför allt inte från den här tiden.

2) Jylland var ett område som var rikt och stort för sin tid vilket gjorde det begärligt för andra folk. Det vittnar inte minst alla anfallen om.

3) De som anföll verkar ha varit bestämda men ändå fått ge sej för en övermakt. Frågan är vem som haft sånt inflytande på andra att han kunnat samla folk från Skåne i söder till Oslofjorden i norr för ett anfall på östra Jylland.

Utöver dessa tankegångar kan man ju spekulera kring platsen och dess arkeologi. Gav detta utslag i senare tiders berättelser, tro? Jag vill gärna tro det. Finns det någon berättelse om ett rike som folk hela tiden försökte erövra men som slog tillbaka anfall efter anfall i många hundra år?




"Alla stora män har idag sina lärjungar och det är alltid Judas som skriver biografin"

Världen och dess resurser mår bra, det är vi människor som mår dåligt

Man behöver inte vara forskare för att förstå den här länken. Endast 5 % av världens tillgängliga vatten utnyttjas varje år, ändå är det stridigheter om vattnet. Problemet är alltså inte att vi överutnyttjar vår planet, vi underutnyttjar den totalt sett och överbelastar den på fel platser genom att bo för trångt där vatten och annat saknas för att kunna upprätthålla en större population.

Således kan det konstateras att vår planet mår bra men vi människor mår dåligt, rika som fattiga. De rika för att vi har det så bra och de fattiga för att vi har det så dåligt och för att vi bor på fel platser. Vad ska vi göra åt det? Vi kan ju inte gärna skjuta alla fattiga nu när vi vet att det finns vatten och mat åt alla. Måste en del ha mer än andra? Då talar jag inte om de allra rikaste. De har sitt på det torra och bebor en så liten del av jorden att det är löjligt att anklaga dom. Nej, jag talar om de i den övre medelklassen som breder ut sej och tar mark från de som också skulle behöva mark. Framför allt är det de nyrika som bär den största skulden här. Mindre än 20 % av jordens landyta används kontinuerligt och bara 3 % av den är städer. Det borde alltså finnas mark för alla så det t o m blir över till alla andra djurarter.

En sak som borde kunna gå att genomföra är att se till att höja de fattigas levnadsstandard. Bättre vatten, bättre hushåll, bättre tillagningsmöjligheter, större och säkrare hus, bättre kommunikationer, mer småjobb och uppmuntrande av privata satsningar inom alla sektorer. Politikerna får också sluta spendera de biståndspengar som kommer in på sej själva. Det är pengar som är till för att hjälpa fattiga att bli mindre fattiga. Vi kanske ska överväga att sluta ge pengar till stater vars politiker och tjänstemän snor dom för egen del.

Vi är sju miljarder människor i världen just nu, enligt beräkningar, och det är faktiskt inte mycket. Skulle alla människor ställa sej på rad invid varandra så långt det bara går och i olika led efter led med en armlängds avstånd såväl sidledes som framför och bakom skulle alla dessa få plats i Lappland eller på Kreta. Ingen av dessa platser syns speciellt väl från rymden om man inte vet var man ska leta eller har en bra kamera som kan zooma in på områdena ifråga. Vi har nog plats för lite fler människor men då måste vi se till att alla bor på platser där vatten finns utan problem. Öknar, halvöknar, tundror och bergsområden är inte bra ställen för stora populationer.

Kommer nästa krig att handla om såna tillgångar tro?


"But he loves you!"

Är det kylan som gör alla tokiga?

Först läser man om hur journalister förvandlar utnyttjande av barn till en sockersöt historia om kärlek över gränserna, sen om hur fiskar blir dumma av koldioxid. Nu tänker jag gå så långt som att säga att det är kylan som precis dragit in över Europa som får journalisterna att bli helsnurriga.

För det första, hade en manlig lärare kommit undan lika lätt i pressen som den här kvinnan gjort? För det andra, fiskarna var med om ett experiment (vem gav forskarna tillåtelse till det?) under kontrollerade former som skulle "återge verkliga förhållanden" men alla som kan nåt om haven och kemi vet ju att ett akvarium inte på långa vägar kan återge de förhållanden som råder i haven. Det är nog inte bara Nemo som gått förlorad här, jag tror forskarna har inhalerat lite för mycket co2. Experiment i all ära men detta visar bara på två saker, dels det faktum att den koncentration av koldioxid som krävs för att göra fiskar slöa kan bara frambringas om jordskorpan öppnas på vid gavel som i Sibirien för ca 250 miljoner år sen och släpper ut det som finns där i en massiv explosion, dels att de forskare som utfört experimentet bara är ute efter att tjäna pengar på klimatbluffen.

Det var -19,4 hemmavid i morse. Alldeles för kallt för att man ska kunna tänka ordentligt. Rysskylan, som en tidning kallar den, har kommit in. Det är samma kyla som en tysk meteorologisida varnade om för två veckor sen och som Piers Corbyn också pratade om, fast den kom nästan tre veckor senare än han trodde. Åtminstone tror jag att det är tre veckor senare jämfört med det jag läste strax före jul. Nu är den här i alla fall och vi får väl stå ut med den. Alperna får väl ta smällen som vanligt. Liksom journalisterna som kommer att skrika om onaturligt väder. Det ska bli intressant att läsa om hur helt normal kyla är ett bevis på global uppvärmning.

Kanske solstormen får en del människors synapser att fungera normalt igen? En del av dom njöt i alla fall av utkastningens resultat.

"Bakterier uppför sej smartare än människor"

Etiketter (eller tystnadens diktatur)

Vi har så lätt att placera in folk i olika fack, alltså att sätta etiketter på andra utifrån hur de ser ut, hur de uppför sej och vad de gör första gången man träffar dom. Har andra personer en annan åsikt än man själv har kan även detta bli grunden för att sätta en stämpel på andra. En sådan etikett, vars innebörd i vår tid är ganska hemsk, är förnekare.

I den politiska korrekthetens tidevarv räcker det med att uttrycka tvivel eller komma med kritik i största allmänhet gentemot nåt som finns i samhället för att bli kallad både det ena och det andra. En tystnadens diktatur råder i stora delar av världen och man ska helst hålla inne med vad man tycker för det är antingen fel plats, fel sorts människor, fel tid eller så är det nåt annat som är fel. Det kvittar vad men så länge det inte stämmer överens med den allmänna opinionen (eller snarare den upplevda opinionen) är det fel och man ska tystas på ett eller annat vis. Det vanligaste sättet är att sätta en etikett på denna dissident. Medierna är inte sena att använda dessa etiketter för att beskriva oliktänkande på. DÅ gäller helt plötsligt inte det politiskt korrekta tänkandet.

Kan man inte sätta etiketten direkt på en viss person kan man misstänkliggöra henne/honom genom nån relaterad person och de ageranden och tyckande de stått för. Arvssynd, jantelagen, skomakare bliv vid din läst, alla är de uttryck för tystnadens diktatur. Etiketter är alltså i detta fall ett av sätten att få tyst på oliktänkande. Tråkigt men sant. Återigen, jag presenterar inga lösningar eller ens förslag till sådana. Mitt jobb är att presentera problemet. Om vi ska slippa åtminstone ett av problemen, den politiska korrektheten, bör vi nog vara på alla slätstrukna, alla fördomsfulla, alla med vi-och-dom-mentalitet, alla misantroper, alla som ser sej själva som skapelsens krona hela tiden och vara besvärliga som tusan.

Jag tänker nu själv vara besvärlig och säga att ordet rasist är fel ord för den som ogillar immigranter och utlänningar i stort. Det rätta ordet är främlingsfientlig. Ordet rasist hör ihop med den felaktiga uppfattningen att människan är uppdelad i raser, underarter, och kännetecknar en person som ser ner på andra grupper av människor pga denna syn på människan som art. Än mer besvärlig blir jag nu då jag säger att de som kommer hit, och till vilket land som helst för den delen, bör anpassa sej till det rådande stämningarna i det landet man kommer till. Ta gärna med en egen kulturyttring (t ex mat eller klädsel) men se till att den blir en del av det samhälle du kommer till. Det bästa sättet att överleva i ett annat land är assimilering och denna blir inte komplett med det rådande system vi har i Sverige idag med getton och hela förstäder och kvarter där nysvenskar och immigranter i övrigt klumpas ihop. Det är, som man säger på engelska, ett recept på katastrof.

Etter värre, kvotering är inget bra sätt att få in kvinnor i politiken eller affärslivet. Meriter, personlighet och kunskap är viktigare än kön. Inse faktum dessutom; jämställdhet är en utopi. Jämlikhet fungerar men bara så länge man bortser från människors olika viljor. Som det är nu är det snarare viljornas kramp än kamp. Ändock är det berömvärt och ett måste att sträva efter jämlikhet. Det är inget fel i att sträva efter något som ger alla en bättre tillvaro. Vi kommer aldrig att få uppleva det någon längre tid men det finns där alltid, inom räckhåll. Men blir vi av med etiketterna vi sätter på varandra? Nej, jag tror inte det. De positiva etiketterna, de som blir till när någon gör något som alla gillar (Kalle Svensson stod i mål för Sverige i fotbollslandslagets match i Sao Paulo mot Spanien, därför kom han att kallas Rio-Kalle!), bör vi hålla fast vid. De negativa dumpar vi här och nu. Låt oss skrika mitt i tystnadens diktatur...



"De enda som verkligen kan lösa alla problem är avgångna politiker"

Vad har hänt i den stora stygga världen? (eller snarare: vilken makt har socialdemokraterna kvar?)

Vi lever i en tid då även politik tycks vara utsatt för den sortens mentalitet som råder inom dokusåpornas värld, dvs sköter du inte dina kort rätt åker du ut med buller och bång. Sen får du stå där inför kamerorna och se skamsen ut medan du urskuldar dej med att du kanske borde ha sagt och gjort saker något annorlunda. Men typiskt för politiker, speciellt de slipade, tar man inte såna ord eller ens såna känslor i sin mun när man står där i den mediala skamvrån. Nej, man ser till att lägga skulden på det politiska motståndet eller på media.

Det vi ser nu är slutet på en era. Socialdemokratin har genomsyrat allt inom vårt samhälle sen 1930-talet då man först kom till makten på löftet om marschen mot ett modernare Sverige, en marsch som egentligen påbörjats helt utan politikernas "hjälp". Det man gjorde var att ge den marschen lite mer fart. Det märks faktiskt att detta parti, även de perioder då man varit opposition, har dominerat vårt samhälle för t o m de tankegångar som förts av de borgerliga partierna är på nåt sätt anpassade till det socialdemokratiska sättet att resonera politiskt. Inte så att om socialdemokraterna tyckte si så måste de borgerliga tycka så. Nej, man såg till att ta andra vägar till samma mål som socialdemokratin hade valt.

Men internetåldern har visat att 1900-talstänkande hör 1900-talet till. Moderaterna har insett att man måste anpassa sej till det moderna sättet att resonera inom såväl politik som ideologi. Man har således slängt ut de gamla ideologierna och startat om. En blandning av gamla, bra idéer och nya, fräscha som sett till att man kommit till makten. Att de som nu styr är maktgalna som få hör inte hit för alla politiker är och förblir maktgalna.

Moderaterna har lånat friskt från andra partier. Socialdemokraterna håller envist fast vid sina idéer som bara är polerade versioner av gamla tankar från 1950-talet då Tage var numero uno. Nu återstår att se om det som genomsyrat vårt samhälle, den smygande diktaturen, också försvinner. Kräftgången kanske inte fortsätter men jag tror inte socialdemokraterna är största parti i nästa val, vilket block som än kommer till makten.

Mitt sätt att resonera här verkar redan ha uttryckts, fast på annat vis. Partiet får väl börja leta efter nån som har kontakt med ungdomarna. Det verkar bli en ännu en lång natt...



"Gammalt politiskt talesätt: om man inte är kommunist när man är ung har man inget hjärta,
om man fortfarande är kommunist när man är vuxen har man ingen hjärna..."

Bildsöndag

Trevliga små bilder att glutta på.

"May the farce be with you"

Lördagstankar

Ett exempel på hur skönt det kan se ut att se på och utöva.

 Sport är härligt att se på, på TV eller i verkligheten. Vare sej det handlar om lagsporter eller individuella är det en lisa för själen att se på när någon gör något bra. Sitter för övrigt med ett getöga kastat mot TVn medan jag skriver denna krönika där Sverige spelar mot Polen i handboll på en kanal (TV4) och Skellefteå möter Brynäs i ishockey på en annan (Canal + Sport). Det är kul helt enkelt att se sport utföras på lika villkor. Vem som vinner är förstås en smaksak. Huvudsaken är att man spelar bra från alla håll och utan för mycket fula saker. Lite fult rackartyg ska det förstås få finnas för det hör till att vara lite smått elak, så länge man inte brutal eller kör med uppenbart fula trick.

Sport är också skönt att utöva. Det ger kroppen en skön känsla att antingen springa, gå, klättra eller cykla.  På sikt mår man också bättre av att röra på sej. Det är en sanning som tål att upprepas många gånger i olika sammanhang. Även om man kanske inte minskar sitt omfång eller ökar på muskelmassan är träningens effekt på kroppen odiskutabel.

En som spelar rent spel, Carolina Klüft.

Men så har vi dessa som uppenbarligen antingen inte VILL spela rent spel eller övertalats att fuska. Ett uppenbart exempel på detta är det som hände i sommar-OS i Montreal 1976 där femkampen drabbades av en skandal utan dess likhet (än så länge) då en medlem av det sovjetiska laget fuskade i fäktningsdelen. Ett annat sånt känt fusk är Guds hand i fotbolls-VM 1986. Själv missade jag det för jag tittade bort just då, vill jag minnas. På reprisen såg jag förstås det fula knep med vilket Maradona gjorde mål. Men hur domaren kunde missa detta förstår jag inte.

Gud såg väldigt liten ut 1986. Peter Shilton i Englands mål var desto större...

Men dessa saker är triviala jämfört med dopningen. Det verkar vara en miljonindustri bakom som systematiskt lurar skjortan av såväl konkurrenter som vill vara rena och de som kommit för att se på sport som utövas på så lika villkor som möjligt. Men hur organiserat det är vet jag inte. Jag tror inte det har nationell uppbackning, sånt dog med DDR. Det är inte heller att det finns de som tillverkar piller och andra ämnen som tas av atleterna som är problemet. Problemet är att så många atleter är så villiga att vinna till varje pris, till priset av en möjlig förstörd ålderdom pga de följdproblem som dopningsmedlen orsakar.

Alla medel orsakar nåt problem i stora mängder men såna här medel, som från början togs fram för att hjälpa unga människor med tillväxtproblem, är inte lämpade i någon mängd för en som redan är färdigvuxen. Undantaget är väl om man skadat sej och behöver hjälpmedel att komma tillbaka men då ska man inte utöva sport på hög nivå utan enbart träna sej i form.

De som dopar sej för att vinna kan inte ha mycket självförtroende...

Jag tänker inte presentera någon lösning på dopningsproblemet. Det jag är intresserad av är varför man dopar sej över huvud taget. Vad får en person att vilja bli bäst utan att göra det på hederligt vis? Är önskan att vinna, om så bara en gång i livet, så stark att man åsidosätter sin framtida hälsa, sina konkurrenters tilltro till en själv och sin egen heder? Kan de titta sej själva i spegeln när karriären är över?

Kanske de utgår från det grekiska, barbariska, idealet från de ursprungliga spelen, gällande grenen Pankration: allt är tillåtet så länge det du inte dödar eller petar ut ögonen på din motståndare...





"Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre."